Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrifvelse Nr 167

1911-05-24 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:167, Riksdagens skrifvelse Nr 167

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

1

Nr 167.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 24 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.

Riksdagens skri/oelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående omorganisation af tekniska högskolan

m. in., äfvensom lönereglering för lektorer m. fl. befattningshafvare

vid Chalmers tekniska läroanstalt m. in.

samt i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i

dithörande ämnen.

(Särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 124,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen titt

A) beträffande tekniska högskolan:

dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för

tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 46 ljuft. (AV 167.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse JVr 167.

tillkallade sakkunniga inom kungl. ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag

må under de närmare villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk

ett härför erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget

å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark

varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af

Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna

för ifrågavarande byggnader med utrustning och inredning samt

för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet med nämnda

förslag bevilja ett anslag af 4,766,188 kronor och däraf för påbörjande

af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 300,000 kronor;

dels — med godkännande af i berörda statsrådsprotokoll af departementschefen

förordad stat för tekniska högskolan för ar 1912 jämte i protokollet

omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser samt med förklarande därvid, att vid

ingången af år 1912 lektorn vid högskolan P. H. Henriques skall varda

professor i beskrifvande geometri, lektorn vid högskolan E. Jäderin professor

i geodesi, lektorn vid högskolan E. Andersson professor i maskinlära,

lektorn vid högskolan C. J. F. M. Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära,

lektorn vid högskolan P. K. af Bjerkén professor i fysik samt

lektorn vid högskolan J. G. Petrén professor i bergskemi och metallurgi

— öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med

54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till

de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

3

dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nj^a professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af högst

6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af departementschefen

i ofvanberörda statsrådsprotokoll angifna grunder användas till uppehållande

vid högskolan af den undervisning, som, därest sagda professurer

icke upprättats med ingången af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna

i motsvarande ämnen, att af besparingar, som under första halfåret

af år 1912 uppkomma å aflöningen vid den nya professuren i matematik

och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för vårterminen

1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik, samt att återstående

besparingar under första hälften af år 1912 å sagda fyra professurer,

tillhopa 7,750 kronor, må, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån

af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år 1912

till bränsle, lyshållning med mera;

dels ock på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar.................................... kronor 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi............................................................................... >

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen ai år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................ »

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode ....................... >

till förstärkning af lärarkrafterna................................. »

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... >

till arfvode åt eu speciallärare i kemi........................ »

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning......................................... >

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning ...................... »

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor ....................................................................................... >

transport kronor 21,725: —

1,000: —

100: —

225: —

14,500: —

2,000: —

1,200: —

750: —

450: —

500: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

transport kronor 21,725: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode................................................................ * 400: ■

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... 1,200: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912

utaf bibliotekariens arfvode ................................................... » 700: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode................................................... 1 400: —

till förhöjning af kamrerarens arfvode ..................... » 700: —

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912............................................................................ » 600: —

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri » 1,925: —

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket »_1,125: -

tillhopa kronor 28,775: —

B) beträffande Chalmers tekniska läroanstalt:

dels godkänna den af departementschefen i ofvannämnda statsrådsprotokoll

förordade stat för Chalmers tekniska läroanstalt jämte i protokollet

omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika förklara, att vid

den nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn i skeppsbyggeri

vid läroanstalten skall varda professor i skeppsbyggeri vid läroanstalten,

öfriga nio lektorer vid läroanstalten varda professorer vid anstalten samt den

vaktmästare vid anstalten, som för närvarande närmast biträder föreståndaren

med tillsvn öfver anstaltens tillhörigheter, varda förste vaktmästare

vid anstalten;

dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder nu afsedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarbefattning,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

man ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för

Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till

133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höja anslaget till de

tekniska läroverken, som vid bifall till hvad ofvan hemställts beträffande

tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor,

till 636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225

kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare

vid anstalten anvisa:

för läraren i verkstadsarbete...............................................

» andre läraren i byggnadslära........................................

för andre läraren i matematik ...........................................

» » »i allmän kemi ........................................

» läraren i skeppsb3^ggeri .................................................

samt

> läraren i frihandstecknina:......

O ... • • •

kronor

500

500

750

750

750

650: —

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja

ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

1 samband med Eders Kungl. Maj:ts proposition har Riksdagen till

behandling förehaft särskilda, inom Riksdagen väckta motioner beträffande

punkten A af Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag.

De önskningar och uttalanden, hvartill granskningen af dessa förslag

och motioner gifvit anledning, och Riksdagens på grund af desamma

fattade beslut får Riksdagen härmed för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

A. Tekniska högskolan.

Vid granskning af frågan rörande omorganisation af tekniska högskolan

har Riksdagen haft att taga under ompröfning vissa spörsmål, som

stå i nära samband med nämnda fråga, och som äro af afgörande betydelse

särskildt för bedömandet af de föreslagna nybyggnadernas omfatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

ning. Dessa spörsmål röra den högre tekniska undervisningens förhållande

till den lägre tekniska undervisningen och till annan högre fackundervisning

samt det elevantal, för hvilket högskolan bör planeras.

Beträffande frågan om den högre tekniska undervisningens förhållande

till den lägre tekniska undervisningen biträder Riksdagen den mening, som

af departementschefen uttalats i statsrådsprotokollet, särskildt i fråga om

lämpliga åtgärder för underlättande af inträde vid högskolan för personer,

som genomgått lägre teknisk läroanstalt eller en längre tid arbetat i praktiken,

och instämmer till alla delar i följande i statsrådsprotokollet anförda

yttrande:

»Den andliga träning eller s. k. formella bildning, som vitsordas genom

studentexamen, kan hos dessa personer uppvägas af den förståndsmognad,

de förvärfvat vid andra läroanstalter eller under utöfvande af den praktiska

verksamheten, och i hvarje fall kompenseras af deras arbetslust och

energi. Härtill kommer, att under i öfrig! lika förhållanden teorien för

en verksamhet lättare tillägnas af den, som deltagit i sådan verksamhet,

än af den, som icke deltagit däri.

»I afseende på det kunskapsmått, som erfordras för inträde vid högskolan.

har man att skilja på de för undervisningen vid skolan grundläggande

ämnena, matematik, fysik, kemi och teckning samt öfriga skolämnen

såsom språk, historia, geografi med mera.

»Beträffande den förra ämnesgruppen får fordran på studentkunskaper

icke eftersättas. Ett frångående från denna grundsats skulle innebära, att

högskolans undervisning, för att lärjungarna skulle kunna tillgodogöra sig

den, måste taga sin början å ett elementärare stadium eller med andra

ord, att högskolan skulle upphöra att vara högskola.

»Fordran på studentkunskaper i den andra gruppen af ämnen är icke

oeftergiflig, allra helst som den, efter valfrihetens införande vid de allmänna

läroverken, icke uppehälles ens i fråga om studenterna. Dock torde

ett visst kunskapsmått i ett par lefvande främmande språk utgöra en nödvändig

förutsättning icke blott för studiet vid högskolan, utan äfven för

att sedermera kunna följa den tekniska litteraturen. Härvid lärer ock

böra beaktas, att de reformsträfvanden, som nu göra sig gällande i fråga

om de allmänna läroverkens organisation, gå ut på bland annat en ytterligare

utvidgning af valfriheten för att bereda större utrymme åt specialbildningen.

Det är naturligen önskvärd!, att de blifvande ingenjörerna

besitta en så stor humanistisk bildning, som förhållandena medgifva. Men

fordran på sådan bildning är af den art, att den bör kunna jämkas efter

sig företeende förhållanden. Om hos en person behofvet af specialbildning

framträder starkt, så undanröjas de hinder, som ligga i bristande allmän
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

bildning, jämförelsevis lätt. Hvad det här mycket kommer an på är intresset,

fallenheten och arbetskraften.»

Den föreslagna formuleringen i stadgarna beträffande inträdesfordrinkarna

har Riksdagen lunnit oklar och i viss mån ej i öfverensstämmelse

med nu anförda uttalande. Däraf synes nämligen icke tydligt framgå, att

för dessa grupper studentexamen hvarken i sin helhet eller i vissa ämnen

är nödvändig lör inträde, utan att härför erfordras endast ett visst kunskap

smått som för de ämnen, hvilka utgöra direkt grund för den fortsatta

undervisningen vid högskolan, skall motsvara studentexamens fordringar

men för andra ämnen, såsom främmande lefvande språk, icke behöfver

vara af samma art eller omfattning som studentexamens. Därjämte är

det, enligt Riksdagens mening, ej nödvändigt att för dylika inträdessökande

uppställa den fordran, att de skola styrka sig äga insikter i ämnena historia

och geografi.

Hvad angår såväl senast berörda fråga som ock frågan om den högre

tekniska undervisningens förhållande till annan högre fackundervisning, har

Riksdagen ansett eu fullständigare utredning önskvärd. Riksdagen vill

äfven betona, att i samband med denna utredning bör beaktas,0det en

eventuell omläggning af gymnasieundervisningen vid de allmänna läroverken

i riktning af ökad specialisering kan blifva af beskaffenhet att inverka

på högskolans studieplaner.

Den motivering, som förebragts af Eders Kungl. Maj:t rörande elevantalet,

har Riksdagen granskat, men har därvid ej vunnit bestämd öfvertygelse

om behofvet af en slutlig utvidgning af högskolan till det stora

elevantal, som 1906 års kommitté förutsatt. Ej heller har Riksdagen ansett

förhållandena kräfva att för närvarande planera för så stort antaArlio-en

nytillträdande elever, som afsetts i Eders Kungl. Maj:ts förslag, eller 200.

I statsrådsprotokollet har visserligen i anslutning till kommitténs och de tillkallade

sakkunnigas uttalanden framhållits, att elevantalet bör beräknas

efter landets behof af ingenjörer med högre teknisk utbildning. Någon fullständig

utredning rörande detta behof har dock hvarken kommittén’eller de

sakkunniga ansett sig kunna förete, utan hafva därför inskränkt sig till

att såsom stöd för förslaget jämföra antalet ingenjörer per million Tnvånare

i vårt land med motsvarande antal i några andra länder, men anser

Riksdagen, att de tal, som framkommit genom denna jämförelse,

icke kunna hafva någon afgörande betydelse för bedömandet af denml

fråga. Därjämte hafva kommittén och de sakkunniga åberopat den förefintliga

statistiken öfver det årliga antalet inträdessökande. Beträffande

sistnämnda, synpunkt vill Riksdagen påpeka, att tillbörlig hänsyn ej synes

hafva blifvit tagen till antalet af sådana- inträdessökande, som anmält sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

mer än en gång. Riksdagen bar därför låtit verkställa en undersökning

öfver antalet inträdessökande med frånräknande af dem, som förut sökt inträde.

Det har därvid visat sig, att detta antal under femårsperioden

[906—1910 uppgått till i medeltal 161 årligen. Denna siffra har synts

Riksdagen tala för bestämmande af ett lägre antal årligen nytilltrådande

elever °än det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Riksdagen anser sålunda,

att man för närvarande kan stanna vid allenast 150 årligen nytillträdande

elever.

Frågan om högskolans slutliga omfattning är visserligen ej nu aktuell,

men män kan enligt Riksdagens förmenande ej underlåta att i viss mån .

taga hänsyn till densamma, när det gäller att vidtaga åtgärder för högskolans

utvidgning, och återkommer Riksdagen härtill i samband med

frågan om nybyggnadernas omfattning. Dessutom sammanhänger förstberörda

fråga med ett annat spörsmål af väsentlig vikt, nämligen det

äfven i statsrådsprotokollet berörda förslaget om en eventuell sammankoppling

med den högre tekniska undervisningen af andra slag af högre fackundervisning,

i första rummet landtmäteriundervisningen och den högre

landtbruksundervisningen, möjligen äfven den högre skogsundervisningen.

Slutligen torde det enligt Riksdagens mening vara möjligt, att en omläggning

af den lägre tekniska undervisningen kan komma att öfva inflytande på

tillströmningen af lärjungar till tekniska högskolan. _

På grund af alla dessa omständigheter har Riksdagen ansett sig böra

hos Eders Kungl. Maj:t begära, att, innan ytterligare utbyggnader af högskolan

för ett "större antal elever, än som motsvarar årskurser om 150,

sättas i fråga, fullständig utredning måtte göras angående landets behof

af ingenjörer med högre och lägre teknisk utbildning, eventuellt närmaie

samband mellan den högre och den lägre tekniska undervisningen, underlättandet

af öfvergång från lägre tekniska läroanstalter till högskolan samt

möjligheten af annan högre fackundervisnings förläggande till högskolan.

Hvad själfva omorqanisationsfrägan beträffar, så är, enligt Riksdagens

mening, behofvet af en väsentlig förbättring i kvalitativt hänseende af

den högre tekniska undervisningen synnerligen trängande, försåvidt den

svenska industrien ej skall hämmas i sin utveckling och landets förmåga att

tillgodogöra sig sina rika naturliga tillgångar försvagas. . Hufvudvillkoren

för att tekniska högskolan skall kunna sättas i stånd att i kvalitativt hänseende

fylla de kraf, som man måste ställa på en högre teknisk läroanstalt,

äro, synes det Riksdagen, att densamma förses med fullt tidsenlig

och tillräcklig laboratorieutrustning och materiell, samt att undervisningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

förbättras genom ökad specialisering, hvilket i sin ordning förutsätter större

tillgång på goda lärarkrafter.

Då Riksdagen gått att granska behofvet af de erforderliga laboratorielokalerna,

har Riksdagen öfvertygat sig om att dessas storlek nästan uteslutande

bestämmes af den erforderliga utrustningen och i mycket ringa

mån af elevantalet. Beträffande åter storleken af öfriga lokaler sammanhänger

denna, såsom det synts Riksdagen framgå af den i statsrådsprotokollet

lämnade utredning, i högre grad med elevantalet. Samma utredning

visar äfven, huru efterblifven vår högskola är i afseende å nödigt

utrymme, då denna, som nu skall årligen emottaga 125 nytillträdande

elever, disponerar lokaler, upptagande en nyttig golfarea af endast 8,550

kvm., under det att eu med laboratorier tidsenligt utrustad högskola för

125 årligen nytillträdande elever krafvel'' en nyttig golfarea af 32,160 kvm.

Riksdagen har äfven genom besök i högskolans nuvarande lokaler öfvertygat

sig om den stora bristen på utrymme särskild! för laboratorier. Den

nuvarande tomten, hvars totala ytinnehåll utgör 12,360 kvm., medger visserligen

någon utvidgning af lokalerna, dock ej i tillräcklig grad. Detta

synes Riksdagen framgå bäst däraf, att, såsom i nyss anförda utredning

angifves, en tidsenlig högskola för 125 årligen nytillträdande elever krafvelen

nyttig golfarea af 32,160 kvm. samt en högskola för 200 årligen nytillträdande

elever eu nyttig golfarea af 35,500 kvm.

Det synes Riksdagen vara tydligt, att ett rationellt utbyggande af

nödiga lokaler för högskolan äfven utan ökande af elevantalet ej är

möjligt å den nuvarande tomten. Äfven om man, med bortseende från

lämpligheten, skulle anse detta utförbart genom uppförande af byggnader

med ett mycket stort antal våningar, skulle dock detta, enligt Riksdagens

mening, draga så stora kostnader och verka så starkt hämmande på

högskolans utvecklingsmöjligheter, att Riksdagen funnit alla skäl tala för att

icke uppföra några nybyggnader å den nuvarande tomten. Det synes

därför Riksdagen nödvändigt att, i öfverensstämmelse med Eders Kungl.

Maj:ts förslag, använda annan tomt för ifrågavarande nybyggnader, och

har Riksdagen för sin del äfvenledes funnit den af Eders Kungl. Maj:t

föreslagna platsen lämplig. Härvid har dock Riksdagen, med beaktande

af de af en motionär i Andra kammaren framförda synpunkter, velat

framhålla önskvärdheten däraf, att all möjlig hänsyn till bibehållandet af

platsens och angränsande områdens af kungl. Djurgården karaktär af

park bör tagas vid uppgörandet af ritningar till de föreslagna nybyggnaderna

samt planeringen af den ifrågasatta byggnadsplatsen.

Eders Kungl. Majrts ^byggnadsförslag afser för närvarande uppförandet

å den nya tomten af maskinlaboratorium, byggnad för fysik och elektro
Bihanr)

till lliksd. prot. 1611. 10 Sami. 1 Afd. 1 Hand. 4.1 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

teknik, byggnad för bergsvetenskap, en byggnad, upptagande rit- och hörsalar

för de årskurser, hvilkas elever skulle åtnjuta undervisning i nämnda

laboratoriebyggnader, jämte en del smärre byggnader.

Efter granskning af byggnadsförslaget har Riksdagen funnit sig kunna

förorda Eders Kungl. Maj:ts framställning i hvad den afser laboratoriebyggnader.

Dessas storlek och kostnad sammanhänga nämligen, såsom ofvan är

nämndt, högst obetydligt med elevantalet. Riksdagen, som visserligen i annat

sammanhang förordat ett mindre elevantal, än som förutsättes för byggnadsförslaget

enligt propositionen, anser det för den skull lämpligt, att laboratorierna

redan nu byggas till en sådan omfattning, att de kunna motsvara

en längre tids behof, så mycket mer som laboratorierna enligt

Riksdagens åsikt böra vara tillgängliga äfven för andra än högskolans egentliga

elever.

Byggnaden för rit- och hörsalar åter anser Riksdagen böra uppföras för

det af Riksdagen förordade elevantalet, d. v. s. motsvarande årskurser på

150 elever.

På detta sätt böra byggnaderna efter Riksdagens mening kunna utföras

så, att de ej lägga hinder i vägen för de omläggningar, som en utredning

af förut omnämnda art eventuellt kan föranleda, ej heller för sådana tillbyggnader,

att ett större elevantal kan emottagas, om så skulle visa sig nödvändigt.

Dock synes till förtydligande häraf i programmet för den förutsatta

arkitekttäflan bestämmelse böra införas därom, att planeringen af byggnaden

för rit- och hörsalar m. m. ej får lägga hinder i vägen vare sig för ett

längre provisorium för nämnda elevantal eller för en utvidgning motsvarande

ett större elevantal.

För att utröna, huru stor besparing som skulle kunna uppstå genom

den ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, som Riksdagen sålunda ansett sig

böra vidtaga, hafva beträffande nämnda byggnad för rit- och hörsalar nya

skisser utförts och ny kostnadsberäkning verkställts. Dessutom har Riksdagen

beträffande laboratorierna vidtagit den nedsättning af de föreslagna

O O o o

beloppen, som möjliggjorts genom att reducera antalet af de utaf elevantalet

direkt beroende inventarierna, såsom bänkar, ritbord m. m., så

att de motsvara det af Riksdagen förordade elevantalet.

Med iakttagande af de sålunda föreslagna ändringarna skulle kostnaderna

för högskolans nybyggnader med därtill hörande utrustning uppgå

till de belopp, som utvisas af nedanstående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

11

Tablå.

B y g g n a d.

Byggnads-

arbetet.

Gas, vatten,

uppvärm- ning m. m.

Inventarier,

inredning

m. m.

Apparater

och maskiner

m. m.

Summa

kronor.

Byggnad för rit- och hör- salar m. in...................

659,000

66,000

84,000

809,000

Byggnad för fysik och

elektroteknik ...............

681,190

66,500

62,000

97,345

907,035

Maskinlaboratorium.........

599,200

48,500

30,600

430,715

1,109,015

Byggnad för bergsveten-

skap................................

696,940

72,000

101,000

88,137

958,077

By ggnad för central upp-

värmning........................

51,360

1,000

—

75,000

127,360

Observatorium.................

3,500

—

—

6,000

9,500

Byggnad för vaktmästare

och maskinister............

36,540

—

—

—

36,540

Paviljong för magneto-

metri ............................

8,192

—

—

—

8,192

Summa kronor

2,735,922

254,000

277,600

697,197

3,964,719

Härtill komma följande poster:

Elektrisk belysning .....................................................................

Yttre ledningar..............................................................................

Byggnadsområdets planering, kulvertar, vägar och planers

ordnande in. in.........................................................................

Ritningar jämte täflan, arbetsledning, kontrollantarfvoden

samt administrationskostnader för byggnads-, planerings-

och terrasseringsarbetena cirka 8 % af (2,735,922

+ 282,000) jämte täflingskostnad .....................................

65,500 kronor

40,000

282,000

266,781

således sammanlagdt hela kostnaden 4,619,000 kronor.

I öfverensstämmelse härmed anser Riksdagen, att ett anslag af

4,619,000 kronor bör beviljas för nu ifrågavarande ändamål, hvaraf på

extra stat för år 1912 bör anvisas ett belopp af 300,000 kronor. Riksdagen

anser intet vara att invända mot att af detta belopp en summa af 40,000

kronor redan under år 1911 af Eders Kungl. Maj:t disponeras för bestri
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

dande af kostnaderna för förberedande arbeten, arkitekttäflan in. in. Då

sålunda eu arkitekttäflan förutsatts af Eders Kungl. Maj:t, vill Riksdagen,

med uttalande af sin anslutning härtill, uttrycka den önskan, att genom

en rationell lösning af frågan om byggnadernas planering m. m. kostnaderna

om möjligt må kunna ytterligare nedbringas.

Beträffande öfriga i statsrådsprotokollet berörda frågor, nämligen angående

fackskolor, studietid, elever in. in., läroämnen och läroplaner samt

lär arkrafternas förstärkning, bär Riksdagen funnit de framlagda förslagen

i allt väsentligt ej föranleda några erinringar. Dock har Riksdagen,

särskild! med anledning af en inom Riksdagens Andra kammare väckt

motion och i betraktande af vikten af undervisning i sociallagstiftning, velat

uttala såsom sin mening, att namnet på det i förslaget till läroplaner upptagna

ämnet »industriell ekonomi och statskunskap» bör så ändras, att

däraf framgår, att undervisning i sociallagstiftning ingår i nämnda ämne.

Vidare har Riksdagen ansett sig böra uttala eu önskan, att åt ämnesgruppen

hygien måtte, på grund af denna ämnesgrupps stora vikt, inrymmas

mera plats å läroplanerna, särskild! åt den gren däraf, som berör

fabrikshygien, samt att en utsträckt undervisning häri snarast möjligt måtte

taga sin början.

Hvad angår det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till ordinarie

stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte till densamma hörande villkor

och bestämmelser, har Riksdagen ansett sig kunna godkänna detsamma.

Mot de anslag på extra stat för år 1912, som Eders Kungl. Maj:t

förutom af Riksdagen redan tillstyrkt nybyggnadsanslag föreslagit, har

Riksdagen intet att erinra.

Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition och under åberopande

af hvad sålunda anförts har Riksdagen beträffande tekniska högskolan

beslutit

l:o) för nya byggnader för tekniska högskolan — nämligen byggnad

för fysik och elektroteknik, maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,

byggnad för centraluppvärmning, observatorium, byggnad för vaktmästare

och maskinister samt paviljong för magnetometri, allt enligt

Eders Kungl. Majrts förslag, äfvensom så stor byggnad, som erfordras för

de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag i flygeln till hufvudbyggnaden belägna

lokaler men beräknad för årskurser om 150 elever och så planerad,

att den ej lägger hinder i vägen för vare sig ett längre provisorium för

detta elevantal eller en utvidgning motsvarande ett större elevantal —

bevilja till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande byggnader med

utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten med mera ett anslag

af 4,619,000 kronor och däraf för påbörjande af berörda byggnads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

Vi

arbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 300,000 kronor,

samt medgifva, att för detta ändamål ett härför erforderligt område af

omkring 65,000 kvadratmeter, beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet

å norra Djurgårdens mark varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen,

i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen,

må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk;

äfvensom hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes, innan ytterligare

utbyggnader af högskolan för ett större antal elever, än som motsvaras

af årskurser om 150, sättas i fråga, låta föranstalta om fullständig

utredning angående landets behof af ingenjörer med högre och lägre teknisk

utbildning, eventuellt närmare samband mellan den högre och den

lägre tekniska undervisningen, underlättandet af öfvergång från lägre tekniska

läroanstalter till högskolan, möjligheten af annan högre fackundervisnings

förläggande till högskolan, samt angående inverkan på undervisningen

vid högskolan af en längre drifven specialisering af gymnasiet vid

de allmänna läroverken;

2:o) — med godkännande af den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte för åtnjutande af i staten

upptagna nya aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt

med förklarande därvid, att vid ingången af år 1912 lektorn i beskrifvande

geometri och ritkonst skall varda professor i beskrifvande geometri, lektorn

i geodesi och topografi skall varda professor i geodesi, lektorn i elementarmekanik

och beskrifvande maskinlära skall varda professor i maskinlära,

lektorn i skeppsbyggnadskonst skall varda professor i skeppsbyggnadslära,

lektorn i allmän fysik skall varda professor i fysik samt lektorn i metallurgi

och hyttkonst skall varda professor i bergskemi och metallurgi —

öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med

54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till

de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

3:o) medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitcl uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

4:o) förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratoriet)änare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt, nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

o:o) medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af

högst 6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna grunder användas till uppehållande vid högskolan af den

undervisning som, därest sagda professurer icke upprättats med ingången

af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen,

att af besparingar, som under första halfåret af år 1912 uppkomma å

aflöningen vid den nya professuren i matematik och mekanik, ett belopp

af högst 750 kronor må för vårterminen 1912 användas till aflöning af

en extra lärare i matematik, samt att återstående besparingar under första

hälften af år 1912 å sagda fyra professurer, tillhopa 7,750 kronor, må, efter

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, i mån af behof användas till bestridande

af högskolans utgifter under år 1912 till bränsle, lyshållning med mera;

.samt

6:o) på extra stat för år 1912 för högskolan anvisat:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar ........................ kronor 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi ....................................... > 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ............. » 100: —

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode ........................ » 225: —

till förstärkning af lärarkrafterna ................................. » 14,500: —

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... » 2,000: —

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................ » 1,200: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning.......................................... > 750: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning .................................... »_450: —

transport kronor 21,225: —-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

15

transport kronor 21,225: —

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor ....................................................................................... » 500; _

till förhöjning under senare hälften af år 1912 al
sekreterarens

arfvode.................................................................. » 400; _

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... » 1,200: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912 utaf

bibliotekariens arfvode.............................................................. > 700: _

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode................................................... » 400: _

till förhöjning af kamrerarens arfvode........................ » 700: —

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912......................................................................................... » 600: —

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...... » 1,925: —

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket > 1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

B. Chalmers tekniska läroanstalt.

Mot departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande angående

behöfligheten af förbättrade lönevillkor för lektorerna vid Chalmers

tekniska läroanstalt har Riksdagen intet att anmärka och finner de af Eders

Kungl. Maj:t ifrågasatta lönebeloppen skäliga. Ej heller har Riksdagen

något att invända mot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna löneregleringen

för vaktmästare och arbetsbiträden vid läroanstalten. På grund häraf anser

sig. Riksdagen kunna godkänna det i propositionen framlagda förslag

till ordinarie stat jämte därtill hörande villkor och bestämmelser, dock

med den förändring i formellt hänseende, att staten erhåller följande

lydelse:

10 professorer å 6,400 kronor.....................

1 andre lärare i byggnadslära ..................

1 dito i matematik .......................................

1 dito i allmän kemi ....................................

1 lärare i väg- och vattenbyggnadskonst

1 dito i skeppsbyggeri .................................

1 dito i modellering.....................................

............... kronor

64,000: —

............... y>

3,000: —

............... »

2,500: —

............... »

2,500: —

1,750: —

2,500: —

»

1,100: —

''ansport kronor

77.350: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 167.

transport kronor

77,350

—

1 dito i svenska och tyska språken ...............................

1,500

—

1 dito i bokföring..................................................................

y>

500

—

1 dito i frihandsteckning.....................................................

.V

2,200

—

1 dito i elektrokemi...............................................................

800

—

1 dito i landtmäteri ..........................................................

»

400

—

1 dito i verkstadsarbete ......................................................

»

3,000

—

Arfvode åt en professor såsom läroanstaltens rektor

1,500

—

s » ett biträde för uppehållande af en del af

rektors undervisningsskyldighet såsom

professor...........................................................

2,000:

—

Till bestridande af undervisning i mekanisk teknologi,

konstruktion af enkla maskindelar och elementär

mekanik ...........................................................................

3,500

—

Sekreteraren, arfvode ...............................................................

500

—

Bibliotekarien, arfvode...........................................................

500

—

1 förste vaktmästare ..............................................................

1,350

—

2 vaktmästare å 1,050 kronor .............................................

2,100

—

Till arfvoden för assistenter och repetitörer .................

-

11,500

—

» aflöning af arbetsbiträden på verkstaden ...............

1,500

—

Stipendier och premier............................................................

550

—

Bibliotek, samlingar och laboratorium .............................

9,000

—

Verkstaden....................................................................................

2,000

Uppvärmning, betsning och diverse utgifter..................

12,000

Summa kronor 133,750

xum tu.» n, u tuuu>7 . . ... . - ...

a) Af professors aflöning äro 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, af förste

vaktmästarens aflöning äro 900 kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, af annan vaktmästares

aflöning äro 700 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar;

b) Därest rektor i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skallra rektorsarfvodet afdragas900 kronor

årligen. Därest förste vaktmästaren eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 100 kronor årligen ;

c) Professorerna åtnjuta efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lonen med bOU

kronor, läraren i verkstadsarbete efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg a lönen med o00

kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes af 500 kronor,

andre läraren i byggnadslära, andre läraren i matematik, andre läraren i allmän kemi och läraren i skeppsbyggeri

äfvensom läraren i frihandsteckning efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett ålderstillägg åt

500 kronor, förste vaktmästaren och öfriga vaktmästare efter fem års väl vitsordad tjänstgöring ett alderstillägg

af 100 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring ett andra ålderstillägg likaledes a

100 kronor.

Eders Kungl. Maj it har vidare föreslagit löneförbättring på extra stat för

år 1912 åt vissa lärare, hvilka icke skulle komma att beröras af den nyss

förordade löneregleringen, att utgå efter samma grunder som föregående

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 167. 17

år, och anser sig Riksdagen kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Genom departementschefens i statsrådsprotokollet framlagda utredning

har Riksdagen kommit till full insikt om nödvändigheten af om- och tillbyggnader,

speciellt af laboratorier, för Chalmers tekniska läroanstalt, för

att densamma allt fortfarande skall vara i stånd att fylla sin uppgift för

den tekniska undervisningen. Genom de här föreslagna om- och tillbyggnaderna

kan man enligt Riksdagens mening med jämförelsevis ringa

uppoffring för staten sätta anstalten i tidsenligt skick. Riksdagen anser

sig därför äfven i denna punkt kunna godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Hvad i Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition föreslagits beträffande

Chalmers tekniska läroanstalt, har Riksdagen bifallit.

Stockholm den 24 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Rikstl. protokoll IT) 11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 43 Raft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.