Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner, afseende utredning rörande åtgärder för undanröjande af en på äktenskaps frekvensen menligt inverkande oegentlighet i skattelagstiftningen.

1911-05-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:108, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta motioner, afseende utredning rörande åtgärder för undanröjande af en på äktenskaps frekvensen menligt inverkande oegentlighet i skattelagstiftningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

1

Nr 108.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 6 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 6 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta

motioner, afseende utredning rörande åtgärder för undanröjande

af en på äktenskaps frekvensen menligt inverkande

oegentlighet i skattelagstiftningen.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 22.)

Till Konungen.

Af enskilda motionärer vid innevarande Riksdag har påpekats en i

gällande _ skattelagstiftning förefintlig oegentlighet, som vore ägnad att

menligt inverka på äktenskapsfrekvensen inom vårt land. Det har näm
Bihang

till Biksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afl. 1 Barnl. SO Hiift. (Nr 108.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

ligen framhållits, att en man och en kvinna, hvilka hvar för sig äga

inkomst, kunna genom att ingå äktenskap med hvarandra försättas uti

en med afseende å inkomstskatt och bevillning ofördelaktigare ställning

än före äktenskapets ingående, i det att sedermera deras inkomster beskattas

till sitt sammanlagda belopp och icke, såsom före äktenskapet,

fördelade på de bägge inkomsttagarna. Följden häraf blir, att de ofta

nog gå miste om den förmån af hel eller partiell skattefrihet, som de

förut åtnjutit.

Det har vid behandlingen inom Riksdagen af motionärerna synts

angeläget att inhämta, i hvad mån inom utländsk skattelagstiftning

hänsyn tagits till ifrågavarande spörsmål, och hafva genom utrikesdepartementet

uppgifter erhållits från ett flertal europeiska stater nämligen

Norge, Danmark, Preussen, Österrike, Ungern, England, Frankrike,

Belgien, Holland och Italien. Eu sammanställning af de inkomna uppgifterna

har gifvit vid handen följande af intresse för föreliggande fråga.

Genomgående äfven i utlandet synes vara den grundsatsen, att, där

äkta makar hvar för sig hafva inkomst, till grund för skattens beräknande

lägges den sammanlagda inkomsten, som därefter beskattas hos

mannen.

Vissa afvikelser från denna regel synas dock förekomma inom några

länder.

Sålunda skall i Norge gift kvinna, som är i besittning af »lovlig

stiftet Ssereie» betraktas såsom ur skattesynpunkt själfständig person och

för inkomst af sådan egendom taxeras för sig enligt allmänna regler.

I Danmark gäller, att hustru, som under äktenskapet för beständigt

lefver skild från mannen, är att i beskattningshänseende anse såsom själfständig

person i fråga om inkomst, som ej består af bidrag från mannen.

Motsvarande undantagsbestämmelse återfinnes äfven i den österrikiska

inkomstskattelagstiftningen.

I Ungern betalar hustru inkomstskatt för sig, om sammanlefnaden

varaktigt upphört, och mannen ej äfven i sådant fall behållit förvaltningen

af hustruns egendom. Därjämte gäller, att hvad hustru genom

eget arbete i form af dag- eller veckolön förvärfvar till belopp af högst

500 kronor ungerskt mynt ej lägges till mannens inkomst, då denna ej

öfverstiger 1,000 kronor.

I öfrigt synes i fråga om äkta makars beskattning den utländska

skattelagstiftningen stå på ungefär samma ståndpunkt som den svenska.

Däremot har man genom att i större omfattniug medgifva gift

familjeförsörjare skattefria afdrag eller för honom fastställa relativt högre

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 108. 3

existensminimum på annan väg kommit att i viss mån befordra samma

syfte, som det af motionärerna afsedda.

I Norge gäller i fråga om inkomstskatt till staten, att skatteplikt

inträder först med 1,000 kronors inkomst, samt att vid taxering de skattepliktiga

indelas i fyra klasser, allt efter som de kafva att utom sig

och hustru, respektive man försörja ingen, 1—3, 4 — 6 och 7 eller flera

därtill berättigade personer, barn och anförvanter, därvid afdraget stiger

med hvarje senare grupp. Den beskattningsbara delen af inkomsten

bestämmes därefter i enlighet med eu tabell, uppställd efter principen,

att inom hvarje klass afdraget proportionsvis minskas i mån af större

inkomst. Absolut maximum för afdrag är i de fyra klasserna respektive

600, 1,000, 1,400 och 1,800 kronor.

Jämväl i fråga om kommunalskatten gäller, att af hvarje inkomst

ett visst belopp skall vara skattefritt, och är beloppets storlek beroende

af, huru stor familj den skattsk}ddige har att utom sig och hustru,

respektive man försörja, i hvilket afseende vederbörande indelas i åtta

klasser, af hvilka den första omfattar dem som ej hafva några att försörja,

andra t. o. m. sjunde klasserna dem som hafva respektive 1, 2, 3,

4, 5, 6 personer samt åttonde klassen dem som hafva 7 eller flera personer

att försörja. Inom hvarje klass finnes ett visst minimi- och maximibelopp

för det skattefria afdraget, och följes i öfrigt vid uträkning al

den skattefria delen af inkomsten en fastställd tabell med proportionsvis

fallande skala, allt efter som inkomsten stiger. I hufvudsak gälla enahanda

bestämmelser för stad och land, dock att i städerna atdragen i

allmänhet äro något större, hvarjämte vid beräkning af dessa, efter vederbörande

kommunala myndigheters bestämmande, hustru kan komma att

medräknas bland de försörjningsberättigade. Den kommunala bestämmanderätten

på förevarande område är ganska omfattande, något som

man i ett för närvarande under behandling liggande förslag till ny kommunalskattelagstiftning

sökt inskränka i syfte att vinna likformighet de

olika kommunerna emellan.

I Danmark åtnjuter enligt regeln inkomsttagare beträffande skatt

till staten skattefritt afdrag till belopp af i Köpenhamn och en af dess

förorter 800 kronor, i öfriga städer och två andra kommuner 700

kronor samt å landet 600 kronor. Därjämte medgifves för hvarje barn

under 15 år ett ytterligare afdrag af respektive 100, 85 och 70 kronor.

Beträffande kommunalskatten är i Köpenhamn existensminimum satt

till 800 kronor. I öfrigt åtnjutes afdrag för hvarje barn under 15 år

med 100 kronor, dock att genom sådant afdrag ingen skattepliktig

inkomst får nedbringas under 400 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

I öfriga kommuner beräknas kommunalskatten efter vissa regler å

den till grund för skatt till staten lagda inkomsten, dock att för hvarje

särskild skattskyldig grundbeloppet kan komma att ytterligare nedsättas

med hänsyn till bland annat antalet barn.

Den preussiska inkomstskattelagen har eu progressiv skatteskala

med en minsta beskattningsbar inkomst af 900 M. och i lägsta graden

upptagande inkomst från 900—1,050 M. till 6 M. skatt. Skattskyldig

med högst 6,500 M. inkomst erhåller, i mån af laglig försörjningsplikt,

nedsättning med en grad i skalan för två barn eller andra understödsberättigade

under 14 år och utan egna inkomster, med två grader för

3 eller 4, med tre grader för 5 eller 6, och för hvarje vidare ökning

af 2 personer med ytterligare en grad. Öfverstiger inkomsten 6,500

M. men ej 9,500 M., minskas skattebeloppet, om vederbörande har tre

personer att underhålla, med en grad, om han har 4 eller 5 med två

grader samt för hvar ytterligare ökning af de försörjningsberättigades

antal med 2 personer med ytterligare en grad.

Dessutom kan i särskilda fall, där inkomsten ej öfverstiger 12,500

M., nedsättning med högst tre grader beviljas på grund af vissa skatteförmågan

minskande förhållanden, bland hvilka upptagas särskildt betungande

omkostnader för underhåll och uppfostran af barn samt annan

laga försörjningsplikt.

Äfven beträffande den i Preussen utgående s. k. Ergänzungssteuer

åtnjutas skattefria afdrag.

Bestämmelserna i inkomstskattelagen om skatteafdrag för familjeförsörjare

få ökad betydelse därigenom, att inkomstskatten lägges till

grund för de direkta kommunalskatterna.

Äfven i Österrike utgår inkomstskatten efter en progressiv skala

med lägsta graden upptagande inkomst af 600—625 floriner till skatt

af 3,60 fl. Familjeförsörjare med inkomst ej öfverstigande 2,000 fl. och

som, äkta make oberäknad, har att försörja mera än två familjemedlemmar

utan egen inkomst, åtnjuter ett afdrag af •‘ so af inkomsten för

hvarje understödsberättigad därutöfver, dock att i hvarje fall inkomstbeloppet

sänkes minst en grad i skalan. År i inkomsten inberäknadt

förvärf af familjemedlem, hustru eller annan, åtnjutes ett afdrag för

hvarje sådan af 250 fl. eller det mindre belopp, hvartill inkomsten

uppgått.

Vidare kan oberoende af familjens storlek skattemyndigheten med

hänsyn till vissa på skatteförmågan inverkande omständigheter, såsom

ovanligt betungande utgifter för uppfostran af barn eller annan försörjningsskyldighet,

medgifva skattelindring intill tre grader för inkomst af

högst 5,000 fl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

5

I Ungern börjar den. skala, efter hvilken inkomstskatten progressivt

utgår, med en lägsta grad af 800—900 Krönen och 5 K. skatt. Skattskyldig,

hvars inkomst ej öfverstiger 8,000 K. och som underhåller

minderåriga (under 14 år) barn eller andra anhöriga, på grund af laglig

förpliktelse, beviljas nedsättning i skatteskalan med en grad, om 2 eller

3, och två grader, om 4 eller flera personer underhållas.

I England utgår inkomstskatt endast, om inkomsten uppgår till

160 pund, hvilket belopp bestämts såsom existensminimum. I öfrigt

äger hvarje skattskyldig med inkomst af 160—500 pund rätt till visst

afdrag från inkomstskattebeloppet för hvarje barn under 16 år med

belopp motsvarande inkomstskatt å 10 pund.

Gällande skattelagar i Frankrike och Belgien, där skatterna i det hela

utgå efter andra grunder än en direkt uppskattning af inkomsten, hafva

icke upptagit några skattelindringar för familjeförsörjare i form af afdrag

o. d., såvida därtill ej bör räknas privilegiet i Frankrike för fader eller

moder till 7 lefvande minderåriga äkta barn att befrias från den s. k.

»Contribution personelle-mobiliére», om denna skatt ej öfverstiger 10 fr.

I Holland är lagstiftningen beträffande skatt till staten visserligen

byggd på liknande principer som i sistnämnda båda länder, men har

likväl inrymt vissa afsevärda lättnader i skattehänseende för familjeförsörjare.

Skatten till staten utgår efter sju titlar, bland andra bostadens

hyresvärde, antalet eldstäder i densamma, värdet af möbler in. m. och

antalet tjänare. För beräkning af de tre förstnämnda äro kommunerna

delade i nio klasser med växlande minimum, som berättigar till befrielse

från skatt enligt ifrågavarande titel. Beträffande hyresvärdet ligger detta

minimum mellan 125 Fl. för första klassen och 25 Fl. för den nionde.

I fråga om samma tre titlar åtnjutes, då hyresvärdet ej uppgår till sju

gånger minimum, afdrag med vissa procent för hvarje hemmavarande

eller endast tidtals för studier bortavarande barn, styfbarn, barnbarn

eller fosterbarn, som är ogift och under 20 år. Afdraget utgår för

hvarje barn med högst tolf och lägst två procent och minskas efter

vissa grunder, i den mån inom hvarje klass hyresvärdet stiger.

Jämväl beträffande skattetiteln tjänare åtnjutes befrielse, nämligen för

en kvinnlig sådan af den, som icke har annan tjänare och har hos sig

boende minst tre barn, styfbarn, barnbarn eller fosterbarn, som äro ogifta

och ej fyllt 20 år.

I fråga om den i Holland förekommande kommunala inkomstskatten

utgöres den beskattningsbara inkomsten af det uppskattade eller eljest

antagna inkomstbeloppet, minskadt med det för nödtorftigt lifsuppehälle

nödiga belopp, hvilket skall vara lika för alla eller med hänsyn till

familjernas sammansättning beräknas efter lika grunder för alla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

I den italienska skattelagstiftningen har principen om skatteafdrag

för familjeförsörjare ännu ej gjort sig gällande, beroende, enligt lämnad

upplysning, på att förhållandena, åtminstone hvad äktenskapsfrekvensen

angår, icke påkallat dylika åtgärder.

Den jämförande befolkningsstatistiken utvisar för Sveriges del i

fråga om de ingångna äktenskapens antal, antalet lefvande födda barn

äfvensom de utom äktenskapet föddas antal afvikelser från medelsiffrorna,

tydligt pekande på tillvaron af missförhållanden, som påkalla

den allvarligaste uppmärksamhet. Likasom orsakerna till dessa missförhållanden

äro många och vidt skilda, har man helt visst också att på

mera än en väg söka motarbeta desamma.

Då nu motionärerna i fråga om ett visst område, nämligen skattelagstiftningens,

framhållit, att vissa där gällande bestämmelser kunna

vara ägnade att i sin mån menligt inverka på äktenskapsfrekvensen,

och framställt förslag i afsikt att vinna rättelse härutinnan, har Riksdagen

funnit syftet med deras framställning vara synnerligen beaktansvärdt.

Det torde också vara obestridligt, att vid tillämpningen af våra gällande

bestämmelser om skattefria afdrag, vissa oegentligheter kunna uppstå.

Att genom ändrade föreskrifter söka förekomma dylika, likasom att öfverhufvud

taget på skattelagstiftningens väg befordra det förevarande syftet

möter emellertid enligt sakens natur stora svårigheter. En radikal utväg

vore gifvetvis att som regel göra äkta makar till själfständiga skatteobjekt.

Därigenom skulle undanröjas åtminstone den i motionerna särskilt

betonade oegentligheten beträffande afdragen. En sådan åtgärd

skulle emellertid innebära ett brytande med en af grundprinciperna

i vårt skattesystem, äkta makars samfällda beskattning, en princip, som

är allmänt erkänd äfven i utlandet. Riksdagen har fördenskull tagit i

öfvervägande, huruvida icke på annat sätt åtgärder kunde vidtagas för

erhållande af en för ifrågavarande ändamål gynnsammare skattelagstiftning.

Såsom möjliga utvägar hafva därvid framställt sig de i motionerna

antydda, nämligen dels att sänka existensminimum för ogift person

och höja detsamma för samlefvande äkta makar, dels ock att på lägre

inkomststadium vid bedömande af äkta makars skatteförmåga måhända

större hänsyn än i gällande skattelagstiftning kunde tagas till det antal

barn, de hafva att försörja.

Det har själffallet ej varit Riksdagen möjligt att i frågans förevarande

outredda skick lämna närmare anvisningar, men har Riksdagen, utan att

öfverskatta betydelsen af det ifrågasatta åtgärderna, ansett dem likväl

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 108.

såsom lämpliga utgångspunkter för en blifvande utredning kunna läggas

till grund för en framställning i saken. Ett effektivt tillgodoseende af

motionärernas önskemål förutsätter emellertid, att bestämmelserna om

existensminimum och skattefria afdrag komma att afse äfven kommunalskatten,

men härvidlag lära beträffande åtskilliga kommuner vissa svårigheter

möta i fråga om särskildt de skattefria afdragen.

Frågan om ändrade grunder för den kommunala beskattningen är

emellertid redan föremål för utredning, och synes det Riksdagen, att en

undersökning af förevarande mera speciella fråga lämpligen bör kunna

äga rum i samband med samma utredning.

Riksdagen får alltså anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta

verkställa utredning angående de åtgärder, hvilka i beskattningshänseende

må kunna vidtagas för främjande af ofvan angifna syfte, samt

därefter för Riksdagen framlägga det förslag, som af utredningen kan

föranledas.

Stockholm den 6 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.