Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1910-06-10 · 104 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 104 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:7, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

1

Nr 7.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 10 juni 1910.

— — — — Andra kammaren den 10 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7, 67, 86, 99, 100 och 105 samt

memorial nr 103 äfvensom sammansatta stats- och bankoutskottets

utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde

hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Kammarkollegium.

l:o) I den till Riksdagen den 15 januari 1910 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkt

1 under sjunde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att nedsätta det för

Bih till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

kammarkollegium uppförda anslaget, nu 123,400 kronor, med 6,000

kronor eller således till 117,400 kronor.

På grund af hvad därom i statsrådsprotokollet meddelats, har

Riksdagen nedsatt det för kammarkollegium uppförda ordinarie anslaget,

nu 123,400 kronor, med 6,000 kronor eller således till 117,400 kronor.

Stämpelomkostnader.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 2 under sjunde hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till stämpelomkostnader

med 80,000 kronor, eller från 390,000 kronor till 470,000

kronor.

Den af Eders Kungl. Maj:t till ett belopp af 80,000 kronor beräknade

ökningen i omkostnaderna är tvifvelsutan väl högt tilltagen.

Då nämligen en betydande del af den beslutade höjningen i arfskatten

måste antagas komma att inflyta genom stämpelförsäljningsmän i Stockholm

och Göteborg, hvilkas försäljning redan under nuvarande förhållanden

öfverstiga 200,000 kronor, och provisionen å denna del af försäljningen

följaktligen kommer att utgå efter allenast Vio procent, samt

den de! af försäljningen, hvarå provisionen kommer att utgå efter tre procent,

torde blifva jämförelsevis obetydlig, kan på goda grunder antagas,

att provisionen för hela riket icke kommer att öfverstiga en procent af den

till 2,700,000 kronor beräknade höjningen i stämpelafgifter för bouppteckningar,

eller sålunda 27,000 kronor, och att, då äfven den ökade kostnaden

för papper och tryckning tages i beräkning, kostnadsökningen i

det hela kommer att stanna vid omkring 30,000 kronor.

På grund häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.

Maj ds förevarande framställning att Riksdagen höjt förslagsanslaget till

stämpelomkostnader med 30,000 kronor, eller från 390,000 kronor till

420.000 kronor.

3:o) I punkt 3 under sjunde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Majd föreslagit Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af det å

ordinarie stat under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag å

340.000 kronor till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens

uttaxering, till bestridande af kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet å ordinarie stat å samma hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag

af 400,000 kronor.

Riksdagen, som beslutat förordning angående inkomst- och för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

mögenhetsskatt, har, med uteslutande ur riksstaten af det å ordinarie

stat under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag å 340,000 kronor

till bestridande af kostnader för allmänna bevillnmgens uttaxering,

till bestridande af kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet

å ordinarie stat å samma hufvudtitel uppfört ett förslagsanslag

af 400,000 kronor.

Öfverintendentsämbetet.

*

4:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 4 föreslagit Riksdagen att

höja det å öfverintendentsämbetets stat till vikariats ersättning, arfvoden åt

extra biträden och extra ordinarie arkitekter samt renskrifningskostnad

m. m. uppförda anslag, 18,000 kronor, med 5,500 kronor eller till 23,500

kronor.

På grund af hvad departementschefen till stöd för framställningen

anfört, har Riksdagen höjt det å öfverintendentsämbetets stat till vikariatsersättning,

arfvoden åt extra biträden och extra ordinarie arkitekter

samt renskrifningskostnad m. m. uppförda anslag, 18,000 kronor, med

5,500 kronor eller till 23,500 kronor.

I anledning häraf har hela anslaget till öfverintendentsämbetet

blifvit höjdt från 45,100 kronor till 50,600 kronor.

Tullverket.

5:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 60) af den 14

januari 1910 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
dels,

med godkännande af det vid protokollet fogade förslag till

utgiftsstater för tullverket för år 1911 (Bil. A.), bestämma anslaget för

tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 5,841,900

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

dels besluta,

att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af

lönestaten för generaltullstyrelsen skall gälla, att Eders Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie befattnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

häfvare i styrelsen skola, i den mån ej undantag kunna anses böra

stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar hvarje söckendag; samt

att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af

lönestaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

skall gälla, att följande allmänna grundsatser skola tillämpas vid

förestående omarbetning af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning,

som i vissa fall skall till tjänstemän och betjänte i tullverket af

trafikerande utgöras, nämligen:

l:o) Ersättningsbeloppen inbetalas alltid till vederbörande tullförvaltning

enligt af densamma utställd räkning;

2:o) Ersättning för förrättning, verkställd å den för vederbörande

tjänstinnebafvare gällande tjänstgöringstid, skall, såvida icke

förrättningen är af beskaffenhet, att ersättning därför utgår enligt

resereglementet, tillfalla tullverket, dock att, äfven i fall, då ersättning

för förrättningen sålunda icke tillkommer tjänstinnebafvaren, godtgörelse

för fortskaffningskostnad, där sådan kostnad måst af tjänstinnebafvaren

utgifvas, skall honom tillhandahållas; hvaremot ersättning

för förrättning, verkställd å öfvertid, äfvensom all enligt resereglementet

utgående ersättning skall tillfalla vederbörande tj änstinnehafvare och

utbetalas till denne af tullförvaltningen; samt

3:o) Hinder möter icke för dessa tjänstinnehafvare att, beträffande

dem tillfallande ersättning, såsom hittills varit vanligt, träffa öfverenskommelse

med trafikerande;

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten för generaltullstyrelsen upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i generaltullstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i generaltullstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

ej, hvad angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, generaltullstyrelsen, uppå därom gjord

framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där generaltullstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring,

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af ämbetsresor

eller för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i generaltullstyrelsen,

densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvmren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet

af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som

före den njm aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande befattning

i generaltullstyrelsen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om lönereglering

för generaltullstyrelsen;

att, då tjänsteman utnämnes från tjänst å lokaltullförvaltningens

eller kust- eller gränsbevakningens stat till tjänst i andra eller första

lönegraden eller till vaktmästaretjänst hos generaltullstyrelsen, den tid,

hvarunder han innehaft tjänst å nämnda stat, skall i och för åtnjutande

af löneförhöjning vid tjänsten hos styrelsen räknas honom till godo på

följande sätt:

tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande tredje ålderstilläggsgruppen

bland tjänstemän af högre grad, såsom om han därunder innehaft

tjänst i andra lönegraden å styrelsens stat;

tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande andra ålderstilläggsgruppen

bland tjänstemän af högre grad, såsom om han därunder innehaft

tjänst i första lönegraden å styrelsens stat; samt

tid, hvarunder han innehaft tjänst, tillhörande tredje eller andra

ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af lägre grad, såsom om han

därunder innehaft vaktmästaretjänst hos styrelsen;

att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt

hos generaltullstyrelsen och antages till skrifbiträde å denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7. 7

stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo den

tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöininotillträda;

J ö

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaltulldirektören,

byråcheferna och tjänstemännen af andra lönegraden enhvar under en

och en halt manad samt tjänstemännen af första lönegraden äfvensom

skrifbiträdena enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaltulldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvarens rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara,

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder

befattning i generaltullstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig. ofvan intagna villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens

åtnjutande;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar i styrelsen,

hvilka icke före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån

ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Kr 7.

aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning (Bil. B.);

dels ock medgifva,

att för år 1911 till aflöning åt de tjänstinnehafvare, hvilkas innehafvande

befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen

eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad men hvilka

komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna vid motsvarande

befattningar i den nya staten samt att därutöfver tilläfventyrs

erforderliga belopp må få utgå af tullmedlen;

att för år 1911 till aflöning åt tjänstinnehafvare, som behöfva

förflyttas å indragningsstat, må af tullmedlen disponeras så stort belopp,

som motsvarar deras sammanlagda löner enligt 1910 års stat;

att, i händelse innehafvaren af öfveruppsyningsmanstjänsten vid

tullbevakningen i Haparanda, hvilken tjänst i den nya staten ersättes

med en kammarskrifvaretjänst, erhåller konstitutorial å berörda nya

tjänst, han i och för löneförhöjning vid denna må tillgodonjuta den tid,

han innehaft öfveruppsyningsmanstjänsten;

att pensioner enligt reglementet den 16 februari 1833 för änkor

och barn efter tjänstinnehafvare vid tullverket, som innehaft lägre lön

än 900 kronor och hvilkas kvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning,

att räntan häraf, till 3 procent beräknad, uppgår till pensionens

belopp, må, oberoende af den lön, mannen eller ladern i lifstiden

åtnjutit, från 1911 års ingång utgå med 54 kronor årligen äfvensom

att denna förhöjning må tillämpas såväl å redan anvisade pensioner

som å dem, hvilka beviljas före ingången af år 1911;

att till enhvar af de tjänstinnehafvare vid tullförvaltningen i Trelleborg,

hvilka åtnjutit extra'' inkomster, som i och med ångfärjetrafikens

öppnande helt och hållet eller delvis bortfallit, må såsom personligt

aflöningstillägg under år 1910 få utbetalas ett belopp, motsvarande de

extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom under år 1908,

dock att sådant aflöningstillägg endast må utdelas i den mån det visas

att vederbörande lidit minskning i inkomster af nu ifrågavarande slag,

äfvensom att för ofvanberörda ändamål må få af tullmedlen disponeras

ett belopp af högst 5,200 kronor;

att under år 1910 må af tullmedlen disponeras erforderligt belopp

intill 29,000 kronor, att användas dels till godtgörelse åt de kustbevakningsbetjänte

afl befälsgrad, som under åren 1909 och 1910 anskaffat

eller komma att anskaffa motorbåtar för tjäDstebruk men som icke af

tillgängliga medel kunna erhålla erforderlig förhöjning i de till dem

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

nu utgående jakt- eller båtlegoanslag, dels ock till betäckande af kostnaden

för det bränsle, som är behörigt för dessa motorbåtars drift;

att ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län må från

och med år 1911 för hvarje gränstullrättens sammanträde, utöfver de

enligt kungörelsen den 6 december 1907 till ett antal af sex om året

bestämda, åtnjuta ett särskildt arfvode af 75 kronor; samt

att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge, majoren L. N. O.

Höök må, därest han öfvergår på 1911 års stat, under sin återstående

tjänstetid uppbära ett personligt lönetillägg af 800 kronor årligen.

I sammanhang med denna proposition har Riksdagen till behandling

förehaft åtta särskilda motioner, däraf två sammanstämmande.

I motionerna hemställes,

dels att Riksdagen ville besluta, att i det till antagande föreslagna

aflöningsreglemente för tullverket skola inryckas följande bestämmelser:

»Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie tjänsteman

eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning

samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie anställning,

öfvergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången åt

år 1911 utnämnes till ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,

i fråga om rätt till löneförhöjning vid kammarskrifvare-, inspektörs-,

vaktmästare-, kustvakt-, gränsridare- eller kustroddaretjänst räkna sig

till godo hvad som öfverstiger åtta år af den tid han före utnämningen

till någon af nyssberörda tjänster vare sig innehaft ordinarie öfveruppsyningsmans-

eller uppsyningsmanstjänst eller eljest med eller utan

ersättning effektivt tjänstgjort.

I fråga om rätt till iöneförhöjning för tjänsteman, som före 1911

befordrats till tjänst, hvars innehafvare enligt bestämmelserna i § 4 här

ofvan är att hänföra till andra ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af

högre grad, eller som med eller efter ingången af år 1911 vinner sådan

befordran, må, i förstnämnda fall dock endast om tjänstemannen öfvergår

å 1911 års stat, den tid, hvarunder han före sin befordran till

tjänst som ofvan sägs innehaft anställning såsom öfveruppsyningsman,

anses såsom om han därunder innehaft tjänst, enligt samma bestämmelser

hörande till första ålderstilläggsgruppen bland tjänstemän af högre grad»;

dels att Riksdagen behagade åt generaltullstyrelsens skrifbiträden

— förutom de förmåner i öIligt, som i statsverkspropositionen föreslagits

— bevilja den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen af

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. * 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

1,200 kronor för år — fördelad i lön 600 kronor, tjänstgöringspenningar

450 kronor samt ortstillägg 150 kronor — äfvensom medgifva,

att nämnda begynnelselön finge genom 3 ålderstillägg å 200

kronor hvartdera efter resp. 5, 10 och 15 år höjas till 1,800 kronor

för år;

dels att tredje stycket af § 4 uti det till kungl. propositionen nr

60 fogade förslag till aflöningsreglemente för tjäntemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning måtte erhålla följande

lydelse: »Den, som ifrån tjänst i lägre ålderstilläggsgrupp befordrats

till tjänst i närmast högre sådan grupp, må för åtnjutande af rätt till

löneförhöjning — — — grupp»;

dels att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911

af lönestaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

skall gälla, att följande allmänna grundsatser skola tilllämpas

vid förestående omarbetning af den vid tullstadgan fogade

taxa på ersättning, som i vissa fall skall till tjänstemän och betjänte

i tullverket af trafikerande utgöras nämligen — förutom de

i den nådiga propositionen under mom. l:o), 2:o), 3:o) föreslagna,

— 4:o) att, med bibehållande af den i tullstadgan, § 16 mom.

3:o) föreskrifna allmänna tjänstgöringstid, den i § 185 af tullstadgan

afsedda arbetstiden hos tullförvaltningarne i och för kontors- och tullbehandlingsärenden,

d. v. s. den s. k. allmänna expeditionstiden, skall

öfver hela riket under tid, då seglation vid respektive tullplats pågår,

utgöra minst åtta timmar dagligen å söckendagar, och att tjänstemän

och betjänte skola vara pliktige, då ej särskilda hinder möta, att å

öfvertid mot i nämnda taxa bestämd ersättning utföra de tjänståtgärder,

som de trafikerande enligt tullstadgan äga påfordra;

dels att Riksdagen ville besluta, att generaltulldirektörens aflöning

uppföres i aflöningsstaten för generaltullstyrelsen med 7,000 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor i ortstillägg,

summa 11,000 kronor,

att det å Eders kungl. Maj:ts förslag till samma aflöningsstat

såsom förslagsanslag uppförda anslaget till vikariatsersättning samt

arfvoden och flitpenningar åt extra biträden äfvensom till renskrifningskostnad

å 78,000 kronor bestämmes till högst 50,000 kronor,

att afstå Eders Kungl. Maj:ts förslag om särskilda tulldirektörsbefattningar

i Stockholm, Göteborg och Malmö,

att bestämma antalet förste kontrollörer till 15,

att uttala önskvärdheten af att användandet af öfverkvalificerad

arbetskraft inom tullverket undvikes genom begagnande i ökad ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

sträckning af tjänstemän af lägre grad, och att anställandet af extra

tjänstemän i tullverket bör ske endast i den mån förhållandena sådant

oundgängligen påkalla, och

att den ordinarie personal, som blifver öfverflödig genom indragningar

vid kustbevakningen, bör vinna anställning vid den s. k.

inre bevakningen;

dels att linnebeklädnad måtte enligt reglemente, som af generaltullstyrelsen

fastställes, tilldelas tjänstinnehafvare, som äro berättigade att

erhålla uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp;

dels ock att jämväl vaktmästarna hos generaltullstyrelsen måtte

komma i åtnjutande af kostnadsfri läkarevård jämte medikamenter.

Till en början har Riksdagen velat här intaga det i propositionen

åberopade, vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till utgiftsstater för

tullverket för år 1911, hvilket förslag har följande utseende:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Utgiftsstater för tullverket,

att tillämpas under år 1911.

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

tillägg.

Summa.

A. Aflöningsstaten.

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör...........................

10,000

3,000

1,000

14,000

1 byråchef ......................................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen böjas

3 d:o................................................

-

-

—

24,300

| med 600 kronor.

Kansliet.

■ Efter 5 år kan lönen böjas

1 sekreterare ....................................

3,600

1,800

400

5,800

1 med 500 kronor och efter

1 d:o................................................

-

-

—

5,800

f 10 år med ytterligare 500

1 kronor.

1 registrator ...............................

Efter 5 år kan lönen böjas

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kronor, efter 10

1 notarie .........................................

2,200

1,500

300

4,000

år med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

0 d:o...............................................

1 kvinnligt skrifbiträde .....................

12,000

ytterligare 600 kronor.

I Efter 5 år kan lönen böjas

700

350

150

1,200

1 med 150 kronor och efter

1 d:o................................................

-

-

-

1,200

1 10 år med ytterligare 150

J kronor.

Kameralbyrån.

1 kamrerare.......................................

3,600

1,800

400

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas

i med 500 kr. och efter 10

1 förste revisor .................................

3,600

1,800

400

5,800

J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen böjas

1 revisor och bokhållare.....................

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kronor, efter 10

år med ytterligare 500

3 d:o..............................................

Revisionsbyrån.

12,000

kr. och efter 15 år med

än ytterligare 500 kr.

|Efter 5 år kan lönen böjas

1 förste aktuarie ..............................

3,600

1,800

400

5,800

! med 500 kr. och efter 10

l år med ytterligare 500 kr.

1 aktuarie .......................................

2,200

1,500

300

4,000

| Efter 5 år kan lönen böjas

1 d:o................................................

-

1,500

300

4,000

1 med 500 kr., efter 10 år

V med ytterligare 500 kr.

1 revisor .......................................

2,200

4,000

( och efter 15 år med än

7 d:o................................................

—

—

—

28,000

I ytterligare 500 kronor.

Transport

—

-

—

153,800

s. 13 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 7.

13

Kronor.

Transport

Lön.

Tjänst
görings
penningar.

Orts
tillägg.

Summa.

153,800

I Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

1 byråassistent ................................

ld:o ...............................................

3,600

1,800

1 andre byrå assistent

2,200

1,500

Till vikariatsersättning samt arfvoden och

flitpenningar åt extra biträden äfven
-

400

300

5,800

5,800

4,000

j Efter 5 år kan lönen böjas

l med 500 kr. och efter 10

J år med ytterligare 500 kr.

''Efter 5 år kan lönen böj as

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 600 kronor.

som till renskrifningskostnad, förslagsanslag

.........................................

däraf till gratifikationer åt extra or
-

78,000

dinarie tjänstemän och vaktmästare

hos styrelsen högst 3,000 kronor.

1 förste vaktmästare '')

1 vaktmästare '').........

6 d:o ‘) .....................

900

700

450

350

150

150

1,500 J

1,200 |

7,200 f

Transport

257,300

Efter 5 år kan lönen böjas

med 200 kronor.

Efter 5 år kan lönen böjas

med 150 kr. och efter 10

år med ytterligare 150

kronor.

*) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning i enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande

till samma förmån berättigade befattningshafvare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och

gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Krön

o r.

Lönegrad.

Lön.

Tj änstgörings-

penningar.

s

u m m

a.

Efter resp. 3, 6 o(

9 års tjänstgörii

kan lönen höja;

hvarje gång mei

Pensions-

underlag.

Transport

—

—

—

—

—

257,300

—

—

II. Lokaltullförvaltningen samt kust-

och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän af högre grad.

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 tulldirektör i Stockholm, hvartill någon

bland föreståndarna vid de i Stockholm

befintliga tullförvaltningsafdelningar, med

bibehållande af egen tjänstebefattning,

förordnas för en tid af högst fem år i sänder

3,000

3,000

1 d:o i Göteborg, hvartill någon bland före-

ståndarna vid de i Göteborg befintliga

tullförvaltningsafdelningar, med bibehål- lande af egen tjänstebefattning, förordnas

för en tid af högst fem år i sänder ......

2,500

2,500

1 d:o i Malmö, hvartill någon bland före-

ståndarna vid de i Malmö befintliga tull- förvaltningsafdelningar, med bibehållande

af egen tjänstebefattning, förordnas för

2,000

2,000

1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

1 d:o i Hallands samt Göteborgs och Bohus

1

4,500

1,500

6,000

1 4,500

län ...................................................

1

6,000

400

1

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

land och Dalame.................................

1

3,900

1,300

5,200

3,600

Transport

—

—

—

24,700

—

257,300

—

—

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

15

Krön

•

Lönegrad.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

s

u m m a.

Efter resp. 3, 6 och

9 års tjänstgöring

kan lönen höjas,

hvarje gång med:

Pensions-

underlag.

Transport

—

—

—

24,700

—

257,300

-

—

1 öfverinspektor vid packhusinspektionen i

Stockholm .......................................

3

5,800

2,000

7,800

1 5,000

1 d:o vid d:o i Göteborg.......................

3

—

—

7,800

J

1 d:o vid d:o i Malmö...........................

2

5,100

1,700

6,800

2 d:o vid tullbevakningsinspektionerna i

Stockholm och Göteborg.....................

2

—

—

13,600

1 d:o vid d:o i Malmö...........................

1

4,500

1,500

6,000

1 tullförvaltare vid tullkammaren i Stock-

''

holm ................................................

5

5,100

1,700

6,800

> 4,500

11 d:o vid d:o i Norrköping, Malmö, Häl-

singborg, Göteborg, Gäfle och Sunds-

vall, vid uppbörds- och nederlagskonto-

ren i Stockholm och Göteborg äfven-

som vid uppbörds- samt konfiskations-

400

och kassörskontoret i Malmö...............

5

—

—

74,800

1 d:o vid tullkammaren i Kalmar............

4

4,500

1,500

6,000

5 d:o vid d:o i Landskrona, Trelleborg och

Halmstad samt vid konfiskations- och

4,000

kassörskontoren i Stockholm och Göte-

borg ................................................

4

—

—

30,000

1 d:o vid tullkammaren i Uppsala .........

3

3,900

1,300

5,200

19 d:o vid d:o i Nyköping, Jönköping, Oskars-

hamn, Visby, Karlskrona, Karlshamn,

Åhus, Lund, Ystad, Varberg, Strömstad,

3,600

Borås, Karlstad, Örebro, Söderhamn,

Hudiksvall, Härnösand, Luleå och Ha-

paranda.............................................

3

—

—

98,800

Transport! —

—

—

288,300

—

257,300

~ 1

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Eiksdagens Skrifvelse Nr 7.

Krön

o r.

-d bo -JJ

ce

fcpM*

° -a .3, §

2

tij

©

fl

O

Lön.

fl eg

‘C bo

O G

irs

s

u m m a.

"•!

Ph H © ocö

o? p b£)

i SP

•all

fl ''ö

Kl

fl ©

Kö p,

® o

© § 0

H 05 ^ ^

© p

fc fl

Transport

—

—

—

288,300

—

257,300

—

—

1 tullförvaltare vid tullkammaren i Söder-

tälje................................................

20 d:o vid d:o i Eskilstuna,Linköping,Väst er-

2

3,300

1,100

4,400

vik, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn,

Falkenberg, Lysekil, Uddevalla, Lidkö- ping, Mon, Charlottenberg, Västerås,

Falun, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien,

Umeå, Skellefteå och Riksgränsen......

2

88,000

3,300

1 d:o vid d:o i Mem ...........................

3 d:o vid d:o i Vadstena, Marstrand och

i

2,700

900

3,600

, 2,700

Piteå .............................................

i

—

—

10,800

1 öfverkontrollör vid packhusinspektionen

i Stockholm ....................................

2

5,100

1,700

6,800

J- 4,500

1 d:o vid d:o i Göteborg .....................

2

—

—

6,800

1 d:o vid tullkammaren i Stockholm......

3 d:o vid d:o i Malmö och Göteborg samt

1

4,300

1,500

5,800

. 400

i 3,800

vid packhusinspektionen i Malmö ......

i

—

—

17,400

431,900

b) Öfriga tjänstemän af högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

i

3,900

1,300

5,200

| 3,600

19 d:o ................................................

i

—

—

98,800

1 kontrollör .......................................

74 d:o (däraf 3 kontrollörer och uppbörds-

i

3,300

1,100

4,400

j 3,300

kassörer samt 6 bevakningskontrollörer)

i

—

—

325,600

1

1 kammarskrifvare ..............................

i

2,100

700

2,800

1

228 d:o ................................................

i

—

638,400

^ 2,100

1 tullinspektor ...................................

i

2,000

600

2,600

| 2,000

7 d:o (däraf 2 gränsinspektorer) ............

i

—

—

18,200

1

Transport

—

—

—

1,096,000

431,900

257,300

- 1 -

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7

17

Krön

o r.

-d so -_i:

rÖ

cd

CO

ö s

o *ö .J* 2

CD SO § S

itc

©

a

O

Lön.

3 9

SO *3

-va C

S

u in m

a.

” “ ö a

Ph 2 © «cö

g Ä fl W)

a

.2 73

CO ©

d ©

er

£■*"2 0

K g ■£?

$ 4s g s

£ s >

H ro

Ä!

Transport

—

_

—

1,096,000

431,900

257,300

—

_

1 tullflskal..........................................

1

2,200

800

3.000

9.000

1 400

| 2,000

3 clio ...............................................

1

—

—

1,108,000

i

2. Tjänstemän af lägre grad.

1 öfveruppsyningsman .......................

2

1,800

800

2,600

j 300

1 d:o ................................................

2

—

—

2,600

1 d:o ................................................

3 d:o (däraf 1 befälhafvare å kustbevak-

i

1,700

600

2,300

j 200

1,700

ningsångare) ....................................

i

—

—

6,900

1

1 gränsöfveruppsyningsman ..................

i

1,800

800

2,600

300

1 kustöfveruppsyningsman...................

i

1,500

600

2,100

26 d:o ................................................

i

—

—

54,600

1,300

f uppsyningsman.................................

3

1,500

550

2,050

37 d:o ...............................................

3

—

—

75,850

1 d:o ................................................

2

1,400

500

1,900

|

23 d:o (diiraf 1 anställd å kustbevaknings-

150

| 1,200

ångare) .........................................

2

—

—

43,700

1 d:o ...............................................

i

1,300

450

1,750

|

25 d:o ...............................................

i

—

43,750

• 1,100

1 gränsuppsyningsman ........................

i

1,500

550

2,050

O

Q

CO

6 d:o ................................................

i

—

—

12,300

1 kustuppsyningsman.........................

i

1,200

450

1,650

66 d:o ................................................

i

—

—

108,900

• 1,100

1 vaktmästare ...................................

3

1,300

450

1,750

429 d:o ................................................

3

—

—

750,750

100

1 d:o ...............................................

2

1,100

400

1,500

1

185 d:o (däraf 2 anställda å kustbevaknings-

f 1,000

ångare) ..........................................

2

—

—

277,500

1

Transport

—

— 1 —

1,399,1001,539,900

257,300

—

—

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Krön

o r.

-d

03

° -C §

o o o 0

fn

er

.g c8

bo

1 %

Q)

0

o

k!

Lön.

O Ö

W3*g

-M 0

g d

d <D

s

u m m

a.

§5

0 bo

§1

© ''g

KÖ Q.

S3

8 g a''g*

£ “S S g

W o» M

MW r-

Transport

_

_

_

1,399,100

1,539,900

257,300

_

1 vaktmästare ....................................

i

900

300

1,200

)

60 eko ................................................

i

—

—

72,000

• 900

1 gränsridare.......................................

i

1,100

400

1,500

1

161 d:o ................................................

1 kustvakt..........................................

i

—

—

241,500

100

1,000

i

1,000

300

1,300

40 d:o ................................................

i

—

—

52,000

1 kustroddare ....................................

i

900

300

1,200

J 900

228 d:o ...............................................

i

—

—

273,600

2,043,400

Till ortstillägg åt befattningshafvare vid

lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa- randa och Riksgränsen, förslagsanslag

_

_

_

_

49,000

Till arfvoden åt tullexpeditions- och gräns-

stationsföreståndare, förslagsanslag ......

Till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för

—

_

_

—

12,000

tullbehandling af passagerareffekter, för- slagsanslag .......................................

_

10,000

Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,

förslagsanslag....................................

—

—

—

—

500,000

4,154,300

däraf för beredande af kostnadsfri le-

dighet åt andra tjänstemän af lägre

grad än öfveruppsyningsmän och upp- syningsman vid lokalförvaltningen högst

25,000 kronor samt för utbetalande al

flyttningshjälp åt tjänstemän högst 2,000

kronor.

Transport

—

—

-

-

—

;4,411,600

-

-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

19

B. Ålderstilläggsstaten.

Förslagsanslag ...................................................................................

C. Öfvergångsaflöningsstaten.

Transport

Kronor.

4,411,600

450,000

Krön

o r.

Belopp,

hvarmed

I 1911 års

I 1904 års

aflöningen

Tjänst-

stat för be-

stat för be-

enligt 1911

Lön.

görings-

fattningen

fattningen

års stat

penningar.

afsedd

upptagen

stiger af-

aflöning.

aflöning.

löningen

Stockholm.

enligt 1904

års stat.

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lindh ..................

2,500

500

—

3,000

_

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en kontrollörstjänst med ........................

3,300

1,100

4,400

—

-

Packhusinspektionen.

Ofverinspektoren C. 0. Wallgren .....................

4,000

3,000

—

7,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en öfverinspektorstjänst med ..................

5,800

2,000

7,800

-

-

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg .....................

3,000

1,000

—

4,000

-

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en tullförvaltaretjänst med.....................

3,300

1,100

4,400

—

—

Karlshamn.

Tullförvaltaren A. L. Ripa ..............................

3,000

1,000

—

4,000

-

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot eu tullförvaltaretjänst med .....................

3,900

1,300

5,200

-

-

Transport

—

|

21,800

18,000

4,861,600

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Krön

o r.

Belopp,

hvarmed

I 1911 års

I 1904 års

aflöningen

Tjänst-

stat för be-

stat för be-

enligt 1911

års stat

under-

Kronor.

Lön.

görings-

fattningen

fattningen

penningar.

afsedd

upptagen

stiger af-

aflöning.

aflöning.

löningen

enligt 1904

års stat.

Transport

—

—

21,800

18,000

—

4,861,600

MalmS.

Kontrollören H. Åberg ....................................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

2,000

-

5,000

-

mot en öfverkontrollörstjänst med..................

4,300

1,500

5,800

-

—

Kammarskrifvaren A. F. Richter .....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

1,300

500

—

2,000

—

mot en kammarskrifvaretjänst med ...............

2,100

700

2,800

-

-

Landskrona.

Uppsyningsmannen 0. L. Åström.....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

1,000

500

-

1,500

—

mot en uppsyningsmanstjänst med ...............

1,400

500

1,900

-

—

Vaktmästaren N. C. Gemzell ...........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

800

400

1,200

—

mot en vaktmästaretjänst med .....................

1,100

400

1,500

-

—

Hälsingborg.

Kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge L. N.

0. Höök ..................................................

4,000

1,500

—

5,500

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en kustbevakningschefstjänst i Skåne och

Blekinge med ............................................

4,500

1,500

0,000

—

—

QSteborg.

Tullfiskalen A. W. Rundberg...........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

2,000

700

—

2,700

—

mot en tulliiskalstjänst med ........................

2,200

800

3,000

—

—

Transport

—

-

42,800

35,900

—

4,861,600

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

21

Krön

o r.

Belopp,

hvarmed

I 1911 års

I 1904 års

aflöningen

Tjänst-

stat för be"

stat för be-

enligt 1911

Lön.

görings-

fattningen

fattningen

års stat

Kronor.

penningar.

afsedd

upptagen

stiger af-

aflöning.

aflöning.

löningen

enligt 1904

års stat.

Transport

—

42,800

35,900

—

4,861,600

Tullkammaren.

Kontrollören C. 0. Liljequisth...........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

2,000

—

5,000

—

mot en öfverkontrollörstjänst med..................

4,300

1,500

5,800

—

—

Packhusinspektionen.

Ofverinspektoren J. H. Lindquist .....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

4,000

3,000

—

7,000

-

mot en öfverinspektorstjänst med ..................

5,800

2,000

7,800

—

—

Tullförvaltaren J. G. Hultstein ........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,500

2,500

—

6,000

—

mot en öfverkontrollörstjänst med........... ......

5,100

1,700

6,800

—

-

Gifte.

Kontrollören P. E. Wahlman ..........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

1,000

-

4,000

-

mot en förste kontrollörstjänst med...............

3,900

1,300

5,200

-

Umeå.

Ofveruppsyningsmannen i Nordmaling J. M. Schildt

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

1,500

300

—

1,800

—

mot en uppsyningsmanstjänst med ...............

1,300

450

1,750

—

50

Säger

—

—

70,150

59,700

50

50

Transport

-

—

— 1 —

—

4,861,650

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Kronor.

Transport

—

4,861,650

D. Indragningsstaten.

Dalarö.

Jaktbåtsmannen G. F. Ryman.................................................................................

300

Malmö.

Kustvakten till häst J. A. Möller ...........................................................................

400

Hälsingborg.

Roddaren G. Scher................................................................................................

300

360

D:o C. J. Persson ...........................................................................

360

D:o P. Johansson..............................................................................

400

D:o A. Malmberg..............................................................................

400

D:o C. F. Björkholm ........................................................................

400

Göteborg.

Vaktmästaren G. Erlandsson ................................................................................

400

Haparanda.

Gränsvakten 0. V. Green......................................................................................

300

3,620

E. Pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare;

Förslagsanslag ................................................................................................

—

300,000

F. Pensionsstaterna för allidna tjänstinnehafvares efterlämnade

änkor och barn.

a) För beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-

sionering, förslagsanslag .........................................................................

25,000

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag........................

10,000

35,000

Transport

—

5,200,270

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse AV 7.

23

K.r o n o r.

Transport

—

5,200,270

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag........................

7,570

» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag.......................................

20,000

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslags-

anslag .............................................................................................

15,000

» » underhåll och drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag................................................

30,000

> » expenser, förslagsanslag .....................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag ................................................

20,000

» » läkarvård och medikamenter samt begrafningshjälp, förslagsanslag .........

15,000

» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................

32,000

» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig

genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna...

1,500

» > jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag............

175,000

» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ................................................

21,000

» » tulltjänstemäns af lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag ......

125,000

» » hemliga utgifter .................................................................................

9,000

» » diverse utgifter, förslagsanslag ...........................................................

45,560

641,630

Summa kronor

—

5,841,900 1

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Förteckning å arfvoden på tullverkets o nikostnad sstat för år 1911.

Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål:

1 ordförande................................................................................................

2 ledamöter ä 375 kronor.............................................................................

1 notarie ............................................................................................... ~

Öfriga rådstufvurätter för afgörande af tullmål enligt kungl. blefven den 15 februari 1841 och

Kronor.

2,100

den 6 april 1858, tillsammans förslag vis upptagna ....................

Arfvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län

» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län

» » tolk för finska språket vid » » » *

» » präst i Sandhamn.........................................................

» » skollärare i Landsort ...................................................

» » »i Hufvudskär ................................................

> » »i Sandhamn ...............................................

1,900

750

2,000

300

250

70

Summa kronor

100

100

7,570

Hvad först beträffar generaltullstyrelsen har Riksdagen i fråga

om själfva styrelsens organisation icke haft något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Däremot har Riksdagen icke kunnat till alla

delar biträda förslaget beträffande generaltullstyrelsens personal.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle nämligen nuvarande sekreteraren

å tullbehandlings- och upplysningsbyrån öfverflyttas till kansliet,

hvarigenom två sekreterare komme att vara anställda därstädes. Denna

anordning synes emellertid vara mindre lämplig och ej heller af be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

hofvet påkallad. Därest två likställda och lika berättigade sekreterare

skulle komma att tjänstgöra å kansliet skulle utan tvifvel den erforderliga

enhetligheten i arbetet äfventyras och känslan af ansvar för ärendenas

behöriga gång komma att, fördelad på två, förringas. Visserligen

komma göromålen å kansliet, att ökas därigenom att tullbehandlingsoch

upplysningsbyråns sekreterargöromål öfverflyttas dit. Men sekreterargöromålen

å denna byrå hafva, enligt hvad Riksdagen inhämtat, på grund

af det enkla skrifsätt, som med fördel tillämpats å byrån, städse varit

af mindre kräfvande beskaffenhet, och då anledning att förändra skrifsättet

icke lärer förefinnas, torde göromålen komma att, efter öfverflyttningen

till kansliet, fortfarande vara mindre kräfvande och utan svårighet

kunna utföras med tillhjälp af de å kansliet anställda notarierna.

Beträffande den öfriga personalen å kanslibyrån anser sig Riksdagen

böra biträda hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

I fråga om den af Eders Kungl. Maj:t i enlighet med kommissionens

förslag i staten uppförda första revisorsbefattningen å kameralbyrån har

Riksdagen funnit det vara mindre lämpligt att å byrån skulle finnas två

andra gradens tjänstemän, kamreraren och förste revisorn, hvilka — låt

vara under byråchefen — skulle dela förmansskapet öfver den öfriga

personalen å byrån och därmed äfven själfva ansvaret för arbetet å

byrån; och då den revisor och bokhållare, hvilken har det i förhållande

till de andra revisorerna och bokhållarna forcerade och ansträngande

arbetet att upprätta tullverkets hufvudbok, genom vederbörandes försorg

torde kunna beredas motsvarande lättnad i det öfriga arbetet å

byrån, har Riksdagen icke funnit lämpligt och nödvändigt, att en förste

revisorsbefattning å kameralbyrån inrättas, utan utbytit denna befattning

mot en revisors- och bokhållarbefattning i första lönegraden.

I öfrigt har Riksdagen funnit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

förändringarna å kameral- och revisionsbyråerna fullt motiverade och icke

innebära andra eller större förändringar, än som måste anses vara af

behofvet påkallade.

Emot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande generaltullstyrelsens

personal i öfrigt har Riksdagen icke haft något att erinra.

Vidkommande de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningarna

för generaltullstyrelsens personal, har Riksdagen beslutit att generaltulldirektörens

aflöning skall utgöras af lön 7,000 kronor, tjänstgöringspenningar

3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor eller tillhopa

11,000 kronor.

T fråga om generaltullstyrelsens kvinnliga biträden, har Riksdagen,

enär dessa skrifbiträden komma att hafva enahanda göromål som det

Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

å den af Riksdagen godkända aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

upptagna skråf biträdet, ansett generaltullstyrelsens skrifbiträden böra

tilldelas samma aflöning, som beviljats fångvårdsstyrelsens skrifbiträde,

eller 600 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150

kronor i ortstillägg, tillsammans 1,200 kronor med rätt till två ålderstillägg,

hvartdera å 200 kronor.

Beträffande de å generaltullstyrelsens aflöningsstat upptagna vaktmästarna

har inom Riksdagen föreslagits, att desamma måtte komma i

åtnjutande af kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter.

Då denna anslagsfråga uppenbarligen är af ringa ekonomisk räckvidd

samt såväl ordinarie som extra ordinarie tjänstemän af lägre grad

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, enligt

aflöningsreglementet, komma att erhålla liknande förmåner, har Riksdagen

ansett att hvad som i sådant hänseende är stadgadt i aflöningsreglementet,

må äga tillämpning jämväl å de vid generaltullstyrelsen anställda

vaktmästarna.

I fråga om vaktmästarnas aflöning har Riksdagen, i likhet med

hvad som här ofvan anförts rörande generaltullstyrelsens skrifbiträden,

vidtagit sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att vaktmästarna

hos generaltullstyrelsen berättigats erhålla rätt till enahanda ålderstillägg

som motsvarande vaktmästare hos fångvårdsstyrelsen, eller förste

vaktmästaren 100 kronor att utgå efter 5 års tjänstgöring, och en hvar

af de öfriga vaktmästarna 100 kronor, att utgå efter 5 år och ytterligare

100 kronor efter 10 år.

A generaltullstyrelsens aflöningsstat har af Eders Kungl. Maj:t

såsom förslagsanslag uppförts ett anslag till vikariatsersättning samt

arfvoden och flitpenningar åt extra biträden äfvensom till renskrifningskostnad

å 78,000 kronor.

Riksdagen har emellertid funnit användandet af tillfällig arbetskraft

framdeles böra ifrågakomma i mindre utsträckning än hittills.

Genom den af Riksdagen beslutade ökningen af personalen hos generaltullstyrelsen

komma nämligen flera tjänster än förut att uppföras å

ordinarie stat, hvarförutom enligt de aflöningsvillkor, som Riksdagen

ansett sig böra uppställa för generaltullstyrelsen, den dagliga arbetstiden

å tjänsterummet kommer att utsträckas till 6 timmar. På grund

häraf kan antagas, att ifrågavarande anslag för framtiden icke skall

behöfva anlitas i samma grad som för närvarande, hvadan Riksdagen

ansett anslaget böra upptagas i staten med ett till 60,000 kronor

minskadt belopp, med bibehållande af anslagets egenskap att vara förslagsanslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

27

I fråga om de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna afiöningsvillkoren

för generaltullstyrelsen har Riksdagen icke haft vidare att erinra,

än att de af Eders Kungl. Magt föreslagna bestämmelserna angående

tjänstemän, som öfverflyttas till generaltullstyrelsens stat från befattningar

å lokalförvaltningens eller kust- eller gränsbevakningens stat

synts Riksdagen innebära ett alltför starkt gynnande af nämnda tjänstemän.

Riksdagen har väl uppskattat fördelen af att kunna förmå dugande

tjänstemän från lokalförvaltningen eller kust- eller gränsbevakningen

att inträda i styrelsen, men har Riksdagen dock ansett det tillfyllest,

att de vid en dylik förflyttning tillförsäkras rätten att icke i något

fall kunna lida minskning i förut innehafd aflöning å stat, och har

Riksdagen i öfverensstämmelse därmed gifvit en ändrad lydelse åt ifrågavarande

stadgande.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen, får Riksdagen erinra

om, att för närvarande finnes anställda tulldirektörer endast i städerna

Göteborg och Malmö. Af de tullförvaltningar i riket, hvilka äro fördelade

på särskilda afdelningar, är det därför endast den i Stockholm,

som icke står under tulldirektörs öfverinseende; de särskilda tullförvaltningsafdelningarna

därstädes lyda nämligen hvar för sig omedelbart

under generaltullstyrelsen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle nu någon bland föreståndarna

vid tullförvaltningsafdelningarna i de särskilda städerna förordnas

att med bibehållande af egen tjänstebefattning vara tulldirektör.

Dennes hufvudsakligaste uppgifter skulle vara dels att utöfva chefskap

öfver samtliga tullförvaltningsafdelningar i den stad, där han vore anställd,

äfvensom i afseende å öfriga lokaltullförvaltningsafdelningar inom samma

stads tullkammardistrikt, därvid det ålåge honom tillse, att underlydande

tjänstemän och betjänte med nit och redlighet fullgjorde sina åligganden,

samt, då något härutinnan eftersattes, söka åvägabringa rättelse genom

lämpliga föreställningar och erinringar eller, om sådana blefve utan afsedd

verkan eller felet vore af svårare beskaffenhet, förhållandet hos

generaltullstyrelsen anmäla och i sammanhang därmed, ifall omständigheterna

det kräfde, afstånga den felande från tjänstgöring, intill dess

styrelsen meddelat vidare beslut, dels att inom respektive städer bestämma

den af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta cirkulationen af kammarskrifvare

och vaktmästare mellan de olika tullförvaltningsafdelningarna och dels

att vid fall af stridiga meningar mellan de trafikerande och afdelningarna

samt afdelningarna inbördes angående författningarnas rätta tillämpning

slita dessa tvister.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Om ock Riksdagen funnit de uppgifter tu]Idirektörerna sålunda

skulle få sig ålagda icke vara utan all betydelse, har Riksdagen dock

kommit till den uppfattningen, att några särskilda tulldirektörsbefattningar

icke nödvändigt böra uppföras å tullverkets stat. Den tillsyn,

som föreståndarna för tullförvaltningsafdelningarna och lokalförvaltningarna

i denna egenskap utöfva, synes nämligen böra vara af den

innebörd och beskaffenhet, att ett ytterligare chefskap genom tulldirektören

göres obehöfligt. Särskildt synes den ifrågasatta cirkulationen af

kammarskrifvare och vaktmästare utan några nämnvärda olägenheter

kunna bestämmas af tullförvaltningsafdelningarnas föreståndare, därest

dessa, hvilka ovedersägligen äro närmast att bedöma tillgången och

behofvet af arbetskrafter å sina afdelningar, genom bestämmelse i instruktionen

ålägges att vid behof sätta sig i förbindelse med hvarandra

och göra sig underrättade, om och hvarest nödig arbetskraft för tillfället

kan vara till finnandes. Ett verkligt behof af ett chefskap torde däremot

i viss mån föreligga, när meningsskiljaktigheter uppstå mellan de

trafikerande och afdelningarna samt mellan afdelningarna inbördes. I

dylika fall måste det också anses vara fördelaktigt, att en person finnes

att tillgå, som, därest uppskof med frågorna för inhämtande af generaltullstyrelsens

beslut skulle medföra hinder för rörelsens gång, meddelar

beslut i ämnet.

Förnekas kan således icke, att ett chefskap i vissa fäll är behöfligt.

Detta chefskap kommer emellertid, såsom ofvan antydts, icke att

blifva i högre grad kräfvande eller betungande och i hvilket fall som

helst icke att behöfvas i Stockholm, där generaltullstyrelsen såsom den

högsta tullmyndigheten på platsen otvifvelaktigt måste vara närmast

och bäst skickad att utöfva det förmanskap, som i förberörda afseenden

må erfordras. På grund häraf har Riksdagen ansett denna fråga kunna

ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt, därest någon bland afdelningsföreståndarna

i städerna Göteborg och Malmö förordnas att, med bibehållande

af egen tjänstebefattning, utöfva ifrågavarande chefskap i

nämnda städer och andra lokaltullförvaltningar inom respektive städers

tullkammardistrikt samt såsom godtgörelse härför tillerkännes ett arfvode,

hvilket, med hänsyn till de rätt afsevärda aflöningsförmåner, dessa

afdelningsföreståndare enligt den af Riksdagen godkända aflöningsstaten

komma att erhålla, skäligen bör utgå med högst 1,000 kronor.

Riksdagen har därför beslutit, att enhvar af tullförvaltningsafdelningsföreståndarne

i Göteborg och Malmö må, om de förordnas att

utöfva det mera begränsade chefskap, hvarom här är fråga, tilldelas ett

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

särskild! arfvode af högst 1,000 kronor samt har för sådant ändamål i

aflöningsstaten uppfört ett förslagsanslag af högst 2,000 kronor.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående lokaltullförvaltningens

personal, har Riksdagen ansett sig böra vidtaga den ändring

däri, att tre af de föreslagna förste kontrollörsbefattningarna utbytts

mot kontrollörsbefattningar. Af den i ämnet lämnade utredningen har

det nämligen synts Riksdagen, som om de nya förste kontrollörsbefattningarna

vid enhvar af tullkammarafdelningarna i Norrköping och

Hälsingborg samt packhusinspektionen i Göteborg utan olägenhet kunde

undvaras och i stället ersättas med kontrollörsbefattningar.

I öfrigt hafva, såvidt Riksdagen kunnat bedöma, de olika intressen

— statens, trafikens och personalens — hvilka i frågor af denna art

städse förefinnas och i viss mån äro stridande mot hvarandra, blifvit i

Eders Kungl. Maj:ts förslag väl afvägda och antalet föreslagna nya

tjänster inskränkts till hvad som under alla omständigheter synts nödvändigt,

hvarför Riksdagen ansett sig böra med förenämnda inskränkning

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag angående lokaltullförvaltningens

personal.

I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft ett

inom Riksdagen väckt förslag, att Riksdagen måtte uttala önskvärdheten

af att dels användandet af öfverkvalificerad arbetskraft inom tullverket

undvikes genom begagnande i ökad utsträckning af tjänstemän af lägre

grad, dels ock anställande af extra tjänstemän i tullverket bör ske endast

i den mån förhållandena sådant oundgängligen påkalla.

Såsom af de till stöd för denna hemställan anförda skälen framgår,

har i första punkten åsyftats en utsträckt användning af vaktmästarna.

Med anledning häraf får Riksdagen åberopa, hvad kommissionen i sitt

betänkande yttrat med anledning af gjord framställning, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att bereda dugliga och framåtsträfvande vaktmästare

möjlighet att få förrätta andra och mera ansvarsfulla göromål

än egentlig bevakningstjänst. Kommissionen anför nämligen följande:

»Enligt hvad kommissionen inhämtat, förekommer redan nu sådan

användning af vaktmästare, om än i jämförelsevis mindre betydande

omfattning, i det att dels generaltullstyrelsen förordnat, att, därest för

vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång till extra ordinarie

tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte,

som förvaltningen anser därtill lämpliga, att under tjänstemans öfverinseende

förrätta sagda bestyr, dels å vissa platser, där behof af förstärkt

bevakningsbefäl framträdt, vaktmästare förordnats att, med bibehållande

af aflöningen vid vaktmästaretjänsten och således utan särskild

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

godtgörelse, tjänstgöra såsom uppsyningsman, dels ock statistisk attestering

af utförselgods varit anförtrodd åt vaktmästare. Detta senare synes

emellertid icke hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt, enär, enligt

hvad till kommissionens kännedom kommit, revisionsbyråns statistiska

afdelning hos generaltullstyrelsen anmält, att vid sådant förfaringssätt

de inkommande primäruppgifterna till utförselstatistiken varit i påfallande

hög grad behäftade med felaktigheter, som bort kunna undvikas.

Något allmänt stadgande om vidtagande af åtgärder i ofvanberörda

syfte har kommissionen icke funnit anledning ifrågasätta; men

då framställningen dock synts förtjänt af uppmärksamhet, har kommissionen

velat såsom sin uppfattning uttala, att i fall, då vaktmästare

finnes med fördel kunna användas till andra göromål än sådana, som i

allmänhet tillhörde hans befattning, sådant ock bör ske.»

Af hvad kommissionen sålunda yttrat synes framgå, att vaktmästarna

utan olägenhet kunna ombetros åtskilliga andra göromål än

sådana, som falla inom bevakningstjänstens område, men äfven att eu

mera utsträckt användning af vaktmästarna än den af kommissionen

förordade icke lämpligen bör ske. Med hänsyn härtill har Riksdagen

ansett sig böra stanna vid ett instämmande i den utaf kommissionen

uttalade uppfattningen.

Hvad vidare beträffar förslaget om att Riksdagen måtte uttala

önskvärdheten af att extra tjänstemän anställas i tullverket endast i den

mån förhållandena sådant oundgängligen påkalla, har Riksdagen icke

haft något att däremot erinra.

Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag angående kustbevakningens

organisation har Riksdagen icke haft något annat att erinra, än att, då

anslaget till jakt- och båtlega m. m. synts Riksdagen synnerligen högt,

Riksdagen ansett sig böra framhålla önskvärdheten af, att Eders Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida icke motordriften skulle

kunna anordnas på ett för staten billigare sätt, särskildt genom att kostnaderna

för motorbåtarnas underhåll nedbringas under de nu beräknade.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående kustbevakningens

personal, har inom Riksdagen i en motion hemställts, att den

ordinarie personal, som blifver öfverflödig genom indragningar vid kustbevakningen,

måtte vinna anställning vid den så kallade inre bevakningen.

Om än det icke torde kunna med visshet antagas, att personalen

vid kustbevakningen undantagslöst lämpar sig för den inre bevakningen,

torde dock sannolikhet förefinnas för, att den personal, som enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag angående kustbevakningens organisation blifver

öfverflödig vid kustbevakningen, i ganska stor utsträckning skall kunna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

med fördel användas i annan tullverkets tjänst, hvarför Riksdagen så

till vida bifallit motionen, att Riksdagen besluta, att den ordinarie

personal, som blifver öfverflödig genom indragningar vid kustbevakningen,

må, där så lämpligen ske kan, vinna anställning vid den inre

bevakningen.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag angående gränsbevakningens

organisation och personal har Riksdagen icke haft något att erinra.

Med hänsyn till det berömmande omdöme, som af såväl kommissionen

som generaltullstyrelsen uttalats om kustbevakningschefen L. N.

O. Hööks mångåriga verksamhet inom tullverket, och på grund af hvad

jämväl i öfrigt anförts till stöd för Eders Kungl. Majris framställning

om ett personligt lönetillägg för honom, har Riksdagen ansett sig böra

bifalla denna framställning.

I fråga om de uti Eders Kungl. Maj ris förslag till aflöningsstat

upptagna benämningarna å de särskilda befattningarna vid lokaltullförvaltningen

samt kust- och gränsbevakningen, har Riksdagen — frånsedt

tulldirektörsbefattningarna, om hvilka Riksdagen ofvan yttrat

sig — icke haft något att erinra. Dock har Riksdagen ansett, att, där

befattningar med olika aflöning äro i staten uppförda med enahanda

benämning, de särskilda aflöningsklasserna lämpligen böra, på sätt äger

rum vid postverket, utmärkas på sådant sätt, att den högst aflönade

befattningen betecknas såsom tillhörande klass 1, den därnäst såsom

klass 2 o. s. v.

Beträffande de i aflöningsstaten för nu ifrågavarande personal

upptagna aflöningarnas belopp vill Riksdagen till en början anmärka, att

dessa i regeln väsentligt öfverstiga de aflöningar, som tillerkänts befattningshafvare

i motsvarande tjänstegrad inom andra lokalförvaltningar,

exempelvis postverket.

Såsom skäl för en dylik särställning för tullverkets personal har

åberopats åtskilliga befattningars egenskap af uppbördstjänster samt den

grannlaga och svårkontrollerbara beskaffenheten af många bland de göromål,

som åligga tulltjänstemännen.

Riksdagen vill icke bestrida, att en dylik uppfattning i viss mån

kan vara befogad; men har det i allt fäll synts Riksdagen, som om flera

af de föreslagna aflöningarna vore väl högt tilltagna. För följande

tjänstemän har Riksdagen sålunda gjort en nedsättning nämligen: för

tullförvaltare vid tullkamrarna i Mem, Vadstena, Marstrand och Piteå

med 300 kronor, för tullförvaltare vid tullkammaren i Södertälje samt

med denne likställda tullförvaltare med 400 kronor, för tullförvaltare

vid tullkammaren i Uppsala samt med denne likställda tullförvaltare

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

med likaledes 400 kronor, för gränsbevakningschef i Dalsland, Värmland

och Dalarne med 400 kronor, för förste kontrollör med 400 kronor

och för kontrollör med 200 kronor samt för öfriga tjänstemän af högre

grad, undantagandes kammarskrifvare, tullinspektörer och tullfiskaler,

med 500 kronor. De föreslagna aflöningsbeloppen för öfriga här ofvan

icke särskildt angifna tjänstemän hafva icke gifvit Riksdagen anledning

till anmärkning.

De af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta grunderna för aflönmgens

fördelning i lön och tjänstgöringspenningar har Riksdagen icke kunnat

godkänna.

Enligt de under de senaste åren fastställda aflöningsbestämmelserna

för statens järnvägar, telegrafverket och postverket gäller, dels den

grundsatsen, att efter viss tids tjänstgöring medgifna aflöningsförhöjningar

icke hänföras uteslutande till iönen, utan fördelas mellan lön och tjänstgöringspenningar,

dels ock den regeln, att för en högre aflönad tjänsteman

lönen skall utgöra proportionsvis mindre del af aflöningen än för

en lägre aflönad befattningshafvare.

De nu af Eders Kungl. Magt föreslagna grunderna för aflönmgens

fördelning i lön och tjänstgöringspenningar öfverensstämma däremot icke

med de nyss antydda. Då emellertid enligt Riksdagens mening, såvidt

möjligt, likartade aflöningsgrunder böra gälla för med hvarandra jämförliga

förvaltningsgrenar samt da särskildt postverkets lokalförvaltning

synts i detta hänseende fullt jämförlig med tullverkets nu ifrågavarande

afdelningar, har Riksdagen vidtagit en omarbetning af de i detta hänseende

nu föreslagna grunderna.

Därvid har Riksdagen ansett, att uti aflöningsstaten bör under

benämningen »fast aflöning» uppföras aflöningen odelad, och att bestämmelserna

angående fördelningen i lön och tjänstgöringspenningar höra

öfverflyttas till aflöningsreglementets § 1, i hvilken Riksdagen i öfrigt

vidtagit en omredigering.

I detta sammanhang har Riksdagen ansett sig böra behandla frågan

om tjänstemännen tillkommande pensioner. Med hänsyn till de jämförelsevis

höga aflöningar, som komma att utgå till nu ifrågavarande

tjänstemän, har det synts Riksdagen nödigt, att, på sätt Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, särskilda pensionsunderlag varda i staten bestämda. . De

af Eders Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagna beloppen hafva icke

gifvit Riksdagen anledning till annan ändring, än att för kustbevakningschef

och öfverinspektor i lägsta aflöningsklass pensionsunderlaget

sänkts från föreslagna 4,500 kronor till 4,400 kronor. Denna sänkning

har nämligen nödvändiggjorts genom den af Riksdagen verkställda ned
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

sättningen af dessa tjänstemäns aflöning, enär eljest det missförhållandet

skulle uppstå, att pensionsunderlaget komme att öfverstiga den för

tjänsterna bestämda högsta lönen.

Till de af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta förutsättningarna för ikraftträdande

af aflöningsstaten för lokalförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen

har Riksdagen ansett böra tilläggas, att vid förestående

omarbetning af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning, som i

vissa fall skall till tjänsteman och betjänte vid tullverket af trafikerande

utgöras, skall gälla den grundsats, att, med bibehållande af den i tullstadgan,

§ 16 mom. 3:o), föreskrifna allmänna tjänstgöringstid, den i

§185 af tullstadgan afsedda arbetstiden hos tullförvaltningarna i och

för kontors- och tullbehandlingsärenden, d. v. s. den s. k. allmänna

expeditionstiden, skall öfver hela riket under tid, då seglation vid respektive

tullplats pågår, utgöra minst sju timmar dagligen å söckendag

och att tjänstemän och betjänte skola vara pliktige, då ej särskilda hinder

möta, att å öfvertid mot i nämnda taxa bestämd ersättning utföra de

tjänståtgärder, som de trafikerande enligt tullstadgan äga påfordra.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående de öfriga utgiftsstaterna

för tullverket har Riksdagen velat erinra, att den å öfvergångsaflöning8staten

uppförda öfveruppsyningsmannen i Nordmaling

J. M. Schildt, jämlikt Riksdagen meddelad upplysning, den 15 april

innevarande år beviljats afsked ur tjänsten, och att med anledning

däraf ur öfvergångsaflöningsstaten uteslutits det belopp af 50 kronor,

hvarmed hans aflöning enligt 1904 års stat öfverstigit aflöningen å 1911

års stat för den uppsyningsman^’änst i första lönegraden, hvarmed vid

Schildts afgång hans öfveruppsjmingsmanstjänst är afsedd att ersättas.

I öfrigt har Riksdagen icke vidtagit någon annan ändring i denna stat,

än att de i densamma upptagna aflöningarna enligt 1911 års stat bragts

i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen ofvan förmält sig hafva beslutit.

I fråga om det af Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget

till aflöningsreglemente har Riksdagen — förutom ofvan antydda omarbetning

af § 1 — ansett ändringar äfven i andra hänseenden erforderliga.

Jämväl dessa ändringar afse hufvudsakligen att bringa föreliggande

aflöningsreglemente i närmare öfverensstämmelse med af Riksdagen

under de senaste åren godkända aflöningsreglementen. Riksdagen har

därvid särskildt haft sin uppmärksamhet fästad på det för tjänstemän

vid postverket gällande aflöningsreglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Den uti § 2 i Eders Kung!. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen

angående särskild ersättning i vissa fall till tjänsteman vid förordnande

å högre befattning i följd af tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare i

utbildningskurs inom tullverket och dylikt måste, genom de af Riksdagen

ändrade grunderna för aflöningens fördelning i lön och tjänstgoringspenningar,

gifvas en annan affattning; och har Riksdagen hämtat

det erforderliga stadgandet från en motsvarande föreskrift i postverkets

aflöningsreglemente.

Till nu ifrågavarande § 2 har Riksdagen öfverflyttat stadgandet i

§ 24 uti Eders Kungl. Maj:ts förslag. Detta stadgande har nämligen

synts Riksdagen nära ansluta sig till de i § 2 gifna allmänna aflöningsvillkoren.

Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen i § 3 har

gifvetvis på grund af hvad ofvan anförts i fråga om tulldirektörsbefattningarna

uteslutits. Under nämnda paragrafnummer har Riksdagen i

stället infört bestämmelserna angående rätt att efter viss tids tjänstgöring

komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning. Uti Eders Kungl.

Maj:ts förslag innehållas motsvarande bestämmelser i sådant afseende

uti § 4.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle tjänstemännen med afseende

å rätt till ålderstillägg indelas i vissa ålderstilläggsgrupper. Tidpunkten,

då tjänstinnehafvare skulle kunna komma i åtnjutande af första ålderstillägget,

skulle under vissa angifna villkor inträda efter tre år, sedan

han tillträdt innehafvande tjänst eller tjänst, tillhörande samma eller högre

ålderstillägg sgrupp eller därmed likställd befattning inom central ver ket;

och skulle för andra och tredje förhöjningen gälla motsvarande bestämmelser.

Innebörden af dessa stadganden, hvilka i hufvudsak öfverensstämma

med vid tullverket nu gällande, synes vara följande. Om en tjänsteman,

som intjänat exempelvis två ålderstillägg i en befattning, befordras

till högre befattning, tillhörande samma ålderstilläggsgrupp, skall han

icke tillträda begynnelseaflöningen i den nya befattningen, till och med

om denna aflöning är högre än hans föregående aflöning — intjänade

ålderstillägg inberäknade — utan skall honom omedelbart tillgodoföras

två ålderstillägg i den nya befattningen. Därjämte äger han, om befordringen

skedde exempelvis två år efter det han kommit i åtnjutande

af det andra ålderstillägget i den lägre befattningen, tillgodoräkna sig

dessa två år för det tredje ålderstillägget i den högre befattningen,

till följd hvaraf han alltså skulle komma att ett år efter befordringen

tillträda det tredje ålderstillägget i sistnämnda befattning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Mot en sådan beräkningsgrund skulle icke något vara att erinra,,

därest befattningarna inom samma ålderstilläggsgrupp vore i aflöningshänseende

någorlunda jämnställda. Men då enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag inom en och samma ålderstilläggsgrupp sammanförts befattningar

med betydande skillnad i aflöning, har n}rssberörda beräkningsgrund

synts Riksdagen innebära en så stark afvikelse från de regler för ålderstilläggs

tillgodonjutande, som numera äro gällande inom andra verk, att

Riksdagen icke kunnat bifalla det nu föreliggande förslaget uti ifrågavarande

hänseende.

Riksdagen har därför gifvit dessa stadganden en sådan affattning,

att tjänsteman må för åtnjutande af aflöningsförhöjning i regeln äga

tillgodoräkna sig endast tjänstetid i innehafvande befattning.

Då det emellertid i vissa fall kan inträffa, att begynnelseaflöningen

i en högre befattning understiger den aflöning, som i en lägre befattning

utgår efter intjänande af aflöningsförhöjning, skulle tjänsteman i

sådan händelse, därest han vid befordran finge komma i åtnjutande

af allenast begynnelseaflöningen i den högre tjänsten, lida en minskning

i aflöningshänseende. Till undvikande häraf har Riksdagen

bestämt, att i nu omhandlade fall tjänsteman omedelbart skall tillgodoföras

så många aflöningsförhöjningar i den högre befattningen, att

hans fasta aflöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda beloppet

af den lön och de tjänstgöringspenningar, han senast före befordringen

åtnjutit. Motsvarande bestämmelse finnes intagen uti de vid denna

riksdag godkända afiöningsvillkoren för fångvårdsstaten.

Därutöfver har Riksdagen dock ansett sig böra intaga särskilda

bestämmelser till förmån för tjänsteman, som före befordringstillfället

redan intjänat högsta afiöningen i den lägre befattningen.

Äfven i ett annat hänseende hafva de af Eders Kungl. Maj:t

föreslagna bestämmelserna i fråga om ålderstillägg synts Riksdagen

innebära en afvikelse från motsvarande inom andra förvaltningsgrenar

gällande föreskrifter.

I afiöningsvillkoren för andra verk samt äfven i hittills gällande

bestämmelser för tullverkets nu ifrågavarande afdelningar stadgas nämligen

för rätten att komma i åtnjutande af ålderstillägg, att vederbörande

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna aflöningsförhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen, eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag. Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle däremot

nyssberörda tjänstgöring hafva utgjort mer än fem sjättedelar af

ofvannämnda tjänstetid.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Då emellertid enligt Riksdagens mening icke förelegat någon anledning

att för nu ifrågavarande personal vid tullverket i detta hänseende

stadga afvikande bestämmelser, har Riksdagen äfven därutinnan

vidtagit ändring.

Beträffande §§ 5—10 har Riksdagen vidtagit endast några mindre

redaktionella förändringar.

I § 14 innehållas bestämmelser angående förmånen af beklädnad

in natura eller ersättning därför till vissa tjänstemän.

1 detta sammanhang har Riksdagen i anledning af ett inom Riksdagen

väckt förslag om att linnebeklädnad måtte tilldelas tjänsteinnehafvare,

som äro berättigade att erhålla uniformspersedlar in natura

eller beklädnad sersättning till visst belopp, velat framhålla att nämnda

paragraf i Eders Kungl. Maj:ts förslag icke lägger hinder för att linnebeklädnad

tilldelas tjänstemän af lägre grad vid lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen. För närvarande lärer visserligen linnebeklädnad

icke utgå, hvadan härigenom möjligen kommer att föranledas

någon ökning af utgifterna från förslagsanslaget till beklädnad. Då

denna ökning i allt fall torde blifva ringa, enär dessa tjänstemäns öfriga

tjänstebeklädnad undgår slitning den tid linnebeklädnaden användes,

samt ett berättigadt anspråk hos personalen på en mera lämplig beklädnad

under den varma årstiden härigenom tillgodoses, har Riksdagen velat

förorda, att linnebeklädnad måtte, där så åstundas och lämpligt pröfvas,

utgå på sätt i nämnda paragraf af Eders Kungl. Maj:ts förslag till

aflöningsreglemente närmare stadgas.

Till § 15, i hvilken paragraf meddelas bestämmelser angående

kostnadsfri läkarvård m. m., har Riksdagen tillagt en föreskrift af

följande lydelse: »Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma

tjänstemans familj.» Riksdagen har nämligen velat bestämdt förhindra,

att, såsom fallet är vid statens järnvägar, förmånen af kostnadsfri

läkarvård in. m. utsträckes äfven till befattningshafvandes familj.

Ett förtydligande rörande arten af de göromål, för hvilka enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag arfvode skulle kunna utgå, har Riksdagen

ansett böra inflyta i den §, som innefattar bestämmelsen i detta afseende.

1 öfrigt har Riksdagen i andra §§ än de ofvan angifna vidtagit

redaktionella förändringar och omflyttningar, hvilka stå i öfverensstämmelse

med de erinringar Riksdagen här ofvan framställt mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsreglemente.

Ehuru Riksdagen icke kunnat bifalla att de af Eders Kungl. Maj: t

föreslagna bestämmelserna rörande beräkning af ålderstillägg för perso
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

nålen vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning skulle

inflyta i aflöningsreglementet, har Riksdagen ansett billigt, att dessa bestämmelser

må, i viss utsträckning, vinna tillämpning beträffande den

nuvarande personalen. I sådant afseende har Riksdagen i öfvergångsbestämmelserna

upptagit den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna indelningen

i ålderstilläggsgrupper, med viss jämkning i anledning af

Riksdagens beslut rörande aflöningsbeloppen för vissa befattningshafvare,

och skall nämnda indelning, på sätt af dessa bestämmelser närmare

framgår, ligga till grund för beräkningen af den fasta ingångsaflöningen,

dels vid tillträde af 1911 års stat, dels ock, för tjänstemän som med

1911 års ingång tillträdt denna stat, vid befordran till annan befattning,

därest sådan befordran sker före 1920 års utgång.

Ett inom riksdagen väckt förslag om rätt för tjänsteman att i vissa

fall tillgodoräkna sig anställning såsom öfveruppsyningsman eller uppsjmingsman

eller tjänstgöring såsom extra ordinarie har Riksdagen i

hufvudsak bifallit.

Då det torde vara angeläget att så vidt som möjligt underlätta

öfvergången till den nya staten, har Riksdagen under punkten 4 i öfvergångsbestämmelserna

intagit ett generellt stadgande i syfte att tillförsäkra

tjänsteman, att han genom tillträdandet af 1911 års stat icke i något fall

skall lida minskning i den inkomst, som med tillämpning af hittillsvarande

aflöningsbestämmelser vid ingången af år 1911 skulle hafva

tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg.

Till punkten 6 i aflöningsbestämmelserna har Riksdagen öfverflyttat

stadgandet i senare delen af § 23 i Eders Kungl. Maj:ts förslag

till aflöningsreglemente. Riksdagen har emellertid utöfver det nämnda

stadgandet meddelat föreskrift angående den pension, som må utgå till

å äldre stat kvarstående tjänstinnehafvare.

Hvad i öfriga här ofvan ej vidrörda delar Eders Kungl. Maj:t föreslagit

har Riksdagen ej funnit gifva anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen

de/s, med godkännande af det vid detta utlåtande fogade förslagtill

utgiftsstater för tullverket för år 1911 (Bil. A.), bestämt anslaget för

tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp af 5,748,950

kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen;

dels beslutit,

att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af

lönestaten för generaltullstyrelsen skall gälla, att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie befattningshafvare i

styrelsen skola i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes

minst sex timmar hvarje söckendag; samt

att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1 januari 1911 af

lönestaten för tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

skall gälla, att följande allmänna grundsatser skola tillämpas vid förestående

omarbetning af den vid tullstadgan fogade taxa å ersättning,

som i vissa fall skall till tjänsteman och betjänte i tullverket af trafikerande

utgöras, nämligen:

l:o) Ersättningsbeloppen inbetalas alltid till vederbörande tullförvaltning

enligt af densamma utställd räkning;

2:o) Ersättning för förrättning, verkställd å den för vederbörande

tjänstinnehafvare gällande tjänstgöringstid, skall, såvida icke förrättningen

är af beskaffenhet, att ersättning därför utgår enligt resereglementet,

tillfalla tullverket, dock att, äfven i fall, då ersättning för förrättningen

sålunda icke tillkommer tjänstinnehafvaren, godtgörelse för fortskaffningskostnad,

där sådan kostnad måst af tjänstinnehafvaren utgifvas, skall

honom tillhandahållas; hvaremot ersättning för förrättning, verkställd å

öfvertid, äfvensom all enligt resereglementet utgående ersättning skall

tillfalla vederbörande tjänstinnehafvare och utbetalas till denne af tullförvaltningen

;

3:o) Hinder möter icke för dessa tjänstinnehafvare att, beträffande

dem tillfallande ersättning, såsom hittills varit vanligt, träffa öfverenskommelse

med trafikerande; samt

4:o) Med bibehållande af den i tullstadgan, § 16 mom. 3:o), föreskrifna

allmänna tjänstgöringstid, skall den i § 185 af tullstadgan afsedda

arbetstiden hos tullförvaltningarna i och för kontors- och tullbehandlingsärenden,

d. v. s. den s. k. allmänna expeditionstiden öfver

hela riket under tid, då seglation vid respektive tullplats pågår, utgöra

minst sju timmar dagligen å söckendag och skola tjänstemän och betjänte

vara pliktige, då ej särskilda binder möta, att å öfvertid mot i

ofvannämnda taxa bestämd ersättning utföra de tjänståtgärder, som de

trafikerande enligt tullstadgan äga påfordra;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten för generaltullstyrelsen upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i generaltullstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att det
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

samma ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i generaltullstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så

framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, generaltullstyrelsen, uppå därom gjord

framställning, och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å

den särskilda befattning inom graden, där generaltullstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

_ att. tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af ämbetsresor

eller för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i generaltullstyrelsen,

densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem ai,

under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt

vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma

villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än

ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad

hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre

aflönino-en ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare

vid bestämmandet af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas

den tid som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande

befattning i generaltullstyrelsen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om

lönereglering för generaltullstyrelsen;

att, därest innehafvare af ordinarie befattning å lokaltullförvaltnino-ens

eller kust- eller gränsbevakningens stat befordras till tjänst i

andra eller första lönegraden eller till vaktmästartjänst hos generaltullstyrelsen,

och han i den förra befattningen redan intjänat högre

belopp i fast aflöning än begynnelselönen och tjänstgöringspenningarna

sammanlagda för den befattning, till hvilken han befordras, honom

omedelbart skola tillgodoföras så många ålderstillägg i den sistnämnda

befattningen, att sammanlagda beloppet af lön och tjänstgöringspenningar

i densamma icke blir lägre än den fasta aflöning han senast

åtnjöt före befordringen, med iakttagande dock, att högre aflöning

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

än den för den nya befattningen bestämda slutaflöning — ortstillägg

oberäknadt — icke utgår;

att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt

bos generaltullstyrelsen och antages till skrifbiträde å denna stat, äger

att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet

därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaltulldirektören,

byråcheferna och tjänstemännen af andra lönegraden enhvar under en

och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden äfvensom

skrifbiträdena enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaltulldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya allöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

ej mindre att enhvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder

befattning i generaltullstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig ofvan intagna villkor och bestämmelser för den nya aflöningsstatens

åtnjutande;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar i styrelsen,

hvilka icke före den 1 november 1910 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinneBih.

till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

hafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels godkänt det vid detta utlåtande fogade förslaget till aflöningsreglemente

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustod!

gränsbevakning (Bil. B.); samt

dels ock medgifvit,

att för år 1911 till aflöning åt de tjänstinnehafvare, hvilkas innehafvande

befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen eller

därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men hvilka komma

att kvarstå å äldre stat, må disponeras aflöningarna vid motsvarande

befattningar i den nya staten samt att därutöfver tilläfventyrs erforderliga

belopp må få utgå af tullmedlen;

att för år 1911 till aflöning åt tjänstinnehafvare, som behöfva förflyttas

å indragningsstat, må af tullmedlen disponeras så stort belopp,

som motsvarar deras sammanlagda löner enligt 1910 års stat;

att, i händelse innehafvaren af öfveruppsyningsmanstjänsten vid

tullbevakningen i Haparanda, hvilken tjänst i den nya staten ersättes

med en kammarskrifvaretjänst, erhåller konstitutorial å berörda nya

tjänst, han i och för löneförhöjning vid denna må tillgodonjuta den

tid, han innehaft öfveruppsyningsmanstjänsten;

att pensioner enligt reglementet den 16 februari 1833 för änkor

och barn efter tjänstinnehafvare vid tullverket, som innehaft lägre lön

än 900 kronor och hvilkas kvarlåtenskap icke lämnat så stor kapitalbehållning,

att räntan däraf, till 3 procent beräknad, uppgår till pensionens

belopp, må, oberoende af den lön, mannen eller fadern i lifstiden

åtnjutit, från 1911 års ingång utgå med 54 kronor årligen äfvensom att

denna förhöjning må tillämpas såväl å redan anvisade pensioner som å

dem, hvilka beviljas före ingången af år 1911;

att till enhvar af de tjänstinnehafvare vid tullförvaltningen i

Trelleborg, hvilka åtnjutit extra inkomster, som i och med ångfärjetrafikens

öppnande helt och hållet eller delvis bortfallit, må såsom personligt

aflöningstillägg under år 1910 få utbetalas ett belopp, motsvarande

de extra inkomster af sådant slag, som tillkommit honom under

år 1908, dock att sådant aflöningstillägg endast må utdelas i den mån

det visas, att vederbörande lidit minskning i inkomster af nu ifrågavarande

slag, äfvensom att för ofvanberörda ändamål må få af tullmedlen

disponeras ett belopp af högst 5,200 kronor;

att under år 1910 må af tullmedlen disponeras erforderligt belopp

intill 29,000 kronor, att användas dels till godtgörelse åt de kustbevakningsbetjänte

af befälsgrad, som under åren 1909 och 1910 anskaffat

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

eller komma att anskaffa motorbåtar för tjänstebruk men som icke af

tillgängliga medel kunna erhålla erforderlig förhöjning i de till dem nu

utgående jakt- eller båtlegoanslag, dels ock till betäckande af kostnaden

för det bränsle, som är behöfligt för dessa motorbåtars drift;

att ordföranden i gränstullrätten inom Norrbottens län må från

och med år 1911 för hvarje gränstullrättens sammanträde, utöfver

de enligt kungörelsen den 6 december 1907 till ett antal af sex om året

bestämda, åtnjuta ett särskildt arfvode af 75 kronor; samt

att kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge, majoren L. N. O.

Höök må, därest han öfvergår på 1911 års stat, under sin återstående

tjänstetid uppbära ett personligt lönetillägg af 800 kronor

årligen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Bil. A.

Utgiftsstater för tullverket,

att tillämpas under år 1911.

K r o

n o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

penningar.

tillägg.

Summa.

A. Aflöningsstaten.

I. Generaltullstyrelsen.

7,000

3,000

1,000

11,000

5,000

2,500

600

8,100

24,300

(Efter 5 år kan lönen höjas

f med 600 kronor.

3 d:o................................................

Kansliet.

(■Efter 5 år kan lönen höjas

J med 500 kronor och efter

1 sekreterare ........................ ..........

3,600

1,800

400

5,800

| .10 år med ytterligare 500

1 kronor.

2,200

1,500

300

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kronor, efter 10

1 notarie ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

j år med ytterligare 500 kr.

3 d:o ..............................................

—

—

—

12,000

i och efter 15 år med än

■ ytterligare 500 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt skrifbiträde .....................

600

450

150

1,200

( med 200 kronor och efter

1,200

j 10 år med ytterligare 200

j kronor.

Kameralbyrån.

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kr. och efter 10

1 kamrerare.......................................

3,600

1,800

400

5,800

1 år med ytterligare 500 kr.

1 revisor och bokhållare .....................

2,200

1,500

300

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

4 d:o................................................

( med 500 kronor, efter 10

16,000

( år med ytterligare 500

] kr. och efter 15 år med

än ytterligare 500 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas

'' med 500 kr. och efter 10

( år med ytterligare 500 kr.

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie ..............................

3,600

1,800

400

5,800

1 aktuarie ............................ ..........

2,200

1,500

300

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 d:o................................................

2,200

1,500

—

4,000

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

1 revisor .........................................

300

4,000

och efter 15 år med än

7 d:o..............................................

—

—

—

28,000

ytterligare 500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

45

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst.

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

•

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

1 byråassistent .................................

1 d:o ................................................

3,600

1,800

400

5,800

5,800

1 Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kr. och efter 10

J år med ytterligare 500 kr.

2,200

1,500

300

4,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

] med 500 kr, efter 10 år

j med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

1 ytterligare 500 kronor.

Till vikariatsersättning samt arfvoden

och flitpenningar åt extra biträden

äfvensom till renskrifningskostad, för- slagsanslag ................................

60,000

däraf till gratifikationer åt extra or-

dinarie tjänstemän och vaktmästare

hos styrelsen högst 3,000 kronor.

1 förste vaktmästare1) ......................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 100 kronor.

1 vaktmästare1) .................................

6 dio ...........................................

___

700

350

150

1,200

7,200

(Efter 5 år kan lönen höjas

l med 100 kr. och efter 10

j år med ytterligare 100

'' kronor.

Transport)

—

- I

_ I

228,700

*) Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i

enlighet med hvad i sådant afseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshafvare vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom

å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

K r o

n o r

Fast

aflöning

Summa

Sfter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

lan den fasta

aflöningen

höjas, hvarje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag

Transport

—

—

|

228,700

—

—

It. Lokaltullförvaltningen samt kust-

och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän af högre grad.

1

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 kustbevakningsehef i Skåne och Blekinge

5,500

5,500

1 kustbevakningsehef i Hallands samt

4,400

Göteborgs och Bohus län..................

—

5,500

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

3,600

land och Dalame..............................

4,800

4,800

1 öfverinspektor af klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm ..................

7,300

7,300

5,000

1 öfverinspektor af klass 1 vid d:o i Göte-

borg................................................

—

7,300

1 öfverinspektor af klass 2 vid d:o i Malmö

6,300

6,300

2 öfverinspektorer af klass 2 vid tullbevak-

: 4,500

ningsinspektionerna i Stockholm och

Göteborg .........................................

1 öfverinspektor af klass 3 vid d:o i Malmö

5,500

12,600

5,500

400

4,400

1 tullförvaltare af klass 1 vid tullkam-

maren i Stockholm ...........................

6,300

6,300

11 tullförvaltare af klass 1 vid d:o i Norr-

köping, Malmö, Hälsingborg, Göteborg.

Galle och Sundsvall, vid uppbörds- och

4,500

nederlagskontoren i Stockholm och Göte-

borg äfvensom vid uppbörds- samt kon-

fiskations- och kassörskontoret i Malmö

69,300

1 tullförvaltare af klass 2 vid tullkam

maren i Kalmar ..............................

5,500

5,500

1

5 tullförvaltare af klass 2 vid d:o i Lands

14,000

krona, Trelleborg och Halmstad sam

;

J

Transport

| 135,900

-

| 228,700

—

1 -

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

47

K r o

n o r

Fast

aflöning

Summa

Efter resjx 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

aflöningen

liöjas, hvarje

gång med:

Pen.

sions-

under-

lag

Transport

_

135,900

—

228,700

—

—

vid konfiskations- och kassörskontoren

14,000

i Stockholm och Göteborg..................

1 tullförvaltare af klass 3 vid tullkam-

—

27,500

4,800

4,800

19 tullförvaltare af klass 3 vid d:o i Ny-

köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Ahus, Lund,

•

. 3,600

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl- stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda ......

91,200

1 tullförvaltare af klass 4 vid tullkam- maren i Södertälje ...........................

| 20 tullförvaltare af klass 4 vid d:o i Eskils-

4,000

4,000

1

tuna, Linköping, Västervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn- sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,

Skellefteå och Riksgränsen ...............

80,000

400

3,300

1 tullförvaltare af klass 5 vid d:o i Mem

3 tullförvaltare af klass B vid d:o i Vad-

3,300

3,300

12,700

stena, Marstrand och Piteå ..............

—

9,900

1 öfverkontrollör af klass 1 vid packhus- inspektionen i Stockholm ..................

1 öfverkontrollör af klass 1 vid d:o i Göte-

6,300

6,300

4,500

borg................................................

1 öfverkontrollör af klass 2 vid tullkam-

—

6,300

maren i Stockholm ...........................

3 öfverkontrollörer af klass 2 vid d:o i

Malmö och Göteborg samt vid packhus-

5,300

5,300

\ 3,800

15,900

390,400

*

Transport

—

—

390,400

228,700;

—

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

K r o

n o r

Fast

aflöning

Summa

Efter resp. 3,

6 och 9 års

tjänstgöring

kan den fasta

aflöningen

höjas, hvarje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag

Transport

—

—

390,400

228,700

—

—

b) Öfriga tjänstemän af högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

J 3,600

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

77 kontrollörer (däraf 3 kontrollörer och

3,300

uppbördskassörer samt 6 bevaknings- kontrollörer) ..................................

_

323,400

: 400

i

1 kammarskrifvare ..............................

2,800

2,800

} 2,100 1

228 kammarskrifvare ..............................

—

638,400

2,600

2,600

i

7 tullinspektörer (däraf 2 gränsinspektorer)

—

18,200

>2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

j 3 tullfiskaler.......................................

—

9,000

1,083,200

1

2. Tjänstemän af lägre grad.

1 öfveruppsyningsman af klass 1 .........

2,600

2,600

| 300

1 öfveruppsyningsman af klass 1 .........

2,600

|

1 öfveruppsyningsman af klass 2.........

3 öfveruppsyningsman af klass 2 (däraf

2,300

2,300

| 200

: 1,700

1 befälhafvare å kustbevakningsångare)

—

6,900

1 gränsöfveruppsyningsman .................

2,600

2,600

300

1

1 kustöfveruppsyningsman....................

2,100

2,100

26 kustöfveruppsyningsmän ...................

—

54,600

1,300

1 uppsyningsman af klass 1..................

2,050

2,050

37 uppsyningsman af klass 1.................

—

75,850

150

1 uppsyningsman af klass 2..................

23 uppsyningsman af klass 2 (däraf 1 an-

1,900

1,900

I

} 1,200

ställd å kustbevakningsångare) .........

—

43,700

1

1 uppsyningsman af klass 3..................

1,750

1,750

1,100

Transport

—

198,950

1,473,600

228,700

—

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

49

K r o

n o r

Past

aflöning

Summa

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

aflöningen

höjas, hvarje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag

Transport

—

198,950

1,473,600

228,700

—

—

25 uppsyningsman af klass 3..................

—

43,750

j

1,000

1 gränsuppsyningsman ........................

6 gränsuppsyningsmän ......................

2,050

2,050

12,300

I ISO

11,300

1 kustuppsyningsman...........................

1,650

1,650

66 kustuppsyningsmän...........................

—

108,900

1,100

1 vaktmästare af klass 1 .....................

1,750

1,750

429 vaktmästare af klass 1 ....................

—

750,750

1 vaktmästare af klass 2 .....................

1,500

1,500

)

185 vaktmästare af klass 2 (däråt 2 an-

1,000

ställda å kustbevakningsångare).........

—

277,500

1 vaktmästare af klass 3 .....................

1,200

1,200

100

| 900

60 vaktmästare af klass 3 ....................

—

72,000

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

161 gränsridare.......................................

—

241,500

1,000

1 kustvakt.........................................

1,300

1,300

40 kustvakter........... ...........................

—

52,000

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

1 900

228 kustroddare ...................................

—

273,600

2,043,400

Till ortstillägg åt befattningshafvare vid

lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa- randa och Riksgränsen, förslagsanslag

_

_

49,000

Till arfvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsafdelning i Göteborg och Malmö för

utöfvande af i § 18 i aflöningsreglementet

omförmäldt uppdrag, förslagsanslag högst

2,000

Till arfvoden åt tullexpeditions- och gräns-

stationsföreståndare, förslagsanslag ......

-

—

12,000

Transport

—

3,580,000

228,700

-

-

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. J

Afd. 1 Band.

7 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Transport

j Till arfvoden åt ordinarie tjänstemän för

| tullbehandling af passagerareffekter, förslagsanslag

.......................................

Till vikaria tsersättning, extra biträden, m. m,

förslagsanslag....................................

däraf för beredande af kostnadsfri ledighet

åt andra tjänstemän af lägre

grad än öfveruppsyningsman och uppsyningsman

vid lokalförvaltningen högst

25,000 kronor samt för utbetalande af

flyttningshjälp åt tjänstemän högst 2,000

kronor.

Summa

Iv r o

n o r

Fast

aflöning

Summa

Efter resp. 3

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

aflöningen

höjas, hvarje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag

—

—

3,580,000

228,700

—

—

—

—

10,000

_

_

500,000

4,090,000

—

—

—

4,318,700 —

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

51

B. Ålderstilläggsstaten.

Förslagsanslag...................................................................................

C. Öfvergångsaflöningsstaten.

Transport

Kronor.

4,318,700

450,000

Kronor.

Belopp,

hvarmed

I 1911 års

I 1904 års

aflöningen

Tjänst-

stat för be-

stat för be-

enligt 1911

Lön.

görings-

fattningen

fattningen

års stat

penningar.

afsedd

upptagen

stiger af-

aflöning.

aflöning.

löningen

Stockholm.

enligt 1904

års stat.

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lindh ...............

2,500

500

—

3,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en kontrollörstjänst med........................

—

—

4,200

—

—

Packhusinspektionen.

Ofverinspektoren C. 0. Wallgren .....................

4,000

3,000

—

7,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en öfverinspektorstjänst med ..................

—

7,300

—

—

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg .....................

3,000

1,000

—

4,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en tullförvaltaretjänst med .....................

—

—

4,000

—

—

Karlshamn.

Tullförvaltaren A. L. Ripa ..............................

3,000

1,000

—

4,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en tullförvaltaretjänst med.....................

—

—

4,800

—

—

Transport

-

20,300

18,000

—

4,768,700

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Kronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

I 1911 års

stat för be- fattningen

afsedd

aflöning.

I 1904 års

stat för be- fattningen

upptagen

aflöning.

Belopp,

hvarmed

aflöningen

enligt 1911

års stat

under- stiger af- löningen

enligt 1904

års stat.

Kronor.

Transport

—

—

20,300

18,000

—

4,768,700

Malmö.

Kontrollören H. Åberg....................................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

2,000

—

5,000

mot en öfverkontrollörstjänst med ...............

—

—

5,300

—

—

Kammarskrifvaren A. F. Richter ....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

1,500

500

2,000

mot en kammarskrifvaretjänst med ...............

—

—

2,800

—

—

Landskrona.

Uppsyningsmannen 0. L. Åström....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

1,000

500

—

1,500

—

mot en uppsyningsmanstjänst med ...............

—

—

1,900

—

—

Vaktmästaren N. C. Gemzell ...........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

800

400

1,200

mot en vaktmästaretjänst med ............... ...

Hälsingborg.

1,500

Kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge L. N.

0. Höök ..................................................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

mot en kustbevakningschefstjänst i Skåne och

4,000

1,500

5,500

Blekinge med .............................................

—

5,500

—

—

Göteborg.

Tullfiskalen A. W. Rundberg..........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

2,000

700

—

2,700

—

mot en tullfiskalstjänst med ........................

—

—

3,000

—

—

Transport

—

—

40,300

35,900

—

4,768,700

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

53

Kronor.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

I 1911 års

statförbe-

fattningen

afsedd

aflöning.

11904 års

stat förbe- fattningen

upptagen

aflöning.

Belopp,

hvarmed

aflöningen

enligt 1911

års stat

under- stiger af- löningen

enligt 1904

års stat.

Kronor.

Transport

—

—

40,300

85,900

—

4,768,700

Tullkammaren.

Kontrollören C. O. Liljequisth...........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

2,000

—

5,000

—

mot en öfverkontrollörstjänst med..................

—

—

5,300

—

Packhusinspektionen.

Öfverinspektoren J. H. Lindquist .....................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

4,000

3,000

—

7,000

—

mot en öfverinspektorstjänst med ..................

-

—

7,300

—

—

Tullförvaltaren J. G. Hultstein .......................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,500

2,500

—

6,000

—

mot en öfverkontrollörstjänst med..................

—

—

6,300

—

—

Qäfie.

Kontrollören P. E. Wahlman ..........................

Anm. Tjänsten utbytes vid innehafvarens afgång

3,000

1,000

4,000

—

mot en förste kontrollörstjänst med ......

—

—

4,800

—

—

Säger

—

—

64,000

57,900

—

D. Indragningsstaten.

Dalarö.

Jaktbåtsmannen G. F. Ryrnan

Kronor.

........___ 300__

Transport 300 | 4,768,700

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Riksdagens Skrifvelse AV 7.

i

Kronor.

Transport

300

4,768,700

Malmö.

Kustvakten till häst J. A. Möller ....................................................................

400

Hälsingborg.

Roddaren G. Scher................................................................................................

300

Kustvakten till fot A. Wiberg.................................................................................

300

D:o C. J. Persson ..........................................................................

360

D:o , P. Johansson .............. ............................................................

■ 400

D:o A. Malmberg ...........................................................................

400

D:o C. F. Björkholm ......................................................................

400

Göteborg.

Vaktmästaren G. Erlandsson .....................................................•••••......................

400

Haparanda.

300

3,620

E. Pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare.

Förslagsanslag ...................................................................................................

_

300,000

F. Pensionsstaterna för aflidna tjänstinnehafvares efterlämnade

änkor och barn.

a) För beredande af den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-

sionering, förslagsanslag ...........................................................................

25,000

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämdt anslag ........................

10,000

35,000

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arfvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ........................

7,570

> » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

20,000

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslags-

anslag ................................................................................................

15,000

Transport

42,570

5,107,320

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

55

Kronor.

t

Transport

42,570

5,107,320

1 Anslag till underhåll och drift af tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag...................................................

30,000

» » expenser, förslagsanslag........................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag...................................................

20,000

» > läkarvård och medikamenter samt begrafningshjälp, förslagsanslag ............

15,000

; » » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ..................................................

32,000

| » » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig

genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse af tullförfattningarna ____

1,500

j » » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

j

» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag............................................

21,000

* » tulltjänstemäns af lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag ........

125,000

» » hemliga utgifter ..............................................................................

9,000

!

» » diverse utgifter, förslagsanslag ..............................................................

45,560

641,630

Summa kronor

5,748,950

rörteckning å arfvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1911.

.. .

Kronor.

Stockholms rådstufvurätts afdelning för tullmål:

1 ordförande ............................................................................................ 600:

2 ledamöter å 375 kronor ................................................................... 750: —

1 notarie................................................................................................. 750: —

2,100 j

j Öfriga rådstufvurätter för afgörande af lullmål enligt kung!, brefven den 15 februari 1841 och

den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.................................................

1,900 :

j Arfvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län................................

750 !

» » » »i grunstullrätten inom Norrbottens län ..............................

2,000

» » tolk för finska språket vid » » » » .................................

300

» » präst i Sandhamn ......................................................................................

250

» » skollärare i Landsort...............................................................................

70

» » » i Hufvudskär ................................................................................

100

» » » i Sandhamn ...............................................................................

100 i

Summa kronor

7,570 |

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Bil. B.

Aflöningsreglemente

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

§ 1-

Till tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och.

gränsbevakning utgår fast aflöning enligt stat, som af Riksdagen godkänts.

Tjänsteman sålunda tillkommande fast aflöning — vare sig begynnelseaflöning

eller efter viss tids fortsatt tjänstgöring utgående förhöjd

aflöning — fördelas i lön och tjänstgöringspenningar på följande sätt.

Lön

Kronor

Tjänst.

görings-

penningar

Kronor

Summa

aflöning

Kronor

Lön

Kronor

Tjänst- |

görings- penningar

Kronor

Summa

aflöning

Kronor

Lön

Kronor

Tjänst-

görings-

penningar

Kronor

Summa j

aflöning j

Kronor |

5,300

f 3,200

8,500

3,100

1,500

4,600

1,800

600

2,400

5,050

3,050

8,100

3,050

1,450

4,500

1,760

590

2,350

4,900

2,800

7,700

3,000

1,400

4,400

1,730

570

2,300

4,800

2,700

7,500

2,900

1,300

4,200

1,690

560

2,250

4,700

2,600

7,300

2,850

1,250

4,100

1,650

650

2,200

4,650

2,450

7,100

2,800

1,200

4,000

1,580

520

2,100

4,400

2,300

6,700

2,700

1,100

3,800

1,540

510

2,050

4,300

2,200

6,500

2,650

1,050

3,700

1,460

490

1,950

4,200

2,100

6,300

2,600

1,000

3,600

1,430

470

1,900

4,050

2,050

6,100

2,550

950

3,500

1,390

460

1,850

4,000

2,000

6,000

2,500

900

3,400

1,350

450

1,800

3,950

1,950

5,900

2,450

850

3,300

1,310

440

1,750

3,800

1,900

5,700

2,400

800

3,200

1,270

430

1,700

3,750

1,850

5,600

2,250

750

3,000

1,240

410

1,650

3,700

1,800

5,500

2,170

730

2,900

1,200

400

1,600

3,650

1,750

5,400

2,100

700

2,800

1,120

380

1,500

3,600

1,700

5,300

2,030

670

2,700

1,050

350

1,400

3,550

1,650

5,200

1,950

650

2,600

980

320

1,300

3,400

1,600

5,000

1,910

640

2,550

900

300

1,200

3,250

1,550

4,800

1,880

620

2,500

i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Utöfver den fasta aflöningen äga vissa tjänstemän enligt bestämmelserna

i § 11 bär nedan åtnjuta ortstillägg:

§ 2.

För åtnjutande af de i nästföregående paragraf omförmälda aflöningsförmåner

gälla följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande

tjänstgöringsreglemente gifna bestämmelser utan ock den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som kan varda

föreskrifven, häri äfven inbegripen skyldighet att, efter därom i vederbörlig

ordning meddeladt beslut, verkställa sådan uppbörd af till stad

eller annan kommun utgående afgifter, som finnes lämpligen kunna

förenas med tjänstegöromålen i tullverket, dock mot skälig af Kungl.

Maj:t bestämd ersättning för sådant bestyr och därmed förenadt ekonomiskt

ansvar;

att innehafvare af befattning, för hvilken staten upptager bestämd

tjänstgöringsort, skall vara skyldig att, därest beslut fattas om sådan

befattnings indragning eller förändring, låta sig förflyttas till annan

tjänst af samma tjänstegrad med minst samma belopp i fast aflöning,

samt innehafvare af befattning, för hvilken viss tjänstgöringsort icke

är i staten bestämd, skyldig att underkasta sig den förändring i tjänstgöringsort,

som kan varda honom i behörig ordning ålagd och icke

föranleder minskning i det belopp, han redan åtnjuter i fast aflöning;

att i händelse beslut fattas om indragning af befattningar vid

kust- eller gränsbevakningen och i följd däraf åt innehafvare af sådan

befattning tjänstgöring i samma tjänstegrad, hvartill han utnämnts,

icke vidare kan beredas, honom skall åligga att öfvertaga den tjänstgöring

i annan tjänstegrad, hvartill han kan finnas lämplig, dock utan

minskning i fast aflöning;

att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller

gränsbevakning icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens,

eller kommuns stat;

att med ordinarie tjänst vid tullverkets lokalförvaltning eller kusteller

gränsbevakning ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:t3 oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, så framt ej generaltullstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Raft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen

i tullverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få af befattningshafvare uppbäras, förutom

under verklig tjänstgöring, hvartill äfven räknas af tjänsten föranledd

resa endast under tid, då han åtnjutit semester eller sådan

kostnadsfri ledighet, hvarom förmäles i § 9 här nedan, eller då han,

för att tjänstgöra såsom lärare vid utbildningskurs inom tullverket,

åtnjutit befrielse från annan tjänstgöring, eller då han deltagit i sådan

kurs, men däremot icke under tid, då han af annan anledning än nu

är sagd icke tjänstgjort;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under tiden utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, därest emellertid tjänstinnehafvare i följd af kroppsskada eller

sjukdom, ådragen under tjänstutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjänstgöring, aflöningen å stat må utan hinder af hvad ofvan är stadgadt

kunna, efter generaltullstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader, ankommande däremot, i händelse tjänstgöringsförhindret

efter nämnda tids förlopp fortfar, på pröfning af

Kung! Maj:t, till huru stor del aflöning därefter bör till den skadade utgå;

att, när det erfordras i följd af tjänsteresa, tjänstgöring såsom

lärare vid eller deltagande i utbildningskurs inom tullverket, sjukdomsförfall

eller annat giltigt tjänstgöringsförhinder eller för beredande af

semester eller sådan kostnadsfri ledighet, som i § 9 här nedan omförmäles,

innehafvare af lägre befattning skall vara skyldig att efter förordnande

bestrida högre befattning under sammanlagdt tre månader af

hvarje kalenderår; ägande han därvid i fall, då förordnandet erfordras

i följd af semester och han själ! äger rätt till sådan förmån, åtnjuta

allenast honom eljest tillkommande aflöningsförmåner, men i annat fall

utöfver egen aflöning uppbära ett belopp, motsvarande skillnaden mellan

tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden för, å ena sidan, den högre

befattning, som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes egen

befattning;

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

att, såväl i fråga om sportelinkomster som beträffande villkoren för åtnjutande

af aflöning under tjänstledighet, underkasta sig de förändrade

bestämmelser, som framdeles kunna varda meddelade.

§ 3-

Med afseende å rätt att efter viss tids fortsatt tjänstgöring komma

i åtnjutande af i staten fastställd aflöningsförhöjning, gälla följande

allmänna bestämmelser,

att tidpunkten för första förhöjningen inträder efter tre år under

villkor att tjänstinnehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller sådan kostnadsfri ledighet,

som i § 9 här nedan sägs, eller deltagit i utbildningskurs inom tullverket,

och för andra förhöjningen efter ytterligare tre år på samma

villkor samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare tre år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd, samt

att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnadsålder, vid hvilken

han är skyldig att från tjänsten afgå, icke må samma förhöjning tillträda.

Därest innehafvare af ordinarie befattning vid tullverket — befattning

hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — befordras till annan

befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning,

och han redan intjänat högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar

sammanlagda än den fasta begynnelseaflöningen för den befattning,

till hvilken han befordras, skola honom omedelbart tillgodoföras

så många aflöningsförhöjningar i den sistnämnda befattningen, att hans

fasta aflöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda beloppet af

den lön och de tjänstgöringspenningar, han senast åtnjöt före befordringen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Härvid skall dock iakttagas, att, om befattningshafvare, enligt

hvad nu är stadgadt, genom befordringen icke skulle erhålla högre fast

aflöning än han förut åtnjutit, han äger att i fråga om aflöningsförhöjning

i den nya befattningen vid tillträdet därjämte tillgodoräkna sig

den tid intill 3 kalenderår, hvarunder han tilläfventyrs innehaft den

förra tjänsten, sedan han intjänat stadgad tid för att där kunna komma

i åtnjutande af tredje aflöningsförhöjningen; med iakttagande dock, att

högre fast aflöning än den för den nya befattningen bestämda slutaflöningen

icke utgår.

§ 4.

För tjänstemännen vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och

gränsbevakning skola som underlag för bestämmande af pensionsbelopp

gälla de i aflöningsstaten angifna särskilda pensionsunderlag.

§ 5-

Tjänst, för hvilken bestämd tjänstgöringsort icke är i staten upptagen,

kan af generaltullstyrelsen i fall af behof förflyttas från högre

till lägre klass och må, där sådan flyttning erfordras å tid, då tjänsten

är med ordinarie innehafvare besatt, denne tilldelas personligt aflöningstillägg

till så stort belopp, att någon minskning i honom tillkommande

fasta aflöning icke uppstår.

§ 6-

Afhåller tjänsteman sig från tjänstgöring utan behörigt tillstånd

och utan att kunna styrka giltigt förfall, hafve förverkat rätt till samtliga

å tiden belöpande aflöningsförmåner vid tjänsten. Varder tjänsteman

afstängd från tjänstgöring eller i häkte tagen, skall under tiden

den del af hans aflöning, som icke af generaltullstyrelsen pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, innehållas, såvida ej generaltullstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något däraf.

§ 7‘

Vid afgång från tullverkets tjänst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår lönen äfvensom ortstillägg, där sådant

förekommer, till månadens slut, försåvidt icke stadgandet i § 6 annorlunda

föranleder.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

§ 8.

Aflöning vid ledig tjänst, som i vanlig ordning återbesattes, tillfaller

tullstatens enskilda pensionsinrättning, i den mån densamma icke

erfordras för tjänstens uppehållande under ledigheten.

§ 9-

Semester, med bibehållande af samtliga aflöningsförmåner oafkortade,

må åtnjutas af tjänsteman af högre grad under en månad årligen

samt af öfveruppsyningsman och uppsyningsman vid lokalförvaltningen

under femton dagar årligen, i den mån sådant pröfvas kunna

ske utan hinder för göromålens gång och med iakttagande, att å ort,

där göromålen under viss del af året äro af väsentligt mindre omfattning

än eljest, semester för tjänsteman, som icke har chefskap, i allmänhet

förlägges till tid, då tjänsten kan lämnas utan vikarie.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att begagna sig af semester å tid, som af generaltullstyrelsen

bestämmes.

Annan tjänsteman af lägre grad än de här ofvan i denna paragraf

nämnda må, i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt

anslag förslår, kunna tilldelas ledighet under högst femton dagar af ett

och samma kalenderår med bibehållande af sina aflöningsförmåner oafkortade.

§ io.

Beloppet af anslag, som vid vissa tjänster erfordras till jakt-, båteller

hästlega eller till resekostnader, bestämmes af generaltullstyrelsen

att utgå af för sådant ändamål särskild! anvisade medel.

Anslag, som nu är sagdt, utgår till den, som förrättar tjänsten,

såvida icke tjänsten bestrides på förordnande, i hvilket fall ordinarie

innehafvare däraf må kunna vid anslaget, i den mån det icke är afsedt

till och erfordras för bestridande af resekostnader, bibehållas, mot det

att han tillhandahåller vikarien, hvad som för anslaget skall hållas.

§ 11.

Ortstillägg utgår till tjänstemän vid lokalförvaltningarna i Stockholm,

Haparanda och Riksgränsen med tio procent af begynnelselönen

vid vederbörande tjänst, dock högst 300 kronor årligen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

§ 12-

För bostadslägenhet, som i tullverket tillhörig byggnad tillliandahålles

tjänstinnehafvare vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning, skall erläggas en med hänsyn till värdet af bostaden

och förhållandena i orten såsom skälig ansedd hyra, som bestämmes af

generaltullstyrelsen.

§ 13-

Åt ordinarie tjänsteman, med hvilkens innehafvande tjänst uppbördsansvar

icke är förenadt men som förordnas att bestrida tjänst med

skyldighet att emottaga uppbörd, äfvensom åt extra ordinarie tjänsteman,

som förordnas att förrätta tjänst af sistnämnda beskaffenhet, må, efter

generaltullstyrelsens bepröfvande, under tiden för sådant förordnande

utbetalas ett särskildt arfvode, beräknadt efter 120 kronor om året.

§ 14-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp, allteftersom det ena eller det andra pröfvas för tullverket förmånligast,

må enligt reglemente, som af generaltullstyrelsen fastställes,

tilldelas tjänstemän af lägre grad vid lokalförvaltningen samt kust- och

grän s b evakningen.

§ 15-

Vid sjukdom eller kroppsskada lämnas, enligt de närmare föreskrifter

Kungi. Maj:t meddelar, kostnadsfri läkarvård samt, efter läkares

skriftliga ordination, jämväl medikamenter åt ordinarie tjänsteman af

lägre grad äfvensom åt extra ordinarie sådan tjänsteman i fall, då han

ådragit sig sjukdomen eller kroppsskadan under tid, då han varit i

tjänstgöring använd.

Sådan förmån må dock icke i något fall tillkomma tjänstemans

familj.

§ 16.

I händelse tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra ordinarie,

aflider i följd af olyckshändelse, timad under tjänstutöfning, må såsom

begrafningshjälp tilldelas hans dödsbo ett belopp, motsvarande, för ordi
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

narie tjänsteman en månads aflöning, ortstillägg ej inberäknadt, och för

extra ordinarie tjänsteman honom, enligt gifna bestämmelser, för en

månads tjänstgöring tillkommande ersättning.

§ 17.

Flyttningshjälp till belopp, motsvarande högst den verkliga flyttningskostnaden,

må af generaltullstyrelsen, i den mån därtill anvisade

medel förslå, tilldelas tjänsteman, som förflyttas från tjänst å en ort

till tjänst å en annan ort, där aflöningen icke öfverstiger den förut

innehafda och afsevärdt högre extra inkomster icke kunna påräknas.

Härvid tages icke hänsyn till ortstillägg, om sådant förekommer vid

någondera tjänsten.

§ 18.

Föreståndare för tull förvaltningsafdelning i Göteborg eller Malmö,

hvilken kan blifva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden,

som beröra flera tullförvaltningsafdelningar i den stad, där han är

anställd, eller andra lokaltullförvaltningar inom samma städs tullkammardistrikt,

må för sådant uppdrag tilldelas särskildt arfvode, beräknadt

efter högst 1,000 kronor för år.

§ 19-

Tjänsteman vid lokalförvaltningen, hvilken förordnats att handhafva

bestyret med tullbehandling af från utlandet ankommande resandes

effekter samt med uppbörd och redovisning af därför inflytande tullafgift,

må, i den mån sagda bestyr måste förrättas nattetid eller eljest

utom stadgad tjänstgöringstid och hinder möter för medgifvande af

motsvarande lindring i den ordinarie tjänstgöringen, kunna, efter generaltullstyrelsens

bepröfvande, för sådan öfvertidstjänstgöring tilldelas särskildt

arfvode med högst 75 kronor i månaden.

§ 20.

Vaktmästare, hvilken, efter generaltullstyrelsens medgifvande, användes

att bestrida särskilda, viktigare göromål, som i allmänhet icke

tillhöra vaktmästarebefattning, må för sådan tjänstgöring kunna af

styrelsen tilldelas särskildt arfvode, beräknadt efter 100 kronor för år.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

§ 21.

Arfvoden till tullexpeditionsföreståndare äfvensom till tjänstemän

af lägre grad vid gränsbevakningen, hvilka förordnas att, jämte bestridande

af innehafvande tjänst å stat, förestå gränsstation med skyldighet

tillika att tillhandahålla de vid sådan station för varors tullbehandling

och förvaring erforderliga lokaler, bestämmas af Kungl. Maj:t efter förslag

af generaltullstyrelsen.

§ 22.

Extra ordinarie tjänsteman, som i anledning af ordinarie tjänstinnehafvares

tjänsteresa, tjänstgöring såsom lärare vid eller deltagande

i utbildningskurs inom tullverket eller ledighet för sjukdom eller annat

giltigt tjänstgöringsförhinder förordnas att bestrida ordinarie tjänst, åtnjuter,

jämte tilläfventyrs ifrågakommande resekostnadsersättning, under

tjänstgöringstiden dagaflöning efter den tjänst, han bestrider, att utgå

med belopp, som af Kungl. Maj:t på förslag af generaltullstyrelsen

blifvit bestämda.

Godtgörelse till extra ordinarie tjänsteman, hvilken af anledning

att ordinarie tjänsteman åtnjuter semester eller kostnadsfri ledighet, som

i § 9 här ofvan omförmäles, förordnas att bestrida ordinarie tjänst,

utgår med enahanda belopp, som af Kungl. Maj:t blifvit bestämda för

tjänstgöring, hvarom nyss sagts.

Omförmälda dagaflöning skall i fall, då innehafvaren af den tjänst,

hvilken den till dagaflöning berättigade uppehåller, icke är skyldig

afstå något af sin aflöning, utgå af anslaget till vikariatsersättning, extra

biträden m. m. men i andra fall i främsta rummet af disponibla delen

af aflöningen vid sagda tjänst och endast i den mån, denna icke därtill

förslår, af sagda anslag.

Erfordras förordnande för extra ordinarie tjänsteman i följd af

inträffad ledighet vid ordinarie tjänst, äger han uppbära enahanda dagaflöning,

som ofvan sägs. I sådant fall skall för förordnande under

den månad, hvarunder ledigheten uppstått, dagaflöningen utgå af disponibla

tjänstgöringspenningarna vid den tjänst, den till dagaflöningen

berättigade uppehåller, och till därutöfver erforderligt belopp af anslaget

till vikariatsersättning, extra biträden in. in. Under återstående delen

af vakansen utgår dagaflöningen till extra ordinarie tjänsteman, som

förrättar ledig tjänst, af aflöningen vid denna och till extra ordinarie

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

tjänsteman, som tjänstgör i succession efter å ledig tjänst förordnad

ordinarie tjänsteman, i främsta rummet af tjänstgöringspenningarna vid

den tjänst, han bestrider, och till därutöfver erforderligt belopp af aflöningen

vid den lediga tjänsten.

Innehar den, som enligt denna paragraf förordnats att tjänstgöra,

årligt arfvode, hvars belopp, för dag räknadt, öfverstiger den dagaflöning,

han enligt sålunda bestämda grunder äger åtnjuta, må han bibehållas

vid arfvodet samt dagaflöningen i stället disponeras för uppehållande

af de med arfvodesbefattningen förenade göromål.

§ 23.

Ersättning till den extra ordinarie personal, som utöfver de å stat

anställda tjänstemän erfordras vid lokalförvaltningen samt kust- och

gränsbevakningen och fördenskull behörigen förordnas eller, efter generaltullstyrelsens

medgifvande, inkallas till längre eller kortare tids tjänstgöring,

bestämmes af styrelsen, med iakttagande att dagaflöning till

inkallad extra ordinarie tjänsteman såvidt möjligt bör begränsas till de

belopp, som för enahanda tjänstgöring blifvit af Kungl. Maj:t jämlikt

§ 22 fastställda.

§ 24.

Den, som konstitueras att tillträda tjänst vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning med eller efter 1911 års ingång,

vare underkastad bestämmelserna i detta reglemente.

Öfvergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som öfvergå å 1911 års stat, äfvensom beträffande

dem, hvilka utnämnas att med 1911 års ingång tillträda befattning

vid någon af tullverkets nyssnämnda afdelningar, skola i afseende

å beloppet af den fasta ingångsaflöningen vid sådant tillträde

tillämpas följande särskilda bestämmelser.

Ifrågavarande tjänstemän anses vara fördelade i följande grupper,

nämligen:

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

A. Tjänstemän af högre grad.

Tredje gruppen. Ofverinspektorer och kustbevakningschefer

äfvensom tullförvaltare med begynnelseaflöning af 5,500 kronor eller

därutöfver samt öfverkontrollörer;

Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen,

äfvensom första kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första

gruppen. Kammarskrifvare och inspektörer.

B. Tjänstemän af lägre grad.

Tredje gruppen. Öfveruppsyningsmän, kustöfveruppsyningsmän

och gränsöfveruppsyningsmän;

Andra gruppen. Uppsyningsmän, kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän

äfvensom vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseaflöning

;

Första gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen,

kustvakter, gränsridare och kustroddare.

Tjänsterna skola anses hafva jämväl före år 1911 tillhört den

grupp, dit de, enligt hvad nu är sagdt, äro hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna sig

dels den tid som förflutit, sedan han, vare sig på grund af konstitutorial

eller, efter ingången af år 1908, på grund af förordnande i

följd af frågan om omreglering af tullverkets stater, tillträdt innehafvande

å ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,

tillhörande samma eller högre grupp, eller därmed likställd befattning

inom centralverket, hvarvid tjänsteman skall anses hafva under

den tid, han innehaft befattning å generaltullstyrelsens stat, tillhört:

ledamot af styrelsen samt befattningshafvare af andra graden — tredje

gruppen bland tjänstemän af högre grad; befattningshafvare af första

graden — andra gruppen bland samma tjänstemän; samt vaktmästare —

andra gruppen bland tjänstemän af lägre grad;

dels den tid, hvarunder han efter år 1900 på grund af stadigvarande

förordnande inom tullverket bestridt vare sig tjänst å extra

aflöningsstat eller tjänst med aflöning å extra stat eller ock tjänst i

omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänsteinnehafvare,

dock under villkor att den sålunda bestridda befattningen är

att anse såsom motsvarande eller jämförlig med tjänst inom samma

grupp som den tjänst, hvilken tillträdes, eller inom högre grupp;

dels ock, därest han befordrats från tjänst i lägre grupp till tjänst

i närmast högre grupp, den tid intill tre år, under hvilken han tillåten
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

tyrs innehaft tjänst i den lägre gruppen, sedan han intjänat stadgad

tid för att där kunna komma i åtnjutande af sista aflöningsförhöjningen.

För åtnjutande af den förmån, som nu är nämnd, skola gälla

enahanda villkor, som i § 3 af aflöningsreglementet stadgats för tillträde

i allmänhet af aflöningsförhöj ning efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

2. Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie

tjänsteman eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie

anställning, öfvergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången af

år 1911 utnämnes till ordinarie tjänst, må, i den män generaltullstyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande af en dylik förmån, i

afseende å beloppet af den fasta ingångsaflöningen vid tillträdandet af

kammarskrifvare-, inspektörs-, vaktmästare-, kustvakt-, gränsridare- eller

kustroddaretjänst å den nya staten räkna sig till godo hvad som öfverstiger

åtta år af den tid han före utnämningen till någon af nyssberörda

tjänster vare sig innehaft ordinarie öfveruppsyningsmans- eller

uppsyningsman^’änst eller eljest med eller utan ersättning effektivt

tjänstgjort.

3. Tjänsteman, som före år 1911 befordrats till tjänst, hvars

innehafvare enligt bestämmelserna i punkt 1 här ofvan är att hänföra

till andra gruppen bland tjänstemän af högre grad, eller som med eller

efter ingången af år 1911 vinner sådan befordran, må — i förstnämnda

fall dock endast om tjänstemannen öfvergår å 1911 års stat —

i afseende å beloppet af den fasta ingångsaflöningen vid tillträdandet

af tjänsten å den nya staten tillgodoräknas den tid intill tre år, hvarunder

han tilläfventyrs före sin befordran innehaft tjänst såsom öfveruppsyningsman,

sedan han intjänat stadgad tid för att kunna komma

i åtnjutande af sista aflöningsförhöj ningen vid öfveruppsyningsmanstjänsten.

4. Därest tjänsteman, vid tillträdandet af löneförmåner enligt

1911 års aflöningsstat, skulle komma att i fast aflöning jämte ortstillägg,

om sådant förekommer, erhålla lägre inkomst än som med

tillämpning af hittillsvarande aflöningsbestämmelser vid ingången af år

1911 skulle hafva tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och

ålderstillägg, äger han att såsom personligt aflöningstillägg uppbära

skillnaden, intill dess den fasta aflöningen jämte ortstillägget stigit till

nyssberörda belopp.

5. I afseende å tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som öfvergår å 1911 års stat, äfvensom i

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

afseende å den, som utnämnes att med 1911 års ingång tillträda befattning

vid någon af tullverkets nyssberörda afdelningar, skola, därest

sådan tjänstinnehafvare före 1920 års utgång befordras till annan befattning

å samma stat, i afseende å beloppet af den fasta ingångsaflöningen

vid tillträdet af den sistnämnda befattningen tillämpas enahanda

bestämmelser, som här ofvan meddelats under punkt 1.

6. De innehafvare af befattningar vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, hvilka icke hafva skyldighet att åtnöjas

med blifvande lönereglering samt icke före den 1 november 1910

förklarat sig vilja öfvergå på 1911 års stat och underkasta sig detta

reglemente, komma att bibehållas vid förut gällande aflöningsförmåner

med de för dessas åtnjutande gifna föreskrifter äfvensom, i den mån

ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension som dittills

tillkommit dem.

Patent- och registreringsverket.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, med godkännande af det enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta förslaget

till utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1911

samt med förklarande, att det å ämbetsverkets omkostnadsstat uppförda

förslagsanslag till provisorisk lönereglering för den å aflöningsstaten

upptagna personal må för sådant ändamål disponeras i enlighet med de

enligt nämnda protokoll tillstyrkta grunder och i öfrigt förordade villkor,

medgifva,

att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken

äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de

utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch

registreringsverket betingas af tillämpning under år 1911 af förordningen

angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen

om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag,

solidariska bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda

utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1911 af lagen om

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

aktiebolag, lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag,

lagen angående emissionsbanker och lagen om försäkringsrörelse

eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas betingade af tillämpning under

år 1911 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagarna om

ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen om handelsbolag och

enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

dels å patent- och registreringsverkets omkostnadsstat uppfört ett

förslagsanslag å 17,520 kronor till provisorisk lönereglering för den å

verkets aflöningsstat upptagna personal att disponeras i enlighet med

de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari 1910 angifna

grunder,

dels godkänt vissa i skrifvelsen upptagna villkor för åtnjutande

af de nu ifrågavarande provisoriska lönetilläggen, samt

dels till iakttagande vid utbetalningen af de provisoriska aflöningstilläggen

meddelat vissa i samma skrifvelse omförmälda föreskrifter.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag i öfrigt har Riksdagen

dels godkänt det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14

januari innevarande år tillstyrkta förslaget till utgiftsstat för patent- och

registreringsverket för år 1911, hvilket är af följande lydelse:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Utgiftsstat för patent- och registreringsverket lör år 1911.

1 öfverdirektör,

1 öfveringenjör

1 öfveringenjör....................j

1 ledamot och sekreterare

2 ledamöter och sekreterare

1 registrator och arkivarie

Kronor.

j Tjänst- |

Lön‘ pennin- [ aflöning* j

gar. _[

A. Aflöningar.

notarie ....................

byråingenjör............

byråingenjörer ........

bokhållare................

förste vaktmästare

vaktmästare............

vaktmästare............

5.000

3,700

3,700

3.000

6.000

1,800

1,800

1,800

12,600

1,800

800

500

1,000

2,000

1,800

1,800

1,500

3,000

1,200

1,200

1,200

8,400

1,200

300

300

600

7.000

5,500

5.500

4.500

9.000

3.000

3,000

3,000

21,000

3,000

1,100

800

1,600

Lönen kan

efter 5 år

höjas med

500 kronor.

Lönen kan

höjas, efter 5

år med 500

1 kronor och

efter 10 år med

ytterligare

500 kronor.

Lönen kan

efter 5 år

höjas med

100 kronor.

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap

stad, skall, så länge denna förmån

minskas med 150 kronor.

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis...............

åtnjuter fri bokvarstår,

lönen

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till adjungerade ledamöter, tjänstemän öfver stat, biträdande

ingenjörer, amanuenser, särskildt tillkallade tekniska bi-''

träden, extra skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariats
ersättningar

m. m..............................................................

„ provisorisk lönereglering för den å ämbetsverkets aflönings
stat

uppförda personal .....................................................

„ renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. m........................................

„ böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskost

nader, kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag

af influtna prenumerationsafgifter och dylikt ........

„ återställda registreringsafgifter............................................

„ bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern....

Summa kronor

68,000

11,300 — 79,300 —

130,550 —

17,520! -

50,000

105,000

9,100

1,600

313,770

393,070!

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

dels medgifvit att afgifterna för patent samt för registrering af

varumärken äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande

af de utgifter, livilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten

för patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år

1911 af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken

samt lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt

att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag,

solidariska bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna

för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren

äfvensom för anmälanden till bandelsregistren må användas

till bestridande af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda

utgiftsstat betingas af tillämpning under år 1911 af lagen om aktiebolag,

lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag,

lagen angående emissionsbanker och lagen om försäkringsrörelse

eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas betingade af tillämpning under

år 1911 af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lagen om handelsregister, firma och prokura tillika med lagarna om

ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen om handelsbolag och

enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.

Öfriga ordinarie anslag.

7:o) Beträffande öfriga under sjunde bufvudtiteln uppförda ordinarie

anslag har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring än att förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för jämnande

af bufvudtitelns slutsumma måtte ökas med 53 kronor, eller från 100,020

kronor till 100,073 kronor.

I anledning häraf hafva samtliga de ordinarie anslag under sjunde

hufvudtiteln, som bär ofvan icke blifvit särskilt omförmälda, för år

1911 fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat, dock

att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma minskats med 2 kronor, eller från 100,020

kronor till 100,018 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva

följande anslag beviljats.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 8 föreslagit Riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshafvare i finansdepartementet, i

enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag

af 7,820 kronor, däraf högst 175 kronor må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen

dels för ifrågavarande ändamål, i enlighet med i nämnda skrifvelse angifna

grunder, å extra stat för år 1911 anvisat såsom förslagsanslagett

belopp af 7,820 kronor, däraf högst 175 kronor må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester, dels godkänt vissa i berörda

skrifvelse upptagna villkor, utöfver redan gällande lönevillkor, för

åtnjutande af de provisoriska afiöningstilläggen, samt dels meddelat

vissa i nämnda skrifvelse omförmälda föreskrifter till iakttagande vid

utbetalningen af provisoriska aflönings tillägg.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

9:o) Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde

till ersättande hos Riksdagen anmälas, enligt uppgift från statskontoret vore:

till ersättning till ägare af skattefrälsehemman,

hvilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst, kronor 28,760: 2 o

„ inlösen af skattefrälseräntor .................................. „ 19,926: 6 8

,, jämlikt nådiga brefvet den 23 april 1909 utanordnade

medel till gäldande af kostnad för anbringande

under år 1908 af registreringsnummer

å svenska fartyg ..................................................... „ 214: 7 5

„ gäldande af Sveriges bidrag för tiden från och

med den 1 september 1908 till den 1 september

1909 till bestridande af kostnaden för den ständiga

sockerkommissionen i Briissel....................... „_721: —

Transport kronor 49,622: 6 3

s. 73 Kontrollera mot PDF

till

Riksdagens Skrifvelse Nr 7. 73

Transport kronor 49,622: 63

kostnader för den under den 3 oktober 1902

tillsatta löneregleringskommittén .......................... „ 27,769: 7 9

kostnader för den under den 20 januari 1905

tillsatta statistiska kommittén ............................... „ 27,876: 7 8

kostnader för den samma dag tillsatta kommittén

för verkställande af revision af lagen angående

skydd mot yrkesfara med flera författningar

............................................................................ „ 12,620: 9 8

kostnader för verkställande af utredning rörande

lagstiftningsåtgärder för lärlingsväsendets ordnande

.............................................................................. „ 5,676: 08

kostnader för den under den 21 december 1906

tillsatta kommittén för afgifvande af förslag till

bestämmelser angående kontroll å fartygs sjövärdighet

m. m............................................................ „ 9,735: 8 0

kostnader för den under den 22 juni 1906 tillsatta

kommittén för revision af gällande tulltaxa „ 70,996: 3 2

kostnader för utredningar angående ändrad lagstiftning

i fråga om den direkta beskattningen „ 49,858: 2 3

kostnader för den under den 13 juni 1908 tillsatta

kommittén för utredning af frågan om inrättande

af en hypoteksbank för tillgodoseende

af fastighetskrediten i städerna m. m................... „ 6,871: 7 8

kostnader för biträde vid beredning af förslag

till lag angående emissionsbanker och förordningar

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och grunderna för stadshypoteks
föreningars

bildande och verksamhet .................. „ 1,200: —

kostnader för den under den 6 mars 1908 tillsatta

kommittén för revision af gällande lagstiftning

rörande patent och om skydd för varumärken

samt verkställande af utredning rörande

behofvet af förändrad organisation af patent
och

registreringsverket m. m.................................. „ 13,526: 8 8

kostnader för utredningar rörande nya handelsoch

sjöfartstraktater med vissa främmande länder „ 19,301: 6 8

kostnader för utredning af frågan om lagstiftningsåtgärder

till sjöfartens betryggande mot

Transport kronor 295,056: 9 5

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Transport kronor

faror och olägenheter, orsakade af timmertransporter

sjöledes............................................................... »

till kostnader för revision af gällande bestämmelser

rörande kontrollen å guld- och silfverarbeten

jämte därmed sammanhängande föreskrifter ...... „

„ jämlikt nådigt bref den 31 december 1908 till

statistiska centralbyrån utbetalta medel för

täckande af kostnader för det officiella statistiska

trycket utöfver hvad å samma ämbetsverks stat

för sådant ändamål anvisats .................................... „

„ kostnader för utredning af frågan om handels
undervisningens

ordnande ....................................... ,,

„ kostnader för utarbetande af en öfversikt öfver

främmande länders lagstiftning angående beskattning

af viss värdestegring af jord........................ „

„ kostnader för uppgörande af förslag till allmänna

grunder för en kommunal jordvärdestegringsskatt „

„ kostnader för undersökning af skrifmaskin- och

stämpelfärger ............................................................. „

„ kostnader för den under den 27 maj 1909 tillsatta

kommissionen för verkställande af utredning

och uppgörande af förslag till reglering

af tobaksbeskattningen m. m.................................. „

„ kostnader för den under den 13 november 1908

tillsatta kommittén för verkställande af utredning

och afgifvande af förslag rörande förändrad

organisation af kommerskollegium .................... „

„ kostnader för uppgörande af förslag i syfte att

genom allmän utveckling af stämpelbeskattningen

åt staten bereda ökade inkomster under denna

skatte titel ................................................................. „

„ kostnader för biträde vid beredning af frågor

rörande stämpelbeskattningen ................................. ,,

„ kostnader för biträde vid revision af gällande

bestämmelser angående markegångssättningen ,,

,, kostnader för utredningar i fråga om statens

mark och tomter i Stockholm .......... ,,

Summa kronor

295,056: 95

2,526: 10

2,419: 28

31,440: 6 3

10,191: 16

1,098: 45

11,670: 26

5,012: —

20,926: 04

11,986: 94

1,575: 50

800: —

1,250: —

830: 6 6

396,783: 97

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt

tal af kronor har departementschefen hemställt, att Eders Kungl. Maj:t

måtte hos Riksdagen göra framställning, att till gäldande af omförmälda

förskott å extra stat måtte för år 1911 anvisas ett belopp af 396,784

kronor; och har sådan framställning nu blifvit af Eders Kungl. Maj:t

till Riksdagen aflåten.

Riksdagen har till gäldande af omförmälda förskott å extra stat

för år 1911 anvisat ett belopp af 396,784 kronor.

Förstärkning al arbetskrafterna inom statskontoret.

10:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 23) af den 23

december 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagd t utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1911 till förstärkning af arbetskrafterna inom

statskontoret i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af chefen för finansdepartementet

i statsrådsprotokollet angifna grunder anvisa ett belopp af

21,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af samma belopp under

år 1910, utöfver det för nämnda ändamål å extra stat för samma år anvisade

anslag af 7,000 kronor, använda ett belopp af högst 4,750 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

å extra stat för år 1911 till förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen

i protokollet för finansärenden den 23 december 1909 angifna

grunder, dock med iakttagande af de i afseende å desamma af Riksdagen

gjorda erinringar, anvisat ett belopp af 21,250 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att af samma belopp under år 1910, utöfver det

för nämnda ändamål å extra stat för samma år anvisade anslag af 7,000

kronor, använda ett belopp af högst 4,750 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 11 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare

i öfverintendentsämbetet, med undantag af kassören och bokhållaren,

i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder

och på de af honom förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja

ett förslagsanslag af 6,550 kronor, däraf högst 145 kronor skulle få

användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som afslagit hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, har

i särskild skrifvelse anmält sitt i ämnet fattade beslut.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Anordnande af ny bostad åt landshöfdingen i Västernorrlands

län m. m.

12:o) Uti en till Riksdagen den 4 april innevarande år aflåten proposition

(nr 125) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att till uppförande af ny byggnad till bostad åt landshöfdingen

i Västernorrlands län samt inredning af nuvarande landshöfdingebostaden

till lokaler för länets landtmäterikontor m. m., allt i

enlighet med hvad öfverintendentsämbetet i dessa afseenden föreslagit,

bevilja sammanlagdt 225,000 kronor; att medgifva, dels att till plats för

den nya byggnaden tomterna nr 351 och 352 i sjätte kvarteret i Härnösands

stad må för statens räkning förvärfvas för ett pris af 20,000

kronor, att af tillgängliga medel förskotteras, dels ock att den till nuvarande

landsböfdingebostaden börande terrassen äfvensom uthuset med

tomt må försäljas och den inflytande köpesumman användas till ersättande

af nyssberörda förskott; samt att af den för byggnadsarbetena beräknade

summan, 225,000 kronor, å extra stat för år 1911 anvisa 35,000

kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att disponera detta belopp redan

under innevarande år.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, hafva för frågans lösningförelegat

två alternativa förslag, det ena afseende ändring och reparation

af nuvarande landshöfdingebostaden, med bvilket alternativ uppförande

af nytt hus för länets landtmäterikontor är förknippadt, samt

det andra afseende uppförande af nytt bostadshus för landshöfdingen

och det nuvarande bostadshusets inredning till landtmäterikontor m. m.

Kostnaderna för genomförandet af de olika alternativen hafva beräknats

sålunda:

l:o) Reparation af den gamla residensbyggnaden

och densammas användande till landshöfdinge
-

bostad............................................................................ kronor 78,500: —

Tomt för landtmäterikontor.................................... » 10,000: —

Ny byggnad för landtmäterikontor, med ledning

af för andra städer uppgjorda detaljförslag » 50,000: —

kronor 138,500: —

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7. 77

2:o) Nybyggnad för landshöfdingebostaden ............... kronor 190,000: —

(Kostnaden för tomt, 20,000 kronor, hvilken

måste förskotteras af statsverket, torde motsvaras

af inkomsten vid ett eventuellt försäljande

till staden af en del af nuvarande

residenstomten.)

Ominredning af den gamla bostaden till landtmäterikontor

m. m................................................ » 35,000: —

kronor 225,000: —

Då nu Eders Kungl. Maj:t. aflåtit proposition i öfverensstämmelse

med det senare alternativet, synes den omständigheten, att stadsfullmäktige

i Härnösand beslutat utlägga en strandgata genom den till landshöfdingebostaden

hörande terrassen, hafva varit af afgörande inflytande

på Eders Kungl. Maj:ts beslut. Otvifvelaktigt är ock, att den nuvarande

landshöfdingebostaden, hvilken i och för sig icke utesluter möjligheten

att genom en reparation blifva fullt användbar såsom sådan, blifver

mindre lämplig för samma ändamål, därest stadsfullmäktiges beslut

träder i verkställighet. Genom strandgatans utläggande blifver nämligen

terrassen nära nog fullständigt spolierad och byggnaden beröfvad

gårdsutrymme, hvarförutom det till byggnaden hörande uthuset säkerligen

måste borttagas utan att tillfälle förefinnes för uppförande af ett

annat i närheten. Emellertid saknas för närvarande ej allenast visshet

om, huruvida1, och vid hvilken tid beslutet träder i verkställighet, utan

äfven säker kännedom om det pris, staten kan påräkna för terrassen

och uthuset jämte tillhörande tomt. Då en utredning i hithörande delar

torde vara af vikt vid bostadsfrågans bedömande, har Riksdagen redan

på grund däraf ansett sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning. Härtill kommer, att kostnaderna för uppförandet

af en ny landshöfdingebostad synts Riksdagen alltför höga, hvadan

Riksdagen ansett nödvändigt, att dessa nedbringas. För sådant ändamål

torde den ifrågasatta utredningen jämväl böra omfatta en undersökning,

huruvida det icke låter sig göra att genom inköp af privat

person tillhörig fastighet för mindre kostnad bereda landshöfdingen i

Västernorrlands län en lämplig bostad.

Af hvad i ärendet meddelats framgår visserligen, att den nu till

landshöfdingebostad disponibla byggnaden i sitt nuvarande skick knappast

är för sitt ändamål användbar; och kommer följaktligen genom afslag

å Eders Kungl. Maj:ts proposition den tid, under hvilken landshöfdingen

kommer att vara i afsaknad af lämplig bostad, att blifva förlängd; men

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

denna olägenhet torde i någon mån kunna afhjälpas därigenom, att

Eders Kungl. Maj:t förskottsvis anvisar landshöfdiugen det hyresbidrag,

som förhållandena må anses påfordra.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen icke bifallit

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Provisorisk lönereglering lör kommerskollegium.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 13 föreslagit Riksdagen att

till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommerskollegium,

i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag

af 17,095 kronor, däraf högst 525 kronor skulle få användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen

dels för ifrågavarande ändamål, i enlighet med i nämnda skrifvelse angifna

grunder, å extra stat för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag

ett belopp af 17,095 kronor, däraf högst 525 kronor må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester, dels godkänt vissa i

berörda skrifvelse upptagna villkor, utöfver redan gällande lönevillkor,

för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen, samt dels meddelat

vissa i nämnda skrifvelse omförmälda föreskrifter till iakttagande vid

utbetalningen af provisoriska aflöningstillägg.

Handläggning hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska

fartygs registrering m. m.

14:o) I punkt 14 under sjunde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnader för handläggning

hos kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering in. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af

10,850 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förenämnda framställning har

Riksdagen till bestridande af kostnader för handläggning hos kommerskollegium

af ärenden rörande svenska fartygs registrering m. m. på

extra stat för år 1908 anvisat ett belopp af 10,850 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

79

Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.

15:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till beredande af arvode åt ett sjötekniskt biträde kos kommerskollegium

på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

Förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik.

16:o) I punkt 16 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik på extra stat för år 1911 anvisa

ett belopp af 21,610 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag bar Riksdagen

till förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii afdelning

för näringsstatistik på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af

21,610 kronor.

Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.

17:o) I punkt 17 under denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska undersökningar under

nästkommande år på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 45,775

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag erinra, bar alltså för arbetsstatistiska undersökningar

under nästkommande år på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af

45,775 kronor.

18:o) Uti en till Riksdagen den 4 april innevarande år aflåten

proposition (nr 161) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag

föreslagit Riksdagen att, till anordnande försöksvis inom kommerskollegium

af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och

arbetsförhållanden, på extra stat för år 1911 under sjunde hufvudtiteln

anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att däraf under innevarande år disponera 3,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har alltså till anordnande försöksvis inom

kommerskollegium af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas

lefnads- och arbetsförhållanden, på extra stat för år 1911 under sjunde

hufvudtiteln anvisat ett belopp af 15,500 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att däraf under innevarande år disponera 3,000 kronor.

Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.

19:o) I punkt 19 under sjunde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till beredande af arfvode åt en vaktmästare

hos kommerskollegium på extra stat för år 1911 anvisa ett

belopp af 1,175 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj :ts förslag har Riksdagen till beredande

af arfvode åt en vaktmästare Tios kommerskollegium på extra stat för

år 1911 anvisat ett belopp af 1,175 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

år 1911 bevilja dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås och aflönande af en andre lärare vid samma skola 4,800 kronor,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp af 500 kronor

och såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes

Sven H. von Schedvin ett belopp af 250 kronor, eller tillhopa 750

kronor.

För inrättande af en väfskola, ställd i samband med tekniska

elementarskolan i Borås, anvisade 1868 års Riksdag på extra stat, jämte

4,500 kronor till skolans första uppsättning af maskiner och redskap,

ett belopp af 3,000 kronor för skolans underhåll, mot villkor att af

länets landsting eller eljest inom orten tillskötes ett därutöfver för

ändamålet behofligt ytterligare belopp af 1,500 kronor. Sedermera har

Riksdagen årligen för skolans underhåll på extra stat beviljat anslag,

som utgått med 3,000 kronor till och med år 1872 och därefter med

ett till 3,800 kronor förhöj dt belopp, mot villkor att af länets landsting

eller eljest för ändamålet tillskötes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Förutom nyssnämnda anslag har Riksdagen årligen för tiden från

och med år 1882 såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid

skolan likaledes på extra stat anvisat ett anslag af 1,000 kronor, mot

villkor att bidrag för ändamålet jämväl blefve från Ålfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutet.

Förlidet års Riksdag har därjämte såsom bidrag till personlig

löneförbättring åt Krebs beviljat ett belopp af 500 kronor samt såsom

bidrag till dylik löneförbättring åt von Schedvin anvisat 250 kronor.

Då anslag för uppehållande af ifrågavarande skolas verksamhet

jämväl under år 1911 är erforderligt, har Riksdagen, på extra stat för

år 1911 beviljat

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås ett

belopp af 3,800 kronor under villkor att från Ålfsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af berörda

statsanslag,

dels såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma

skola ett belopp af 1,000 kronor, under villkor att enahanda belopp

varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet,

samt

dels såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp af 500 kronor

och såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes

Even H. von Schedvin ett belopp af 250 kronor, under villkor att

samma belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet från omförmälda

läns landsting eller eljest tillskjutna.

21:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senaste åren ägt rum, åt

föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande af dess

verksamhet under nästkommande år på extra stat för år 1911 anvisat

ett belopp af 15,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm

handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö

högre handelsinstitut på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af

42,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami■ 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Till understöd åt de två förstnämnda handelsinstituten har Riksdagen

alltsedan år 1894 på extra stat beviljat anslag, som för hvart

och ett af åren 1907—1909 utgått med 35,000 kronor. För Malmö

högre handelsinstituts räkning anvisade 1908 års Riksdag på extra stat

för år 1909 ett belopp af högst 3,000 kronor under förutsättning, att

Malmö stadsfullmäktige fortfarande till institutet lämnade årligt understöd

till minst samma belopp som dittills och på de villkor i öfrigt, som

Eders Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.

För innevarande år har Riksdagen, efter af Eders Kungl. Maj:t

därom gjord framställning, för samma ändamål på extra stat anvisat ett

anslag af 42,000 kronor.

Genom Kungl. bref den 11 juni 1909 har Eders Kungl. Maj:t förordnat,

att det för innevarande år anvisade anslaget skulle användas till

understöd åt ifrågavarande tre handelsinstitut under villkor, bland andra,

att vid instituten skulle beredas tillfälle till afgiftsfri undervisning,

vid hvartdera af Göteborgs handelsinstitut och Frans Schartaus praktiska

handelsinstitut för minst femton och vid Malmö högre handelsinstitut

för minst tre medellösa elever och att för öfrigt nedsättning i elevafgifterna

borde ske, i den mån institutens styrelser pröfvade eleverna

vara i behof däraf, dock ej till lägre belopp än 100 kronor för hvarje

elev, samt att understöden skulle i mån af behof fördelas mellan instituten

för att användas i främsta rummet till godtgörande af skillnaden mellan

det belopp, som af nedsatt afgift betalande elever erlagts, och det belopp,

som skulle hafva influtit, om såväl dessa som frielever erlagt enhvar

260 kronor, och i andra rummet till gäldande af det belopp, hvarmed,

oaktadt berörda godtgörelse, inkomsterna tilläfventyrs understege utgifterna,

dock att i hvarje fall det till Malmö högre handelsinstitut i enlighet

med dessa grunder utgående statsunderstöd icke finge öfverstiga

3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har alltså på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 42,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t användas till

understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens i Stockholm

handelsskola, Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, samt Malmö

högre handelsinstitut under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, hvad Frans Schartaus handelsinstitut

angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm och, vidkommande

Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige fortfarande till

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

instituten lämna årligt understöd till minst samma belopp som hittills,

samt på de villkor i öfrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma.

Statsbidrag till handelshögskolan i Stockholm.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 24 i förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till underhållande af

handelshögskolan i Stockholm, på extra stat för år 1911 anvisa ett

anslag af 30,000 kronor.

Vid behandling af detta ärende har Riksdagen icke kunnat undgå

att fästa sin uppmärksamhet vid att skillnaden mellan högskolans inkomster

och utgifter för läsåret 1910—1911, hvilka beräknats till respektive

101,500 kronor och 122,000 kronor, skulle komma att stanna vid ett

belopp af 20,500 kronor, hvadan vid bifall till den af Eders Kungl. Maj:t

gjorda framställningen om beviljande af ett anslag å 30,000 kronor för

sagda läsår ett öfverskott af 9,500 kronor skulle uppstå. Med anledning

häraf skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke en nedsättning i

det äskade anslaget skulle vara af förhållandena påkallad.

I fråga om detta anslag har emellertid styrelsen för handelshögskoleföreningen

framhållit, bland annat, dels att, då högskolan

blott helt kort tid varit i verksamhet, utgifterna endast läte sig

approximativt beräknas, hvadan det vore fara värdt, att det beräknade utgiftsbeloppet

skulle visa sig otillräckligt, dels ock att, utöfver de af direktionen

upptagna utgiftsposterna, det torde blifva nödigt att anskaffa medel

jämväl till afbetalning å kostnaderna för lokalernas inredning och möblering

m. m. äfvensom till afsättning för den ordinarie lärarpersonalens pensionering.

Äfven kommerskollegium förordar anslagets utgående med

oförändradt belopp och anför, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas,

till stöd härför, att, för såvidt det samhällsnyttiga arbetet för uppfyllandet

af handelshögskolans ändamål skall kunna på ett enhetligt och

framgångsrikt sätt fortgå, styrelsen för han delshögskoleföreningen, därest

icke några särskilda skäl skulle betinga ändring, bör kunna få påräkna

ett fast årligt statsanslag.

Vid sådant förhållande och då det torde möta svårigheter

att för närvarande i skolans första skede fastslå ett visst lägre statsbidrag,

har Riksdagen, under betonande af att varsamhet i tillskapandet

af nya utgifter för handelshögskolan är af nöden, icke velat mot
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

sätta sig, att anslaget utgår med det af Eders Kungl. Maj:t begärda

beloppet.

Riksdagen har alltså under förutsättning att verksamheten vid

handelshögskolan i Stockholri) fortsättes efter i hufvudsak den nu följda

planen, såsom bidrag till underhållande af samma skola på extra stat

för år 1911 anvisat ett anslag af 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under höstterminen

år 1910 och återstående hälften under vårterminen år 1911, under

villkor att minst tolf friplatser för studerande vid högskolan under läsåret

1910—1911 inrättas.

24:o) I anledning af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1911 anvisat

dels såsom reservationsanslag ett belopp af 20,000 kronor till

exportstipendier och

dels ett belopp af likaledes 20,000 kronor till handelsstudiestipendier.

Exportföreningen.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till

Sveriges allmänna exportförening såsom bidrag till föreningens verksamhet

under år 1910 på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af

16,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande

år disponera detsamma.

För år 1909 utgick det af Riksdagen till exportföreningen anvisade

anslaget med 15,000 kronor, men höjdes af 1909 års Riksdag med

3,300 kronor till 18,300 kronor. Denna höjning ansågs vara betingad

däraf, att föreningens bibliotek, för att kunna fylla de ökade anspråk, som

ställdes å detsamma, under år 1910 skulle komma att draga en ökad kostnad

af 4,500 kronor, hvarjämte i utgifterna för föreningens verksamhet i

allmänhet beräknades en ökning af 3,870 kronor eller sålunda tillhopa

8,370 kronor. Sedan från detta belopp afräknats en förväntad inkomstökning

af 5,100 kronor, återstod alltså ett belopp af 3,270 kronor, eller

i rundt tal 3,300 kronor, hvilket täcktes med den af Riksdagen verkställda

höjningen af anslaget.

Det nu äskade anslaget å 16,800 kronor understiger det af

föregående års Riksdag anvisade anslaget med 1,500 kronor. Denna

minskning har sin grund däri, att utgifterna för föreningens bibliotek,

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

hvilka i 1909 års stat upptagits till ett belopp af 6,500 kronor och i

anledning däraf beräknats medföra ofvanberörda ökade kostnad af

4,500 kronor, uti innevarande års stat upptagits med ett belopp af

endast 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den gjorda framställningen,

har alltså under villkor att Sveriges allmänna exportförening

fortfarande bedrifver sin verksamhet i hufvudsakligen samma form som

hittills, samt att föreningens räkenskaper för granskning öfverlämnas

till Riksdagens revisorer, såsom bidrag till föreningens verksamhet under

innevarande år å extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 16,800

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande

år disponera detsamma.

Understöd åt sjöfartsnäringen.

26:o) Under punkt 28 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, såsom understöd till rederiaktiebolaget Nordstjerna^ för uppehållande

under åren 1911—1915 af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

samt La Plata-länderna och Brasilien, för samma tid bevilja ett anslag

af 500,000 kronor och däraf på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp

af 110,000 kronor.

Ifrågavarande af rederiaktiebolaget Nordstjernan trafikerade ångbåtslinje

har, såsom i statsrådsprotokollet meddelas, i statsunderstöd tillerkänts

för år 1905 80,000 kronor, för år 1906 120,000 kronor, för år

1907 likaledes 120,000 kronor, för år 1908 150,000 kronor, för år 1909

150,000 kronor och slutligen för år 1910 115,000 kronor eller sammanlagdt

735,000 kronor, däraf 80,000 kronor eller 1905 års anslag utgått

af handels- och sjöfartsfonden samt återstoden från af Riksdagen anvisade

anslag.

Af utredningen i ärendet framgår, att den af rederiaktiebolaget

Nordstjernan upprättade ångfartygsförbindelsen mellan Sverige och La

Plata-länderna varit af stor betydelse för främjande af svensk export

och för handelsförbindelsen i öfrigt mellan de nämnda staterna. Sålunda

utvisar exporten på såväl Argentina som Uruguay under de år linjen

uppehållits en icke obetydlig ökning och då bolaget nu har för afsikt

att å linjen ytterligare insätta två nya ångfartyg och därigenom öka

sin transportförmåga beträffande de svenska varor, för hvilka afsättningsmöjligheter

förefinnas å den utländska marknaden, torde en af

förutsättningarna för en lifligare handelsförbindelse mellan de ifråga
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

varande länderna härigenom skapas. Härtill kommer, att bolaget genom

den föreslagna utsträckningen af ångbåtslinjen till Brasilien, hvilket

land i hufvudsak behöfver samma artiklar som Argentina, skulle öppna

en ny marknad för den svenska exporten.

Vidare inhämtas i ärendet, att för sex resor till La Plata-staterna

bolagets fraktinkomster, hvilka under år 1905 uppgingo till 524,081

kronor 5 öre, för år 1908 ökats till 784,124 kronor 41 öre, hvartill

kommer fraktinkomsten för en extra resa under sistnämnda år med

124,331 kronor 51 öre. Bolagets förluster för ifrågavarande ångbåtsresor,

hvilka år 1905 uppgingo till ett belopp af 150,873 kronor 91

öre, hafva år 1908 nedbringats till 56,420 kronor 16 öre.

Af de sålunda angifna siffrorna framgår enligt Riksdagens mening,

att bolaget visserligen fortfarande är i behof af understöd från statens

sida för ett fortsatt uppehållande af ifrågavarande ångbåtslinje, men

att understödsbeloppen må kunna minskas år från år samt slutligen

helt och hållet indragas. Då emellertid det nu föreslagna understödet

till bolaget blifvit begränsadt att omfatta en tid af fem år samt bolaget

genom ett godkännande från statens sida af det i statsrådsprotokollet

intagna förslaget till kontrakt med de af departementschefen förordade

för tydliganden och tillägg torde bereda landets handel och industri

afsevärda fördelar genom att göra desamma oberoende af utländska

mellanhänder, har Riksdagen bifallit, hvad Eders Kungl. Maj:t i ärendet

föreslagit.

Riksdagen har alltså, med godkännande af det utaf kommerskollegium

ingifna förslag till kontrakt mellan Eders Kungl. Maj:t och

kronan, å ena, samt rederiaktiebolaget Nordstjernan, å andra sidan, om

uppehållande under åren 1911—1915 af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien, med de af departementschefen

förordade förtydliganden och tillägg, såsom understöd till

nämnda bolag för samma tid beviljat ett anslag af 500,000 kronor och

däraf på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 110,000 kronor.

27:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen ej

mindre att under de villkor, som innefattas i det mellan Eders Kungl. Maj:t

och kronan, å ena, samt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet, å

andra sidan, afslutade kontrakt, af det utaf Riksdagen såsom understöd till

nämnda bolag för uppehållande gemensamt med det danska »östasiatiske

kompagni» under en tid af fem år af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan, beviljade

förslagsanslag å högst 1,850,000 kronor för gäldande af de utaf

det svenska bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen å

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af högst 370,000 kronor, än

äfven förklara, dels att till de afgifter för passerandet af Suezkanalen,

därför enligt § 9 i omförmälda kontrakt ersättning skall i viss angifven

ordning till bolaget utgå, må räknas, utom egentliga kanalafgifter, äfven

följande med passerandet af kanalen förenade kostnader, nämligen fyroch

båkafgifter, utgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter

för tull- och hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i

Port Saids hamn, dels ock att de afgifter och öfriga kostnader af nu

nämnda slag, hvilka bolaget fått eller får vidkännas under åren 1907,

1908, 1909 och 1910, må bolaget godtgöras från anslaget för det år,

under hvilket utgiften gjorts, i den mån det å samma års riksstat upptagna

understödsanslaget till bolaget därtill förslår.

Med bifall till i ärendet afbiten proposition beslöt 1907 års Riksdag

att, under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget

svenska östasiatiska kompaniet komme till stånd samt att aftal mellan

detta bolag och det danska »östasiatiske kompagni» blefve träffadt om

upprättande af gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan, dels såsom understöd

åt nämnda bolag för uppehållande af sådan förbindelse, hvarom

nyss nämnts, bevilja såsom förslagsanslag ett belopp af högst 1,850,000

kronor, att, på de villkor, Eders Kungl. Maj:t i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uti statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 7 maj

1907 angifna grunder kunde finna skäligt föreskrifva, för en tid af fem

år, räknadt från den dag, någon bolaget tillhörig ångare först afginge

från Sverige till Ostasien, till bolaget utbetalas med belopp motsvarande

de af bolaget för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen, dock ej

öfverstigande för år räknadt 370,000 kronor; dels ock till beredande

af sådant understöd åt bolaget för åren 1907 och 1908 af nämnda

anslag å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af högst 470,000

kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen af berörda förslagsanslag

å extra stat för hvardera af åren 1909 och 1910 anvisat ett

belopp af högst 370,000 kronor.

På af departementschefen i ärendet anförda skäl, mot hvilka Riksdagen

icke haft något att erinra, har Riksdagen ej mindre under de

villkor, som innefattas i det mellan Eders Kungl. Maj:t och kronan, å ena,

samt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet, å andra sidan, afslutade

kontrakt, af det utaf Riksdagen såsom understöd till nämnda bolag för

uppehållande gemensamt med det danska »östasiatiske kompagni» under

en tid af fem år af regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan, beviljade förslagsanslag

å högst 1,850,000 kronor för gäldande af de utaf det svenska bolaget

för dess fartyg erlagda afgifter i Suezkanalen å extra stat för år 1911

anvisat ett belopp af högst 370,000 kronor, än äfven förklarat, dels att

till de afgifter för passerandet af Suezkanalen, därför enligt § 9 i omförmälda

kontrakt ersättning skall i viss angifven ordning till bolaget

utgå, må räknas, utom egentliga kanalafgifter, äfven följande med passerandet

af kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkafgifter,

utgifter för sundhetspass och sanitära afgifter, afgifter för tull- och

hamnklarering samt afgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn,

dels ock att de afgifter och öfriga kostnader af nu nämnda slag, hvilka

bolaget fått eller får vidkännas under åren 1907, 1908, 1909 och 1910,

må bolaget godtgöras från anslaget för det år, under hvilket utgiften

gjorts, i den mån det å samma års riksstat upptagna understödsanslaget

till bolaget därtill förslår.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

28:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit af departementschefen

till statsrådsprotokollet anför dt, har Riksdagen, i likhet med hvad

för åren 1905—1910 ägt rum, under villkor att bergsskolorna i Filipstad

och Falun under år 1911 fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den

12 januari 1904 angifna plan, hvarom Eders Kungl. Maj:t torde vilja

genom inspektion af sakkunnig person förvissa sig, å extra stat för

samma år anvisat ett belopp af 23,000 kronor, att såsom bidrag till

uppehållande af undervisningen vid nämnda skolor till brukssocietetens

fullmäktige i järnkontoret utbetalas.

Anordnande af fabriksinspektion.

29:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat för år 1911 anvisa

dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000

kronor till enhvar, för år räknadt, dels till arfvode åt en assistent i

kommerskollegium 3,000 kronor, dels till bestridande af kostnaden för

skrifbiträden och likartade utgifter äfvensom för hyra, uppvärmning,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

belysning och städning af expeditionslokal 12,000 kronor och dels till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade

inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.

Riksdagen har för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat

för år 1911 anvisat,

dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000 kronor med 5,000

kronor till en hvar, för år räknadt,

dels till arfvode åt en assistent i kommerskollegium 3,000 kronor,

dels till bestridande af kostnaden för skrifbiträden och likartade

utgifter äfvensom för hyra, uppvärmning, belysning och städning af expeditionslokal

12,000 kronor,

samt dels till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för godtgörelse åt

tillfälligt förordnade inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.

Befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri.

30:o) I en till Riksdagen den 4 april 1910 aflåten proposition

(nr 142) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels besluta, att

en särskild lånefond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond,

efter pröfning af Eders Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas

Sveriges handtverksorganisation, som förklarat sig villig att i egenskap

af låneförmedlare utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre

industriidkare för anskaffande af arbetsmaskiner, motorer och andra

d}^rbara arbetsredskap,

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för

det med fonden afsedda ändamål,

att riksgäldskontor bemyndigas att för ändamålet under år 1911

i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000

kronor, samt

att för lån, som af Eders Kungl. Maj: t sålunda beviljas lånerörelsen,

skola gälla vissa allmänna bestämmelser jämte de ytterligare

föreskrifter Eders Kungl. Maj:t må äga meddela, dels ock för år 1911,

bevilja ett extra anslag å 2,000 kronor, att ställas till Eders Kung].

Maj:ts förfogande för att tilldelas låneförmedlaren såsom bidrag till

betäckande af de för honom genom lånerörelsen uppkommande förvaltningskostnader

och andra direkta utgifter.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1. Band. 7 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Biksdagens Skrifvelse Nr 7.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förenämnda framställning för år

1911 å riksstatens sjunde hufvudtitel beviljat ett extra anslag å 2,000

kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att tilldelas

låneförmedlaren såsom bidrag till betäckande af de för honom genom

lånerörelsen uppkommande förvaltningskostnader och andra direkta

utgifter.

Ersättning till sjömanshusen.

31:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

bar Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1910 ägt rum, å

extra stat för år 1911 under benämning ersättning till sjömanshusen

anvisat ett anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrifning

och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska uppgifter,

dock under villkor att aflöningarna till tjänstemännen vid sjömanshus,

som erhåller sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii medgifvande

böjas.

Statistiska centralbyrån.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 33 föreslagit Riksdagen

att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i statistiska centralbyrån,

i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och

af honom i öfrigt förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja

ett förslagsanslag af 7,570 kronor, däraf högst 225 kronor må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som afslagit denna framställning, har i särskild skrifvelse

(nr 154) anmält sitt i ärendet fattade beslut.

33:o) I punkt 34 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj: t föreslagit

Riksdagen att till arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån anvisa på extra stat för år 1911 ett anslag af 3,900

kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag om provisorisk lönereglering för

statistiska centralbyrån blifvit af Riksdagen afslaget, synas skäl icke förefinnas

att bereda en extraordinarie tjänsteman i byrån en löneförbättring,

som förvägrats de ordinarie tjänstemännen därstädes, hvadan Riksdagen

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

ansett, att det till den extra aktuarien i statistiska centralbyrån utgående

arfvodet bör bibehållas vid sin nuvarande storlek, 8,000 kronor, af hvilket

belopp 1,800 kronor anses såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

I följd däraf har Riksdagen funnit det af Eders

Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslaget böra fastställas att utgå

med samma belopp, som Riksdagen för hvart och ett af åren 1906—1910

till ifrågavarande ändamål anvisat, eller 3,000 kronor.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förenämnda

framställning, att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906

—1910 ägt rum, till arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån anvisat på extra stat för år 1911 ett anslag af 3,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 35 föreslagit Riksdagen

att, till förstärkning af det till arfvoden åt tillfälliga biträden hos

statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anvisade anslag, å extra stat för år 1911 anvisa ett anslag

af 14,000 kronor.

Till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos

statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie

stat anslagna medel anvisade 1909 års Riksdag på extra stat för

år 1910 ett anslag af 14,000 kronor.

I skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t den 30 september 1909 har statistiska

centralbyrån beträffande ifrågavarande anslagsbehof för år 1911 anmält,

att ett belopp af 14,000 kronor visserligen icke kunde blifva för detta

år tillräckligt, enär för den då pågående folkräkningen en talrik extra

personal måste anställas. Då emellertid beloppet af härför erforderliga

anslag icke kunde ens tillnärmelsevis beräknas, ville centralbyrån icke

ifrågasätta någon höjning af ofvan berörda belopp, utan hade centralbyrån

för afsikt att, i likhet med hvad vid föregående folkräkningar

skott, framdeles till Eders Kungl. Maj:t inkomma med framställning

om anvisande af för folkräkningen erforderliga anslag.

Riksdagen har, till förstärkning af det till arfvoden åt tillfälliga

biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes

å ordinarie stat anvisade anslag, å extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 14.000 kronor.

35:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 36 föreslagit Riksdagen

att af det utaf Riksdagen år 1909 beviljade anslag af 5,500

kronor till inbindning af böcker i statistiska centralbyråns bibliotek å

extra stat för år 1911 anvisa återstående beloppet 2,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förenämnda fram
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

ställning, har af det utaf Riksdagen år 1909 beviljade anslag af 5,500

kronor till inbindning af böcker i statistiska centralbyråns bibliotek å extra

stat för år 1911 anvisat återstående beloppet 2,500 kronor.

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för

år 1911 anvisa ett belopp af 1,250,000 kronor, att fördelas mellan

landsting och städer, som icke deltaga i landsting, efter förhållandet

mellan den bevillning af fast egendom samt af inkomst, som debiterats

på grund af vederbörande pröfningsnämnds år 1911 verkställda eller

fastställda taxeringar inom landstingsområde eller stad, hvarom nu

nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillniugssumman för

hela riket.

Riksdagen, som bland de extra ordinarie inkomsterna för år 1911

upptaget ett belopp af 1,250,000 kronor såsom bevillning af fast egendom

samt af inkomst, har på de i statsrådsprotokollet angifna skäl å

extra stat å sjunde hufvudtiteln för år 1911 anvisat ett belopp af

1,250,000 kronor, att fördelas mellan landsting och städer, som icke

deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning af fast

egendom samt af inkomst, som debiterats på grund af vederbörande

pröfningsnämnds år 1911 verkställda eller fastställda taxeringar inom

landstingsområde eller stad, hvarom nu nämnts, och den i samma ordning

debiterade bevillningssumman för hela riket.

Kostnader för utgifvandet af handbok öfver statsverkets jämte

därtill hörande fonders medelsförvaltning.

37:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 7) af den 3

december 1909 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen, att, utöfver det i 1907 års riksstat anvisade belopp

till bestridande af kostnaden för utarbetande och utgifvande åt andra

delen af handboken öfver statsverkets jämte därtill hörande tonders

medelsförvaltning, för sådant ändamål på extra stat för år 1911 anvisa

ett belopp af 3,655 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under innevarande år disponera beloppet.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft

ett inom Riksdagen väckt förslag att för det i Eders Kungl. Maj:ts

proposition nr 7 omförmälda ändamål måtte på extra stat för år 1911

anvisas ett belopp af 4,655 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under år 1910 disponera beloppet.

Till stöd för framställningen har anförts följande:

»Uti propositionen nr 7 har Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att,

utöfver det i 1907 års riksstat anvisade belopp till bestridande af kostnaden

för utarbetande och utgifvande af andra delen af handboken öfver

statsverkets jämte därtill hörande fonders medelsförvaltning, för sådant

ändamål på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 3,655 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1910 disponera beloppet.

Af det propositionen bilagda protokoll öfver finansärenden den 3

december 1909 framgår, att i förenämnda belopp 3,655 kronor ingår

slutlig ersättning till förste revisorn hos statskontoret Fridolf Melcher

Rystedt för hans arbete med utgifvandet af handbokens ifrågavarande

del 1,500 kronor äfvensom ersättning åt honom lör mistade tjänstgöringspenningar

248 kronor 39 öre, hvarförutom Rystedt tidigare i förskott

å arfvodet uppburit 1,000 kronor.

Vidare inhämtas af sagda protokoll, att Rystedt i och för deltagandet

i arbetet med handboken måst utgifva vikariatsersättning till person,

som under Rystedt medgifven ledighet såsom stämpelförsäljningsman

förestått hans försäljningsmannabefattning med 550 kronor, äfvensom

att vederbörande departementschef lika med statskontoret hållit före,

att sistnämnda omständighet borde tagas i betraktande vid utmätningen

af ersättningen till Rystedt för själfva arbetet.

Det nettobelopp, som sålunda kan sägas hafva i och för arbetet

med handbokens andra del föreslagits i ersättning åt Rystedt, utgör

sålunda 2,500—550 eller 1,950 kronor, hvilkct belopp lordeladt på de

635 dagar, som skola hafva för arbetet användts, motsvarar ett dagsarfvode

af 3 kronor 7 öre.»

Ved hänsyn till den synnerliga omsorg, hvarmed arbetet blifvit

utfördt, och det gagn handboken visat sig medföra vid statsrevisionens

arbeten, bär det förefallit som om ersättningen till Rystedt vore väl knappt

tillmätt, och hade därföre föreslagits, att hans arfvode borde höjas med

1,000 kronor, hvarigenom dagsarfvodet komme, att uppgå till ungefär

4 kronor 65 öre.

Riksdagen har jämväl funnit det arfvode, som enligt Eders Kungl.

Mapts förslag skulle komma att tillerkännas förste revisorn hos statskontoret

Fridolf Melcher Rystedt för hans arbete med andra delen af

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

ifrågavarande handbok, väl knappt tillmätt. Riksdagen anser nämligen,

att den synnerliga omsorg, som Rystedt, enligt hvad Riksdagen kunnat

utröna, nedlagt på nämnda del af handboken, hvilken del är betydligt

mera omfångsrik än den första delen, äfvensom det gagn handboken

medför icke blott för statsrevisionens medlemmar utan äfven för arbetet

inom statsförvaltningen, bör påkalla den af motionärerna föreslagna

höjningen i arfvodet för Rystedt.

På grund häraf har Riksdagen, utöfver det i 1907 års riksstat

anvisade belopp till bestridande af kostnaden för utarbetande och utgifvande

af andra delen af handboken öfver statsverkets jämte därtill

hörande fonders medelsförvaltning, för sådant ändamål på extra stat

för år 1911 anvisat ett belopp af 4,655 kronor med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

Brandförsäkring af operabyggnaden och den nya dramatiska

teaterbyggnaden vid Nybroplanen i Stockholm samt uti

operabyggnaden förvarade inventarier.

38:o) Under punkterna 39 och 40 af förevarande hufvudtitel har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att till bestridande af

kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring af operabyggnaden

och dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen i Stockholm

på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 40,175 kronor,

dels ock att till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie

för brandförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös

egendom på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 3,668 kronor.

Till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremier för brandförsäkring

af operabyggnaden och den nya dramatiska teaterbyggnaden

vid Nybroplanen i Stockholm anvisade 1909 års Riksdag på extra stat

för år 1910 ett anslag af 62,036 kronor.

Med detta anslag skulle emellertid täckas dels kostnaden för gäldande

af årspremier för berörda tvenne byggnader, beräknade för operan

till 18,313 kronor 77 öre och för nya dramatiska teatern till 21,861

kronor 6 öre, tillsammans 40,174 kronor 83 öre, dels ock ett på grund

af Eders Kungl. Maj:ts beslut den 19 juni 1908 af statskontoret förskjutet

belopp af 21,861 kronor 6 öre för sistnämnda byggnads försäkring

under då löpande försäkringsår.

Det till gäldande af årspremier för ifrågavarande byggnader nu

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

äskade anslaget motsvarar sålunda i jämnad t krontal, livad som för

samma ändamål af 1909 års Riksdag beviljades.

Den i operabyggnaden förvarade lösa egendomen har icke förut

varit brandförsäkrad. Den del däraf, som nu skulle blifva föremål för

brandförsäkring, utgöres enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas af:

Bibliotek, musikalier och arkiv, med undantag af i biblioteksrummen

källarvåningen förvarade ........................................ kronor

Konstverk

Möbler, gardiner, draperier m. m...............................

Musikinstrument..............................................................

Kostymförrådet..................................................................

Attributer, dekorationer, belysningsmateriel, brandredskap

in. m................................................................

Kostymer

i klädloger.

ii

ii

ii

ii

20,000

50.000

60.000

40,000

320.000

495.000

kronor 985,000

15,000

Summa kronor 1,000,000

Af skäl, som till statsrådsprotokollet anförts, skulle denna lösa

egendom emellertid komma att försäkras endast till sitt halfva värde.

Riksdagen har dels till bestridande af kostnaden för gäldande af

årspremier för brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska teaterbyggnaden

vid Nybroplanen i Stockholm på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 40,175 kronor, dels ock till bestridande af kostnaden

för gäldande af årspremie för brandförsäkring af staten tillhörig, i

operabyggnaden förvarad lös egendom på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 3,668 kronor.

Extra lönetillägg för vissa tjänstemän och betjänte.

39:o) Eders Kung]. Maj:t liar under punkt 41 föreslagit Riksdagen

att, till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet den 14 innevarande

januari angifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af

Eders Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å extra stat för år 1911 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 60,000 kronor.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen för

ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1911 anvisat såsom förslags
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

anslag ett belopp af 60,000 kronor, att utbetalas under iakttagande,

att för beräknande af extra lönetillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse

angifna grunder.

Bidrag till föreningen för arbetarskydd i Stockholm.

40:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna under år 1911

för den af föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta

utställningen af skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i

arbetet på extra stat för år 1911 anvisa ett belopp af 3,000 kronor.

På därom af föreningen för arbetarskydd gjord framställning beviljade

Eders Kungl. Majd enligt beslut den 16 november 1906 föreningen

för samma år ett belopp af 2,000 kronor till bestridande af hyresafgiften

för eu af föreningen förhyrd lokal till en af föreningen anordnad

permanent utställning.

Vidare har 1907 års Riksdag, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, till bestridande af hyresafgiften för åren

1907 och 1908 för omförmälda lokal anvisat ett belopp af 4,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under år 1907 disponera

hälften, eller 2,000 kronor.

Likaledes har 1909 års Riksdag, då ökningen i föreningens utgifter

vore förorsakade dels af en under sista åren i betydlig grad utvidgad

verksamhet, dels ock af högre hyra för föreningens utställningslokal,

på Eders Kungl. Majds därom gjorda framställning såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna under åren 1909 och 1910 för den af

föreningen i Stockholm anordnade permanenta utställningen af skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år

1910 anvisat ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Majd att däraf under år 1909 disponera hälften, eller 3,000 kronor.

Det nu äskade anslaget skulle sålunda utgå med samma belopp,

som beviljats föreningen för hvardera af åren 1909 och 1910.

Då den af föreningen anordnade ständiga utställningen fortfarande

synes vara till verkligt gagn, har Riksdagen såsom bidrag till''bestridande

af kostnaderna under åf 1911 för den af föreningen för arbetarskydd

i Stockholm anordnade permanenta utställningen af skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år 1911

anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

97

Det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.

41:o) På grund af Eders Kuugl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under åberopande af hvad i det statsverkspropositionen b ilagda

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari 1910 blifvit i

ärendet anfördt, har Riksdagen, i likhet med hvad för flera föregående

år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel på

extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 750 kronor.

Stockholm den 10 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Bill. till Riksd. Prof. 1910.

1 Sami. 1 Afd. 1 Band. 7 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Biksdagens Skrifvelse Nr 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Finans
Departementschefen

...................................................;............................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli............................................................................

Kammarkollegium ............................................................................................................................

Statskontoret .......................................................................................................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag....................................................................................................

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, förslagsanslag............................

Kontrollstyrelsen....................................................................................................................................

i Mynt- och justeringsverket ................................................................................................................

Kammarrätten........................................................................................................................................

Öfverintendentsämbetet .....................................;..................................................................................

Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå ................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag................................................................

Kommerskollegium ................................................................................................................................

Bergsstaten'' ............................................................................................................................................

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ................................................................................

Beservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande ..................................................................................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ....................................

Till officiella statistiska trycket ................................................................................................

Till en statistisk tidskrift ............................•_............•;••••............................................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik ........................................................

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

99

Litt. A,

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Indelning och

därmed jämför-

Anvisning i

lig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

departementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

0.

Kronor.

ö.

17,000

_

_ _

_

17,000

_

55,100

—

- -

—

55,100

—

117,400

—

- -

—

117,400

—

144,700

—

- -

—

144,700

—

420,000

—

- -

—

420,000

—

400,000

—

- -

—

400,000

—

34,200

—

- -

—

34,200

—

30,650

—

- -

—

30,650

—

256,500

—

- -

—

256,500

—

50,600

—

- -

—

50,600

—

5,748,950

—

- -

—

5,748,950

—

2,900,000

—

- -

—

2,900,000

—

94,400

_

_ _

_

94,400

—

33,000

—

—

—

33,000

—

........................................................................ 28,400: —

.................................................... 1,500: —

.................................................... 20,000: —

.................................................... 17,300: —

................................................... 1,400: —

.................................................... 1,000: — 41,200: —

69,600

—

— —

—

69,600

-

Transport)

10,372,100

—

—

10,372,100

—

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna................................................................................................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart................................................................................

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket............................................................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag....................

| Byggnader och reparationer, reservationsanslag................................................................................

| Städers friheter, förslagsanslag............................................................................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag............................................................

Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag ................................................................................

Till biträde inom finansdepartementet vid beredning af ärenden rörande bankväsendet m. m.,

| Restitutioner, förslagsanslag ................................................................................................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................................

| Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag......................................................................................................

I Kungl. operan ........................................................................................................................................

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

101

Indelning och

därmed jämför-

Anvisning i

lig anvisnit

>g.

kontant.

på förslag.

Summa.

Friheter.

Kronor.

ö.

Kronor.

O.

Kronor.

Ö.

Transport

10,372,100

_ _

_

10,372,100

—

..........................................................................................

98,500

—

- -

—

98,500

—

...........................................................................................

11,500

—

- -

—

11,500

—

............................................................................................

8,700

—

- -

—

8,700

—

50,000

—

- -

—

50,000

—

..........................................................................................

300,000

—

- -

—

300,000

—

...........................................................................................

44,670

—

30

—

44,700

—

10,000

—

- -

—

10,000

—

...........................................................................................

1.100,000

—

- -

—

1,100,000

—

förslagsanslag, högst.......................................................

4,000

—

— —

—

4,000

—

300,000

—

- -

—

300,000

—

............................................................................................

55,000

—

- -

—

55,000

—

.................................................................................. .......

50,000

—

- -

—

50,000

—

.................................................................................

100,043

—

- -

—

100,043

—

............................................................................................ 32,000

_

— _

___

32,000

_

............................................................................................i 60''000

—

— —

—

60^000

—

Summa

12,596,513

30

—

12,596,543

—

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet.

Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i finansdepartementet.

.................................................................................................

Statskontoret:

Till ersättning för af statskontoret gjorda förskott........ 396,784: —

» förstärkning af arbetskrafterna inom statskontoret 21,250: —

Kommerskollegium:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i kommerskollegium

........................................................................ 17,095: —

» bestridande af kostnader för handläggning hos

kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs

registrering m. m................................................. 10,850: —

•» beredande af arfvode åt ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium .......................................................- 3,000: —

» förstärkning af arbetskrafterna å kommerskollegii

afdelning för näringsstatistik .................................... 21,610: —

» arbetsstatistiska undersökningar ................................ 45,775: —

» anordnande försöksvis af statistiska undersökningar

rörande landtarbetares lefnads- och arbetsförhållanden

............................................................................ 15,500: —

» beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium

....................................................................... 1,175: —

Transport

Kronor.

7,820

418,034

115,005

540,859;-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

103

Transport

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande

af en andre lärare vid samma skola ........................ 4,800: —

» till personlig löneförbättring för föreståndaren och

förste läraren vid väfskolan i Borås A. Krebs samt

för andre läraren därstädes S. H. v. Schedvin........ 750: —

Till uppehållande af föreningens för svensk hemslöjd

verksamhet under år 1911 ........................................ 15,000: —

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietetens

i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus praktiska handels

institut samt Malmö högre handelsinstitut................ 42,000: —

Bidrag till underhållande af handelshögskolan i Stockholm

................................................................................ 30,000

Till exportstipendier, reservationsanslag ............................ 20,000

» handelsstipendier............................................................ 20,000

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet

under år 1910............................................................... 16,800: —

Till understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1911—1915 af regelbunden

ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt La Plata
länderna

och Brasilien ................................................ 110,000: —

» understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kom
paniet

för uppehållande af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ost-Asien, högst .... 370,000: —

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun..............................................

Fabriksinspektionen:

| Till anordnande af fabriksinspektion.......................................................

Kronor.

Befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri:

\ Till Sveriges handtverksorganisation, såsom bidrag till betäckande

af vissa förvaltningskostnader m. m..........................................

540,859

20,550 -

608,800

23.000

57.000

2,000

Transporti 1,252,209]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens Skrifvelse Nr 7.

Transport

Sj ömanshusen:

Till ersättning åt sjömanshusen..................

Till

Statistiska centralbyrån:

arfvode åt en extra ordinarie tjänsteman i statistiska

centralbyrån....................................................................

förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden

i statistiska centralbyrån m. m. anslagna medel ....

inbindning af böcker i statistiska centralbyråns bibliotek.

...............................................................................

3,000

14,000

2,500

Diverse anslag:

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i

landsting ....................................................................

Till bestridande af kostnader för utgifvandet af handbok

öfver statsverkets jämte därtill hörande fonders

medelsförvaltning ............................................

» brandförsäkring af operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad i Stockholm ................................

» brandförsäkring af staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lös egendom ...................................

» beredande af extra lönetillägg åt en del tjänstemän

och betjänte i finansdepartementet samt därtill

hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ....

Bidrag till bestridande af kostnaderna under år 1911

för den af föreningen för arbetarskydd i Stockholm

anordnade permanenta utställningen af skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet

» till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel............

1,250,000:

4,655

40,175

3,668

60,000:

3,000: —

750: -

Kronor.

1,252,209

30,000

19,500

1,362,248

ö.

Summa | 2,663,957 j—

Rättelse: Å sid. 78 nedersta raden står: år 1908; läs: år 1911.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.