Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrade grunder i vissa fall för sjöaflöning m. fl. f örmäner, tillkommande personalen vid flottan under sjökommendering.

1911-05-24 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:166, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om ändrade grunder i vissa fall för sjöaflöning m. fl. f örmäner, tillkommande personalen vid flottan under sjökommendering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagen» skrifvelse Nr 166.

1

Nr 166.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om ändrade grunder i vissa fall för sjöaflöning m. fl.

f örmäner, tillkommande personalen vid flottan under sjökommendering.

(Statsutskottets utlåtande nr 53.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta, dels att sjöaflöning, diet- och mässpenningar samt servisbidrag

äfvensom skeppsportion ej må utgå till personal vid flottan under

kommendering ombord å fartyg, hvilket jämlikt för vederbörande befälhafvare

utfärdad instruktion är afsedt att under större delen af expeditionen

vara för öfningar förtöj dt vid flottans station inom ett afstånd af

2 km. från stationsbefälhafvarens ämbetslokal, under de dagar fartyget

Bihang till Riksd. prof. 1.911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 42 Haft. {Nr 166.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 . Riksdagens skrifvelse Nr 166.

varit förtöjdt vid land eller dykdalb; dels ock att grunderna, hvarefter

sagde förmåner skola utgå, måtte intagas i femte hufvudtitelns stater.

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Genom ett kungl. bref af år 1689 bestämdes att flottans personal

skulle, då den var ute på sjötåg, erhålla s. k. »fri förtäring». Genom ett

annat kungl. bref af år 1752 stadgades, att amiralitetsofficerarne skulle

vid sjökommendering åtnjuta samma fördelar och villkor, som deras vederlikar

vid indelta regementen i fält. 1854 års aflöningsreglemente bestämde,

att sjökommenderadt befäl skulle åtnjuta ekiperingspengar, sjöaflöning,

tillökning i sjöaflöningen — hvilken under vissa förhållanden kunde höjas

med 100 till 200 procent — och skeppsportion. Vid 1876 års riksdag

hemställde Kungl. Maj:t, att den fasta lönen för sjöofficerare och deras

vederlikar skulle höjas, under förutsättning att det s. k. sjötillägget skulle

borttagas. Riksdagen ansåg sig icke kunna biträda detta Kungl. Maj:ts

förslag, enär härigenom ej allenast sjöfficerarnes fasta lön blefve högre än

officerarnes vid armén, utan äfven deras pension, Riksdagen beslöt i

stället, att sjöaflöningen skulle utgå med 50 procent förhöjning å dagaflöningen

samt att portioner och dietpengar skulle utgå som förut. Frågan

om det s. k. sjötillägget har sedermera förevarit vid 1902 års riksdag

i samband med regleringen af löneförmånerna för officerarne vid flottan.

Genom denna lönereglering bestämdes lönerna — lön, dagaflöning och inkvartering

— lika med motsvarande grad för officer vid armén, samt

att det s. k. sjötillägget skulle utgå med 50 procent af den ordinarie

dagaflöningen i iand. Detta efter gemensam votering och med 194 röster

mot 175. Minoriteten anslöt sig till Andra kammarens mening, »att den

officerare jämte vederlikar vid sjökommendering nu medgifna förhöjning

i dagaflöning eller det s. k. sjötillägget bestämmes till 25 procent af

den ordinarie dagaflöningen i land». Rörande dietpengar ansåg Riksdagen,

att dessa fortfarande böra utgå.

Jag är visserligen af den mening, att sjöaflöning och dietpengar

fortfarande böra utgå. De skal som härför anförts synas mig vara bärande.

Men grunderna, hvarefter de utgå, kan jag alldeles icke godkänna. Att

det ursprungligen varit Kungl. Maj:ts och Riksdagens mening, att dessa

förmåner skulle utgå allenast under verklig sjötjänst — d. v. s. under

expedition till sjöss med rustadt fartyg — framgår alldeles klart af hvad

som under ärendets behandling i Riksdagen förekommit. Med den affattning,

som bestämmelserna rörande ifrågavarande ärende i reglementet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 166. 3

för marinen del II erhållit, har emellertid, synes det mig, grunderna för

dess utgående kommit att i viss mån vidgas. I sagda reglementsdel äro

dessa grunder angifna i § 309, där det heter:

»1. Sjötillägg åtnjutes af officerare, civilmilitära tjänstemän och

underofficerare: från och med den dag spisningen ombord börjat (§ 315:2)

till och med afmönstrings-, afpolletterings- eller afgångsdagen, dock att

den, som börjat tjänstgöra ombord efter förstnämnda dag, åtnjuter sjötillägg

endast från och med den dag, då hans tjänstgöring började, och

af manskap: från och med den dag en hvars spisning ombord börjat till

och med afmönstrings-, afpolletterings- eller afgångsdagen.

2. Sjöaflöning utgår med i bil. 19 angifna belopp.»

Den åberopade bil. 19 är af följande lydelse.

Sjöaflöning.

§ 1.

Sjöaflöning utgår, där icke här nedan för särskilda fall annat föreskrifves,

till belopp, som angifvas i nedanstående tabell A.

§ 2.

o

A fartyg, hvilket jämlikt för vederbörande befälhafvare utfärdad

instruktion år afsedt att under större delen af expeditionen vara för

öfningar förnöjdt vid flottans station inom ett afstånd af 2 km. från

stationsbefälhafvarens ämbetslokal, skall för hvarje dag, under hvars hela

förlopp fartyget varit förtöjdt vid land eller dykdalb, sjöaflöningen utgå

till belopp, som angifvas i nedanstående tabell B, utom för den af manskapet,

som är gift eller änkling med minderårigt barn; skolande sjöaflöning

för dylikt manskap i nu nämnda fall utgå till i tab. A angifvet belopp.

§ 3.

1. Vid expedition under månaderna december, januari och februari

i farvatten norr om 50° nordlig latitud utgår sjötillägg med dubbla sitt

belopp jämlikt nyssnämnda tab. A. För officer eller vederlike, som icke

åtnjuter dagaflöning eller tjänstgöringspenningar enligt stat, ökas sjöaflöningen

dock endast med samma belopp, som för officer af motsvarande

grad, hvilken åtnjuter dagaflöning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 166.

Nu nämnd förhöjning beräknas på resa med destination söderut, till

och med, samt på resa med destination norrut från och med den dag,

hvarunder nämnda latitud passeras.

2. Från i mom. 1 nämnd förhöjning af sjötillägget undantagas,

dels fartyg, hvarom sägs i § 2, under den tid sjöaflöning å detsamma

utgår enligt tab. B;

dels sådant fartyg för rekrytskola eller yrkesskola (skjut-, signaltorped-,

minerings- eller maskinskola), hvarå icke, jämlikt § 2, sjöaflöning

utgår enligt tab. B; skolande å dylikt fartyg å tid och i farvatten, som omförmälas

i mom. 1, sjöaflöning utgå till belopp, som angifvas i nedanstående

tab. G.

Beloppet af sjöaflöning: per dag:.

Officerare.

Flaggman ..................................

Kommendör .............................

Kommendörkapten ....................

Kapten .......................................

Löjtnant........................................

Underlöjtnant .............................

Tab. A.

Tab. B.

Tab. C.

Kr.

Kr.

Kr.

10: 50

8: 75

12: 25

9: —

7: 50

10: 50

7: 50

6: 25

8: 75

6: —

5: —

7: —

4: 50

3: 75

5: 25

4: 50

3: 75

5: 25

Civilmilitära tjänstemän med officers värdighet.

Nu nämnd tjänsteman åtnjuter, om han tillhör

någon af flottans civilmilitära kårer och

stater, sjöaflöning till samma belopp, som tillkommer

officer, med hvilken han innehar lika

värdighet, dock med undantag af nedanstående,

hvilka åtnjuta sjöaflöning till följande belopp:

Stabsauditör .................................................................

Stabspastor.....................................................................

Flottilj-, divisions- eller fartygspastor..................

Marinläkare af 2 graden..........................................

Marinläkarestipendiat på stat .................................

Marinläkarestipendiat öfver stat..............................

10

—

10

—

10

8

—

8

—

8

7

—

7

—

7

10

50

10

50

10

10

50

10

50

10

4

50

4

50

4

50

50

50

Tjänsteman, som icke tillhör någon af flottans

civilmilitära kårer och stater, åtnjuter sjöaflöning

till följande belopp:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 166.

Tab. A. Tab. B.

Kr. Kr.

Stabsauditör.................................................................. 10: — 10: —

Stabspastor.................................................................... 8: — 8: —

Flottilj-, divisions- eller far tygsingenjör ............ 10: — 10: —

Flottilj-, divisions- eller fartygspastor.................. 7: — 7: —

Flottilj-, divisions-, fartygs- eller biträdande

läkare.................................................................... 10: — 10: —

Underofjicerare.

Flaggunderofficer (ej maskinist) ........................... 3: 25 2: 70

Flaggmaskinist ............................................................ 3: 75 3: 15

Underofficer af 2 graden (ej maskinist)............... 2: 25 1: 90

Maskinist af 2 graden................................................ 3: 25 2: 70

Manskap.

U nderofficerskorpraler.

Matros, ekonomiman eller handtverkare............. 1: 50 1: 50

Eldare ............................................................................ 2: 25 1: 90

1. kl. sjömän i 2. lönegraden samt korpraler.

Matros eller ekonomiman (ej hofmästare eller

kock) .................................................................... 0: 90 0: 75

Hofmästare, kock, eldare eller handtverkare...... 1: 05 0: 90

Manskap i 3. lönegraden.

Matros eller ekonomiman (ej hofmästare eller

kock) ..................................................................... 0: 75 0: 65

Hofmästare, kock, eldare eller handtverkare...... 0: 90 0: 80

Manskap i 4. lönegraden ........................................ 0: 45 0: 40

Skeppsgosse.

Till skeppsgosse utgår aflöning med samma

belopp som aflöning i land enligt stat; därutöfver

erhåller skeppsgosse, som är kommenderad såsom

hornblåsare, ett belopp af 5 öre per dag.

Anm. 1. Föreskrifterna i ofvanstående §§ 1—3 gälla icke

ningen å undervattensbåt, utan skall sjöaflöning till enhvar, som

dylik besättning, utgå med dubbla det i tab. A. angifna beloppet.

5

Tab. C.

Kr.

10: —

8: —

10: —

7: —

10: —

3: 80

4: 40

2: 65

3: 80

1: 85

2: 65

1: 05

1: 20

0: 90

1: 05

0: 50

besätt
tillhör
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrifvelse Nr 166.

Under expedition med undervattensbåt å tid och i farvatten, som

omförmälas i ofvanstående § 3:1, förhöjes sjöaflöningen ytterligare för

enhvar af besättningen med samma belopp som det, hvarmed sjöaflöningen

jämlikt samma § och mom. förhöj es för personal å annat fartyg.

Anm. 2. I fråga om tillägg till aflöningen under expedition för

sjömätning eller arbete med militärleder är särskildt stadgadt.

Anm. 3. För underbefäl, som har uppbörd ombord, förhöjes sjöaflöningen

med 25 öre per dag (hvilken förhöjning för den, som är marketenteriuppbördsman,

skall utgå, oafsedt om han åtnjuter förhöjning i sjöaflöningen

för handhafvande! af annan uppbörd); för sjukvårdsunderbefäl,

som handhafver såväl förrådsuppbörd som sjukvård, samt för den, som å

torped- eller undervattensbåt handhafver förrådsuppbörd, förhöjes sjöaflöningen

med ytterligare 25 öre per dag.

Anm. 4. Underofficer eller underofficerskorpral kommenderad eller

beordrad vare sig såsom fartygschef eller ock såsom befälhafvare, tillika

uppbördsman å torpedbåt, utrustad såsom bevakningsbåt, å bevakningsbåt

(f. d. torpedbåt) eller förhyrd eller rekvirerad bevakningsbåt, åtnjuter sjöaflöning

till samma belopp som uppbördsmaskinist af samma grad.

Anm. 5. Korpral, som blifver antingen från expeditionens början

kommenderad eller på grund af uppkommen vakans under pågående

expedition på skeppsorder beordrad att förrätta tjänst såsom underofficer

eller underofficerskorpral, åtnjuter under den tid dylik tjänst förrättas

sjöaflöning till samma belopp som underofficerskorpral vid samma afdelning.

Anm. 6. Till kock eller hofmästare, som åtnjuter underofficers af 2.

graden löneförmåner enligt stat eller som utan att vara underofficerskorpral

tillhör 1. lönegraden, utgår sjöaflöning till samma belopp som för

underofficer af 2. graden (ej maskinist) respektive underofficerskorpral,

ekonomiman.

Anm. 7. Den, som från expeditionens början kommenderats eller på

grund af uppkommen vakans under pågående expedition på skeppsorder

beordrats att göra tjänst såsom dykare ombord och hvars egenskap såsom

sådan ej upphört att gälla på grund af bestämmelser i gällande skolreglemente,

erhåller ett tillägg till sjöaflöningen af 20 öre pr dag.

Den, som utfört dykeriarbete, erhåller, vare sig han är ombord kommenderad

såsom dykare eller icke, ersättning, som, om arbetet under

vatten varat intill en halftimme, bestämmes till 1 krona 50 öre och, om

arbetet varat längre tid, ökas efter fartygschefens bestämmande till högst

5 kronor per dag.

Om sjunket föremål af större värde återförskaffas genom dykeriarbete

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 166.

och arbetet varit svårt, må därjämte enligt fartygschefens bestämmande

den, som utfört dykeriarbetet, tilldelas särskild penningbelöning till skäligt

belopp, högst 25 kronor.

Vid dykning, som företages uteslutande för öfningsändamål, utgår ersättning

endast vid genomgående af repetitionskurs.

Anm. 8. I ofvanstående §§ 2 och 3 samt anm. 1—5 och 7 meddelade

föreskrifter gälla ej den, som åtnjuter sjöaflöning enligt § 322: 1, skolande

sjöaflöning för honom utgå enligt tab. A ofvan.

Det må tillåtas mig att fästa särskild uppmärksamhet vid bestämmelsen

i § 2 af nämnda bil. 19. Innebörden af denna är, att kommendering

å fartyg, som är förtöjdt vid brobänken vid flottans station, berättigar

till erhållande af sjöaflöning enligt tab. B, d. v. s. i allmänhet 25

°jo förhöjning å landdagaflöningen. Men det är ej nog härmed. Enligt

§ 310 i reglemente för marinen del II utgår också diet- eller mässpenningar

samt servisbidrag under samma tid som sjöaflöning, i enlighet med

i bil. 21 i sagda reglementsdel intagna tabell, utvisande beloppet af dietoch

mässpenningar samt servisbidrag per dag. Denna tabell har följande

lydelse:

Tabell,

utvisande beloppet af diet- och mässpenningap samt servisbidrag per dag.

Dietpenningar.

Befälhafvare af flaggman | h5«*te befälhafvare öfver flotta

grad, som Sr ,.e.U.er “kaderohef...........................

Befälhafvare af kommendörs grad, som håller kajutbord......

» 5 kommendörkaptens grad, som håller kajutbord

.....................................................................

s » kommendörs eller kommendörkaptens grad,

som mässar vid gemensamt bord ...............

» » kaptens eller [ som är flottilj- eller divi
»

subalternoffi- j sionschef................................

> cers grad, ( som är fartygschef..................

Enhvar, som enligt § 296: 1 mässar vid kajutbord ...............

» ofvan ej nämnd, som enligt § 296 mässar vid gun
rumsbord

eller gemensamt bord ....................................

Sjökadett .............................................................................................

kronor 15: —

» 12: —

» 10: —

» 9: —

» 8: —

» 5: —

» 4: —

» 5: —

» 3: —

» 1: 60

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 166.

Mässpenning a r.

Reservoflicers- och marinintendentsaspirant samt enhvar, som

enligt § 303 mässar i underofficersmäss ..................... kronor —: 70

Servisbidrag.

Enhvar underofficerskorpral och korpral, som enligt § 308: 1

är berättigad till servisbidrag.......................................... » —: 15

Anm. 1. Med befälhafvare förstås i denna bilaga högste befälhafvare

öfver flotta, eskader-, afdelnings-, flottilj-, divisions- och fartygschef.

Anm. 2. Om ofvan nämnd befälhafvare under pågående kommendering

af annan anledning än utfärdad generalorder afgår från sitt befäl,

skall, intill dess beordrad efterträdare embarkerat, den, som förrättar den

afgångnes tjänst, jämväl om han är af lägre grad än denne, uppbära dietpenningar

till samma belopp, som tillkommit den afgångne befälhafvaren.

Anm. 3. Oberoende af ofvanstående tabell skola diet- och mäss
-

penningar utgå till nedanstående belopp:

a) å torpedbåt, hvilken hvarken tillhör torpedskola eller är ställd till

stationsmyndighets förfogande:

för enhvar officer och vederlike .................................... kronor 5: —

» » som enligt § 303 mässar i underoffi
cersmäss

................................................. » 1: —

b) å undervattensbåt, för hvilken annat fartyg icke blif
va

beordradt att tjänstgöra såsom depåfartyg:

för enhvar officer och vederlike ..................................... » 6: —

> » som enligt § 303 mässar i underofficers
mäss.

..o...................................................................................... » 2: —

Anm. 4. A fartyg, beordradt till hamn så belägen, att för att uppnå

densamma 7° ostlig longitud från Greenwich räknadt måste passeras, förhöj

es det i ofvanstående tabell äfvensom i anm. 3 angifna beloppet af

diet- och mässpenningar för i § 296 nämnd befälhafvare, som håller kajutbord,

med 75 procent, för sjökadett med 15 procent och för öfriga med

50 procent från och med den dag nämnd longitud passeras till och med

den dag, då fartyget på återvägen kommer, vid ingående till Skagerack

eller oöstersjön, ost om samma longitud.

A fartyg, som, beordradt att anlöpa hamn utom riket, icke därför behöfver

passera 7 ° ostlig longitud eller som, utan att vara beordradt till

dylik hamn, af tvingande omständigheter nödgas därstädes inlöpa, utgår

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 166. 9

nyssnämnda förhöjning af diet- och mässpenningarna från och med dagen

för ankomsten till den utrikes hamnen till och med dagen för afgången

därifrån.

Alltså, om manskapet och de värnpliktiga äro förlagda i kasern å

Skeppsholmen eller vid Karlskrona, så åtnjuter exempelvis en till denna

personal som befäl eller instruktör kommenderad kapten en dagaflöning

af 4 kronor. Enahanda skulle förhållandet bli, om manskapet är förlagdt

ombord å ett vid brobänken förtöj dt fartyg, men spisade vid stationens

matinrättning. Bestämmes däremot att manskapet skall erhålla sin spisning

ombord, så erhåller kapten sjöaflöning med o kronor pr dag samt

därjämte dietpenningar enligt förut nämnda bil. 21. Manskapets utspisa

ning sker också i detta fall efter sjöportionsstaten. Följaktligen är det

manskapets utspisningsställe som är afgörande för huruvida sjötillägg och

dietpenningar m. m. skall utgå samt huruvida manskapet skall erhålla sjöportion

eller ej. Detta är beroende på det sätt, hvarpå bestämmelsen

affattats i reglementet. Då reglementet erhöll denna ordalydelse, var det

emellertid ej vanligt, att manskapet erhöll sin utspisning ombord i annat

fall, än då det var fråga om en verklig sjöexpedition. Sedermera har i och

med sjöbeväringens ökade vapenöfningar ombord en annan ordning börjat

tillämpas, utan att ändring i reglementet vidtagits i här berörda hänseende.

Lika riktigt som det synes vara, att sjötillägg och dietpenningar

m. m. utgår vid verkliga sjöexpeditioner, lika oriktigt förefaller det vara,

att sagde förmåner utgå till personal kommenderad ombord å ett fartyg,

som ligger förtöj dt vid stationen.

Enligt hvad jag inhämtat, utgjorde beloppet af vid Karlskrona station

under ett år utbetalda sjötillägg omkring................................. 43,700 kronor

och vid Stockholms station ........................................................... 26,600 »

hvartill kommer ökad kostnad för sjöportion.

En brist synes mig ock vara, att grunderna för det s. k. sjötillägget

samt dietpenningar m. m. ej intagas i femte hufvudtitelns stater».

De af motionären påpekade förhållanden äro utan tvifvel af beskaffenhet

att ådraga sig uppmärksamhet. Att sjötillägg, som ju är i främsta

rummet afsedt att täcka ökade lefnadskostnader under krigsfartygs sjöexpedition,

skall utgå till flottans personal under tid, då fartyg är förtöj

dt vid någon af flottans stationer, synes icke vara af omständigheterna

med nödvändighet påkalladt. Eu besparing i detta afseende synes dessutom

vara så mycket mera eftcrsträfvansvärd, ■ som det anslag, från hvilket

/Itf,ang till lliktil. prat. lull. 10 Sami. I A/(l. 1 Band. 4''2 Haft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

]0 Riksdagens skrifvelse Nr 166.

utgifterna för sagda ändamål utgå, visat sig otillräckligt. Riksdagen har

därför ansett det vara ömkligt, att Eders Kungl. Maj:t toge i öfvervägande,

huruvida en ändring i förenämnda hänseende må, utan olägenhet \are sig

för rekrytutbildningen eller i annat afseende, kunna genomföras.

Motionärens förslag, att grunderna, hvarefter ifrågavarande förmåner

skola utgå, borde intagas i femte hufvudtitelns stater, har Riksdagen

däremot °ansett sig icke utan vidare kunna bifalla, enär Riksdagen, som

visserligen ansett, att dylika bestämmelser böra bringas till Riksdagens

kunskap, är oviss, huruvida upplysning i detta afseende må på det åt

motionären angifna sätt eller möjligen i annan form meddelas Riksdagen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, och i hvad man

vällande bestämmelser om sjöaflöning, diet- och mässpenningar samt servisbidrag

äfvensom skeppsportion böra i ofvan angifvet syfte i vissa fall

ändras.

Stockholm den 24 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Irar Hasgg&tréms Boktryckeri A, B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.