Skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.
1910-04-23 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1910:75, Skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.
Dokumentets text
Riksdagens Skrifvelse Nr 75.
11
Nr 75.
Uppläst och godkänd af Första kammaren den 23 april 1910.
— — — — Andra kammaren den 23 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående tjänsteår sberäkning
för läns jägmästare vid anställning inom skogsstaten.
(Första kammarens tillfälliga utskotts (nr 1) utlåtande nr 6.)
(Andra kammarens tillfälliga utskotts (nr 4) utlåtande nr 15.)
Till Konungen.
Uti inom Riksdagen väckta motioner har framhållits önskvärdheten
af att vid skogsvårdsstyrelserna anställda länsjägmästare, som
fullgjort hvad som erfordras för vinnande af anställning såsom tjänstemän
i skogsstaten, måtte vid tillsättande af befattningar inom skogsstaten
få räkna sig till godo väl vitsordad tjänstgöring vid skogsvårdsstyrelse.
Länsjägmästarnes ställning och verksamhet är otvifvelaktigt i
många afseenden likartad med skogsstatstjänstemännens. Forstligt bildade,
som de enligt kungl. förordningen den 24 juli 1903 angående
skogsvårdsstyrelser måste vara, biträda de skogsvårdsstyrelserna vid
handläggning af alla de ärenden, som tillhöra dessa, och medverka vid
utöfvandet af den uppsikt, som det, jämlikt lagen angående vården af
enskildas skogar, ankommer på skogsvårdsstyrelserna att utöfva; och
af de för dessa tjänstemän utfärdade instruktioner framgår, att deras
befattningar i själfva verket äro i afsevärd mån af officiell natur. Att
så är förhållandet, synes jämväl vara angifvet genom sammansättningen
af skogsvårdsstyrelserna och genom den omständigheten, att bidrag till
länsjägmästarnes aflönande erbålles från statsmedel.
12
Riksdagens1 Skrifvelse Nr 75.
Då eu väsentlig svårighet att till läns]ägmästarbefattningarna erhålla
lämpliga personer mötes däri, att dessa tjänstemäns framtid i
ekonomiskt hänseende ej är betryggad, synas Riksdagen åtgärder till
undanröjande af nämnda olägenhet böra vidtagas, hvarvid emellertid
måste tillses, att skogsstatstjänstemännens berättigade intressen icke
tillbakasätta^.
Om, såsom i motionerna ifrågasatts, bestämdes, att länsjägmästare,
som genomgått skogsinstitutets högre kurs, skulle för vinnande af anställning,
! -skogsstaten få räkna tjänstemeriter för sitt arbete hos skogsvårdsstyrelserna,
skulle därigenom otvifvelaktigt afsevärda fördelar beredas
länsjägmästarne, som på detta sätt kunde efter någon tids tjänstgöring
i sådan egenskap ingå uti skogsstaten och i täflan med dess
tjänstemän vinna befordran till ordinarie tjänst samt få pensionsförmåner
sig tillförsäkrade. Då emellertid så godt som alla länsjägmästare fullgjort
hvad som erfordras för vinnande af anställning i statstjänst, är
det antagligt, att “de vid tillsättande af ordinarie tjänst i skogsstaten
skulle, om de finge räkna fulla tjänsteår för;arbetet som länsjägmästare,
äga företräde framför flertalet extra tjänstemän inom skogsstaten, hvilka
härigenom blefve tillbakasatte och såge sina befordringsmöjligheter förminskade,
något, som möjligen skulle i sin ordning medföra en viss
svårighet att rekrytera de lägre skogsstatstjänstemännen och således
kunna blifva till men för statens skogsvård. Det har ifrågasatts att för
skipande af rättvisa mellan skogsstatens extra tjänstemän och länsjägmästarne
fastställa en lämpligt afvägd meritberäkning för sistnämnda
tjänstemän. Skulle eu utredning gifva vid handen, att meritberäkningar
för de olika slagen af tjänstemän böra tillämpas, vore det emellertid,
enligt Riksdagens mening, icke tillräckligt, att länsjägmästarne blefve
berättigade att såsom merit räkna sig sin tjänstgöring till godo, utan
det bör''äfven i så fall fastställas, huru hög denna meritberäkning skall
vara t. ex. R jämförelse med den, som begagnas för vissa extra tjänstemän
inom skogsstaten.
Därest länsjägmästarne få räkna meriter vid sökande af ordinarie
befattningar inom skogsstaten, torde jämväl skogsstatens extra tjänstemän
höra beredas möjlighet att förbättra sin ekonomiska ställning genom
öfvergående i skogsvårdsstyrelsernas tjänst såsom länsjägmästare utan
att utsikten till återinträde i statstjänst riskeras. För statens skogsvård
skulle detta äfven kunna innebära en fördel, enär därigenom forstligt
bildade personer,, som skolats i praktiskt öfvervakande af enskildas
skogar, Ange gorå sin erfarenhet fruktbärande i statens tjänst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Skrifvelse Nr 75.
På grund af hvad sålunda anförts och i betraktande af att det
måste anses vara ett statsintresse, att landets i enskild ägo varande
skogar komma under kontroll af lika kompetenta tjänstemän som statens,
får Riksdagen anhålla, att Eders Kung!. Maj:t täcktes taga under ompröfning,
huruvida och under hvilka villkor vid skogBvårdsstyrelserna
anställda länsjägmästare, som fullgjort hvad som erfordras för vinnande
af anställning såsom tjänstemän i skogsstaten, må vid tillsättandet al
sådan befattning få räkna sig till godo väl vitsordad tjänstgöring hos
skogsvårdsstyrelse, samt, i den mån Riksdagens medverkan kräfves, föi
Riksdagen framlägga förslag i ärendet.
Stockholm den 23 april 1910.
Med undersåtlig vördnad.
Bifi. till Uiksd. Prål. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 19 Haft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.