Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inlösen i vissa fall för statsverkets räkning af ränta å skattefrälsehemman m. m.

1911-05-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:148, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inlösen i vissa fall för statsverkets räkning af ränta å skattefrälsehemman m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 148.

1

Nr 148.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 24 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi.

Maj:ts proposition till Riksdagen angående inlösen i vissa

fall för statsverkets räkning af ränta å skattefrälsehemman

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 63.)

Till Konungen.

I eu till Riksdagen atlåten proposition, nr 161, af den 24 mars 1911

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver fhiansärendeu för samma dag föreslagit Riksdagen besluta,

1) att ränta å skattefrälsekemman, hvilken genom köp, byte eller

gåfva kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets eller

inrättnings ägo, må för statsverkets räkning inlösas enligt hvad i nådiga

förordningen den 11 september 1885 samt nådiga kungörelserna den 6

maj 1904 och den 14 maj 1909 stadgas, utan hinder däraf att räntan

vid något tillfälle, före den 1 april 1911, varit med jordäganderätten förenad;

2) att hvad i nådiga kungörelsen den 9 februari 1888 och lagen den

2 december 1892 stadgas angående ersättning till ägare af skattefrälsehemman,

hvars skatte frälseränta, ehuru varande af den beskaffenhet, som

afses i nådiga förordningen den 11 september 1885, icke blifvit af statsverket

inlöst, skall äga tillämpning jämväl i fråga om ägare af skattefrälse
Bihang

till Riksd. Prof. 1911. It) Sami. 1 Afd. 1 Band. 88 Höft. (Nr 118—156.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 148.

hemman, hvars ränta icke varder inlöst, ehuru enligt den under 1) föreslagna

bestämmelse inlösen är medgifven; samt

3) att de belopp, som kunna ifrågakomma att af statsmedel utbetalas

för inlösen af skattefrälseräntor och gäldande af ersättning till ägare af

skattefrälsehemman, enligt hvad nu är sagdt, må förskjutas af tillgängliga

medel, hvarefter förskotten böra hos Riksdagen till ersättande anmälas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Ivungl. Maj:ts

förevarande framställning, har beslutat,

1) att ränta å skattefrälsehemman, hvilken genom köp, byte eller

gåfva kommit från kronan i enskild persons eller verks, menighets eller

inrättnings ägo, må för statsverkets räkning inlösas enligt hvad i kungl.

förordningen den I t september 1885 samt kungl. kungörelserna den 6

maj 1904 och den 14 maj 1909 stadgas, utan hinder däraf att räntan

vid något tillfälle, före den 1 april 1911, varit med jordäganderätten

förenad;

2) att hvad i kungl. kungörelsen den 3 februari 1888 och lagen den

2 december 1892 stadgas angående ersättning till ägare af skattefrälsehemman,

hvars skattefrälseränta, ehuru varande af den beskaffenhet, som

afses i kungl. förordningen den 11 september 1885, icke blifvit af statsverket

inlöst, skall äga tillämpning jämväl i fråga om ägare af skattefrälsehemman,

hvars ränta icke varder inlöst, ehuru enligt den under punkt 1)

föreslagna bestämmelse inlösen är medgifven; samt

3) att de belopp, som kunna ifrågakomma att af statsmedel utbetala»

för inlösen af skattefrälseräntor och gäldande af ersättning till ägare af

skattefrälsehemman, enligt hvad nu är sagdt, må förskjutas af tillgängliga

medel, hvarefter förskotten böra hos Riksdagen till ersättande anmälas.

Stockholm den 24 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.