Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde liufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1910-06-09 · 84 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 83 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:9, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde liufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 9 juni 1910.

Uppläst och godkänd hos Andra kammaren den 9 juni 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde liufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden n:is 1, 42, 55, 79, 81, 90, 98 och

110 samt memorial n:is 40, 74 och 111.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde liufvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Ordinarie anslag,

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

l:o) I deri till Riksdagen den 15 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden

den 14 i samma månad, under nionde hufvudtiteln i punkten 1

föreslagit Riksdagen dels att medgifva, att den i staten för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna anslagspost »till institutets

öfriga utgifter» må höjas från 28,000 kronor med 5,000 kronor till

33,000 kronor, dels ock att, vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp från

75,500 kronor med 5,000 kronor till 80,500 kronor.

Den i landtbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp stat förekommande

anslagsposten »till institutets öfriga utgifter», om hvars höjande

nu är fråga, upptogs i den ursprungliga, af 1902 års Riksdag godkända

staten till 25,000 kronor, men höjdes sedermera af 1905 års

Riksdag med 3,000 kronor till 28,000 kronor, med hvilket belopp

posten för närvarande utgår. Berörda 3,000 kronor anvisades för

bestridande af underhållet af sex frielever. Af anslaget i öfrigt, 25,000

kronor, bekostas bland annat byggnadernas underhåll, studieresor, som

enligt institutets stadgar företagas med eleverna, samt städning, skurning

m. m. Sedan den ursprungliga staten fastställdes, har institutet

betydligt utvecklats. Så hafva en del nybyggnader tillkommit, representerande,

enligt hvad departementschefen uppgifvit, ett värde af

inemot 200,000 kronor, hvarjämte elevantalet ökats med ett 20-tal.

Till följd häraf hafva kostnaderna för nyssnämnda ändamål stigit betydligt,

så att förskott å följande årens stater måst lämnas, hvilka

förskott, enligt uppgift af institutets styrelse, vid 1908 års slut tillsammans

uppgingo till öfver 7,000 kronor. För att bringa ifrågavarande

anslagspost att ungefärligen motsvara det verkliga behofvet

har nu föreslagits en ökning af posten med 5,000 kronor, hvaraf 3,000

kronor för byggnadernas underhåll, 750 kronor för elevernas studieresor

samt 1,250 kronor för städning, skurning m. m.

Den begärda anslagsökningen finner Riksdagen stå i skäligt för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hållande till institutets efter anslagets fastställande skedda utvidgning i

afseende å såväl byggnadernas omfattning som elevantalet. På grund

häraf och då en ökning af ifrågavarande anslagspost naturligen medför

enahanda ökning af slutsumman af det för institutet anvisade anslag,

har Riksdagen

dels medgifvit, att den i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp upptagna anslagspost »till institutets öfriga utgifter» må

höjas från 28,000 kronor med 5,000 kronor till 33,000 kronor;

dels ock höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp från 75,500 kronor med 5,000 kronor till

80,500 kronor.

Med anledning häraf kommer det under omförmälda anslagstitel

uppförda bestämda anslag att undergå motsvarande höjning, hvartill

Riksdagen återkommer under nästa punkt.

2:o) Under punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar)) uppföra ett anslag å 4,000 kronor

till aflöning åt en statskonsulent i svinskötsc-1, däraf 2,500 kronor i

lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej mindre

medgifva, att statskonsulenten må äga åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera

å 500 kronor, att tilläggas lönen, än äfven godkänna de villkor

och förbehåll, som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande af

de statskonsulenten medgifna löneförmåner.

Berörda villkor och förbehåll äro följande:

att statskonsulent skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

att med statskonsulentbefattning icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med statskonsulentbefattning icke heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj ds oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej landtbruksstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen såsom statskonsulent, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att statskonsulent må uppbära tjänstgöringspenningar endast för

den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för den tid, han åtnjutit

tjänstledighet, desamma utgå till den, som tjänsten förrättat;

att statskonsulent, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta,

äger uppbära hela lönen, men att, om han eljest undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller ej kan densamma på grund af

eljest förekommande lagligt tjänstehinder förrätta, han kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till statskonsulent för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest statskonsulent varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af landtbruksstyrelsen

pröfvas böra användas till tjänstens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att i afseende på erhållande af ålderstillägg till lönen skall gälla,

att tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem

år, under villkor att statskonsulenten mer än fyra år af denna tid själf

med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan

statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra

förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvarje af dessa förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej

får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, under

hvilket den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl statskonsulent, som, då lian intjänat stadgad tid för

erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om

rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för aflöningens uppförande å

ordinarie stat, eller, såvidt angår befattningshafvare, som därefter till

befattningen utnämnes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder befattningen, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, upphörande af eller minskning i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 5

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed.

Från och med år 1904 har en statskonsulent i svinskötsel varit

anställd med åliggande att under resor i landet dels på anmodan af enskild

jordbrukare biträda med råd och anvisningar för höjande af utaf

rekvirenten utöfvad svinskötsel dels ock på uppdrag af landtbruksstyrelsen

utröna svinskötselns ståndpunkt i allmänhet samt vidtaga åtgärder

till befordrande af denna näringsgren. Denne tjänstemans aflöning har

utgått i form af arfvode till belopp af för hvart och ett af åren 1904

och 1905 3,000 kronor, 1906—1908 3,500 kronor samt 1909 och 1910

4,000 kronor. Dessutom har till konsulenten utgått rese- och traktamentsersättning

äfvensom dagarfvoden för verkställda förrättningar i

öfverensstämmelse med hvad som enligt af Kungl. Maj:t den 24 november

1905 fastställd arfvodestaxa miller för öfriga statskonsulenter och vissa

O Ö

andra med dem jämförliga befattningshafvare. För bestridande af konsulentens

aflöning och resekostnader hafva medel anvisats på extra stat

och utgått med för hvart och ett af åren 1904—1907 5,000 kronor, för

år 1908 6,000 kronor samt för hvartdera af åren 1909 och 1910 6,500

kronor.

Antalet af de utaf ifrågavarande statskonsulent verkställda förrättningar

har år från år väsentligen ökats enligt hvad af följande af landtbruksstyrelsen

meddelade, tidsperioden 1904—1908 omfattande tabell

framgår:

2 Rese- och förrätt- Däraf för rekvirerade

ningsdagar. förrättningar.

1904 .................. 134 73

1905 .................. 113 77

1906 .................. 141 141

1907 ................. 215 215

1908 .................. 237 237.

Syftet med förevarande framställning är nu att bereda ifrågavarande

statskonsulent fastare anställning genom tjänstens uppförande

å ordinarie stat. Därvid skulle denne tjänstinnehafvare likställas med

statskonsulenterna i boskapsskötsel och mejerihushållning. Han skulle

alltså erhålla i aflöning 4,000 kronor, däraf 2,500 kronor lön och 1,500

kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg till lönen, hvartdera

å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år, äfvensom reseersättning,

fortfarande utgående enligt nu gällande grunder. Den sålunda föreslagna

anordningen med ifrågavarande tjänst skulle, bortsedt från blifvande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

utgifter för ålderstiliägg och pensionering, icke förorsaka statsverket utgifter

utöfver hvad nu för ändamålet utgår. Beträffande sättet för anslagets

uppförande i riksstaten skulle endast den förändring vidtagas,

att i stället för det nu utgående extra anslaget å 6,500 kronor uppfördes

under förevarande anslagstitel ett bestämdt anslag å 4,000 kronor. Den

af statsmedel till konsulenten utgående reseersättningen skulle nämligen,

i likhet med hvad för innehafvare af ordinarie tjänst i allmänhet äger

rum, hädanefter bestridas från vederbörande hufvudtitels anslag till reseoch

traktamentspenningar.

Af de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna angående importen

och exporten af fläsk framgår, att svinskötseln inom landet är stadd i

raskt framåtskridande, utan tvifvel följden af ett tilltagande intresse för

denna särskildt för de mindre jordbruken synnerligen viktiga gren af

landthushållningen. Det sålunda stegrade intresset torde, enligt Riksdagens

förmenande, till en väsentlig del kunna härledas från den af statskonsulenten

i svinskötsel utöfvade verksamheten. I betraktande häraf

vore uppförandet af ifrågavarande statskonsulentbefattning, hvaraf ett

stadigvarande behof för landthushållningen väl torde förefinnas, å ordinarie

stat otvifvelaktigt ägnadt att ytterligare gagna näringsgrenen, då

därigenom densamma tillförsäkrades konsulentens hela arbetskraft samt

allt för täta ombyten af befattningens innehafvare förebyggdes. Riksdagen

har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

därutinnan.

1 afseende å aflöningsförmåner och tjänsteställning bör statskonsulenten

i svinskötsel gifvetvis likställas med öfriga statskonsulenter

inom landthushållningen. I öfverensstämmelse med denna uppfattning

är också Eders Kungl. Maj:ts förslag afgifvet, hvarför Riksdagen ej heller

i öfrigt haft något att däremot erinra.

Riksdagen har alltså under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppfört ett anslag å 4,000

kronor till aflöning åt en statskonsulent i svinskötsel, häraf 2,500 kronor

i lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, äfvensom ej mindre

medgifvit, att statskonsulenten må äga åtnjuta två ålderstiliägg, hvardera

å 500 kronor, att tilläggas lönen, än äfven godkänt ofvan intagna

villkor och förbehåll för åtnjutande af de statskonsulenten sålunda medgifna

löneförmåner.

Med anledning af Riksdagens under denna och nästföregående

punkt anmälda beslut, kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda anslaget att

höjas från 297,900 kronor med 9,000 kronor till 306,900 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Skrifvelse Rr 9.

Då någon förhöjning af det i anslagstiteln ingående förslagsanslaget

icke ifrågasatts, kommer anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» att i riksstaten uppföras sålunda:

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. m............................................. kronor 306,900: —

förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor .................................... » 50,000: —

Summa kronor 356,900: —

Landtbruksingenjörer och deras biträden.

3:o) I en till Riksdagen den 4 mars 1910 aflåten proposition, nr 98,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för statens landtbruksingenjörer,

extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater

att gälla från och med den 1 januari 1911:

Krono

r.

Tjänst-

Orts-

Lön.

görings-

penningar.

till-

lägg-

Arfvoden.

Summa.

1 landtbruksingenjör i

3,900

Stockholms län .........

3,000

500

400

—

1 landtbruksingenjör ..

3,000

500

—

—

3,500

20 landtbruksingenjörer

1 extra landtbruksingen-

60,000

10,000

—

70,000

jör .............................

2 extra landtbruksingen-

—

—

—

3,000

3,000

jörer ..............................

—

—

—

6,000

6,000

1 landtbruksstipendiat...

—

—

—

1,800

1,800

2 landtbruksstipendiater

—

—

—

3,600

3,600

Summa

—

—

—

91,800

Efter 5 år kan

lönen höjas

med 500 fao

nor, efter 10

år med ytterligare

500

kronor och

efter 15 år

med ytterligare

500

kronor.

I

Anm. 1. Ortstillägget för landtbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för så vidt

landtbruksingenjörens stationeringsort utgör Stockholms stad.

2. För landtbruksingenjör skall högsta pensionsunderlaget utgöra t,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten för landtbruksingenjörer upptagna aflöningsförmåner

nämligen:

att landtbruksingenjör skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom eget distrikt, eller jämkning i

åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde, som kan varda

löreskrifven, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af landtbruksingenj örskåren eller eljest, samt i sådant hänseende särskildt

vara pliktig att med bibehållande af den lön han innehar fullgöra de

nya eller förändrade tjänstegöromål, som efter en dylik omorganisation

kunna varda honom ålagda:

att med landtbruksingenjörstjänst icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med landtbruksingenj örstjänst ej heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej landtbruksstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen såsom landtbruksingenjör, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att de med landtbruksingenjör sbefattning förenade tjänstgö ringspenningar

få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring,

skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att landtbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet, skall till vikarien

afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda

tjänstgöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar och arfvode enligt

taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas

skäligt;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af landtbruksingenjörstjänst tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mera än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

och för tredje förhöjningen efter än ytterligare fem år, likaledes på

enahanda villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall sjkifva lönen äfvensom ortstillägg utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja landtbruksingenjörsbefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången

af år 1911 tillträder landtbruksingenjörsbefattning, skall vara pliktig

att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser, än äfven att

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

de förutvarande innehafvare af landtbruksingenjörsbefattningar, hvilka

icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock vid godkännande af förenämnda stat böja det under nionde

hufvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till landtbruksingenjörer och

deras biträden, nu 54,500 kronor, med 37,300 kronor eller till 91,800

kronor.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit bar

af Riksdagen bifallits, dock med undantag af att dels det tredje af

de för landtbruksingenjörerna föreslagna ålderstilläggen uteslutits ur

aflöningsstaten, till följd hvaraf anmärkning 2 undersamma stat jämväl

uteslutits såsom obehöflig, dels ock nionde stycket af de allmänna villkor

och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af de i staten för landtbruksingenjörer

upptagna aflöningsförmåner, affattats i öfverensstämmelse

härmed. Beträffande vidare nämnda villkor och bestämmelser

stadgas i första stycket däraf, att landtbruksingenjör under vissa förutsättningar

skall vara pliktig att med bibehållande af den »lön» ban

innebar fullgöra nya eller förändrade göromål. Då med lön i detta

sammanhang otvifvelaktigt torde afses ej endast lönen i egentlig mening,

utan öfver hufvud taget den aflöning han äger åtnjuta enligt staten,

således jämväl tjänstgöringspenningar, men den föreslagna formuleringen

synes kunna lämna rum för olika tolkningar af stadgandet i fråga, har

Riksdagen för undvikande häraf vidtagit en mindre redaktionell ändring

af stadgandet.

Den af Riksdagen antagna aflöningsstaten slutar å ett belopp af

91,800 kronor. Till följd häraf kommer det nuvarande anslaget till

landtbruksingenjörer och deras biträden, 54,500 kronor, att ökas med

37,300 kronor.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels godkänt följande aflöningsstat för statens landtbruksingenjörer,

extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater att gälla från och

med den 1 januari 1911:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

11

1 landtbruksingenjör i

Stockholms län .....

1 landtbruksingenjör

20 landtbruksingenjörer

1 extra landtbruksingenjör

................................

2 extra landtbruksingenjörer

.............................

1 landtbruksstipendiat...

2 landtbruksstipendiater

Summa

K i

o n o

r.

Tjänst-

Orts-

Lön.

görings-

till-

Arfvoden.

Summa.

penningar.

lägg-

3,000

500

400

3,900

3,000

500

—

—

3,500

60,000

10,000

—

—

70,000

—

—

—

3,000

3,000

_

_

_

6,000

6,000

—

—

1,800

1,800

—

—

3,600

3,600

—

— —

—

91,800

Efter 5 år kan

lönen höjas

med 500 kro-

nor och efter

10 år med

ytterligare

500 kronor.

Anm. Ortstillägget för landtbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för så vidt

landtbruksingenjörens stationeringsort utgör Stockholms stad.

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten för landtbruksingenjörer upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att landtbruksingenjör skall vara underkastad såväl den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom eget distrikt, eller jämkning

i åligganden som ock den reglering åt tjänstgöringsområde, som

kan varda föreslcrifven, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af landtbruksingenjörskåren eller eljest, samt i sådant hänseende

särskildt vara pliktig att med bibehållande af den aflöning, som

enligt staten tillkommer honom, fullgöra de nya eller förändrade tjänstegöromål,

som efter eu dylik omorganisation kunna varda honom ålagda;

att med landtbruksingenjörstjänst icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med landtbruksingenjörstjänst ej heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej landtbruksstyrelsen

uppå därom gjord framställning och etter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

derligt för tjänstgöringen såsom landtbruksingenjör, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att de med landtbruksingenjörsbefattning förenade tjänstgöringspenningar

få uppbäras endast för den tid, befattningens innehafvare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit befriad från tjänstgöring,

skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att landtbruksingenjör, som åtnjuter tjänstledighet, skall till vikarien

afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af vikarien verkställda

tjänstegöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar och arfvode enligt

taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej landtbruksstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något

där af;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af landtbruksingenjörstjänst tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen'' eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag

och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före. den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja landtbruksingenjörsbefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat

ej mindre att en hvar, som med eller efter ingången af år 1911

tillträder landtbruksingenjörsbefattning, skall vara pliktig att underkasta

sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af landtbruksingenjörsbefattningar,

hvilka icke före viss af Eders Kungl. Maj:t bestämd dag

anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten under nionde hufvudtiteln uppfört anslaget till

landtbruksingenjörer och deras biträden, nu 54,500 kronor, med ett med

37,300 kronor till 91,800 kronor förhöjdt belopp.

Skogsväsendet.

4:o) De ordinarie, direkt af skogsmedlen utgående anslagen för skogsväsendet

äro i riksstaten för innevarande år upptagna på följande sätt:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —

„ statens skogsläroverk __„ 89,050:— kronor 1,202,550: —

Transport kronor 1,202,550: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport kronor 1,202,550: —

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och

skogsläroverken.......................................................... ,, 110,000: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen kr. 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet.......... „ 2,873,850:— ^ 2,881,450:_

Summa kronor 4,194,000: —

I afseende å behofvet af ifrågavarande anslag har Eders Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 5 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare fem

jägmästarebefattningar med af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner

och i sammanhang därmed nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar

till jägmästaren i Tjusts revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600

kronor,

dels höja de i staten för skogsinstitutet uppförda expensmedel, nu

5,000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor,

dels, under förutsättning att ifrågasatt förflyttning af Hunnebergs

skogsskola kommer till stånd, med afförande ur staten för skogsskolorna

af arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat uppföra

föreståndaren för den nya skogsskolan med af Eders Kungl. Maj: t

föreslagna aflöningsförmåner,

de/s, med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt beträffande

statens skogsskolor föreslagit, höja anslaget till samma skolor med

ytterligare 8,350 kronor,

dels höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,873,850 kronor, med

359,450 kronor till 3,233,300 kronor,

dels slutligen medgifva

ej mindre att, för uppförande å Hammarsebo kronopark i Kalmar

län af för inrättandet af en ny skogsskola erforderliga byggnader samt

för öfriga med skolans anordnande förenade utgifter, af sistnämnda

anslag för år 1911 må användas sammanlagdt högst 20,250 kronor,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

än äfven att af samma anslag för år 1910 må disponeras ett belopp

af 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensmedel äfvensom

att af nämnda anslag för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning

af för institutets verksamhet erforderliga instrument med mera, användas

under hvardera året ett belopp af högst 2,500 kronor.

Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande

uppställning:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten................................................ 1,140,300: —

„ statens skogsläroverk......................... 100,800: — 1,241,100: —

Förslagsanslag;

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverken..................... 110,000: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsundervisningen............... 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — 3,240,900: —

Summa kronor 4,592,000: —

Ökningen, 398,000 kronor, af anslagets slutsumma faller alltså

å det bestämda anslaget för skogsstaten ............ med kronor 26,800: —

„ „ ,, „ statens skogsläroverk ,, „ 11,750: —

„ reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet............................................................... „ ,, 359,450: —

Summa kronor 398,000: —

Ökningen af anslaget för skogsstaten äskas för inrättande af fem

nya jägmästare’änstev, tre inom Jämtlands län, hvarför erfordras 17,200

kronor, och en inom hvartdera af Östergötlands och Kalmar län, hvarför

kräfves 4,800 kronor för hvardera befattningen eller tillhopa 9,600

kronor.

Jämtlands län är för närvarande uppdeladt i fyra revir, nämligen

Norra Jämtlands, Östra Jämtlands, Västra Jämtlands och Härjedalens

revir. Jägmästarna i dessa revir åtnjuta enligt den af 1908 års Riksdag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

godkända, af Eders Kungl. Maj:t i nådigt bref den 17 juni samma år

fastställda aflöningsstat för skogsstaten följande löneförmåner, nämligen:

i

V)

n

it

Lön.

Norra Jämtlands

revir.....

... 2,300:

Östra „

?? .....

... 2,300:

Västra ,,

•n .....

... 2,300:

Härjedalens

r) .....

... 2,300:

Tjänstg.-

penningar.

Res-

penningar.

Summa.

— 2,400: —

700: —

5,400: —

— 2,200: —

700: —

5,200: —

— 2,400: —

700: —

5,400: —

— 2,800: —

900: —

6,000: —

jämte tre ålderstillägg å 400 kronor hvardera efter respektive 5, 10

och 15 år.

Enligt lagen angående skyddsskogar den 24 juli 1903, hvilken

trädde i kraft med 1905 års ingång, får å sådana skogar annan afverkning

än till husbehof äga rum endast efter utsyning, som på

statens bekostnad verkställes af skogsstatens tjänstemän. Härigenom

måste gifvetvis arbetet för nämnda tjänstemän betydligt ökas å orter, där

skogarna fått karaktär af skyddsskogar. Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jämtlands län i början af år 1905 utfärdat interimistiskt

förordnande angående skyddsskogarnas omfattning i länet,

ökades också arbetet å skyddsskogsområdet för skogsstaten i så hög grad,

att en ändring af revirindelningen inom länet visade sig nödvändig.

En sådan har emellertid icke lämpligen kunnat ske, förrän Eders Kungl.

Maj:t definitivt fastställt skyddsskogsgränsen. I afvaktan härå har utsyningen

å skyddsskogarna verkställts hufvudsakligen af extra jägmästare

och kontrollen å afverkningen utöfvats af tre biträdande jägmästare.

Numera har emellertid gränsen för skyddsskogsområdet i ifrågavarande

län slutligen fastställts, hvarför frågan om ändring af revirindelningen

i länet förelagts Riksdagen. I sådant afseende har föreslagits af domänstyrelsen,

hvars förslag biträdts af Eders Kungl. Maj:t, att länet skulle

uppdelas i sju revir, benämnda Frostvikens, Östersunds, Åre, Hallens,

Bräcke, Rätans och Hede revir, på sådant sätt, att skyddsskogarna till hufvudsakliga

delar lades till vissa revir, i ändamål att skogstjänstemännens

arbete med vården af statens skogar måtte i så ringa mån som

möjligt föranleda bristande intresse för de enskilda skogsägarnes skogshushållning.

Vidkommande revirförvaltarnas i de nya reviren löneförhållanden,

skulle jägmästarna i de nuvarande Norra, Östra och Västra Jämtlands

samt Härjedalens revir, med bibehållna löneförmåner, förflyttas till respektive

Östersunds, Bräcke, Hallens och Rätans revir. I de tre öfriga

nya reviren skulle aflöningarna blifva följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

i Frostvikens revir

h Åre...........................

„ Hede........................

Lön.

Tjänstg.-

penningar.

Res-

penningar.

Summa.

2,300: —

2,600: —

700: —

5,600: —

2,300: —

2,600: —

700: —

5,600: —

2,300: —

2,800: —

900: —

6,000: —

17,200: —

jämte ålderstillägg på sätt och under villkor, som för öfriga jägmästare

är bestämdt.

Den ökning i statsutgifterna, som häraf skulle blifva en följd,

skulle emellertid delvis motvägas af besparing af de till förenämnda

biträdande jägmästare från renbetesfjällens skogsförsäljningsmedel nu

utgående arfvoden och respenningar, tillsammans 10,800 kronor.

Sedan år 1889 är Östergötlands län deladt på tre revir, Ombergs,

Kinda och Finspångs, alla tillhörande östra distriktet. Enligt förenämnda

kungl. bref åtnjuta jägmästarna i dessa revir lön 2,300 kronor jämte

ålderstillägg, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samt respenningar, i

Ombergs revir 500 kronor och i de båda andra reviren 700 kronor.

Arealen af de allmänna skogarna i reviren, som år 1890 uppgick

till 52,589 hektar, har under tiden därefter ökats till 83,227 hektar —

hvaraf 42,410 hektar stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning

— fördelade med 22,301 hektar på Ombergs, 26,593 hektar

på Kinda och 34,333 hektar på Finspångs revir. Af den sålunda ökade

skogsarealen utgöra omkring 28,805 hektar under ungefärligen samma

tid inköpta kronoparker, hvaraf kommer på Ombergs revir 8,711, på

Finspångs revir 11,769 och på Kinda revir 8,325 hektar. Af de genom

skogsköpen nybildade eller väsentligen utvidgade kronoparkerna äro

Gullbergs kronopark om 8,420 hektar i Finspångs revir och Karlsby

kronopark om 7,430 hektar i Ombergs revir de mest betydande.

Till biträde åt jägmästarna, hvilkas göromål genom det betydliga

markförvärfvet väsentligen ökats, äro anställda en biträdande jägmästare

i hvardera af Ombergs och Finspångs revir samt en aflönad assistent

i Kinda revir.

Med hänsyn till den nuvarande omfattningen af de allmänna

skogarna inom ifrågavarande revir har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en

omreglering af desamma till fyra revir så, att de nuvarande reviren

bibehölles med minskadt område och ett nytt revir, Gullbergs, tillkomme.

I afseende å jägmästarnas aflöningar skulle jägmästarna i de nuBih.

till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

varande reviren bibehållas vid sina löneförmåner oförändrade. För jägmästaren

i Gullbergs revir skulle anvisas lön 2,300 kronor, tjänstgöringspenningar

2,000 kronor och respenningar 500 kronor, tillsammans

4,800 kronor, jämte ålderstillägg i likhet med hvad för öfriga jägmästare

gäller.

Till följd af nyinrättandet af sistnämnda revir, hvilket komme att

öka anslaget till skogsstaten med jägmästarens aflöning, 4,800 kronor,

skulle emellertid, enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, genom indragande

af biträdande jägmästaren i Finspångs revir och assistenten i

Kinda revir utgifterna från anslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet kunna minskas med 6,100

kronor.

Inom Tjusts revir i Kalmar län hafva de allmänna skogarnas areal

ökats från, år 1890, 26,781 hektar till 38,644 hektar, hvaraf 27,355

hektar ligga under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning. I

sistnämnda siffra ingå sedan berörda år till kronoparker inköpta 10,900

hektar. Till biträde åt jägmästaren är å reviret anställd en aflönad

assistent.

Detta revir har Eders Kungl. Maj:t föreslagit skola uppdelas i två,

Tjusts och Aspelands revir.

I aflöningshänseende skulle de båda revirförvaltarna likställas samt

erhålla lön 2,300 kronor jämte ålderstillägg i likhet med öfriga jägmästare,

tjänstgöringspenningar 2,000 kronor och respenningar 600 kronor,

tillsammans 4,900 kronor. Jägmästarens i Tjusts revir aflöning, som

nu utgår med 5,000 kronor, skulle alltså nedsättas med 100 kronor,

hvilken minskning skulle träffa respenningarna. Det belopp, hvarmed

anslaget till skogsstaten till följd af delningen af Tjusts revir behöfde

ökas, inskränker sig alltså till 4,800 kronor. Genom indragning af

assistenten i reviret skulle emellertid de verkliga kostnaderna härför

begränsas till 2,000 kronor.

Den föreslagna ökningen med 11,750 kronor af det bestämda anslaget

för statens skog slär overk är afsedd dels till höjning med 1,000 kronor

af skogsinstitutets expensmedel, dels ock till höjning af anslagen till

statens för utbildande af skogsbetjänte afsedda skogsskolor med 10,750

kronor.

Anslaget till skogsinstitutets expensmedel fastställdes af 1900 års

Riksdag till sitt nuvarande belopp 5,000 kronor. Detta belopp har

emellertid visat sig otillräckligt, i all synnerhet som efter anslagets fastställande

en ny byggnad, inrymmande en lärosal och en sal för samlingar,

uppförts vid institutet. Till följd af anslagets knapphet hafva utgifterna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för nyanskaffning och vård af undervisningsmaterielen måst inskränkas

i hög grad. Den nu ifrågasatta ökningen af anslaget är därför i första

rummet afsedd att komma undervisningsmaterielen till godo, dock endast

i hvad angår de löpande utgifterna för materielens vård och underhåll.

Beträffande utgifterna för nyanskaffning, hvarför erfordras ett belopp fölen

gång af 7,500 kronor, fördeladt på tre år, har departementschefen

nämligen ansett dessa utgifter vara af beskaffenhet att icke böra utgå

från det ordinarie expensanslaget, utan från reservationsanslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

hvartill Riksdagen nedan återkommer. Vidare är med ökningen af expensmedelsanslaget

afsedt att bereda medel dels för höjning af portvaktens

vid institutet från detta anslag utgående aflöning med 80 kronor, från

720 kronor till 800 kronor för år, dels ock för bestridande af vissa till

200 kronor beräknade årliga kostnader, som föranledas däraf, att tillsynen

öfver Ombergs och Klotens skogsskolor, som förut tillkommit

vederbörande öfverjägmästare, från och med innevarande år skall utöfvas

af direktören vid skogsinstitutet. Den för nu nämnda ändamål erforderliga

ökningen af institutets expensmedelsanslag har af departementschefen

beräknats till 1,000 kronor, en anslagshöjning, som emellertid

tarfvas redan för innevarande år, hvarom nedan vidare förmäles.

För uppehållande af statens för utbildande af skogsbevakare afsedda

skolor, nämligen skogsskolorna vid Hunneberg, Grönsinka, Bjurfors,

Kolleberga, Hällnäs och Bispgården, är i gällande stat anvisadt, bland

annat, att utgå från det bestämda anslaget till skogsläroverken, arfvode

1,000 kronor till föreståndaren för Hunnebergs skola, hvilken befattning

uppehälles af jägmästaren i Hunnebergs revir, aflöning 3,400 kronor,

däraf lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, till enhvar

af föreståndarne för de öfriga skolorna, 62 stipendier å 250 kronor

att fördelas mellan skolorna efter Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande samt

expens- och underhållsmedel med 750 kronor till Hunnebergs skola och

1,000 kronor till hvardera af de andra skolorna. För närvarande kunna

vid skolorna mottagas sammanlagdt åttio elever, däraf 10 vid Hunnebergs,

14 vid Bjurfors och 12 vid hvardera af Grönsinka och Kolleberga

skolor. Af stipendierna utgå 8 till Hunnebergs och 10 till hvardera

af de tre sistnämnda skolorna.

Förra årets Riksdag anvisade på framställning af Eders Kungl. Maj:t

medel för utvidgande af Bjurfors, Grönsinka och Kolleberga skolor så,

att enhvar af dem skulle erhålla plats för 20 elever. Det sålunda ökade

elevantalet torde kunna emottagas från och med nästa år. För att

emellertid möta det äfven därefter alltjämt förefintliga behofvet af ökad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tillgång på vederbörligen utbildade skogsbevakare har nu föreslagits en

utvidgning af den minsta af de nuvarande skolorna, Hunnebergs, så att

jämväl denna skulle kunna mottaga 20 elever, äfvensom i sammanhang

därmed en flyttning af skolan. Denna skolas lokaler lära nämligen vara

äfven för skolans nuvarande behof så trånga, att de, om skolan skulle

kvarblifva därstädes, ovillkorligen tarfva en utvidgning. Härtill kommer,

att skolan ej är eller kan blifva fullt tillfredsställande för den praktiska

undervisningen, enär Hunnebergs kronopark är af den säregna beskaffenhet,

att där vunna erfarenheter ej kunna direkt tillämpas på skogar i

allmänhet. Såsom i sistberörda afseende och jämväl i öfrigt lämplig

plats för den utvidgade skolan har föreslagits Hammarsebo kronopark i

Kalmar revir och län, hvilken, jämte vissa i närheten belägna allmänna

skogar, till en sammanlagd areal af 6,089 hektar 9 7 ar, däraf 4,244

hektar 61 ar skogsprodukt^ mark, skulle kunna frånskiljas nämnda

revir och anvisas till öfningsskogar åt skolan.

För skolans inrättande vid Hammarsebo kronopark kunna vissa

där befintliga byggnader efter nödiga ändringar och reparationer användas,

särskildt två i godt stånd varande byggnader, af hvilka den ena

skulle kunna användas till skolsal, matsal, kök m. m. för lärjungarna

och den andra till bostad åt skolföreståndaren. Genom denna anordning

skulle endast en nybyggnad erfordras, nämligen för inrymmande af öfriga

lokaler för eleverna och bostadslägenhet åt skogsrättaren. De härför

beräknade kostnaderna uppgå, under förutsättning att nödigt virke tages

från kronoparken, till i rundt tal för ändrings- och reparationsarbetena

3,000 kronor och för nybyggnaden 12,000 kronor. Emellertid tillkomma

vissa kostnader härutöfver. Ofvanberörda å kronoparken befintliga byggnader

jämte för skolan nödigt tomtutrymme disponeras nämligen intill

den 14 mars 1915 af arrendatorn af vissa kronoparken tillhörande inägor.

För att nämnde arrendator, som kan åtnöjas med mindre byggnader i

stället för de för skolan behöfliga, skall afstå dessa senare, erfordras, att

för honom uppföras andra byggnader. Kostnaderna härför äro beräknade

till 5,000 kronor. Därjämte fordrar arrendatorn i ersättning för afståendet

af tomtområdet och de större byggnaderna under återstående arrendetiden

en årlig ersättning af 250 kronor. De kontanta utläggen för

flyttandet af Hunnebergs skogsskola till Hammarsebo skulle alltså, enligt

det nu sagda, belöpa sig till 20,000 kronor för en gång och 250 kronor

årligen till den 14 mars 1915. Dessa kostnader höra emellertid utgå

från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning m. m., hvarom

vidare nedan.

En af Hunnebergs skogsskolas flyttning uppstående kostnad af

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 21

beskaffenhet att böra utgå från bestämda anslaget till skogsläroverken

är däremot en höjning af föreståndarens för skolan aflöning. Genom

flyttningen skulle nämligen jägmästarens i Hunnebergs revir befattning

med skolan upphöra och hans arfvode, 1,000 kronor, såsom skolföreståndare

icke vidare utgå, hvaremot skolan, i likhet med de andra

af nu ifrågavarande skogsskolorna, skulle erhålla en uteslutande vid

skolan tjänstgörande föreståndare med enahanda aflöning som de öfriga

föreståndarna eller 3,400 kronor. Den häraf föranledda ökningen i

statsutgifterna belöper sig således till 2,400 kronor.

Jämväl den beträffande Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga skogsskolor

nästlidna år beslutade och för Hunnebergs skogsskola i förevarande

ärende föreslagna utvidgningen har medfört ökade anslagskraf.

Så kräfves i mån som elevantalet ökats flere stipendier och mera expensoch

underhållsmedel. För enhvar af skolorna, hvilka efter deras utvidgning

skulle blifva lika stora, anses sålunda behöfvas 16 stipendier och 1,400

kronor i expensmedel. Utöfver hvad från anslaget till skogsläroverken

för nämnda skolor och ändamål enligt hvad ofvan sagts nu utgår skulle

alltså erfordras 6,500 kronor för 26 nya stipendier och 1,850 kronor för

ökade expens- och underhållsmedel, eller sålunda tillhopa 8,350 kronor. —

Denna utgiftsökning skulle emellertid, enligt hvad domänstyrelsen ställt

i utsikt, komma att i viss mån motvägas genom indragning efter skolans

flyttning af en aflönad assistentbefattning inom Kalmar revir.

Det under förevarande anslagstitel uppförda reservationsanslaget till

kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

som hufvudsakligen är afsedt att bereda nödigt driftkapital för skötseln

af statsskogarna, har såsom en följd af den alltmer intensiva och rationella

vård och skötsel, som på senare tiden kommit dessa skogar till

del och som var afsedd att ytterligare befordras genom den på grund

af 1908 års Riksdags beslut i ämnet vidtagna omorganisationen af

skogsstaten, för hvart och ett af de senare åren väsentligt ökats. Så

höjdes anslaget efter att åren 1903—1906 hafva utgått med enahanda

belopp 1,599,792 kronor,

för år 1907 till 1,824,792 kronor

» » 1908 » 2,264,792 »

» » 1909 » 2,568,850 »

» » 1910 » 2,873,850 »

Enligt följande i statsrådsprotokollet intagna tablå ställer sig statsskogarnas

afkastning under ungefär samma tid sålunda (därvid emellertid

är att märka, att uppgifterna för år 1909 blott äro approximativa):

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

År. Bruttoafkastning. Nettoafkastning.

1905 ....................... kronor 7,632,985: 8 5 kronor 4,734,689: 9 5

1906 ........................ » 8,693,618:27 » 5,846,843:98

1907 ........................ » 10,039,842:79 » 6,938,892:20

1908 ...................... » 9,594,482:7 9 » 6,008,391:02

1909 ........................ » 8,857,974:59 » 4,502,962:5 9

Då, såsom departementschefen framhållit, minskningen i afkastningen

åren 1908 och 1909 kan tillskrifvas den nämnda år utmärkande, jämväl

på trävarumarknaden inverkande allmänna depressionen på det ekonomiska

området, torde väl kunna sägas, att höjningarna af anslaget motsvarats

af ökad afkastning från skogarna. Domänstyrelsen har också

ställt i utsikt, att netto afkastningen af statsskogarna för innevarande år

kommer att visa en betydlig ökning jämförd med samma afkastning år

1909 äfvensom att, därest skogsväsendets utveckling får fortgå normalt,

inkomsterna af skogsväsendet år 1911 troligen komma att afsevärdt

öfverstiga nettoafkastningen under det hittills gynnsammaste året, år 1907.

För år 1911 har, såsom förut nämnts, äskats höjning af ifrågavarande

anslag med ett för utjämnande af anslagets slutsumma till

359,450 kronor bestämdt belopp. Såsom inverkande å anslagsbehofvet

för 1911 har framhållits, dels att staten de senaste åren gjort betydande

skogsförvärf, dels ock den omständigheten, att, under det å anslaget

funnits reservationer

vid 1906 års början ................................................ kronor 849,371

» 1907 » » » 727,278

)> 1908 » » » 603,594

j) 1909 » » » 429,720

samt jämväl å 1909 års anslag kan påräknas reservation, ehuru visserligen

till högst väsentligt minskadt belopp, så synes å innevarande års

anslag reservationerna komma att uppgå till ett så obetydligt belopp,

att de knappast kunna tagas i beräkningen vid pröfningen af det för

år 1911 erforderliga anslaget.

Af de i det föregående omförmälda ändamål, hvarför Eders Kungl.

Maj:t under ifrågavarande punkt af statsverkspropositionen äskat medel,

hafva — såsom ofvan nämnts — följande ansetts vara af beskaffenhet,

att utgifterna därför böra utgå från reservationsanslaget i fråga, nämligen

de af Hunnebergs skogsskolas flyttning till Hammarsebo kronopark

föranledda byggnadsarbetena samt godtgörelsen till vederbörande

arrendator för afståendet af för skolan behöfliga byggnader och nödigt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tomtområde äfvensom vissa expenser för skogsinstitutet. Utgifterna härför

skulle emellertid fördelas å 1910, 1911 och följande års anslag. Därvid

skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning utgå från

1910 års anslag dels 1,000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensanslag

för samma år dels ock 2,500 kronor för nyanskaffning af undervisningsmateriell

för institutet och från 1911 års anslag dels för sistnämnda

ändamål medel till enahanda belopp som från 1910 års anslag

dels kostnaderna, 20,000 kronor, för ofvannämnda byggnadsarbeten dels

ock den för året belöpande ersättningen, 250 kronor, till bemälde arrendator.

Hvad först beträffar omregleringen af reviren inom Jämtlands län,

så torde behofvet däraf genom skyddsskogarnas tillkomst och skogsstatens

däraf föranledda högst betydligt ökade arbete med biträde åt

enskilda skogsägare vara af stadigvarande och så trängande natur,

att densamma icke kan utan olägenhet för skogshushållningen i

länet åsidosättas. Och då det af domänstyrelsen i ämnet utarbetade, af

Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen nu framlagda förslaget förefaller väl

afpassadt efter skogsförkållandena i länet, har Riksdagen funnit sig böra

obetingadt bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Vid bedömandet af den ifrågasatta revirregleringen inom Östergötlands

och Kalmar län torde en mera principiell synpunkt böra anläggas.

I mellersta och södra Sverige, där på grund af den tätare

befolkningen och de bättre kommunikationerna afsättningen af skogsprodukterna

kan ske med större lätthet och högre vinst än i de nordligare

delarna af landet, torde nämligen vid förvaltningen af de allmänna

skogarna, särskildt de under skogsstatens omedelbara vård ställda, hufvudvikten

läggas därpå, att skogsskötseln bedrifves så intensivt som förhållandena

medgifva, hvilket tydligtvis i sin ordning nödvändiggör

lämplig begränsning af de särskilda förvaltningsområdena. I denna

riktning har också Riksdagen vid flere tillfällen uttalat sig. Hvad sålunda

sagts gäller i hög grad nu ifrågavarande revir, och då såsom

ofvan nämnts statsskogarnas areal inom dessa revir genom de betydande

markförvärf, kronan där under de senare åren gjort, väsentligt ökats,

finner Riksdagen i likhet med Eders Kungl. Maj:t och domänstyrelsen

en uppdelning af reviren på flere förvaltningsenheter förestafvadt af en

god skogshushållning.

Mot inrättandet af de föreslagna nya Gullbergs och Aspelanda revir

har Riksdagen därför icke något att erinra.

De vid de nya jägmästarbefattningarna föreslagna aflöningarna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

stå i full öfverensstämmelse med gällande aflöningsstat för skogsstaten.

I afseende därå är alltså ej heller något att erinra.

Beträffande äskandet af expensmedel för skogsinstitutet har Riksdagen,

af hvad statsrådsprotokollet därom innehåller, blifvit öfvertygad om

befogenheten af ifrågavarande anslagskraf. Riksdagen, som delar departementschefens

uppfattning, att institutets ordinarie expensmedelsanslag

endast bör ökas till ett belopp, motsvarande summan af de utgifter,

som kunna beräknas komma att årligen från anslaget utgå, men att

hvad som erfordras till afsevärdare utgifter af mer tillfällig beskaffenhet

bör utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, från hvilket anslag jämväl

den behöfliga fyllnaden i institutets expensmedelsanslag för innevarande

år lämpligen bör utgå, har alltså ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag jämväl i förevarande afseende.

Den ifrågasatta förflyttningen från Hunnebergs kronopark af den

där belägna skogsskolan är otvifvelaktigt i hög grad af omständigheterna

påkallad, alldenstund nämnda kronopark på grund af sin förut

omnämnda beskaffenhet gifvetvis måste vara synnerligen olämplig såsom

öfningsskog vid utbildandet af blifvande skogsbevakare. Då vidare den

af förra årets Riksdag beslutade utvidgningen af Grönsinka, Bjurfors

och Kolleberga skogsskolor icke synes kunna fylla behofvet af ökad tillgång

på utbildade bevakare, torde det vara välbetänkt att i sammanhang

med flyttning af förstnämnda skola jämväl föranstalta om en

xitvidgning af densamma, så att den må kunna mottaga lika antal

elever som hvardera af nämnda tre skolor, eller tjugu stycken. Valet

af ny förläggningsort för den utvidgade skolan, Hammarsebo kronopark

i Kalmar län, finner Riksdagen väl träffadt med hänsyn ej mindre till

beskaffenheten af kronoparken och närliggande allmänna skogar, hvilka

skulle utgöra skolans öfningsskogar, än äfven därtill, att kostnaderna

för skolans anordnande genom användandet för ändamålet af därstädes

redan befintliga byggnader synbarligen ställa sig förhållandevis låga.

Beträffande de för skolans inrättande å sistnämnda kronopark beräknade

byggnadskostnaderna har Riksdagen vid granskning däraf icke funnit

anledning till erinran, liksom den af arrendatorn af kronoparkens inägor

fordrade ersättningen för afståendet till skolan af nödig tomt och utbytet

af vissa för skolan behöfliga byggnader mot mindre sådana synes

Riksdagen skälig.

En gifven följd af förflyttningen och utvidgningen af Hunnebergs

skogsskola torde vara, att denna skola jämväl i afseende å föreståndarebefattningen,

som hittills uppehållits af jägmästaren i reviret, likställes

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

med de öfrig» för utbildande af skogsbetjänte afsedda skolorna. Eders

Kungl. Maj:ts förslag om utbytande af nuvarande föreståndaren mot en

uteslutande vid skolan sysselsatt föreståndare med enahanda aflöning

som samma befattningshafvare vid de öfriga skolorna har därför jämväl

vunnit Riksdagens bifall.

Utvidgningen af förenämnda fyra skogsskolor måste uppenbarligen

öfva inverkan på de årliga kostnaderna för skolornas uppehållande,

hvilka, då skolorna blifva lika stora, äfven torde böra beräknas till

samma belopp för alla skolorna. Den af Eders Kungl. Maj:t sålunda

föreslagna höjningen af skolornas expens- och underhållsmedel från

nuvarande belopp till 1,400 kronor för hvardera skolan har Riksdagen

funnit af behofvet påkallad. Däremot torde det af Eders Kungl. Maj:t

för hvardera af ifrågavarande skolor föreslagna antalet stipendier, 16

stycken, vara väl rikligt tillmätt. Såsom i statsrådsprotokollet meddelas,

hafva nämligen de vid skolorna inträdessökandes antal allt hitintills

varit så stort, att stipendierna icke synas erforderliga för att tillföra

skolorna lämpliga bevakarämnen. Likväl anser Riksdagen, att nu

ifrågavarande skolor icke böra till sitt förfogande hafva mindre antal

stipendier än Bispgårdens och Hällnäs skogsskolor, hvilka hvardera äro

tilldelade tolf stipendier. Men därmed torde, ehuru elevantalet vid

hvar och en af de utvidgade skolorna kommer att öfverstiga antalet

elever vid eu hvar af nämnda två skolor, anslagsbehofvet för ifrågavarande

ändamål af nyss anförda skäl få anses åtminstone tillsvidare

behörigen tillgodosedt. Skulle framdeles yppas behof af flere stipendier,

lärer väl Riksdagen ej undandraga sig att bevilja därför erforderliga

medel. I enlighet med Riksdagens nu uttalade uppfattning behöfver

det bestämda anslaget till statens skogsläroverk för ifrågavarande ändamål

ökas med, i stället för af Eders Kungl. Maj:t föreslagna 6,500

kronor, endast 2,500 kronor, motsvarande tio nya stipendier, nämligen

fyra för Hammarsebo (Hunnebergs) och två för hvardera af Bjurfors,

Grönsinka och Kolleberga skogsskolor.

Hvad slutligen beträffar reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet så har Riksdagen,

då det är af synnerlig vikt att tillräckligt rörelsekapital finnes

att tillgå vid förvaltningen af statens skogar samt Riksdagen vid granskning

af anslagsbehofvet i nämnda afseende för år 1911 icke funnit

anledning till erinran emot hvad därutinnan föreslagits ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

På grund af hvad sålunda anförts bär Riksdagen

Bih. till Riksd. Prat. 1910. ■10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels i den för skogsstaten gällande stat uppfört ytterligare fem

jägmästarbefattningar med de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneförmåner

och i sammanhang därmed nedsatt de i samma stat uppförda

resepenningar till jägmästaren i Tjusts revir, nu 700 kronor, med 100

kronor till 600 kronor;

dels höjt de i staten för skogsinstitutet uppförda expensmedel, nu

5.000 kronor, med 1,000 kronor till 6,000 kronor;

dkls under förutsättning, att ofvan omförmälda förflyttning af

Hunnebergs skogsskola kommer till stånd, med afförande ur staten för

skogsskolorna af arfvodet till nämnda skolas föreståndare, i samma stat

uppfört föreståndaren för den nya skogsskolan med af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna aflöningsförmåner;

dels med bifall till Eders Kungl. Maj:ts af Riksdagen jämkade

förslag i öfrigt beträffande statens skogsskolor höjt anslaget till .samma

skolor med ytterligare 4,350 kronor;

dels höjt reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu 2,873,850 kronor, med

359,450 kronor till 3,233,300 kronor;

dels ock medgifvit

att, för uppförande å Hammarsebo kronopark i Kalmar län af för

inrättandet af en ny skogsskola erforderliga byggnader samt för öfriga

med skolans anordnande förenade utgifter, af sistnämnda anslag för år

1911 må användas sammanlagdt högst 20,250 kronor, samt

att af samma anslag för år 1910 må disponeras ett belopp af

1.000 kronor till fyllnad i skogsinstitutets expensmedel äfvensom att af

nämnda anslag för åren 1910 och 1911 må, för nyanskaffning af för

institutets verksamhet erforderliga instrument med mera, användas under

hvardera året ett belopp af högst 2,500 kronor.

Till följd häraf kommer anslaget till skogsväsendet att erhålla

följande uppställning:

Bestämdt anslag;

för skogsstaten .................

„ statens skogsläroverk

^ p/in QAO.

96,800:

1,237,100:

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverken...........................

110,000: —

Transport 1,347,100: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Kr 9.

27

Transport 1,347,100: —

Reservationsanslag:

till enskilda skogsnndervisningen .................. 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300: — 3,240,900:__

Summa kronor 4,588,000: —.

Skiften och afvittringar.

5:o) Beträffande det under ifrågavarande hnfvudtitel uppförda

ordinarie förslagsanslaget till skiften och afvittringar, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon förändring af anslagets nuvarande belopp,

63,000 kronor. Vidkommande dispositionen af anslaget har Eders

Kungl. Maj:t däremot i två särskilda till Riksdagen den 4 och den 15

april 1910 aflåtna propositioner, nr 162 och 205, under åberopande af

bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma

dagar gjort framställningar, i hvillcet afseende Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen medgifva

dels att från anslaget finge under innevarande år enligt i statsrådsprotokollet

för berörda den 4 april angifna grunder af Eders Kungl.

Maj:t anvisas bidrag till ersättande af kostnaderna för laga skiftena i

b}-ärna Parakkavaara, Junosuando Masungsby och Svappavaara inom

Juckasjärvi socken af Norrbottens län;

dels ock att från och med år 1911 arfvodet till enhvar af de vid

afvittringsverket i Västerbottens och Norrbottens län förordnade afvittringslandtmätare

finge utgöra 4,000 kronor för år räknadt:,

att berörda arfvode måtte kunna höjas för den, som tjänstgjort

fem år, med 500 kronor och för den, som tjänstgjort tio år, med ytterligare

500 kronor;

samt att ifrågavarande arfvoden finge anvisas att utgå från nyssnämnda

förslagsanslag.

Med anledning af därom i proposition den 23 april 1909 af Eders

Kungl. Maj:t gjord framställning medgaf nästlidna års Riksdag (Riksdagens

skrifvelse den 24 maj 1909, nr 209) — jämte det att det under nionde

hufvudtiteln bland ordinarie anslagen uppförda reservationsanslaget till

skiften och afvittringar förändrades till förslagsanslag — att från

nämnda anslag finge, bland annat, enligt i statsrådsprotokollet öfver jord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

bruksärenaen för berörda dag angifna grunder af Eders Kungl. Maj:t

beviljas bidrag till gäldandet af kostnaderna för sådana laga skiften i

Juckasjärvi socken, som därefter kunde varda afslutade och fastställda.

Grunderna, enligt livilka sådant bidrag sålunda skulle utgå, voro, att

bidraget skulle beräknas efter 1 krona för hvarje hektar inrösningsjord

och 75 öre för hvarje hektar annan mark, som inginge i skiftet, att

bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna i skiftet efter samma

grund som skifteskostnaderna, samt att bidrag icke skulle utgå till bolag

eller sådan enskild ägare eller innehafvare af i skiftet ingående fastighet,

hvilken icke vore mantalsskrifven inom socknen. Vid bestämmandet af

storleken af bidragen beräknades, att de skulle motsvara hälften af

delägarnas direkta skifteskostnader.

Af det vid nu förevarande proposition nr 162 fogade statsrådsprotokollet

framgår, att byarna. Parakkavaara, Junosuando Masungsby

och Svappavaara i Juckasjärvi socken, i olikhet med samtliga öfriga

byar inom socknen, redan undergått fastställda laga skiften vid den

tid, då Riksdagen fattade sitt förenämnda beslut. På grund häraf äro

dessa tre byar uteslutna från den lättnad i skifteskostnaderna, som 1909

års Riksdag medgaf för socknen i öfrigt.

I likhet med departementschefen finner Riksdagen särskildt med

afseende å hvad i statsrådsprotokollet upplysts om byamännens i ifrågavarande

byar ekonomiska ställning, rättvisa och billighet fordra, att

invånarne i nämnda tre byar icke förvägras enahanda hjälp från statens

sida, som kommer att lämnas öfriga ägare och innehafvare afjord inom

samma socken till lindrande af deras skifteskostnader. På det emellertid

för de tre byarnas i fråga vidkommande dessa kostnader skola blifva

gäldade af statsmedel till lika del som för socknen i öfrigt, måste statsbidraget

beräknas efter högre belopp för hvarje i skiftet ingående hektar

mark än som af förra årets Riksdag för därefter afslutade och fastställda

skiften bestämdes. Kostnaderna för skiftena i de tre byarna

hafva nämligen varit väsentligt högre än de kostnader blifvande skiften

i socknen komma att draga, beroende förnämligast därpå att efter

skiftenas fastställande dels skiftenas omfång i socknen begränsats, genom

lag af den 5 juni 1909, till inrösuingsjorden och en del af skogsmarken,

så att i skifte ej får intagas mer än hälften af skifteslagets hela areal,

dels ock landtmäterikostnaderna sänkts till följd af omorganisationen

af och löneregleringen för landtmäteristaten i orterna och den i sammanhang

härmed vidtagna nedsättningen i landtmäteritaxan med ungefär

en tredjedel. Med hänsyn till nämnda förhållanden har statsbidraget

till ifrågavarande byar af Eders Kungl. Maj:t beräknats efter ett i för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hållande till statsbidraget för blifvande skiften med en tredjedel förhöjdt

belopp. Beträffande de grunder i öfrigt, efter hvilka statsbidraget skulle

komma att utgå, har ej ifrågasatts någon ändring i hvad som för

blifvande skiften gäller, hvadan alltså dessa grunder skulle blifva:

l:o) att bidraget beräknas efter 1 krona 33 öre för hvarje hektar

inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark, som ingått

i skiftet, med den inskränkning, som föranledes af bestämmelsen under

3:o) här nedan,

2:o) att bidragssumman fördelas mellan delägarna efter mantal, och

3:o) att bidrag icke utgår till bolag eller sådan enskild ägare eller

innehafvare af i skiftet ingående fastighet, hvilken icke blifvit mantalsskrifven

inom socknen.

Det sammanlagda beloppet, hvartill statsbidragen till kostnaderna

för skiftena i de tre ifrågavarande byarna skulle uppgå, har af departementschefen

beräknats till 56,000 kronor. Då emellertid anslaget till

skiften och afvittringar, hvarifrån statsbidragen skulle utgå, från och

med innevarande år är i riksstaten, såsom ofvan nämnts, uppfördt som

förslagsanslag samt afsevärda reservationer å anslaget från föregående

år finnas, har förevarande fråga icke behöft föranleda någon förändring

af anslaget.

Sedan numera afvittringsarbetena afslutats i samtliga län, där

sådana varit af nöden, utom i Västerbottens och Norrbottens län samt

desamma, hvad nämnda län beträffar, begynt närma sig sin fullbordan,

äro vid afvittringsverket, anställda endast ett förhållandevis ringa antal

landtmätare — år 1909 voro anställda inalles fem sådana befattningshafvare

—, hvilket antal emellertid, enligt hvad i departemenschefens

yttrande till det vid propositionen nr 205 fogade statsrådsprotokollet

ställts i utsikt, skulle kunna för framtiden ytterligare begränsas. Ifrågavarande

landtmätares löneförmåner utgå hufvudsakligen i form af ersättning

enligt taxa, i hvilket afseende gäller Kungl. Maj:ts förnyade

nådiga taxa på arfvode åt afvittringslandtmätare i Västerbottens och

Norrbottens län den 3 december 1880. Enligt denna taxa skall i vissa

fall den allmänna landtmäteritaxan tillämpas. För de förrättningar åter,

beträffande hvilka taxan innehåller själfständiga bestämmelser, utgår

ersättningen antingen efter omfattningen af det utförda arbetet eller

ock med visst arfvodesbelopp för hvarje för förrättningen använd dag,

i hvilket senare fall dagarfvodet är bestämdt till olika belopp för olika

förrättningar. Dessutom är afvittringslandtmätare enligt taxan berättigad

att efter tio års väl vitsordad tjänstgöring komma i åtnjutande af

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

arfvodesförhöjning med 500 kronor för år. Om emellertid afvittringslandtmätares

årsinkomst af tjänsten enligt taxan understiger 3,000

kronor eller, i fall han är berättigad till arfvodesförhöjning, 3,500

kronor, äger han, enligt Riksdagens för innevarande år i likhet med

hvad förut under en följd af år ägt rum lämnade medgifvande, åtnjuta

lönefyllnad motsvarande skillnaden mellan nyssnämnda belopp och årets

inkomster af tjänsten enligt taxan. Samtliga afvittringslandtmätare

sålunda tillkommande aflöningsförmåner utgå af statsmedel från det

under nionde hufvudtiteln uppförda anslaget till skiften och afvittringar. —

Den nu ifrågavarande förändringen i afvittringslandtmätarnes aflöningsförhållanden

består således däri, att ersättningen enligt taxan skulle

utbytas mot fast årligt arfvode till olika belopp allt efter längden af

vederbörandes tjänstetid. Dessutom skulle enligt hvad departementschefen

antydt ifrågavarande befattning stufvare, som förut ej åtnjutit

någon kostnadsfri ledighet, hädanefter komma i åtnjutande af sådan.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår komma de efter taxan

högst ersatta afvittringsföiTättningarna att inom kort vara i allmänhet

slutförda. Då härtill kommer, att den allmänna landtmäteritaxan blifvit

genom den i sammanhang med omorganisationen af och löneregleringen

för landtmäteristaten i orterna väsentligen sänkt, i hvad den har tillämpning

å afvittringsarbetet med öfver en tredjedel, komme gifvetvis

afvittringslandtmätarnes aflöningsförmåner, därest de fortfarande skulle

utgå efter nu gällande grunder, att undergå en afsevärd minskning.

En följd häraf blefve sannolikt att de vid afvittringsverket nu anställda

och med afvittringsarbetet väl förtrogna landtmätarne skulle vid tillfälle

söka sig annan sysselsättning och förty komma att ersättas med annan

för arbetet mer eller mindre främmande personal, hvarigenom kontinuiteten

och noggrannheten i afvittringsarbetet kunde äfventyras. Med afseende

härå och då billigheten otvifvelaktigt kräfver, att en sådan inkomstminskning

som nyss nämnda förebygges, synes en förändring af de

grunder, hvarefter afvittringslandtmätarnes aflöningsförmåner bestämmas,

vara af behofvet påkallad.

Vidare framgår af statsrådsprotokollet att hufvudparten af de

afvittringsarbeten, som under de senaste åren utförts, varit sådana som

enligt taxan godtgöras medelst dagarfvode. Likaså lära de återstående

afvittringsförrättningarna hufvudsakligen vara af enahanda beskaffenhet.

Då således enligt nuvarande förhållanden afvittringslandtmätarnes aflöning

i allmänhet utgår och fortfarande skulle utgå efter tidsberäkning,

har Riksdagen icke haft något att erinra emot den föreslagna ändringen

i formen för ifrågavarande statstjänares aflönande, i all synnerhet som

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Skrifvelse AV 9.

den blifvande aflöningsformen — fasta årsarfvoden — i viss mån redan

tillämpats genom taxans arfvodesförhöjning och den af Riksdagen särskildt

medgifna lönefvllnaden.

Den i ärendet förebragta utredningen gifver vid handen, att under

de senare åren afvittringslandtmätarnes i Norrbottens län sammanlagda

årsinkomster af tjänsten enligt taxan ej varit högre än att lönefyllnad

måst till dem utgå, hvaremot afvittringslandtmätarnes i Västerbottens

län årsinkomster af tjänsten väsentligt öfverstigit hvad som föreslagits

skola utgå i fast årsarfvode. Förevarande aflöningsreglering

innebär alltså i stort sedt en jämnare fördelning mellan ifrågavarande

befattningshafvare af den för afvittringsarbetet utgående ersättningen.

Med hänsyn härtill och då de föreslagna årsarfvodenas förhållandevis

höga belopp äro betingade af ifrågavarande landtmätares synnerligen

ansträngande arbete ute å marken och de mången gång ytterst svåra

förhållanden, hvarunder det måste utföras, har Riksdagen ansett sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det afser aflöningsbeloppen.

Af sistnämnda orsak har Riksdagen jämväl ansett sig icke

höra motsätta sig, att afvittringslandtmätarne beredas kostnadsfri ledighet

i den utsträckning departementschefen ifrågasatt. Därvid har Riksdagen

. emellertid utgått från den bestämda förutsättningen, att ledigheten

icke beviljas under den tid, då arbetet kan bedrifvas utomhus.

I öfrigt har det föreliggande förslaget icke gifvit anledning till

annat yttrande från Riksdagens sida än att Riksdagen velat uttala sin

förväntan, att afvittringsarbetet, som nu pågått anmärkningsvärdt lång

tid, i möjligaste mån påskyndas och att därvid ej användes större personal

än som af förhållandena oundgängligen påkallas.

Den af Eders Kungl. Maj:t i sistnämnda proposition gjorda framställningen

om ändrade grunder för afvittringslandtmätarnes aflöningsförhållanden

behöfver icke föranleda någon ändring i anslaget till skiften och afvittringar.

Samma är, såsom nyss nämnts, förhållandet med statsbidraget

till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens

län. På grund häraf och då för öfrigt icke något förekommit,

som kan föranleda ändring i anslaget i fråga, kommer detsamma att i

nästa års riksstat uppföras med oförändradt belopp.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
dels

för år 1911 fastställt det under riksstatens nionde hufvudtitel

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skiften och afvittringar till samma

belopp, som i innevarande års riksstat, 63,000 kronor;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

dels ock medgifvit

att från nämnda anslag må under innevarande år enligt ofvan angifna

grunder af Eders Kung!. Maj:t anvisas bidrag till ersättande af

kostnaderna för laga skiftena i byarna Parakkavaara, Junosuando Masugnsby

och Svappavaara inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län;

att från och med år 1911 arfvodet till en hvar af de vid afvittringsverket

i Västerbottens och Norrbottens län förordnade afvittringslandtmätare

må utgöra 4,000 kronor för år räknadt;

att berörda arfvode må kunna höjas för den, som tjänstgjort fem

år, med 500 kronor och för den, som tjänstgjort tio år, med ytterligare

500 kronor; samt

att ifrågavarande arfvoden må anvisas att utgå från nyssberörda

anslag.

Öfrig1;! ordinarie anslag.

6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl. Magt

icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 40,463 kronor, måtte för

utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 2 kronor till 40,465

kronor.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva, att samtliga

ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit

särskildt omförmälda, för år 1911 fastställts till samma belopp som i

innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma utförts

med ett belopp af 40,446 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

33

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat

följande beslut.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

7:o) I punkt 8 af förevarande hufvudtitel i statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering

för befattningshafvande i jordbruksdepartementet, i enlighet

med i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 14 januari 1910 tillstyrkta grunder och på de däruti

förordade villkor, på extra stat för år 1911 bevilja ett förslagsanslag

af 6,810 kronor, däraf högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning

af vikariatsersättning under semester.

Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen i

anledning af förevarande framställning

dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvande i jordbruksdepartementet,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1910 framställda grunder med

viss jämkning däri beträffande registratorn i departementet, å extra stat

för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag 6,810 kronor, däraf högst 162

kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning under

semester;

dels godkänt vissa villkor, utöfver redan gällande lönevillkor, för

åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen;

dels ock meddelat vissa föreskrifter till iakttagande vid utbetalningen

af provisoriska aflöningstillägg.

8:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 9 föreslagit

Riksdagen att för aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli på extra stat

för år 1911 anvisa ett anslag af 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola

anses såsom tjänstgöringspenningar.

Då behof af ifrågavarande kanslisekreterare otvifvelaktigt förefinnes

jämväl för år 1911 samt denne tjänsteman i aflöningshänseende fortBih.

till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Skrifvelse Nr 9-

farande torde böra vara likställd med departementets kanslisekreterare

å ordinarie stat, har Riksdagen, för aflönande af en kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli,

på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 5,050 kronor, däraf

1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

9:o) Under pnnkten 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för beredande af arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag

af 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot denna Eders

Kungl. Maj:ts framställning, har alltså för beredande af arfvode åt en

extra föredragande inom jordbruksdepartementet m. m. på extra stat för

år 1911 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till

undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å

extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1908—1910 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då,

enligt hvad utredningen gifver vid handen, behofvet af anslaget synes

alltjämt kvarstå oförminskadt, har Riksdagen till undervisningsmateriell

för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1911

anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

ll:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1910 ägt rum, till understöd

åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som

åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1911 anvisat ett

anslag af 10,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva.

12:o) Under erinran, att Riksdagen, för genomförande af omorganisation

af de tre landtbruksskolorna inom Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan minskning

af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga till ettåriga,

med bifall till af Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar,

för hvarje år från och med år 1902 anvisat å extra stat ett anslag af

6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till

enhvar af nämnda skolor utgående understöd af statsmedel, får Riksdagen

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

anmäla, att Riksdagen, då denna omorganisation alltfort visat sig vara

till gagn för skolornas verksamhet, i anledning af Eders Kungl. Majrts

därom gjorda framställning anvisat, för höjning från 4,000 kronor till

6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län inrättade tre lantbruksskolor utgående

understöd af statsmedel, å extra stat för år 1911 ett anslag af 6,000 kronor.

13:o) Under punkt 14 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1911 bevilja ett anslag

af 6,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

Riksdagen bär i anledning af denna Eders Kungl. Maj:ts framställning

å extra stat för år 1911 beviljat ett anslag af 6,000 kronor

till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

14:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1908—

1910 ägt rum, såsom bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland under villkor, att konsulenternas

rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Magt kan finna

godt föreskrifva, på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 30,000

kronor, att af Eders Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

15:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 16 föreslagit

.✓Riksdagen att till bestridande af kostnaden för byggnadsarbeten vid

Alnarps veterinärinstitution på extra stat för år 1911 bevilja ett belopp

af 7,281 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

Den till ofvannämnda institution hörande byggnaden, som uppfördes

för mer än fyrtio år sedan, har under årens lopp på grund af

utvidgning af lärokurserna, förbättring af undervisningssättet samt

ökning af elevantalet blifvit alltmer trång och jämväl i öfrigt otidsenlig.

Sålunda är anatomisalen så trång, att undervisningen däraf försenas,

och operationssalen på grund af belysningsförhållandena, olämplig golfbeläggning

in. m. för sitt ändamål i vissa fall oanvändbar. Vidare

kunna föreläsningarna i anatomi och fysiologi af utrymmesskäl ej hållas

i ifrågavarande byggnad, hvilket i hög grad försvårar användandet af

den till ämnena hörande undervisningsmateriellen, hvilken förvaras i

nämnda byggnad. Slutligen saknas laboratorierum. Förevarande anslag

har nu äskats för verkställande af vissa för afknipande af nämnda miss
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förhållanden erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid veterinärinstitutionen,

nämligen: inläggande af cementgolf i den nuvarande operationssalen

och dennas apterande till anatomisal, hvarigenom tillräckligt

utrymme vunnes; det nuvarande stora museirummets i öfre våningen

afdelande och inredande till föreläsningssal samt laboratorierum med en

särskild trappuppgång; inläggande, efter borttagande af en mindre vägg

i nuvarande sjukstallet, i detta jämte den nuvarande anatomisalen af

brädgolf samt lokalens målande och inredande till två museirum för

undervisningsmaterial, tillhörande ämnena anatomi, fysiologi, hippologi

och sjukvård; uppförande af en särskild operationsbyggnad; samt ofvannämnda

lokalers förseende med behöflig inredning och apparater.

Enligt af styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

införskaffade kostnadsförslag och ritning skulle kostnaderna härför

utgöra:

för ändringar i veterinärbyggnaden ........................ kronor 1,242: —

för en särskild operationsbyggnad ...... „ 2,800: —

för inredningar och apparater.................................... „ 2,051: —

eller tillhopa..................................................................... kronor 6,093: —

Mot denna kostnadsberäkning har öfverintendentsämbetet framställt

vissa af Eders Kungl. Maj:t gillade anmärkningar. Så har ämbetet

ansett, att till förstnämnda summa borde läggas, för oförutsedda utgifter,

ett belopp af 258 kronor, att den för operationsbyggnaden beräknade

summan borde, alldenstund i förslaget kostnaderna för plåttakr

cementgolf, ventilator och oförutsedda utgifter beräknats för låga samt

kostnad för målning, af ämbetet uppskattad till 300 kronor, ej alls upptagits,

höjas med sammanlagdt 680 kronor samt att, beträffande inredningar

och apparater, jämväl kostnaden härför med hänsyn till vissa

ledningsarbeten beräknats väl lågt, hvarför och på det att förslagens

slutbelopp i allmänhet icke måtte behöfva öfverskridas, till samma förslag

borde läggas för oförutsedda utgifter 250 kronor.

Genom de af ämbetet sålunda ifrågaställda ändringarna i vederbörande

kostnadsberäkningar hafva desamma ökats med tillhopa 1,188

kronor, så att totalkostnaden för de ifrågasatta ändrings- och tillbyggnadsarbetena

enligt ämbetet skulle uppgå till 7,281 kronor, hvilket belopp

Eders Kungl. Maj:t också, såsom ofvan nämnts, äskat.

Af hvad i ärendet förekommit, har Riksdagen funnit behofvet af

de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena m. m. vid Alnarps veterinärinstitution

oförtydbart ådagalagdt, hvadan Riksdagen ansett sig böra

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

anvisa medel till deras utförande. Beträffande det härför erforderliga beloppet

har Riksdagen dock icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten

att vid beräkningen däraf iakttaga de af öfverintendentsämbetet gjorda

jämkningarna i de föreliggande kostnadsförslagen, så vidt angår däri afsedda

arbeten. Nämnda förslag, hvilka Riksdagen granskat och af hvilka

en del torde hafva karaktär af bindande anbud, äro nämligen upprättade af

med förhållandena på orten tydligen förtrogna personer och naturligtvis

med hänsyn till å orten gällande pris. På grund häraf och då institutionens

styrelse för sin del, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas,

för ifrågavarande ändamål endast begärt hvad som enligt kostnadsförslagen

skulle erfordras, men samma förslag, såsom öfverintendentsämbetet

anmärkt, emellertid ej omfatta målning af operationshallen,

föreställer sig Riksdagen, att hvad styrelsen sålunda begärt, 6,093 kronor

ökadt med 300 kronor för målning af nämnda hall, tillsammans 6,393

kronor, eller, för beloppets afrundande, 6,400 kronor skulle vara för

ändamålet tillräckligt.

Riksdagen har alltså till bestridande af kostnaden för byggnadsarbeten

m. m. vid Alnarps veterinärinstitution på extra stat för år 1911

beviljat ett belopp af 6,400 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

nämnda belopp.

Veterinärimdervisning m. m.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att —

med förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska

anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande äfven

under år 1911 — medgifva, att Eders Kungl. Maj:t må under sistnämnda

år för uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1911

disponera å extra stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel,

21,320 kronor.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande

å 21,320 kronor. För uppehållande af verksamheten under innevarande

år vid anstalten, som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909

men beräknades komma att göra det under år 1910, anvisade härefter

1909 års Riksdag medel till enahanda belopp. Af statsrådsprotokollet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

inhämtas nu, att arbetet vid anstalten, af brist på lämplig föreståndare

för densamma, ej kan antagas komma att börja ens under innevarande

år utan först under år 1911. De för uppehållande af anstaltens verksamhet

beviljade anslagen finnas alltså fortfarande tillgängliga att för ändamålet

disponeras. Beträffande anslagsbehofvet för nu ifrågavarande år, 1911,

har därför Riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag —

med förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska

anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande

äfven under år 1911 — medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må under

sistnämnda år för uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1911

disponera å extra stat för år 1909 för samma ändamål anvisade medel

21,320 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar.

17:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för ett flertal

föregående år, på extra stat för år 1911 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 7,500 kronor;

dels ock till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500

kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 20, föreslagit

Riksdagen att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade

anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof,

anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 12,500 kronor.

För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade

Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000

kronor. För år 1910 höjdes anslaget, särskildt med hänsyn till den

ökning af profningsarbetet under samma år, som var att emotse med

anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte komme att hållas

under år 1911, till 12,500 kronor eller enahanda belopp, som nu äskas

för sistnämnda år. I)å samma skäl, som föranledde anslagshöjningen

förlid et år, alltjämt kvarstå, har Riksdagen, till fortsatt uppehållande af

de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner och

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

redskap för landtbrukets behof, anvisat å extra stat för år 1911 ett

anslag af 12,500 kronor.

19:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande år 1910, å

extra stat för år 1911 anvisat såsom bidrag till underhåll af åtta

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom de

orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren äfvensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för hvarje station eller

tillhopa 48,000 kronor.

20:o) Vidare och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning, har Riksdagen, i likhet med hvad som för ett flertal

föregående år ägt rum, såsom bidrag till underhåll af en för öfre

Norrland afsedd kemisk-växt-biologisk anstalt inom Norrbottens län —

under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller

eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst

6,750 kronor — på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 11,250

kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 23, föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande anvisa

ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor för

hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka

anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kungl. Maj:t fastställas.

För hvart och ett af åren 1887—1908 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande å extra stat anvisat

anslag till samma belopp och på enahanda villkor, som nu för år 1911

föreslagits.

Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade

gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda

frökontrollväsendet i landet, förnämligast i syfte att få denna verksamhet

mer centraliserad. Hvarje gång har dock frågan, enär densamma

kräft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.

Emellertid föreläde Eders Kungl. Maj:t 1908 års Riksdag förslag till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag gick därpå

ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika delar af landet

belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.

Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen

med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver

hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste

vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upprättande

af en central frökontrollanstalt, hvilken anstalt Riksdagen

föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan

befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

hvarigenom kostnaderna för en sådan central frökontrollanstalt skulle

kunna nedbringas.

Riksdagen anvisade alltså på extra stat för år 1909 till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på dittills brukligt

sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter

och anhöll tillika, att Eders Kungl. Maj:t måtte efter verkställd

utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en central frökontrollanstalt

borde inrättas i samband med centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill förhållandena kunde föranleda.

Den af Riksdagen sålunda begärda utredningen blef härefter af Eders

Kungl. Maj:t föranstaltad. Som emellertid utredningen syntes gifva vid

handen, att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna

genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökontrollanstalten

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

hvilken anordning för öfrigt ur viss synpunkt syntes mindre lämplig,

gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning hos 1909 års Riksdag om beviljande

för innevarande år af det förut öfliga anslaget på vanliga villkor.

Med hänsyn till frågans dåvarande läge biföll Riksdagen Eders

Kungl. Maj:ts framställning.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har nu frågan om

frökontrollväsendets omorganisation ånyo blifvit väckt, i det att åtskilliga

utsädes- och fröhandel idkande bolag och enskilda personer inkommit

med framställning i ämnet, i hvilken de, under framhållande af de svårigheter,

som vållades dem genom det bristfälliga sätt, hvarpå frökontrollväsendet

för närvarande vore ordnadt, förklarade sig på det lifligaste

instämma i det underdåniga utlåtande angående frökontrollväsendets

ordnande, som år 1907 afgafs af styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet och som legat till grund för Eders Kungl.

Maj:ts proposition till 1908 års Riksdag. 1 anslutning härtill hafva de

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hemställt, att det måtte tagas i öfvervägande, huruvida icke utsikt funnes

till en snar och lycklig lösning af hithörande frågor. Denna framställning

var vid statsverkspropositionens aflåtande föremål för i ärendet

hörd myndighets behandling.

Under dessa förhållanden och då sålunda något förslag till frokontrollväsendets

omorganisation icke kunde föreläggas innevarande års

Riksdag har Eders Kungl. Maj:t jämväl i år inskränkt sig till att äska

samma anslag som utgått föregående år.

Då således förevarande fråga alltjämt befinner sig på utredningens

stadium, har Riksdagen i likhet med hvad för hvart och ett af åren

^887_1910 ägt rum, på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst

1 000 kronor för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana

frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Eders Kungl. Maj:t fastställas.

22:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare i likhet med hvad som skett beträffande hvart

och ett af åren 1908—1910, såsom bidrag till åtgärder för befordrande

af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1911

anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

23:o) Under punkt 25 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande af Sveriges

utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat föi år

1911 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt

vetenskapliga verksamhet, hvars ändamål är frambringandet af nya

förädlade sorter af de olika åkerbruksväxterna, har Riksdagen på extra

stat för hvarje år från och med år 1905 anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

Tillika‘har, i öfverensstämmelse med hvad Riksdagen år 1904 förutsatte,

Kungl. Maj:t årligen anvisat till föreningen ytterligare 15,000

kronor, hvilka medel utgått från anslaget till befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar.

Alltifrån allmänna svenska utsädesföreningens första verksamhetsar

intill senare tid hafva stora svårigheter yppat sig att under fullt beBih.

till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 9 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

tryggande kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade

utsädesstammarne förökade och bland landets jordbrukare spridda. Detta

viktiga arbete uppdrogs till en början åt enskild person; men då åtskilliga

olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens

styrelsesammanträde att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag,

hvilket skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna

skälig ränta och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets

rörelse uppkommande vinst. Bolaget kom till stånd under benämning

allmänna svenska utsädesaktiebolaget. De förväntningar, som med skäl

ställdes å detta bolag, hvilket tillkommit hufvudsakligast för att främja

det svenska jordbruket, blefvo emellertid besvikna; och föreningen tillskyndades,

i stället för att af bolagets verksamhet skörda fördelar, åtskilliga

olägenheter. Berättigadt klander yppades ock angående samarbetet

mellan föreningen och bolaget, och anmärkningar framställdes

äfven inom Riksdagen flera gånger vid behandling af frågan om anslag

till föreningen. Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t år 1907

i den till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde

hufvudtiteln, att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag

till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen

intagna villkor och bestämmelser i syfte att öfverlåtelse af de

från föreningen utgående stammarne icke finge ske annorledes än efter

fri och öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till

föreningen, att Riksdagen ej kunnat undgå att finna, att ett med statsanslagets

råtta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening

och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband

medfört afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förliopjDning

om att de af Kungl. Maj:t då fastställda bestämmelserna skulle

för framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.

Sedan det bestående aftalet mellan föreningen och bolaget angående

förökningen och försäljningen af föreningens utsädesstammar från och

med år 1907 blifvit upphäfdt, utfärdades inbjudning till täflan i enlighet

med de föreskrifter, som delgåfvos 19Ö7 års Riksdag, men utföll

denna täflan så, att blott ett anbud, nämligen från bolaget, ingafs och detta

under sådana förhållanden, att det ej kunde antagas. De förhoppningar,

som 1907 års Riksdag uttalade, blefvo således ej förverkligade, utan

den svårlösta frågan om förökandet af de från föreningen utgående

stammarne befann sig fortfarande på samma ståndpunkt som förut.

Riksdagen beviljade emellertid föreningen anslag jämväl för år 1909

men uttalade därvid den förvissningen, att Eders Kungl. Maj:t ej komme

att godkänna någon uppgörelse om öfvertagande af utsädesstammarne

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

från föreningen för längre tid än ett år, utan komme att för nästföljande

års Riksdag, för den händelse statsanslaget fortfarande ansåges böra

för uppehållande af föreningens verksamhet äskas, framlägga till pröfning

efter förnyade utredningar uppgjord t förslag om öfvertagande af

föreningens utsädesstammar under sådana garantier, att såväl föreningens

som den jordbrukande allmänhetens intressen blefve på ett fullt

betryggande sätt tillgodosedda.

Med anledning af detta Riksdagens uttalande uppdrogs åt särskildt

tillkallade sakkunniga att inom jordbruksdepartementet biträda vid uppgörande

af förslag till de villkor, under hvilka för kommande år anslag

kunde beviljas föreningen utan att vare sig föreningens eller den jordbrukande

allmänhetens intressen äfventyrades.

Vid begärandet af anslag till föreningen för innevarande år framlade

Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen ett med stöd af den af förenämnda

sakkunniga verkställda utredningen i ämnet utarbetadt förslag till villkor

och bestämmelser för tilldelande för framtiden af statsanslag åt

föreningen. Vid beviljande af det äskade anslaget förklarade Riksdagen

för sin del, att nämnda villkor och bestämmelser skulle tills vidare i

hufvudsak lända till efterrättelse.

Enligt hvad i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden meddelas, har nu mellan utsädesföreningen

och utsädesaktiebolaget träffats en för tio år, räknadt från

den 1 juli 1909, gällande i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t gilladt förslag

affattad öfverenskommelse om öfverlåtelse af från föreningen utgående

nya stammar och sorter af landtbruksväxter till förökning och

försäljning. Denna öfverenskommelse står i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det förra årets Riksdag förelagda förslaget till villkor och

bestämmelser för tilldelande af statsunderstöd åt föreningen. Af befintliga

skiljaktigheter mellan nyssnämnda förslag och öfverenskommelse

må särskildt nämnas den, att enligt öfverenskommelsen alla af utsädesaktiebolaget

i allmänna marknaden förda utsädes varor skola stå under

föreningens kontroll.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t dels fastställt stadgar för utsädesföreningen

att, så länge föreningen åtnjöte statsanslag, lända till

efterrättelse såsom villkor för statsanslagets tillgodonjutande, dels

såsom bidrag till uppehållande af föreningens praktiskt vetenskapliga

verksamhet tilldelat föreningen för år 1910, föratom det af Riksdagen

för samma ändamål beviljade anslag af 25,000 kronor, ett ytterligare

anslag af 15,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att för tillgodonjutande

af de sålunda beviljade anslagen, tillhopa 40,000 kronor, skulle gälla ej

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

mindre de bestämmelser i fråga om öfverlåtelse af från föreningen utgående

nya stammar och sorter af landtbruksväxter, som innehölles uti förenämnda

mellan föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget

aftalade öfverenskommelse, än äfven följande villkor, nämligen: att en af

Eders Kungl. Maj:t för ett år i sänder utsedd person skulle vara ledamot

i föreningens mindre styrelse med enahanda befogenhet som öfriga ledamöter

i samma styrelse; att ett ombud för statens räkning skulle äga

deltaga i revisionen af föreningens förvaltning; att kostnaderna för

nämnda ledamot och ombud skulle bestridas af föreningen med belopp,

som i brist på godvillig öfverenskommelse skulle bestämmas af landtbruksstyrelsen;

att föreningen skulle i afseende å sin verksamhet vara

underkastad inspektion från statens sida, hvilken inspektion skulle utöfvas

af landtbruksstyrelsen; att föreningens nuvarande filialer ej finge nedläggas

utan medgifvande af landtbruksstyrelsen; att föreningen skulle

under år 1910 i minst lika stor utsträckning som under år 1906 till

mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt af

andra medel än statsanslag bestrida däraf föranledda kostnader; samt att

föreningen skulle före utgången af maj månad 1911 till Eders Kungl.

Maj:t ingifva fullständig berättelse öfver föreningens verksamhet under år

1910, hvarjämte det skulle åligga föreningen att tillställa hvartdera af

rikets landtbruksinstitut två exemplar samt eu hvar af de med statsmedel

understödda landtmanna- och lantbruksskolor ett exemplar af föreningens

tidskrift för samma år.

Dessa villkor och bestämmelser torde, enligt departementschefens

till statsrådsprotokollet gjorda uttalande, vid bifall till nu förevarande

framställning om statsanslag till utsädesföreningen komma att af Eders

Kungl. Maj:t stadgas för anslagets åtnjutande.

Då förökningen af de genom föreningen frambragta förädlade

utsädesstammarne synes numera vara på ett fullt betryggande sätt ordnad,

samt föreningen för uppehållande af sin för jordbruket synnerligen

gagnande verksamhet fortfarande är i behof af det hittills anvisade

statsanslaget, har Riksdagen såsom bidrag till uppehållande af Sveriges

utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för

år 1911 anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

24:o) I punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af

1,500 kronor till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning.

Från och med år 1892 har Riksdagen årligen på extra stat anvisat

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

ett belopp af 1,000 kronor till utbildande af en elev i boskapsskötsel

och mejerihushållning. Ändamålet med anställandet af ifrågavarande

elev har varit, att man på detta sätt städse inom landet skulle äga tillgång

på personer, särskildt utbildade för att kunna antagas till konsulenter

i nämnda grenar af landthushållningen.

På senare tider har enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår,

i den mån lefnad skostnaderna ökats, mött allt större svårighet att få

denna elevplats väl besatt. För undanröjande af dessa svårigheter har

nu föreslagits en höjning med 500 kronor af det till eleven utgående

arfvodet, i sammanhang hvarmed eleven, som i sina åligganden i viss

män är likställd med fiskeristipendiaterna och efter arfvodesförhöjningen

blefve med dessa likställd jämväl i aflöningshänseende, skulle

benämnas stipendiat.

Då det är synnerligen angeläget, att för konsulentverksamhet särskildt

utbildade personer finnas att tillgå vid besättande af konsulentbefattningarna,

torde ifrågavarande anslag fortfarande vara af behofvet påkalladt,

helst antalet af de konsulenter, som staten och hushållningssällskapen

numera anställa, är långt större än år 1892, då anslaget

första gången beviljades. På grund häraf och då Riksdagen funnit

skälen för anslagets höjande öfvertygande, har Riksdagen, som icke haft

något att erinra emot att benämningen elev utbytes mot benämningen

stipendiat, till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

25:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders lvungl. Maj:t

har Riksdagen, i likhet med hvad som under föregående år ägt rum,

för anställande af eu förste och en andre torfingenjör samt tre torfassistenter

på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 2o,000 kronor.

26:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Eders

Kungl. Maj:t till upprätthållande af en torfskola under åren 1908 1912

beviljat ett anslag af 35,000 kronor och häraf på extra stat för hvart

och ett af åren 1908—1910 anvisat ett belopp af 7,000 kronor, får

Riksdagen anmäla, att Riksdagen, på grund af Eders Kungl. Maj:ts i

punkt 28 gjorda framställning, af det utaf 1907 års Riksdag beviljade

anslag å 35,000 kronor till upprätthållande af en torfskola under åren

1908—1912 på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

27:o) Med erinran, att Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907

för nedannämnda ändamål å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000

kronor, får Riksdagen vidare anmäla, att Riksdagen, i enlighet med

hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och i likhet med hvad för innevarande

år ägt rum, medgifvit, att Eders Kungl. Maj:t må för vidtagande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

af sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen

af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets

torfmossar befintliga bränsletillgång, under år 1911 i mån af behof

disponera hvad vid utgången af år 1910 icke blifvit användt af de

tidigare för samma ändamål å extra stat beviljade medel.

28:o) I punkt 30 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.

Departementschefen har vid hemställan om aflåtande af förevarande

framställning uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Eders

Kungl. Maj:t torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande

meddela enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till

föreningen för innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland

annat, föreskrifva, att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket

kostnaden skulle bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af

föreningens förvaltning, med skyldighet att om revisionen afgifva

yttrande till jordbruksdepartementet, samt att föreningen fortfarande

skulle i afseende å sin verksamhet vara underkastad särskild inspektion

från statens sida, hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande

år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.

Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen

på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,

som, efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000

kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen

möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas

fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.

Då de skäl, som sålunda föranledde anslagshöjningen nästlidet

år, fortfarande gälla i oförminskad grad, har Riksdagen till understöd

åt Svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 35,000 kronor.

29:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 31 föreslagit

Riksdagen att dels på extra stat för år 1911 till åtgärder för höjande

af det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 280,000 kronor dels ock

medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke blifvit användt

af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1910 för

enahanda ändamål af Eders Kungl. Maj:t disponeras.

Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen

hvarje år allt sedan 1901 anvisat anslag, som, från att för år 1902 hafva

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

uppgått till 25,000 kronor, alltjämt ökats, så att för innevarande år

beviljats ett anslag af 240,000 kronor, däraf dock 18,000 kronor afsetts

att användas till täckande af beräknad brist i anslaget för år 1909.

Återstående 222,000 kronor äro afsedda att disponeras på följande sätt:

penningpris vid premiering af mindre jordbruk ............ 39,000 kronor.

premielån vid premiering af mindre jordbruk.................. 35,000 „

kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 13,000 ,,

kontrollföreningars årsanslag ................................................ 25,000 ,,

studieresor.................................................................................... 20,000 „

småbrukarkurser ....................................................................... 30,000 „

understödjande och premiering af sådana mindre odlingsföretag,

hvilka icke på annat sätt kunna komma i

åtnjutande af statsbidrag ................................................... 50,000 ,,

anordnande af undervisning, som afser att främja det

mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan komma

i åtnjutande af statsunderstöd .......................................... 10,000 „

Summa 222,000 kronor.

För främjande af det mindre jordbruket skulle för år 1911 enligt

Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning erfordras följande

anslag:

penningpris vid premiering af mindre jordbruk ............ 39,000 kronor.

premielån vid premiering af mindre jordbruk.................. 35,000 „

kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 16,000 „

kontrollföreningars årsanslag ............................................... 25,000 „

studieresor.................................................................................... 26,000 ,,

undervisningskurser .................................................................. 50,000 ,,

jordbrukskonsulenter.................................................................. 37,500 „

premiering af odlingsföretag.................................................. 50,000 ,,

öfrig undervisning............................................................... 10,000 „

tillhopa 288,500 kronor.

Härjämte erfordrades för täckande af de utgifter för ifrågavarande

ändamål, som äro af beskaffenhet att böra gäldas af för år 1909 afsedda

medel, utöfver hvad förut beviljats ett belopp af 15,000 kronor.

Sammanlagda summan af de medel, som af innevarande Riksdag borde

anvisas under förevarande anslagstitel, uppginge alltså till 303,500 kronor.

Som emellertid besparingar å föregående års anslag förefunnes till

sammanlagdt 23,383 kronor 2 öre, hvilka vore tillgängliga att för ända
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

målet disponeras, kunde det belopp, som borde af Riksdagen för nästa

år beviljas, begränsas till i rundt tal 280,000 kronor.

Den föreslagna höjningen af anslagsposten kontrollföreningars

organisationsanslag är föranledd däraf, att statsbidraget till bestridande

af kostnaderna för sådana föreningars organisation, enligt förra årets

Riksdags beslut i ämnet, blifvit höjdt från 150 kronor till 200 kronor

för hvarje förening.

Den för år 1911 ifrågasatta anslagshöjningen i öfrigt — ökning

af posterna studieresor med 6,000 kronor och undervisnings- (småbrukar-)

kurser med 20,000 kronor samt nyuppförande af posten jordbrukskonsulenter

med 37,500 kronor — är af Eders Kungl. Maj:t föreslagen i

hufvudsaklig anslutning till ett af den med anledning af Riksdagens i

underdånig skrifvelse den 22 maj 1907 framställda begäran om utredning

i fråga om småbrukarundervisningens ordnande tillsatta så kallade

landtbruksundervisningskommittén i berörda afseende afgifvet förslag.

Den 15 oktober 1909 har Eders Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse

angående statsanslag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket

att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ändamålet

fortfarande anvisas. Enligt denna kungörelse må, i öfverensstämmelse

med hvad jämväl dessförinnan i ämnet gällt, i fråga om premiering af

mindre jordbruk af statsmedel utgå, såsom understöd för verkställande

af visst förbättringsarbete, premielån intill hälften af den utaf premieringsnämnd

beräknade kostnaden för det förbättringsarbete, för hvars utförande

lånet lämnas, dock ej till högre belopp än 75 kronor. När det

med premielånets beviljande afsedda arbetet utförts och blifvit godkändt,

upphör låntagarens återbetalningsskyldighet, hvadan för sådant fall lånet

alltså får karaktär af gåfva. Härutinnan har nu af Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatts en ändring därhän, att premielån skulle utlämnas såsom ett

verkligt lån, hvilket under alla förhållanden skulle återbetalas, därvid

emellertid, för att lånet fortfarande skulle kunna betraktas såsom ett

erkännande för visade goda ansatser till det egna jordbrukets ytterligare

förbättrande, villkoren för återbetalningen borde göras fördelaktiga, i

hvilket afseende ifrågasatts, att lånen skulle vara rånte- och, under de

tre första åren, amorteringsfria samt under därpå följande sju år återbetalas

med en sjundedel årligen.

Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket bör gifvetvis

anslag beviljas jämväl för nästkommande år; och har Riksdagen, med

nedan angifna undantag, funnit den ifrågasatta höjningen af anslaget

utöfver hvad för innevarande år beviljats af omständigheterna påkallad.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Beträffande den ifrågasatta omläggningen af premielånen har Riksdagen

visserligen ansett det principiellt riktigt att behandla dessa lån

såsom verkliga lån, och, därest fråga varit om lån till större belopp,

skulle Riksdagen utan tvekan bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Då emellertid ifrågavarande lån äro förhållandevis små — högsta beloppet

däraf uppgår ju till 75 kronor — och enligt förslaget skulle återbetalas,

efter att hafva utestått tre år amorteringsfria, under loppet af sju år,

skulle, enligt Riksdagens mening, bestyret med bokföringen af och kontrollen

å lånens behöriga återbetalande samt, i fall af inbetalningarnas

uteblifvande, med desammas indrifvande eller anskaffande af för vederbörande

långifvares redovisning erforderligt bevis om låntagares insolvens,

blifva förenadt med omgång och besvär, som ej stode i rimligt förhållande

till dess föremål. På grund häraf och då det ej är uteslutet,

att en omläggning af villkoren för åtnjutande af premielånen i af Eders

Kungl. Maj:t angifven riktning skulle, då lånen gifvetvis därigenom blefve

mindre begärliga, verka hämmande på det genom dessa lån hittills i

hög grad befordrade förbättringsarbetet vid småbruken, har Riksdagen

ej funnit skäl att frångå nu gällande bestämmelser i ämnet.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen anställandet af

jordbrukskonsulenter vara ett så viktigt led i de behöfliga åtgärderna

för småbrukarundervisningens höjande, att statsbidrag därtill bör i detta

sammanhang beviljas. Det af Eders Kungl. Maj:t såsom bidrag för hvarje

konsulent ifrågasatta beloppet, 2,500 kronor, eller samma belopp, som

under de senare åren utgått såsom bidrag till aflöning åt jordbrukskonsulent

i Dalarne och Norrland, har Riksdagen funnit skäligt. Beträffande

antalet af de nya statsunderstödda konsulenterna har Riksdagen

däremot, särskildt med hänsyn till bristen å för befattningarna fullt

kvalificerade och i öfrigt lämpliga personer, funnit detsamma kunna

tills vidare begränsas till tio stycken. Såsom bidrag till deras aflöning

erfordras alltså 25,000 kronor, hvadan det af Eders Kungl. Maj:t för

detta ändamål äskade belopp, 37,500 kronor, liksom slutsumman af de

under förevarande punkt i statsverkspropositionen begärda anslag, kan

nedsättas med 12,500 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

dels på extra stat för år 1911 till åtgärder för höjandet af det

mindre jordbruket beviljat ett anslag af 207,500 kronor,

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke

blifvit anviindt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år

1910 för enahanda ändamål af Eders Kungl. Maj:t disponeras.

Eib. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

30:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.

För inrättande af nämnda konsulentbefattning beviljade 1909 års

Riksdag enahanda belopp som nu äskas, 6,500 kronor, däraf 4,000 kronor

skulle utgå såsom aflöning åt konsulenten och 2,500 kronor användas

till bestridande af kostnaderna för hans resor. Sedan Eders Kungl.

Maj:t den 15 oktober 1909 utfärdat reglemente för statskonsulenten för

det mindre jordbruket, har, enligt Riksdagen tillhandakommen uppgift,

en dylik konsulent blifvit antagen för innevarande år och trädt i verksamhet.

Då uppenbarligen sådan konsulent bör fortsättningsvis anställas

jämväl efter utgången af sistnämnda år, har Riksdagen till anställande

af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra stat för år 1911

anvisat ett anslag af 6,500 kronor.

31:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 33 föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1911 bevilja dels till ökadt statsbidrag

till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt dels

till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda undersökningar

af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000

kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

Under en följd af år har Eders Kungl. Maj:t till smörprofningar i

Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i

allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under de

senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag

till dessa smörprofningar har dessutom Riksdagen för hvart och

ett af åren 1906—1910 beviljat å extra stat 10,000 kronor, hvarjämte

för sistnämnda år ytterligare beviljats till anställande i samband med

smörprofningarna af särskilda undersökningar af vattenhalten i svenskt

exportsmör ett anslag af 6,000 kronor. Sistnämnda anslag var omedelbart

föranledt af vissa import försvårande förhållanden å den engelska

smörmarknaden, hvarest hufvudparten af det svenska exportsmöret afsättes.

Enligt hvad af förenämnda statsrådsprotokoll framgår lär också

anslaget i sin mån hafva bidragit till att underlätta vår smörexport

på England.

Som behof af ifrågavarande anslag otvifvelaktigt förefinnes jämväl

för nästkommande år, har Riksdagen å extra stat för år 1911 beviljat

dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag

af 10,000 kronor;

dels ock till anställande i samband med smörprofningarna af sär
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9. 51

skilda undersökningar af vattenhalten i svenskt exsportsmör ett anslag

af 6,000 kronor

eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.

32:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett för åren 1909

och 1910, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 20,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 35, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap på

extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 17,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med

den för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för

anordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, har Riksdagen

såsom bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för

nötboskap på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 17,000 kronor.

34:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1907—1910 ägt rum, till främjande af nötboskapsafveln inom

Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1911 ett anslag af 5,000

kronor.

Hästafyelns förbättrande.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 37 föreslagit Riksdagen

att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

på extra stat för år 1911 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.

För hvart och ett af åren 1905—1910 har Riksdagen på extra

stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för

extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med

förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom

biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar

samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade

från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Beträffande

anslaget för sistnämnda år hade Eders Kungl. Maj:t på hemställan afstuteriöfverstyrelsen

för ökandet af den extra personalen med två man hos

nästlidna års Riksdag gjort framställning om höjning af berörda anslag

för år 1910 till samma belopp, som nu begäres för år 1911. Riksdagen,

som emellertid icke blifvit öfvertygad om nödvändigheten af den

föreslagna anslagshöjningen, beviljade för innevarande år endast det

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

förut öfliga anslaget, 3,790 kronor. Jämväl den nu ånyo ifrågasatta

anslagshöjningen är föranledd af behofvet att öka den extra personalen

med två man. Till stöd härför har departementschefen anfört, bland

annat, att i den vid uppfödningen af unghingstarna synnerligen viktiga

motioneringen och dressyren under de senare åren på grund af bristande

tillgång på härför lämplig personal måst göras en inskränkning, som

lätt kunde menligt inverka på de unga hingstarnes utveckling, samt

att det äldre hingstmaterialet kräfde en alltmer omsorgsfull skötsel af

den ordinarie stallbetjäningen, hvilken under hittills varande förhållanden

måst delvis anlitas äfven för unghingstarnas motionering.

Då Riksdagen af hvad departementschefen i ärendet anfört blifvit

öfvertygad om behofvet af det nu begärda anslaget, har Riksdagen för

bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på

extra stat för år 1911 beviljat ett anslag af 4,630 kronor.

Befrämjande af husslöjden.

36:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 38

gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1911 anvisat,

dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,

dels såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas

Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord

tjänstgör, 1,500 kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 39, föreslagit Riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn

och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna

på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har alltså, i likhet med hvad för nästföregående

och innevarande år skett, till underhålls- och driftkostnad

för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige

omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafs
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

fisken under annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat för

år 1911 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.

38:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till

bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat

för år 1911 anvisa 5,200 kronor.

Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904

års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren

1908—1910 beviljats ett belopp af 5,200 kronor. Jämväl för år 1911

böra gifvetvis medel för ändamålet anvisas. I afseende å det därför erforderliga

beloppet har emellertid Riksdagen, som visserligen ej ansett sig

böra vidtaga en nedsättning däraf, dock, med hänsyn till försäkringspremiernas

i förhållande till kostnaderna för fartygets anskaffning höga

belopp, funnit det önskvärdt, att försäkringskostnaden kunde något

nedbringas.

Under uttalande häraf får Riksdagen alltså anmäla, att Riksdagen

till bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak på

extra stat för år 1911 anvisat 5,200 kronor.

39:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1905—1910 ägt rum,

till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige

omgifvande hafven, på extra stat för år 1911 beviljat

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1911 till

och med den 30 april 1912 21,000 kronor,

dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en

internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för

tiden från och med den 22 juli 1911 till och med den 21 juli 1912

5,100 kronor,

eller tillsammans 26,100 kronor.

40:o) I anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 42

föreslagit har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för hvart och ett af

åren 1903—1910 ägt rum, såsom bidrag till anordnande af undervisningskurser

i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och landsting för ändamålet

bidraga med tillsammans minst 2,000 kronor, på extra stat för år

1911 anvisat ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att låta titaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor.

41:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening,

på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 15,500 kronor,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000

kronor.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

på extra stat för livartdera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med

8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000

kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet.

För år 1910 beviljades föreningen statsanslag dels för förstnämnda

ändamål med enahanda belopp som förut, 8,500 kronor, och dels såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet med 7,000

kronor. Förändringen i afseende å sistnämnda anslagspost var föranledd

hufvudsakligen af föreningens behof af ökad personal för sin alltmer

omfattande verksamhet.

Då föreningen synes jämväl för nästa år vara i behof af statsunderstöd

för enahanda ändamål och till samma belopp som för innevarande

år, har Riksdagen till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 15,500 kronor,

däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000

kronor.

42:o) På grund af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

bestridande af underhålls- och driftkostnader för det för fiskeriadministrationens

behof byggda fartyg på extra stat för år 1911 beviljat ett

anslag af 7,500 kronor.

43:o) Under erinran, dels att Riksdagen nästlidna år beslutat att

till anställande af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling

i större skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges

Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens förfogande ett belopp af

8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år 1910, 1,900 kronor år 1911

samt 1,900 kronor år 1912, dels ock att Riksdagen i enlighet härmed

för ändamålet å extra stat för innevarande år uppfört ett belopp af

4,700 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen med anledning af

Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda framställning anvisat, till anställande

af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling i större

skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde,

af det utaf 1909 års Riksdag till landtbruksstyrelsens förfogande ställda

belopp, 8,500 kronor, på extra stat för år 1911 1,900 kronor.

44:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, till bestridande af ytterligare kostnader för verkställande af under
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

sökning af de lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till

behofvet af och betingelserna för anläggning af nya och förbättring af

redan befintliga fiske- och mindre hamnar, utöfver på extra stat för år

1906 anvisade 20,000 kronor, på extra stat för år 1911 bevilja ett

belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

På framställning af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1905 års Riksdag

för verkställande af undersökning af de lokala förhållandena å

Sveriges kuster med hänsyn till behofvet af och betingelserna för anläggning

af nya och förbättring af redan befintliga fiske- och mindre

hamnar på extra stat för år 1906 ett anslag af 20,000 kronor.

Denna undersökning skulle verkställas af en kommission, i hvilken

såsom ledamöter skulle ingå, bland andra, en med hafsfiske! väl förtrogen

fiskeritjänsteman samt en inom hamnbyggnadsväsendet väl förfaren

hamningenjör eller hamnbyggmästare. Med afseende härå utsågos

till ledamöter i kommissionen byråchefen i landtbruksstyrelsen Filip

Trybom och f. d. chefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet majoren

Wilhelm Gagner.

Kommissionen har numera efter mer än treårigt arbete fullgjort

sin uppgift och afiämnat sitt betänkande jämte bilagor. De sålunda

aflämnade handlingarna utgöras af dels utförliga protokoll, hållna vid

kommissionens sammanträden, dels kommissionens allmänna betänkande,

som innehåller förslag till planer för statens understödjande af ifrågavarande

hamnanläggningar, förbättring af redan anlagda hamnar,

hamnarnas underhåll med mera, en större öfversiktstabell, angifvande

kostnaderna för de ifrågasatta hamnarbetena, den ordning, hvari dessa

enligt kommissionens mening böra komma till utförande, den omfattning,

hvari staten synes böra bidraga till kostnadernas bestridande i

hvarje särskild! fall och så vidare, dels kommissionens speciella

betänkande, som upptar redogörelse för de å hvarje särskild plats

föreslagna arbetena, motivering till hvad som sålunda blifvit ifrågasatt

med mera, dels ett antal af öfver femtio stycken kartor och hamnplaner,

som utarbetats för att det under kommissionens undersökningar insamlade,

för de ifrågasatta hamnbyggnadsarbetenas framtida utförande

synnerligen värdefulla materialet skall komma till största möjliga nytta,

dels slutligen ritningar in. m. öfver en serie olika typer för konstruktion

af hamnarmar, vågbrytare och tilläggsbryggor, som måst uppgöras

för beräkning af kostnaderna för hamnanläggningar under så olika

förhållanden som exempelvis vid västkusten och utmed Bottniska viken,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

vid öppen kust eller i skärgård. Berörda kartor, hamnplaner och

ritningar m. m. hafva utförts under ledning af majoren Gagner och

efter af honom utarbetad plan. Kommissionens öfriga handlingar hafva

utan anlitande af någon kommissionens sekreterare, med undantag

endast för protokollet vid kommissionens slutsammanträde i Stockholm,

blifvit — hvad de hamntekniska delarna beträffar i samråd med majoren

Gagner — utarbetade af byråchefen Trybom, som samtidigt tjänstgjort

såsom kommissionens ordförande samt handlagt kommissionens vidlyftiga

brefväxling med myndigheter och i undersökningen intresserade

personer.

Kommissionens nu ifrågavarande ledamöter hafva icke kommit i

åtnjutande af annan ersättning för detta sitt omfattande arbete än den

rese- och traktamentsersättning, de i egenskap af ledamöter i kommissionen

ägt uppbära vid förrättning å andra platser än deras respektive

hemorter.

Då det af 1905 års Riksdag beviljade anslaget till ifrågavarande

undersökning helt åtgått till andra af undersökningen föranledda utgifter,

har nu äskats, för att bereda byråchefen Trybom och majoren

Gagner ersättning för deras ofvanberörda arbeten med 3,000 kronor

hvardera, ett tilläggsanslag å 6,000 kronor.

Då enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår större delen af

ifrågavarande arbete utförts under tiderna mellan kommissionens sammanträden

ute i orterna, hvadan ersättning icke i någon mån därför

utgått, och å icke tjänstetid samt Riksdagen funnit den ifrågasatta ersättningen

skälig, har Riksdagen, till bestridande af ytterligare kostnader

för verkställande af undersökning af de lokala förhållandena å Sveriges

kuster med hänsyn till behofvet af och betingelserna för anläggning af

nya och förbättring af redan befintliga fiske- och mindre hamnar, utöfver

på extra stat för år 1906 anvisade 20,000 kronor, på extra stat för år

1911 beviljat ett belopp af 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att låta förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna nämnda belopp.

Den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten.

45:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för uppehållande under år 1911 af verksamheten vid den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor

samt att för verkställande under år 1911 af hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000

kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.

I riksstaten för innevarande år äro för uppehållande under året

af verksamheten vid den hydrografiska byrån med underlydande observationsstationer

samt för verkställande under året af hydrografiska

specialundersökningar uppförda extra anslag till enahanda belopp, som

nu för ändamålen begäras för år 1911. Ehuru sålunda anslagsbeloppen

för båda åren äro lika, är dock, vidkommande de under anslagen ingående

särskilda utgiftsposterna, i afseende å anslagen till förstnämnda

ändamål att märka den skillnad, att i det begärda anslaget för år 1911

uteslutits den under anslaget för år 1910 ingående posten å 5,000 kronor

till anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar, men

att i stället vissa af de öfriga posterna däri tillsammans höjts med ett

mot nämnda summa svarande belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra vare sig emot den afsedda

användningen af anslaget eller mot framställningen i öfrigt, får med

hänvisning till hvad Riksdagen i skrifvelse angående regleringen af

utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrat angående det i

statsrådsprotokollet omförmälda anslaget till de meteorologiska observationerna

anmäla, att Riksdagen

dels, för uppehållande under år 1911 af verksamheten vid hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,

på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 50,000 kronor;

dels ock, för verkställande under ar 1911 af hydrogeologiska specialundersökningar,

på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 3,000

kronor;

eller tillhopa 53,000 kronor.

Domänstyrelsen.

46:o) I en den 8 april 1910 till Riksdagen aflåten proposition,

nr 190, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen, bland annat, att för anställande af en extra amanuens hos

domänstyrelsen samt för beredande åt styrelsen af ökade medel till

renskrifningskostnader och vikariatsersättningar m. m. på extra stat

Bi/i. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för år 1911 anvisa ett anslag af 6,000 kronor att enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande för ändamålet användas.

Det sålunda begärda anslaget är afsedt för bestridande af kostnader

för ytterligare en forstligt bildad amanuens med aflöning af

2,400 kronor, för renskrifning och tryckning samt för vikariatsersättning

och dylikt. Hvad till ådagaläggande af behofvet af ökade medel

för de två sistnämnda ändamålen anförts har Riksdagen funnit öfvertygande.

Däremot torde, enligt Riksdagens förmenande, med hänsyn

till den decentralisation i skogsförvaltningen, som vidtagits i sammanhang

med den år 1908 genomförda omorganisationen af och löneregleringen

för skogsstaten, behofvet af en ytterligare amanuensbefattning

hos domänstyrelsen med skäl kunna ifrågasättas. Som emellertid

nämnda förändring i skogsförvaltningen inträdt först med början af

innevarande år, då den nya instruktionen för skogsstaten blifvit gällande,

hvadan ändringen ej torde hinna till år 1911 åstadkomma

någon afsevärd lättnad i styrelsens arbetsbörda, samt styrelsens behof

för närvarande af ifrågavarande amanuens torde genom hvad därom i

ärendet anförts få anses ådagalagdt, har Riksdagen icke velat undandraga

sig att nu bevilja medel för ändamålet. Huruvida så bör ske

jämväl framdeles lärer Riksdagen sedermera och så länge anslaget i

fråga är afsedt att uppföras å extra stat för hvarje år få tillfälle att

särskildt pröfva.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för anställande

af en extra amanuens hos domänstyrelsen samt för beredande åt

styrelsen af ökade medel till renskrifningskostnader och vikariatsersättningar

m. m. på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 6,000

kronor, att enligt Eders Kungl. Majrts bestämmande för ändamålet

användas.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomiiner.

47:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, å

extra stat för år 1911 anvisat

dels till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,

dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag

45,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

5»

Skogsinstitutet.

48:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för nästföregående

och innevarande år ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid

skogsinstitutet, på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 8,000

kronor.

Landtmäteristaten.

49:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 51 föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor å extra stat för år 1911 anvisa ett förslagsanslag

å 30,000 kronor.

I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten

i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för innevarande

år ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna

för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor. Gifvetvis

erfordras jämväl för år 1911 anslag för samma ändamål. På grund

häraf och då den nya organisationen af landtmäteristaten först med

innevarande år trädt i kraft och erfarenhet följaktligen ännu icke kunnat

vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga anslagets

storlek, har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare företagna

tjänsteresor, å extra stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag å 30,000

kronor.

50:o) I eu till Riksdagen den 8 april 1910 afbiten proposition, nr

186, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 33,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens

ordnande och bedrifvande under läsåret 1910—1911 i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af landtmäteristyrelsen den 6

november 1909 framställdt, i statsrådsprotokollet närmare angifvet förslag,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1910 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt

belopp.

Gällande bestämmelser angående omfattningen af de för landtmäteriexamen

erforderliga kunskaper fastställdes år 1864 och de närmare

bestämmelserna om fordringarna för godkända insikter i de olika

i nämnda examen ingående ämnena år 1881. Till bestridande af de

med landtmäteriundervisningen förenade kostnaderna bar under en lång

följd af år till och med år 1908 varit å landtmäteristyrelsens stat uppfördt

ett anslag af 3,000 kronor. Därutöfver har för ändamålet anvisats,

för år 1908 för anordnande vid generallandtmäterikontoret af en kurs

i triangelmätning 5,000 kronor, för år 1909 för bestridande af kostnaderna

för undervisning vid generallandtmäterikontoret af landtmäterielever

8,000 kronor samt för innevarande år för sistnämnda ändamål

likaledes 8,000 kronor samt för anordnande af en kurs i triangelmätning

5,500 kronor.

Under den tid, som förflutit sedan landtmäteriundervisningen erhöll

sin nuvarande organisation, hafva fordringarna på landtmätarnas tjänsteförrättningar

i hög grad stegrats. Då emellertid nämnda undervisning

under tiden icke följt utvecklingen, har förhållandet gifvetvis blifvit

detsamma med landtmäteriförrättningarnas i främsta rummet på förrättningsmännens

utbildning beroende beskaffenhet, hvadan de brister, som

vidlåda vårt landtmäteriväsen, kommit att framträda allt mer. Och

dessa brister torde hädanefter blifva i än högre grad kännbara till följd

af den med detta år genomförda omorganisationen af landtmäteristaten

i orterna, då nämligen därigenom markägaren, som förut kunnat anlita

den landtmätare, för hvilken han haft största förtroendet, numera är

hänvisad till vederbörande distriktslandtmätare. Att råda snar bot för

missförhållandena på ifrågavarande område torde därför vara en på

staten ankommande angelägenhet af största vikt, och medlet härför

torde icke kunna vara annat än en genomgripande omdaning af landtmäteriundervisningen.

Ett förslag i berörda afseende måste naturligen

därför blifva ganska omfattande. Så är ock förhållandet med det förslag,

som i nu förevarande proposition förelagts Riksdagen till pröfning.

Med hänsyn till den grannlaga uppgift, som är landtmätarna anförtrodd,

och de synnerligen viktiga intressen, som äro till deras sakkunniga

bedömande och afgörande öfverlämnade, anser Riksdagen det

vara af stor vikt, att dessa statstjänare erhålla sådan utbildning, att

någon ovisshet icke behöfver råda rörande deras sakkunskap inom de

olika kunskapsgren ar, hvilka deras verksamhet berör. Då dessa synpunkter

synas Riksdagen hafva blifvit i ifrågavarande förslag till landt
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

mäteriundervisningens ordnande på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda

samt Riksdagen icke haft något att erinra mot vare sig förslaget

eller de för undervisningens ordnande och bedrifvande under nästa läsår

i enlighet därmed beräknade kostnaderna, har Riksdagen på extra stat

för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af

33,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens ordnande

och bedrifvande under läsåret 1910—1911 i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af landtmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda,

i statsrådsprotokollet närmare angifna förslag, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis

för ändamålet utanordna erforderligt belopp.

Rikets allmänna kartverk.

51:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkterna 53—56

föreslagit Riksdagen

dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1911 anvisa ett

anslag af 21,600 kronor,

dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket

anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år

1911 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande för ändamålet användas,

dels att för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1911 anvisa

ett anslag af 25,950 kronor,

dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid

samma afdelning på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag af 2,700

kronor.

Hvad sålunda för allmänna kartverket å extra stat äskats för

nästa år skiljer sig från hvad för innevarande år beviljats därutinnan,

att förstnämnda anslag höjts från 19,200 kronor med 2,400 kronor

till 21,600 kronor och sistnämnda anslag sänkts från 30,950 kronor

till 2,700 kronor. Anslagsökningen är afsedd att bereda medel, dels

800 kronor för anställande af ytterligare en vaktmästare och dels

1,600 kronor för bestridande af ökade utgifter för betjäning, städning,

uppvärmning och belysning. Såsom skäl härför har uppgifvits dels att,

medan hittills medel för dessa kostnader utgått från det under fjärde

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

hufvudtiteln uppförda anslaget till generalstaben, i hvars byggnad en

del af kartverkets lokaler är o inrymda, bidrag till nämnda kostnader ej

vidare kan påräknas från berörda anslag, dels ock att kartverkets personal

från och med innevarande år ökats med fyra geodeter och dess

lokaler med anledning däraf jämväl utvidgats. Beträffande anslaget

för anskaffande af instrument och inventarier vid kartverkets geodetiska

afdelning står detta i full öfverensstämmelse med den af kartverkskommissionen

uppgjorda, förra årets Riksdag delgifna och af Riksdagen

utan erinran lämnade planen för sådan anskaffning.

Då Riksdagen icke funnit något att erinra i afseende å de under

förevarande punkter af statsverkspropositionen begärda anslagen, har

Riksdagen alltså på extra stat för år 1911 anvisat

dels för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m. ett anslag af 21,600 kronor;

dels för höjning af arfvodena åt de vid ekonomiska kartverket

anställda kvinnliga ritare och ritbiträden ett anslag af 1,000 kronor, att

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet användas;

dels för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning ett anslag af 25,950 kronor;

dels ock för anskaffande af instrument och inventarier vid samma

afdelning ett anslag af 2,700 kronor.

Sveriges geologiska undersökning.

52:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till bestridande af kostnaderna under år 1911 för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda

institutions undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 36,000 kronor.

53:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af

Eders Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor samt att Riksdagen

däraf anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor

och för år 1910 ett belopp af 167,000 kronor, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

af det utaf 1908 års Riksdag beviljade anslaget å 580,610

kronor för verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning,

å extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 134,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 67,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

63

Vägunderhållet på landet.

54:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1911 anvisat, för bestridande

af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

35,000 kronor.

55:o) Vidare och i anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af

åren 1907—1910 skett, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

på extra stat för år 1911 anvisat 150,000 kronor.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 61 föreslagit Riksdagen

att dels på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ställa ett anslag af 120,000 kronor, att användas till förekommande och

hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel

förskottsvis för ändamålet utanordna 15,000 kronor, dels ock medgifva,

att hvad vid utgången af år 1910 möjligen icke blifvit användt af

tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1911 användas för

enahanda ändamål.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för hvarje

år från och med år 1898 beviljat anslag, livilka utgått för år

1898 med................................................. kronor 50,000

1899 » » 50,000

1900 » » 50,000

1901 » ................................................... » 100,000

1902 » » 75,000

1903 » » 50,000

1904 » » 40,000

1905 » » 45,000

1906 » » 45,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

/

64 Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

1907 med................................................. kronor 60,000

1908 » » 70,000

1909 j> ................................................... » 70,000

1910 » » 95,000

Omfattningen af den verksamhet mot tuberkulosen hos nötkreaturen,

som med anlitande af ifrågavarande anslag hittills utöfvats, framgår

af följande i statsrådsprotokollet intagna, i afseende å år 1909 af

Riksdagen på grund af från landtbruksstyrelsen erhållna uppgifter, hvilka

emellertid angifvits icke vara fullt exakta, kompletterade tabell.

1 År-

Sammanlagda an-

talet undersökta

djur.

För första gången profvade

besättningar.

Antal besättningar

reaktionsfria vid

första pröfningen.

Ompröfvade besättningar.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

°/o reage- rande af

djuren.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

°/o rea»

gerande

af

djuren.

”/i# 1897-1898 ............

63,374

1,651

48,677

31.7

570

130

6,970

9.3

1899 .....................

63,601

1,325

37,994

27.5

532

246

13,150

7.1

1900 .....................

68,615

1,528

43,988

31.4

574

479

22,135

5.8

1901 ....................

65,682

1,391

34,595

35.4

537

602

27,016

5.8

1902 .....................

56,613

997

23,259

30. o

445

665

29,451

4.8

1903 .....................

58,768

895

19,253

29.4

387

740

34,473

5.4

1904 .....................

61,801

914

19,049

27.0

417

812

36,197

4.7

1905 .....................

70,051

1,143

23,360

28.7

565

896

40,033

4.9

1906 ....................

67,642

936

18,576

29.8

470

962

42,567

3.5

1907 .....................

70,935

880

17,860

27.2

447

1,020

46,838

3.2

1908 .....................

80,228

1,068

19,761

22.6

583

1,173

53,194

3.1

1909 .....................

90,000

1,354

24,082

24.7

-

1,346

58,641

3.7

Då verksamheten för bekämpande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

sålunda synes hafva fortgått och utvidgats med alltjämt gynnsamt

resultat, torde det vara af stor vikt att tillräckliga medel finnas

tillgängliga för fortsatt främjande af detta arbete. Och som Riksdagen

icke haft något att erinra emot beloppet af det för ändamålet äskade

anslaget eller i öfrigt, har Riksdagen alltså

dels på extra stat för år 1911 till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ställt ett anslag af 120,000 kronor, att användas till förekommande och

hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Eders

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1910 af tillgängliga medel

förskottsvis för ändamålet utanordna 15,000 kronor,

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1910 möjligen

icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under

år 1911 användas för enahanda ändamål.

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

57:o) Vidare bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels på extra stat för år 1911 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlanas, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländig]!

et för närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1911 ställa till Eders Kungl. Mapts förfogande,

under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd,

ett belopp af 200,000 kronor;

dels ock besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska

afdikningsanslaget dock med den förändringen, att bestämmelsen

att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande menighet bör efter offentligen

utfärdad kungörelse hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta må utgå.

Från och med år 1906 hafva, i stället för det förut i regel

årligen beviljade anslaget till »understödjande medelst anslag utan

återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande

bygd», af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål anvisats två särskilda

anslag, det ena under benämning »norrländska afdikningsanslaget» och

det andra under namn af »allmänna frostminskningsanslaget». Förstnämnda

anslag utgick för år 1907 med ett belopp af 500,000 kronor,

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens Skrifvelse Kr 9.

men har för åren 1908, 1909 och 1910 beviljats med ett till 700,000

kronor förhöjdt belopp. Det senare anslagets belopp bar alla fyra åren

utgjort 200,000 kronor. För erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag

från ifrågavarande båda anslag hafva af Riksdagen godkänts

vissa af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser,

och äro kungörelser härom utfärdade den 22 juni 1906 och den 5 juli

1907. För norrländska afdikningsanslaget kvarstår i nämnda allmänna

villkor och bestämmelser från den tid, då villkoren voro gemensamma

för alla med statsbidrag understödda frostminskningsföretag, bestämmelsen

att, »innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad kungörelse

vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta». Då i fråga om nyssnämnda anslag denna bestämmelse

saknade praktisk betydelse och numera vore ändamålslös, enär bidrag

utan återbetalningsskyldighet erhölles från anslaget, oberoende af företagets

ändamål, samt då inhämtandet af vederbörlig menighets yttrande

alltid vore förenadt med omgång för sökanden och besvär för vederbörande

kommunalstämma, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att nämnda

bestämmelse finge utgå beträffande norrländska afdikningsanslaget.

Af de utaf departementschefen lämnade uppgifterna angående

sammanlagda beloppen af under de närmaste åren sökta understöd från

ifrågavarande anslag ådagalägges ovedersägligen, att behofvet af anslaget

allt fortfarande kvarstår oförminskadt. På grund häraf och då Riksdagen

icke haft något att erinra emot den föreslagna ändringen i hittills gällande

villkor och bestämmelser för erhållande af statsbidrag från norrländska

afdikningsanslaget, har Riksdagen

dels på extra stat för år 1911 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1911 ställt till Eders Kungl. Majrts förfogande,

under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana

myrutdikningar och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp

af 200,000 kronor;

dels ock beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, beträffande norrländska

afdikningsanslaget dock med den förändringen, att bestämmelsen

att, innan statsbidrag beviljas, vederbörande menighet bör efter offentligen

utfärdad kungörelse hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet

och nytta må utgå.

Afdikningar å kronan tillhörig mark.

58:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen, i likhet med hvad för ett flertal föregående år ägt rum,

till bestridande af kostnader för afdikningar å kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag å 150,000 kronor.

Reglering af flottleder.

59:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i

ärendet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året 1909 och

1910 ägt rum, medgifvit,

dels att under år 1911 inflytande flottningsafgifter må användas

till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket;

dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande

af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen

äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1910 års

slut må finnas disponibla, må under år 1911 till enahanda ändamål

användas utan begränsning till vissa län.

Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

60:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet, på extra stat för år 1911 anvisa ett anslag

af 67,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren

1905—1909 anvisat ett extra anslag af 60,000 kronor samt för år 1910,

sedan en ny skogsvårdsstyrelse tillkommit, nämligen för Gottlands

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

läns landstingsområde, ett extra anslag af 67,500 kronor. Detta sistnämnda

anslag har efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats

mellan samtliga skogsvårdsstyrelser och med vissa belopp till enhvar

af dem, högst 4,000 kronor och lägst 1,000 kronor, med undantag för

nämnda skogsvårdsstyrelse, till hvilken utgått ett belopp af 7,500

kronor.

Då, enligt hvad departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet,

de sålunda beviljade anslagen varit nödiga för det med dem afsedda

ändamål och jämväl för år 1911 äro väl behöfliga för skogs vårdsstyrelserna,

har Riksdagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat

för år 1911 anvisat ett anslag af 67,500 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

61:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—1910

ägt rum, för skogsodlingens befrämjande för år 1911 beviljat ett extra

anslag af 100,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,

till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat

bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting

eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet

statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp än

det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera

af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets

utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva

redogörelse öfver användningen af de utaf staten samt af landsting

eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Försöksundersökning rörande skogarna inom viss del af landet.

62:o) I en till Riksdagen den 4 april 1910 aflåten proposition,

nr 143, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att för utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång

och tillväxt m. in. af skogarna i Värmlands län å extra stat

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens Skrifvelse År 9.

för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis

för ändamålet utanordna erforderlig del af beloppet.

Under de senaste årtiondena har skogshandteringen i synnerhet

genom den storartade utvecklingen af träförädlingsindustrierna samt

exporthandeln med skogsprodukter, såväl oförädlade som förädlade,

kommit att i allt högre grad intaga den ledande ställning i vårt lands

näringslif, som med rätta tillkommer denna på landets måhända rikaste

naturtillgång grundade näring. Och då en del af nämnda industrier

ännu torde stå i begynnelsen af sin utveckling samt allestädes i landet

förspörjes ett vaknande intresse för skogarna, deras skötsel och tillgodogörande

och hvad därmed i öfrigt sammanhänger, torde med visshet

kunna antagas, att skogshandteringen ännu ej nått sin slutliga plats

i nation alhushållningen. I mån som sålunda skogarnas betydelse för

landets ekonomiska välfärd växer, i samma mån blir gifvetvis vikten

däraf större, att skogskapitalet handhafves på ett fullt rationellt sätt,

så att detsamma å ena sidan utnyttjas i så hög grad som från ekonomisk

synpunkt och för skogens föryngring kräfves, men å andra sidan

icke genom afverkningen förminskas. Angående grunderna för en sådan

rationell skogshushållning, huru densamma bör åvägabringas samt i

hvad mån brister i nyssberörda afseenden vidlåda den nuvarande skogshushållningen,

därom råda som bekant för närvarande vidt skilda meningar.

Annat torde förhållandet ej heller kunna blifva, så länge man,

såsom fallet nu är, saknar grundförutsättningen för att klarhet i dessa

spörsmål öfver hufvud taget skall kunna vinnas, nämligen en i möjligaste

mån tillförlitlig kännedom om skogarnas verkliga virkesmassa och

den årliga virkestillväxten såväl i landet i dess helhet som beträffande

dess särskilda delar. Visserligen hafva skogarna inom mer eller mindre

begränsade områden här och hvar i landet varit föremål för undersökningar

i syfte att utreda deras beskaffenhet i nämnda afseenden. Men

då dessa undersökningar verkställts för olika ändamål och enligt skilda

metoder, torde desamma få anses vara af förhållandevis ringa värde vid

bedömandet af frågan om skogskapitalets nuvarande storlek och afkastningsförmåga.

Af än mindre betydelse för frågan äro de uppskattningar

af hela landets skogstillgångar samt den årliga tillväxten och afverkningen,

som tid efter annan verkställts af enskilda, med skogs förhållandena

i landet visserligen väl förtrogna personer. Dessa uppskattningar,

som i större eller mindre grad, af brist på tillförlitliga uppgifter, grundats

på blotta antaganden, hafva nämligen ledt till sinsemellan så

olika resultat, att de endast ådagalägga behofvet af en sakkunnigt och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

systematiskt utförd undersökning af landet i dess helhet såsom den enda

tillförlitliga utgångspunkten för en uppskattning af det befintliga skogskapitalet.

Med ofvan angifna uppfattning måste Riksdagen finna den vid

skogsvårdsstyrelsernas möte i december 1908 uppkomna frågan om en

undersökning af landets skogar för utrönande af deras virkesmassa

och tillväxt m. m. af allra största betydelse såväl för landets ekonomiska

lif i allmänhet som särskilt för skogshushållningen.

I fråga om tillvägagångssättet vid en sådan undersökning har

Riksdagen funnit sig tilltalad af det i förberörda statsrådsprotokoll

återgifna, af den vid skogsvårdsstyrelsernas nämnda möte för ändamålet

utsedda kommission utarbetade programmet därför. Som det emellertid

gifvetvis är af synnerligen stor vikt att, innan en undersökning af hela

landet beslutes, vinna erfarenhet, huru den undersökningsmetod, som

därvid skulle tillämpas, verkar, finner Riksdagen det välbetänkt att,

såsom Eders Kungl. Maj:t föreslagit, till en början i försökssyfte utföra

undersökningen beträffande endast en del af landet. Genom en dylik

försöksundersökning gåfves dessutom tillfälle att fullständiga och ändra

metoden i de delar, där sådant kunde visa sig behöfligt.

Den landsdel, Värmlands län, som föreslagits för försöksundersökningen,

synes Riksdagen därför väl lämpad med hänsyn till dess förstuga,

i länets sydliga delar med mellersta Sverige och i dess nordliga delar

med norra Sverige jämförliga beskaffenhet.

Riksdagen har icke något att erinra i afseende å den för undersökningen

i fråga beräknade kostnaden. Då denna gifvetvis ej kan på

förhand fullt exakt bestämmas, torde det vara lämpligt, att, såsom föreslagits,

anslaget för ändamålet i riksstaten upptages såsom förslagsanslag.

På grund af hvad sålunda anförts och då det synes Riksdagen af

vikt, att anslaget må kunna disponeras för undersökningens omedelbara

påbörjande, har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, för utförande af en försöksundersökning rörande

virkestillgång och tillväxt in. m. af skogarna i Värmlands län å extra

stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis

för ändamålet utanordna erforderlig del af beloppet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

71

Förvaltningsbidrag till egnaliemslåneförmedlare.

63:o) Under punkt 68 har Eders Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen

att för beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare

för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader

och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare

en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,

hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden utbekomna

statslån vid samma års början häftat till staten, å extra stat

för år 1911 anvisa ett förslagsanslag af 95,000 kronor.

Då ifrågavarande förvaltningsbidrag äro ämnade att allt fortfarande

utgå efter de grunder, som därför hitintills gällt, samt de för

ändamålet erforderliga medlen, hvilka före innevarande år tagits från

egnahemslånefonden men för sistnämnda år utgått från ett särskildt

därför anvisadt extra anslag, för år 1911 synas böra beredas på samma

sätt som för innevarande år, har Riksdagen för beredande under år 1911

af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande af för dem genom

lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster med ett belopp,

motsvarande för hvarje låneförmedlare en half procent af den ej

till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren på grund af

från egnahemslånefonden utbekomna statslån vid samma års början häftat

till staten, å extra stat för år 1911 anvisat ett förslagsanslag af 95,000

kronor.

Lindring af fraktkostnaderna för kalk.

64:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911

anvisa, såsom förslagsanslag, 300,000 kronor.

För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat

för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000

kronor.

Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen

beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade blifvit betydligt

öfverskridet, på framställning af Eders Kungl. Maj:t höjde anslagets

belopp till 250,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Då emellertid enligt hvad utredningen i ärendet giiver vid handen

de verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål synas betydligt öfverstiga

innevarande års anslag, har Eders Kungl. Älaj:t ånyo hemställt

om eu förhöjning af anslaget med 50,000 kronor.

Riksdagen, som ansett den begärda ökningen af ifrågavarande

förslagsanslag af förhållandena påkallad, har alltså, för lindring af fraktkostnaderna

vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behof, på extra stat för år 1911 anvisat, såsom förslagsanslag,

300,000 kronor.

Befrämjande af afsättningen i utlandet af alster af svenskt

landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

65:o) På Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har Riksdagen,

i likhet med; hvad för innevarande år ägt rum, på extra stat för

år 1911 anvisat ett anslag af 20,000 kronor, att af Eders Kungl. Maj:t

användas till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

Internationella landtbruksinstitutet i Rom.

66:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—1910

ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella

landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1911 anvisat

ett anslag af 5,000 kronor.

Internationell mejerikongress i Stockholm.

67:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för femte internationella mejerikongressens

hållande i Stockholm år 1911 på extra stat för år 1911

anvisa ett anslag af 12,000 kronor.

De föregående internationella mejerikongresserna hafva hållits, den

första 1903 i Bryssel, den andra 1905 i Paris, den tredje 1907 i Haag

och den fjärde 1909 i Budapest. Vid samtliga dessa kongresser har

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Sverige, i likhet med nästan alla öfriga civiliserade länder, varit officiellt

representeradt. Anslutningen till kongresserna af enskilda deltagare liar

jämväl varit stor, i det att kongresserna i genomsnitt räknat öfver ett

tusental medlemmar från så godt som världens alla kulturstater. Enligt

beslut vid kongressen i Budapest skall den femte kongressen hållas i

Stockholm nästa år.

Omkostnaderna för denna kongress hafva med ledning af uppgifter

angående kostnaderna för liknande kongresser, som redan ägt

rum eller äro inom närmaste tiden planerade, beräknats till 32,000 kronor.

Däri ingår, bland annat, med ett sammanlagdt belopp af öfver

12,000 kronor utgifter för tryckning af kongressens förhandlingar, öfversättning,

tolk, stenografering och utgifvande af en bok om mejerihandteringen

i Sverige. Till täckande af kongresskostnaderna har på

enskild väg anskaffats garanti för 15,000 kronor. Då medlemsafgifterna

beräknats till 5,000 kronor, kräfves ytterligare ett belopp af 12,000

kronor. För beredande af detta sistnämnda belopp har nu ifrågavarande

anslag äskats.

Enligt Riksdagens öfvertygelse kommer ifrågavarande kongress, som

är ämnad att ställas i samband med det 21:a allmänna svenska landtbruksmöte!

i Örebro och hvilken med all säkerhet kommer att besökas

af ett stort antal på mejerihandteringens och nötboskapsafvelns områden

framstående personer från olika länder, att i hög grad bidraga till att

sprida kännedom om dessa näringars höga ståndpunkt i vårt land, och

således äfven att verka främjande för vår export. Med hänsyn härtill

har Riksdagen funnit kongressen vara väl värd statsunderstöd. Det i

sådant afseende begärda beloppet har icke gifvit Riksdagen anledning till

erinran.

Riksdagen har alltså, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för femte internationella mejerikongressens hållande i Stockholm år

1911, på extra stat för år 1911 anvisat ett anslag af 12,000 kronor.

Svenska fattigvårdsförbundet.

68:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året 1909 och 1910 ägt

rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år

1911 anvisat ett anslag af 8,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Håft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Karantänsanstalt för husdjur i Haparanda.

69:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom i punkten 74

gjorda framställning har Riksdagen vidare till uppförande af en karantänsanstalt

för husdjur i Haparanda på extra stat för år 1911 anvisat

ett belopp af 13,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riksdagen

att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, anvisa å extra stat för år 1911 ett anslag af 211,922 kronor.

Riksdagen har, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1911 ett anslag

af 211,922 kronor.

Extra lönetillägg.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 76 föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 14 januari 1910 angifna grunder, af extra lönetillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet

samt vid under sistnämnda departement lydande verk

och stater, å extra stat för år 1911 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp af 15,000 kronor.

I anledning af Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt af

statsverkspropositionen gjorda framställning har Riksdagen, såsom i

särskild skrifvelse anmälts, för beredande af extra lönetillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte uti jordbruksdepartementet

samt vid detta departement underlydande verk och stater, å extra stat

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

för år 1911 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 15,000 kronor

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra lönetillägg

skola gälla vissa i nämnda skrifvelse angifna grunder.

Stockholm den 9 juni 1910.

Med undersåtlig vördnad.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Bil.

\

Ordinarie anslagen under

Jordbruks
Departementschefen.

...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................

Landtbruksstyrelsen................................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. ......................................................................................................

Förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor ...........................................................................................

Veterinärundervisningen ........................................................................................................................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ..............................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ............................................................•..........................

Hästafvel^ förbättrande, reservationsanslag (däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................

| Fiskerinäringens understöd....................................................................................................................

Domänstyrelsen......................................................................................................................................

Skogsväsendet:

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ............................................................................................................................

För statens skogsläroverk ............................................................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken ................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen...........................................................;....................................

Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ........................................................................

Landtmäteristaten....................................................................................................................................

s. 77 Kontrollera mot PDF

Biksdagens Skrifvelse Nr 9.

77

Litt. A.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed jämförlig

anvisning på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

17,000

53,700

57,600

356,900

ö.

Kronor.

o;

Kronor.

ö.

Kronor.

17,000

ö.

_

53,700

—

_

57,600

—

.................................................... 306,900: —

.................................................... 50,000: —

356,900

86,200

4,500

91,800

290,800

82,900

291,050

30.000

25.000

_

86,200

—

_

4,500

—

_

91,800

_

290,800

82,900

_

__

_

_ _

_

_

af hästar^........................................................

_

1,070

_

_ _

_

292,120

_

_

30,000

_

_

25,000

—

68,000

159 000

_

68,000

_

159,000

4,588,000

_

........................ 1,140,300: —

........................ 96,800: — 1,237,100:

................................................ 110,000: —

....................... 7,600: —

........................ 3,233,300: — 3,240,900:

4,588,000

12,000

535,400

_

12,000

—

—

- -

—

l - -

—

535,400

—

Transport

| 6,749,850|—

1,070

1-

—

|-

6,750,920

—

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Skiften och afvittringar, förslagsanslag ............................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag....................

Rikets allmänna kartverk:

Bestämdt anslag:

Till aflöningar ................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ............................................................

Reservationsanslag :

Till kartarbeten in. m.................................................

Sveriges geologiska undersökning........................................

Gästgifvares friheter ............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................

Färjor och färjekarlar............................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........

Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag ........................................

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

79

Anvisning

kontant.

Indelning och därmed jämförlig

anvisning pä förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Transport

Kronor.

6,749,850

63.000

50.000

ö.

Kronor.

1,070

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

6,750,920

63.000

50.000

ö.

.................................................. 67,900: —

................................................. 21.400: —

... 131,500:-

220,800

220,800

80,200

_

80,200

19,129

215,000

379

_

10,830

215,000

354

_

6,635

_

1,664

_

___

_

_

_

25

_

_ ,

_

_

1,000,000

9,564

175.000

100.000

100,000

40,446

10,000

1,000,000

9,564

175.000

100.000

100,000

40,446

10,000

_

_

_

_

_

_

_____ _

_

_

_

__

_____

_ _

_

_

____

_ _____

_

_ _____

_

_

_

_

—

Summa

8,825,044

—

7,730

—

1,664

—

8,834,438

—

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Kronor.

ö.

J or dbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvande i jordbruks- departementet, förslagsanslag .................................... 6,810: —

» aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ............ 5,050: —

» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruks- departementet m. m..................................................... 4,000: —

15,860

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeri- institutet vid Alnarp.................................................... 3,000: —

j> understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —

» förhöjda understöd åt landtbruksskoloma i Yäster-

norrlands, Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerför- bundets landthushållningsskola vid Rimforsa för ut- bildande af lärarinnor ................................................ 6,000: —

Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsu- lenter i Dalarne och i Norrland ............................... 30,000: —

Till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten m. m.

vid Alnarps veterinärinstitution ................................ 6,400: —

61,400

Transport

77,260|—

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

81

Transport

Kronor.

ö.

77,260

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten............................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten............

» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof ........................

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof....................................

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län

Till understöd åt frökontrollanstalter................................

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och

gräsfröodlingen ....................................................

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................

Till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning...........................................................

» anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter................................................

» upprätthållande af en torfskola ................................

» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket

Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

............................................................................

> ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.

» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap ................................................................

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län. ..

7,500: —

12,500: —

12,500: —

48,000: —

11,250: —

10,000: —

15,000

25,000: —

1,500: —

25.000

7,000

35.000

267,500

6,500: —

16,000: —

20,000: —

17,000: —

5,000: —

Hästafvelns förbättrande:

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................

Transport

542,250 - 4,630 —

3,500 - 627,640 —

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport

Fiskerinäringens understöd:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-

biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges hafsfisken ................................................ 34,000: -

» försäkring af fartyget Skagerak................................ 5,200: -

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100: -

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

för bohuslänska fiskare....................................... 2,250: -

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500: -

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för

ett fartyg för fiskeriadministrationens behof............ 7,500: -

» anställande af undersökningar öfver möjligheten att

genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling

inom mellersta Sveriges Östersjöområde 1,900: - » ytterligare kostnader för vissa undersökningar af

fiske- och mindre hamnar............................................ 6,000: -

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt

för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar

Domänstyrelsen :

i

j Till anställande af en extra amanuens hos styrelsen och för renskrifn

ingsk ostn åder m. m............................................................

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

| Till aflöning åt domänintendenter .................................... 35,500:

» res

resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000:

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet

Kronor.

627,640

98,450

53,000

6,000

80,500

8,000

Transport! 873,590|-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

83

Transport

Landtmäteristaten:

Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätarne

företagna tjänsteresor, förslagsanslag 30,000: —

» landtmäteriundervisningen............................................ 33,300: —

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m................. 21,600: —

» förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: —

» anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning .................... 25,950: —

» anskaffande af instrument och inventarier vid rikets

allmänna kartverks geodetiska afdelning ................ 2,700: —

Sveriges geologiska undersökning:

Till bestridande af kostnaderna under år 1911 af Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande

af därpå grundade kartor m. m.................

» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning ..........................................................

Vägunderhållet på landet:

36,000:

134,000:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar, förslagsanslag ........................................ 35,000:

» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt 150,000:

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen ........................................................ 120,000:

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (norrländska afdikningsanslaget).

....................................................................... 700,000:

Transport 820,000: —

Kronor.

873,590

63,300

51,250

170,000

185,000

1,343,140 -

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Skrifvelse Nr 9.

Transport

Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar

inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande

bygd (allmänna frostminskningsanslaget)

» afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län................................................

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ....................

Till skogsodlingens befrämjande........................................

» utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång

och tillväxt m. m. af skogarna i Värmlands

län, förslagsanslag ..........................................

» beredande under år 1911 af bidrag till egnahemslåneförmedlare

för betäckande af för dem genom

lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga

förluster, förslagsanslag ............................................

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg

af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof, förslagsanslag....................................

» befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen............................................

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........

Bidrag till bestridande af femte internationella mejerikongressens

hållande i Stockholm år 1911............

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............

» uppförande af en karantänsanstalt för husdjur i

Haparanda ....................................................................

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ...............................................

* beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt vissa

tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag ...

820,000:

Kronor.

ö.

1,343,140

200,000: -

150,000: -

67,500: -

100,000: -

60,000: —

95,000: -

300,000: — i

20,000: -

5,000: -

12,000: - 8,000: —

13,600: —

211,922: -

15,000: -

Summa;

2,078,022 —

3,421,162| —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.