Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.

1910-04-23 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:75, Skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 75.

11

Nr 75.

Uppläst och godkänd af Första kammaren den 23 april 1910.

— — — — Andra kammaren den 23 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning

för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.

(Första kammarens tillfälliga utskotts (nr 1) utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens tillfälliga utskotts (nr 4) utlåtande nr 15.)

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner har framhållits önskvärdheten

af att vid skogsvårdsstyrelserna anställda länsjägmästare, som

fullgjort hvad som erfordras för vinnande af anställning såsom tjänstemän

i skogsstaten, måtte vid tillsättande af befattningar inom skogsstaten

få räkna sig till godo väl vitsordad tjänstgöring vid skogsvårdsstyrelse.

Länsjägmästarnes ställning och verksamhet är otvifvelaktigt i

många afseenden likartad med skogsstatstjänstemännens. Forstligt bildade,

som de enligt kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående

skogsvårdsstyrelser måste vara, biträda de skogsvårdsstyrelserna vid

handläggning af alla de ärenden, som tillhöra dessa, och medverka vid

utöfvandet af den uppsikt, som det, jämlikt lagen angående vården af

enskildas skogar, ankommer på skogsvårdsstyrelserna att utöfva; och

af de för dessa tjänstemän utfärdade instruktioner framgår, att deras

befattningar i själfva verket äro i afsevärd mån af officiell natur. Att

så är förhållandet, synes jämväl vara angifvet genom sammansättningen

af skogsvårdsstyrelserna och genom den omständigheten, att bidrag till

länsjägmästarnes aflönande erbålles från statsmedel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens1 Skrifvelse Nr 75.

Då eu väsentlig svårighet att till läns]ägmästarbefattningarna erhålla

lämpliga personer mötes däri, att dessa tjänstemäns framtid i

ekonomiskt hänseende ej är betryggad, synas Riksdagen åtgärder till

undanröjande af nämnda olägenhet böra vidtagas, hvarvid emellertid

måste tillses, att skogsstatstjänstemännens berättigade intressen icke

tillbakasätta^.

Om, såsom i motionerna ifrågasatts, bestämdes, att länsjägmästare,

som genomgått skogsinstitutets högre kurs, skulle för vinnande af anställning,

! -skogsstaten få räkna tjänstemeriter för sitt arbete hos skogsvårdsstyrelserna,

skulle därigenom otvifvelaktigt afsevärda fördelar beredas

länsjägmästarne, som på detta sätt kunde efter någon tids tjänstgöring

i sådan egenskap ingå uti skogsstaten och i täflan med dess

tjänstemän vinna befordran till ordinarie tjänst samt få pensionsförmåner

sig tillförsäkrade. Då emellertid så godt som alla länsjägmästare fullgjort

hvad som erfordras för vinnande af anställning i statstjänst, är

det antagligt, att “de vid tillsättande af ordinarie tjänst i skogsstaten

skulle, om de finge räkna fulla tjänsteår för;arbetet som länsjägmästare,

äga företräde framför flertalet extra tjänstemän inom skogsstaten, hvilka

härigenom blefve tillbakasatte och såge sina befordringsmöjligheter förminskade,

något, som möjligen skulle i sin ordning medföra en viss

svårighet att rekrytera de lägre skogsstatstjänstemännen och således

kunna blifva till men för statens skogsvård. Det har ifrågasatts att för

skipande af rättvisa mellan skogsstatens extra tjänstemän och länsjägmästarne

fastställa en lämpligt afvägd meritberäkning för sistnämnda

tjänstemän. Skulle eu utredning gifva vid handen, att meritberäkningar

för de olika slagen af tjänstemän böra tillämpas, vore det emellertid,

enligt Riksdagens mening, icke tillräckligt, att länsjägmästarne blefve

berättigade att såsom merit räkna sig sin tjänstgöring till godo, utan

det bör''äfven i så fall fastställas, huru hög denna meritberäkning skall

vara t. ex. R jämförelse med den, som begagnas för vissa extra tjänstemän

inom skogsstaten.

Därest länsjägmästarne få räkna meriter vid sökande af ordinarie

befattningar inom skogsstaten, torde jämväl skogsstatens extra tjänstemän

höra beredas möjlighet att förbättra sin ekonomiska ställning genom

öfvergående i skogsvårdsstyrelsernas tjänst såsom länsjägmästare utan

att utsikten till återinträde i statstjänst riskeras. För statens skogsvård

skulle detta äfven kunna innebära en fördel, enär därigenom forstligt

bildade personer,, som skolats i praktiskt öfvervakande af enskildas

skogar, Ange gorå sin erfarenhet fruktbärande i statens tjänst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 75.

På grund af hvad sålunda anförts och i betraktande af att det

måste anses vara ett statsintresse, att landets i enskild ägo varande

skogar komma under kontroll af lika kompetenta tjänstemän som statens,

får Riksdagen anhålla, att Eders Kung!. Maj:t täcktes taga under ompröfning,

huruvida och under hvilka villkor vid skogBvårdsstyrelserna

anställda länsjägmästare, som fullgjort hvad som erfordras för vinnande

af anställning såsom tjänstemän i skogsstaten, må vid tillsättandet al

sådan befattning få räkna sig till godo väl vitsordad tjänstgöring hos

skogsvårdsstyrelse, samt, i den mån Riksdagens medverkan kräfves, föi

Riksdagen framlägga förslag i ärendet.

Stockholm den 23 april 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Bifi. till Uiksd. Prål. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.