Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen om upphäfvande af adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.
1911-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:13, Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen om upphäfvande af adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrifvelse Nr 13.
Nr 13.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 16 februari 1911.
— — — — Andra kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens
framställning till Riksdagen om upphäfvande af
adelsmäns rätt till särskildt forum i vissa mål.
(Lagutskottets utlåtande nr 4.)
Till Konungen.
Uti sin till innevarande Riksdag afgifna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen
hemställt, att Riksdagen måtte i en till Kungl. Maj:t
aHåten skrifvelse anhålla, det Ivungl. Maj:t, efter utredning af sådana
förhållanden, som kunna anses äga samband med eu eventuell fråga om
upphörande af den för adeln ännu bestående rättigheten att i vissa mål
och ärenden hafva hofrätt till första domstol, täcktes låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till erforderliga lagbestämmelser i syfte
att adelns omförmälta rättighet måtte upphäfvas.
Såsom af justitieombudsmannens ifrågavarande framställning inhämtas,
har Riksdagen icke mindre än vid fyra olika tillfällen, nämligen 1867,
1868, 1893 och 1907, för sin del beslutit afskaffande af adelns s. k. forum
privilegiatum. På sätt justitieombudsmannen vidare utvecklat, har emellertid
Riksdagens sålunda vid upprepade tillfällen fattade beslut endast haft
till resultat upphäfvande — genom kungl. förordningen den 12 maj 1870 —
af den i 8 kap. 2 § rättegångsbalken af 1734 års lag förekommande bestämmelsen
om särskildt forum för adelsmän i vissa brottmål. Den i
samma lagrum meddelade, äfven den på 6 § af 1723 års privilegier för
ridderskapet och adeln närmast grundade föreskriften, att hofrätt skall
döma i »tvister om arf efter frälsemän: deras förordning vid dödstimman
om deras egendom: förmynderskap för deras barn och arfvingar, som
frälse äro», består däremot fortfarande, då dess upphäfvande hittills alltid
strandat på adelsmötets motstånd.
Riksdagens skrifvelse Nr 13. 5
Hvad angår den af justitieombudsmannen nu väckta sakfrågan, huruvida
ifrågavarande på börden grundade olikhet inför lagen mellan en viss
mindre klass af medborgare och samhällets öfriga medlemmar bör uppehållas
eller icke, torde från Riksdagens sida allt vidare ordande därom
vara öfveriiödigt. Endast så mycket må i sådant hänseende ytterligare
framhållas, att, på sätt justitieombudsmannen påvisat, ifrågavarande för
adeln själf såsom det vill synas till sitt värde i och för sig skäligen
tvifvelaktiga bestämmelser gifvetvis medföra en viss olägenhet för landets
öfriga medborgare, särskildt den allmänhet, som jämte adelns medlemmar
har att i rikets hofrätter söka sin rätt. Motsatsen mellan en sådan
sakernas ordning och hvad det allmänna rättsmedvetandet, sådant det i
vår tid utvecklats, klöfver, synes iögonenfallande.
Beträffande därefter frågan om adelns ställning i omförmälda hänseende
efter afskaffande af förevarande privilegium och hvad därmed kan
sammanhänga, uttalades i det af Riksdagen för dess del tidigare antagna
lagförslaget i ämnet, att däri afsedda mål och ärenden hädanefter skulle
tillhöra de allmänna domstolarna och, med angifvet undantag, efter allmänna
rättegångsordningen behandlas. Där af synes med tydlighet framgå,
att enligt sagda förslag frälsemannen borde, bortsedt från de för förmyndarkammaren
i Stockholm gällande särskilda bestämmelser beträffande
förvaltningen af de af kammaren omkänderhafda medel, för framtiden träda
i väsentligen samma förhållande till denna som till magistraterna i öfriga
städer, där bouppteckningar skola förrättas af magistratspersoner. Häraf
påkallas emellertid, på sätt justitieombudsmannen erinrat, tydligen bland
annat viss ändring i den af Eders Kungl. Maj:t för förmyndarkammaren
utfärdade instruktion, enligt hvilken kammaren endast har att utöfva vård
och inseende öfver ofrälse omyndigas tillgångar och garantera å dem belöpande
afkomst. Äfven lär, såsom justitieombudsmannen närmare angifvit,
för så vidt angår samtliga nyss afsedda städer, en undersökning —
hvilken Riksdagen veterligen vid den tidigare behandlingen af den föreliggande
frågan icke verkställts — vara erforderlig beträffande vissa
stärbkusen efter adelsmän rörande förhållanden. Jämväl torde uttryckliga
föreskrifter böra meddelas angående vårdnaden af de förmynderskap,
hvilka redan omhänderhafvas af hofrätt.
På grund af hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t, efter utredning af sådana förhållanden, som kunna anses
äga samband med en eventuell fråga om upphörande af den för adeln
ännu bestående rättigheten att i vissa mål och ärenden hafva hofrätt till
6
Riksdagens skrifvelse Nr ld.
första domstol, täcktes låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga förslag
till erforderliga lagbestämmelser i syfte att adelns omförmälta rättighet
måtte upphäfvas.
Stockholm den 16 februari 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 14.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 21 februari 1911.
— — — — Andra kammaren den 21 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående val af Riksdagens
justitieombudsman och hans efterträdare.
Till Konungen.
Eiksdagen får härmed anmäla, att vid den 11 innevarande februari,
i enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
anställda val blifvit utsedde:
revisionssekreteraren, kommendören af Eders Ivungl. Maj:ts nordstjärneorden,
första klassen, Berndt Pridolf Engelbrekt Hasselrot att vara
Eiksdagens justitieombudsman, samt
ledamoten af Eiksdagens Första kammare, häradshöfdingen i Norra
Asbo härads domsaga, förutvarande statsrådet, kommendören af Eders
Kungl. Maj:ts nordstjärneorden, första klassen, juris och filosofie doktorn
Ossian Berger att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma
utöfva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.
Stockholm den 21 februari 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.