Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen om upphäfvande af adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.

1911-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:13, Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen om upphäfvande af adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 13.

Nr 13.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 16 februari 1911.

— — — — Andra kammaren den 16 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens

framställning till Riksdagen om upphäfvande af

adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.

(Lagutskottets utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Uti sin till innevarande Riksdag afgifna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen

hemställt, att Riksdagen måtte i en till Kungl. Maj:t

aHåten skrifvelse anhålla, det Ivungl. Maj:t, efter utredning af sådana

förhållanden, som kunna anses äga samband med eu eventuell fråga om

upphörande af den för adeln ännu bestående rättigheten att i vissa mål

och ärenden hafva hofrätt till första domstol, täcktes låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till erforderliga lagbestämmelser i syfte

att adelns omförmälta rättighet måtte upphäfvas.

Såsom af justitieombudsmannens ifrågavarande framställning inhämtas,

har Riksdagen icke mindre än vid fyra olika tillfällen, nämligen 1867,

1868, 1893 och 1907, för sin del beslutit afskaffande af adelns s. k. forum

privilegiatum. På sätt justitieombudsmannen vidare utvecklat, har emellertid

Riksdagens sålunda vid upprepade tillfällen fattade beslut endast haft

till resultat upphäfvande — genom kungl. förordningen den 12 maj 1870 —

af den i 8 kap. 2 § rättegångsbalken af 1734 års lag förekommande bestämmelsen

om särskildt forum för adelsmän i vissa brottmål. Den i

samma lagrum meddelade, äfven den på 6 § af 1723 års privilegier för

ridderskapet och adeln närmast grundade föreskriften, att hofrätt skall

döma i »tvister om arf efter frälsemän: deras förordning vid dödstimman

om deras egendom: förmynderskap för deras barn och arfvingar, som

frälse äro», består däremot fortfarande, då dess upphäfvande hittills alltid

strandat på adelsmötets motstånd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 13. 5

Hvad angår den af justitieombudsmannen nu väckta sakfrågan, huruvida

ifrågavarande på börden grundade olikhet inför lagen mellan en viss

mindre klass af medborgare och samhällets öfriga medlemmar bör uppehållas

eller icke, torde från Riksdagens sida allt vidare ordande därom

vara öfveriiödigt. Endast så mycket må i sådant hänseende ytterligare

framhållas, att, på sätt justitieombudsmannen påvisat, ifrågavarande för

adeln själf såsom det vill synas till sitt värde i och för sig skäligen

tvifvelaktiga bestämmelser gifvetvis medföra en viss olägenhet för landets

öfriga medborgare, särskildt den allmänhet, som jämte adelns medlemmar

har att i rikets hofrätter söka sin rätt. Motsatsen mellan en sådan

sakernas ordning och hvad det allmänna rättsmedvetandet, sådant det i

vår tid utvecklats, klöfver, synes iögonenfallande.

Beträffande därefter frågan om adelns ställning i omförmälda hänseende

efter afskaffande af förevarande privilegium och hvad därmed kan

sammanhänga, uttalades i det af Riksdagen för dess del tidigare antagna

lagförslaget i ämnet, att däri afsedda mål och ärenden hädanefter skulle

tillhöra de allmänna domstolarna och, med angifvet undantag, efter allmänna

rättegångsordningen behandlas. Där af synes med tydlighet framgå,

att enligt sagda förslag frälsemannen borde, bortsedt från de för förmyndarkammaren

i Stockholm gällande särskilda bestämmelser beträffande

förvaltningen af de af kammaren omkänderhafda medel, för framtiden träda

i väsentligen samma förhållande till denna som till magistraterna i öfriga

städer, där bouppteckningar skola förrättas af magistratspersoner. Häraf

påkallas emellertid, på sätt justitieombudsmannen erinrat, tydligen bland

annat viss ändring i den af Eders Kungl. Maj:t för förmyndarkammaren

utfärdade instruktion, enligt hvilken kammaren endast har att utöfva vård

och inseende öfver ofrälse omyndigas tillgångar och garantera å dem belöpande

afkomst. Äfven lär, såsom justitieombudsmannen närmare angifvit,

för så vidt angår samtliga nyss afsedda städer, en undersökning —

hvilken Riksdagen veterligen vid den tidigare behandlingen af den föreliggande

frågan icke verkställts — vara erforderlig beträffande vissa

stärbkusen efter adelsmän rörande förhållanden. Jämväl torde uttryckliga

föreskrifter böra meddelas angående vårdnaden af de förmynderskap,

hvilka redan omhänderhafvas af hofrätt.

På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t, efter utredning af sådana förhållanden, som kunna anses

äga samband med en eventuell fråga om upphörande af den för adeln

ännu bestående rättigheten att i vissa mål och ärenden hafva hofrätt till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr ld.

första domstol, täcktes låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga förslag

till erforderliga lagbestämmelser i syfte att adelns omförmälta rättighet

måtte upphäfvas.

Stockholm den 16 februari 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 14.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 21 februari 1911.

— — — — Andra kammaren den 21 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående val af Riksdagens

justitieombudsman och hans efterträdare.

Till Konungen.

Eiksdagen får härmed anmäla, att vid den 11 innevarande februari,

i enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,

anställda val blifvit utsedde:

revisionssekreteraren, kommendören af Eders Ivungl. Maj:ts nordstjärneorden,

första klassen, Berndt Pridolf Engelbrekt Hasselrot att vara

Eiksdagens justitieombudsman, samt

ledamoten af Eiksdagens Första kammare, häradshöfdingen i Norra

Asbo härads domsaga, förutvarande statsrådet, kommendören af Eders

Kungl. Maj:ts nordstjärneorden, första klassen, juris och filosofie doktorn

Ossian Berger att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma

utöfva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

Stockholm den 21 februari 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.