Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående disposition af förra majorsbostället Hammar nr 1 i Värmlands län, jämte en i ämnet väckt motion.

1911-05-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:179, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående disposition af förra majorsbostället Hammar nr 1 i Värmlands län, jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 179.

1

Nr 179

Uppläst, och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds

proposition angående disposition af förra majorsbostället

Hammar nr 1 i Värmlands län, jämte en i ämnet väckt motion.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 3 februari 1911 aflåten proposition, nr 148,

bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,

att, sedan förra majorsbostället 2 mantal Hammar nr 1 i Hammarö

socken af Värmlands län blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett i statsrådsprotokollet omförmäldt förslag fördeladt i åtta med

litt. A, B, C, I), E, F, G och H betecknade jordbrukslotter samt i tio

med I—X utmärkta tomter, egendomen må på det sätt upplåtas, att

dels den med litt. A betecknade jordbrukslotten försäljes på offentlig

auktion till den högstbjudande på de i kungl. brefvet den 29 maj

1874 stadgade villkor med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1912; och

dels öfriga jordbrukslotter äfvensom samtliga tomterna, de

med I och III betecknade efter hembud till ägarna af därå uppförda

byggnader, hvar för sig upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31

december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att

åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnaBihang

till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 46 Häft. (Nr 179—180.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 179.

hemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande af de

i kungl. brefvet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen

af berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.

Vidare har i eu inom Riksdagen väckt motion föreslagits, att

Riksdagen måtte i samband med beslut om Eders Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition i hvad den afsåge den del af förra inajorsbostället

Hammar, som är betecknad med litt. A besluta, att innan försäljning af

nämnda litt. skedde, till Hammarö församling mot en lösen af 500 kronor

upplåtas ett af landtmätaren S. A. Odquist uppmätt och kartlagdt

till nämnda boställe hörande tomtområde, omfattande en areal af 75 ar

80 kvadratmeter, med tillträdesrätt den 14 mars 1912.

Till stöd för denna motion har anförts följande:

Af skäl bland andra att förvärfva sig plats för byggande af fattiggård

hade Hammarö församling vid kommunalstämma den 14 juli 1908

beslutat att ingå till Eders Kungl. Maj:t med begäran att för det af senaste

värderingsnämnden uppskattade värdet få inköpa förra inajorsbostället

Hammar, men hade detta beslut öfverklagats och af Konungens befallningshafvande

upphäfts. Tanken hade då varit att med fattiggården förena

jordbruk till lämpligt omfång. Genom senare vunnen erfarenhet hade

denna tanke mer och mer öfvergifvits, tv dels vore arbetskrafterna dyra

och dessutom för jordbruket svåra att erhålla, dels vore de personer som

intoges å nuvarande fattiggården till allra största delen arbetsodugliga,

hvadan för ett jordbruks skötande ingen hjälp från deras sida vore att

förvänta. Då församlingen nu emellertid stode inför nödvändigheten att

uppföra en ny fattiggård, enär den gamla numera erbjöde otillräckligt

utrymme och dessutom vore för sitt ändamål alldeles olämplig och i alla

afseenden otillfredsställande, så hade den gamla tanken att å Hammars

område förvärfva plats för fattiggård åter uppstått. Ty då fråga blefve

om att finna plats för en sådan erbjöde sig ej någon som i fråga om

läge och lämplighet i öfrigt kunde jämföras med den, som funnes på

Hammars område. Hammars gård upptoge nämligen en afsevärd del

af socknens centralt belägna område, och platser å närliggande hemman,

som möjligen skulle lämpa sig för ändamålet, vore redan tagna i anspråk.

Det vore såväl med hänsyn till leverans af lifsförnödenheter som för sjukas

transport och lättheten att erhålla läkarehjälp åt synnerligt stor betydelse,

att en fattiggård finge ett gynnsamt läge. Hammarö församling

hade därför beslutat att söka förvärfva ett tomtområde på förra torplägenheten

Sandtorp under Hammar och för ändamålet låtit uppmäta

och kartlägga detsamma, samt genom domänintendenten värdesätta det.

Landshöfdingen i länet hade ock tillstyrkt afsöndringen. Meningen hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bilisdagens skrifvelse Nr 179.

vant, att församlingen skulle hafva ingått till Eders Kungl. Magt med

framställning i frågan, men då beslutet tillkommit så sent, att Eders

Kungl. Majrts proposition om Hammars försäljning redan förelegat färdig,

hade detta ej kunnat ske.

Församlingen hade därför hänvändt sig till motionären med anhållan

om att i samband med Eders Kungl. Maj:ts proposition om Hammar

söka få saken ordnad i enlighet med församlingens önskan. Då genom

ifrågavarande upplåtelse den för Hammarö synnerligen viktiga fattiggårdsfrågan

kunde vinna en snar och lycklig lösning, då statens intresse i

intet afseende träddes för nära, enär full ersättning erhölles, då tomtområdet

i fråga läge afsöndradt från all annan odlad mark och sålunda

ej förorsakade något intrång i hufvudegendomen, ej heller för denna vore

af minsta betydelse, och då vidare ej någon rubbning uppstode i den af

Eders Kungl. Maj:t framlagda planen till hemmanets styckning och försäljning,

så vore att hoppas, att Riksdagen ej ställde sig afvisande i denna

fråga och detta så mycket mindre som Hammarö församlings fattigvård

ej blifvit så litet betungad genom Hammar, i det den måst omhändertaga

hela familjer, som där innehaft längre eller kortare tids arbete.»

Frågan om försäljning af kronoegendomen Hammar har på grund

af framställningar af enskilda motionärer förut varit föremål för Riksdagens

pröfning, dock utan att vinna sin lösning, senast vid nästföregående

riksdag, då förslag väcktes om egendomens styckning i

egnahemslägenheter. I sitt öfver denna framställning afgifna utlåtande

yttrade vederbörande utskott, bland annat, att, enligt hvad utskottet

inhämtat, hehofvet af mark till egnahem syntes vara synnerligen stort

inom Hammarö socken, hvarest egendomen vore belägen, under det att

mark icke där kunde erhållas annat än till högt pris; och syntes utskottet

med hänsyn till, bland annat, detta förhållande starka skäl tala

för ett disponerande af egendomen på sätt sålunda ifrågasatts. Då

emellertid på vederbörlig utredning grundad framställning i ämnet kunde

förväntas blifva af Eders Kungl. Maj:t förelagd innevarande Riksdag,

föranledde, i enlighet med utskottets hemställan, berörda förslag icke

till någon Riksdagens åtgärd. Eders Kungl. Maj:ts sålunda förväntade

förslag bär nu förelagts Riksdagen till pröfning i ifrågavarande proposition.

Med afseende å hvad inom Riksdagen nästlidne år anförts i ämnet

har Riksdagen gifvetvis icke något att erinra emot egendomens i fråga

uppdelande i smålotter, utan förefaller det Riksdagen — i synnerhet som

departementschefen till statsrådsprotokollet uttalat, »att efterfrågan på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 179.

egnahem lärer i nämnda trakt vara synnerligen stor)) — fast mer anmärkningsvärd!,

att ej en längre gående uppdelning af egendomen föreslagits

än som skett. Detta gäller särskild! den med litt. A betecknade lotten

eller hufvudgården, hvilken ensam omfattar den betydliga arealen af

162,17 har, däraf 94,954 har inägor och 07,236 har skog. Då egendomens

på denna lott belägna byggnader äro, enligt hvad upplyst

blifvit, så godt som oanvändbara, torde det i betraktande af det förefintliga

behofvet af jord för egnahem med skäl kunna befaras, att

lotten blifver inköpt i spekulationssyfte, i livilket fall ändamålet med

egendomens försäljning blefve i afsevärd mån förfeladt. Det synes

Riksdagen därför synnerligen ensidigt, att kronan själ!’ föranstaltar om

lottens fördelning i lämpliga mindre områden, därvid det i lorenämnda

motion framställda önskemålet torde kunna blifva behörigen beaktadt.

På grund af hvad sålunda anförts och då i öfrigt Riksdagen icke

haft annat att erinra emot förevarande proposition än att lotten litt. H.

eller Långkärret, som omfattar en areal af 45,9 51 har, däraf 38,5 6 har

skog, lämpligen bör försäljas på auktion enligt föreskrifterna i kungl.

brefvet den 29 maj 1874, har Riksdagen i anledning af propositionen

och motionen i fråga medgifvit, att, sedan förra majorsbostället 2 mantal

Hammar nr 1 i Hammare socken af Värmlands län blifvit i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det i statsrådsprotokollet omförmälda förslag

och med iakttagande såvidt möjligt af ofvan framhållna önskemål

fördeladt i jordbrukslotter och tomter, egendomen må på det sätt upplåtas,

att

dels den med litt. A betecknade jordbrukslotten, därest ej densamma

helt eller till hufvudsaklig del uppdelats i mindre lotter, äfvensom

den med litt. H betecknade jordbrukslotten försäljas på offentlig

auktion till den högstbjudande på de i kungl. brefvet den 29 maj 1874

stadgade villkor med tillträdesrätt för köparen den 14 mars 1912;

dels öfriga jordbrukslotter, däri inbegripna de mindre lotter, hvari

lotten litt. A helt eller till hufvudsaklig del kan hafva blifvit uppdelad,

med undantag dock af det område, som kan hafva blifvit afskildt såsom

tomt för ny fattiggård för Hammarö församling, äfvensom de med

1—X utmärkta tomterna, de med I och III betecknade efter hembud

till ägarna af därå uppförda byggnader, hvar för sig upplåtas enligt

kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade grunder

för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obernedlade bereda

tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar

och med iakttagande af de i kungl. brefvet till domänstyrelsen samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 179. 5

dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder meddelade närmare

bestämmelser; och

dels det område, som kan hafva blifvit afskildt såsom tomt för

ny fattiggård för Hammarö församling, försälj es till församlingen mot

en köpeskilling, ej understigande 500 kronor, och på villkor i öfrigt

som Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.