Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. May.ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. fn. vid försäkringsinspektionen.

1910-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1910:92, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. May.ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. fn. vid försäkringsinspektionen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

Nr 92.

Uppläst Och godkänd hos Första Kammaren deri 6 maj 1910.

■*— — — — Andra Kammaren den 6 maj 1910.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl.

May.ts proposition till Riksdagen angående reglering af

löneförhållandena m. fn. vid försäkringsinspektionen.

(Statsutskottets utlåtande nr 29.)

Till Konungen.

I en den 18 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition (nr

73) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

5

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat

för försäkringsinspektionen att tillämpas från och med år 1911;

dels godkänna de i samma statsrådsprotokoll angifna villkor och

bestämmelser för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara, att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång

tillträder i aflöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,

skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

i hvad de äro på honom tillämpliga;

dels medgifva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet

enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen

om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om

utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket

skola af försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels ock besluta, att de pensioner, som med tillämpning af lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas

tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsanstalternas

förenämnda bidragsmedel.

Beträffande först frågan om försäkringsinspektionens uppförande å

ordinarie stat har Riksdagen, då tillräcklig erfarenhet numera lärer få anses

hafva vunnits angående ej mindre behofvet af den verksamhet, som af

ämbetsverket utöfvas, än äfven den lämpligaste formen för verkets organisation,

intet att erinra mot förslaget i sådant afseende.

Likaledes har Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget om, att

tjänstemännens pensioner, i den mån desamma ej bestridas af vederbörandes

egna avgifter, må utgå af försäkringsanstalternas bidragsmedel.

Vidkommande ämbetsverkets organisation har föreslagits den förändring

i den nuvarande tjänstemannapersonalen, att dels den för biträde

åt öfverdirektören med matematisk-tekniska utredningar och vid inspektioner,

särskildt af lifförsäkringsbolag, afsedda assistentbefattningen, som

har aflönats med arfvode å 3,000 kronor från expensmedlen, skulle

förvandlas till en tjänst af andra graden, hvars innehafvare skulle

benämnas förste aktuarie, dels ock en ytterligare förste aktuarie^ änst

skulle inrättas, hufvudsakligen afsedd för de mera maktpåliggande delarne

af den granskning och statistiska bearbetning af försäkringsbolagens

berättelser, som nu utföres af registratorn med biträde af amanuenser.

Då behofvet af den förstnämnda af de båda sålunda föreslagna

nya tjänsterna synes Riksdagen, af hvad diirom i statsrådsprotokollet förekommer

ådagalagdt, har Riksdagen ansett sig böra bifalla förslaget i denna

del. Beträffande däremot den senare, för det statistiska arbetet hufvud
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

sakligen afsedda förste aktuarie^’änsten har Riksdagen i likhet med löneregleringskommittén

icke funnit sig öfvertygad om att icke, åtminstone

för närvarande, ämbetsverket med den ökade dagliga arbetstid, som

enligt Riksdagens beslut lärer komma att af tjänstemännen utkräfvas, bör

kunna på ett tillfredsställande sätt medhinna den ämbetsverket åliggande

verksamheten utan att ytterligare en förste aktuarie^änst behöfver inrättas;

och har Riksdagen alltså icke ansett sig kunna bifalla uppförandet

i staten af denna tjänst.

Förslaget angående aflöningarne har icke gifvit Riksdagen anledning

till annan erinran än att vaktmästaren, för hvilken i det framlagda statförslaget

uppförts två ålderstillägg å 150 kronor hvartdera, synes böra

i ifrågavarande hänseende likställas med vaktmästarne hos fångvårdsstyrelsen,

hvilkas ålderstillägg Riksdagen bestämt till två å 100 kronor

hvartdera.

Vidkommande anslaget till omkostnader, hvilket af Eders Kungl. Maj:t

föreslagits till 18,000 kronor, lärer detsamma böra höjas med ett belopp,

motsvarande det amanuensarfvode, 1,600 kronor, som vid bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag om inrättande af en för det statistiska arbetet afsedd

förste aktuarietjänst skulle hafva blifvit inbesparadt, och anslaget

således upptagas med 19,600 kronor. I detta sammanhang har Riksdagen

velat uttala sin anslutning till löneregleriugskommitténs hemställan, att

grunderna för aflöningen till den extra personalen hos försäkringsinspektionen

böra bestämmas af Eders Kungl. Maj:t på förslag af inspektionen.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har löneregleringskommittén

i sitt yttrande i nu förevarande ärende till behandling upptagit frågan

om den fortfarande behöfligheten af det från och med år 1904 under

sjätte hufvudtiteln uppförda extra anslag af 3,000 kronor till biträde

inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet;

och har kommittén ansett att detta biträde numera i allmänhet

borde utan särskild ersättning kunna lämnas af öfverdirektören eller annan

ledamot i försäkringsinspektionen, hvarigenom berörda anslag icke vidare

skulle blifva erforderligt. Departementschefen, som, vid föredragningen af

det föreliggande löneregleringsärendet, jämväl behandlat sistnämnda fråga,

har emellertid — under framhållande hufvudsakligen af att det i en mängd

frågor, där försäkringsinspektionen och vederbörande bolag förfäkta olika

mening, vore nödvändigt att inom departementet äga tillgång på biträde

af en på samma gång sakkunnig och fullt opartisk person samt svårigheten

att för hvarje särskildt fall kunna erhålla sådant biträde — ansett

att den nuvarande anordningen borde bibehållas oförändrad samt förty

icke funnit sig böra hemställa om ändring uti den af Eders Kungl. Maj:t

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

''Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

i statsverkspropositionen gjorda framställningen om anvisande af ofvanberörda

anslag jämväl för år 1911. Riksdagen bär emellertid icke af

hvad departementschefen sålunda anfört blifvit öfvertygad om att icke

förevarande fråga skulle lämpligen kunna ordnas, på sätt af kommittén

föreslagits. Riksdagen har nämligen ansett sig kunna antaga, att flertalet

af de inom departementet behandlade försäkringsärendena icke äro af den

beskaffenhet, att öfverdirektören eller annan ledamot i försäkringsinspektionen

ur jäfssynpunkt kan anses mindre lämplig att deltaga i deras

beredande till föredragning, och håller Riksdagen före att i de fall, då så

är förhållandet, det icke bör möta några oöfverstigliga svårigheter att

erhålla nödigt biträde af sakkunnig opartisk person mot ersättning,

som Eders Kungl. Maj:t icke lärer sakna utväg att af tillgängliga medel

bereda. Riksdagen anser alltså, att skyldighet att tillhandagå med biträde

af ifrågavarande slag bör åläggas öfverdirektören eller annan ledamot i

försäkringsinspektionen, och anser sig Riksdagen kunna förvänta, att föreskrift

om dylik skyldighet kommer att af Eders Kungl. Maj:t meddelas

i ämbetsverkets instruktion.

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsvillkoren och dithörande

bestämmelser hafva icke gifvit Riksdagen anledning till annan erinran än

att bestämmelsen om, att hvar och en, som med eller efter ingången

af år 1911 tillträder i aflöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,

skall vara pliktig att underkasta sig nämnda villkor

i hvad de äro på honom tillämpliga, icke synes erforderlig med hänsyn

därtill, att dessa tjänsteinnehafvares aflöning hittills varit uppförd

å extra stat.

Såsom villkor för den nya lönestatens trädande i kraft har uppställts

meddelande af föreskrift om 6 timmars daglig tjänstgöringstid å tjänsterummet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen

dels godkänt följande stat för försäkringsinspektionen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Aflöiiingar.

Ofverdirektören och chefen.........

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot, arfvode .....................

—

—

—

3,000

1 d:o d:o .....................

—

—

—

3,000

1 ledamot och sekreterare...........

3,600

1,800

400

1 5,800

1 förste aktuarie ........................

3,600

1,800

400

1 5,800

1 registrator ..............................

2,200

1,500

300

2 4,000

1 vaktmästare ...........................

700

350

150

3 1,200

1 För den ledamot, som tillika är sekreterare,

äfvensom

för förste

aktuarien

kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor ocli efter tio år med ytterligare

500 kronor.

För registratorn kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor, efter tio år

med ytterligare 500 kronor och efter femton år med än ytterligare 500

kronor.

För vaktmästaren kan lönen efter fem år höjas med 100 kronpr och efter

tio år med ytterligare 100 kronor. — Därest vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Till ålderstillägg, förslagsvis

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra

biträden, resekostnads- och. traktamentsersättningar, tryckningskostnader,

hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler,

böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m. äfvensom till extra ordinarie

arbetskrafter vid möjligen förekommande särskild administration af

lifförsäkringsbolag, förslagsvis .........................................................

Summa

32,800

600

33,400

19,600

53,000

dels besluta, att under ofvanstående stat skall införas följande bestämmelse

:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1911, under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar föreskrift därom, att samtliga

ordinarie tjänsteinnehafvare skola, i den mån ej undantag kunna anses

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

9

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å

tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

i staten för ordinarie tjänsteinnehafvare upptagna aflöningsförmåner,

att innehafvare af ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af ämbetsverket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt

ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,

med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,

till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att chef, ledamot eller förste aktuarie vid försäkringsinspektionen

ej må deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid försäkringsbolag eller

vid utländsk försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i riket drifva

försäkringsrörelse, ej heller vara aktieägare eller garant i sådant företag;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen ej heller i

öfrigt må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

helst, såframt ej, hvad angår chef eller sekreterare, Kungl. Maj:t och,

hvad angår innehafvare af annan befattning, försäkringsinspektionen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få

tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos RilcsBih.

till Rikstl. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 21 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid försäkringsinspektionen,

bestrida densamma mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet

af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af

däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock

ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han

på grund af förordnande tillträdt befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att öfverdirektören, sekreteraren, förste aktuarien och registratom

äga årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens Skrifvelse Nr 92.

gång, åtnjuta semester, en hvar, med undantag af registratorn, under

en och en half månad samt denne sistnämnde under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten, äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels medgifvit, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet

enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen om försäkringsrörelse

den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om utländsk försäkringsanstalts

rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket skola af

försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostnaden för

försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels och beslutit, att de pensioner, som med tillämpning af lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas

tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsanstalternas

förenämnda bidragsmedel.

Stockholm den 6 maj 1910.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.