Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Majds proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A) i tulltaxemderrättelserna samt § 13 mom. 3 A), i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910.
1911-05-23 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:182, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Majds proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A) i tulltaxemderrättelserna samt § 13 mom. 3 A), i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
1
Nr 182.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 23 maj 1911.
—'' — — — Andra kammaren den 23 maj 1911.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Majds
proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A)
i tulltaxemderrättelserna samt § 13 mom. 3 A), i förordningen
med tulltaxa för inkommande varor den 4
juli 1910.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 30.)
Till Konungen.
Genom proposition nr 218 af den 21 april 1911 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagd t utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
att besluta, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser
om livad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)
i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910
skulle, det förra stadgandet, från den dag Kung]. Maj:t bestämde, och
det senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande ändrade
lydelse:
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förandes, medgifves
ock
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sund. 1 Afl. 1 Band. 48 Höft. (Nr 182—184 ) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats
af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den
tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt
från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:
a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas
för någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,
nämligen:
lista klassen
2:dra »
3:dje >
l:sta klassen
2:dra >
3:dje »
4:de »
rågmjöl
................ 0 till och med 60 procent,
... öfver 60 > > » 66 7a >
.............. 0 >'' * > 66 73 > ;
hvetemjöl
0 till och med 45 procent,
......... öfver 45 > » >70 » ,
......... öfver 70 > » » 75 » ,
.................... 0 » » » 75 » ;
skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den
15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång
hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant
skett, fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda
två af Kungl. Maj:t och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande
vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta
hela utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;
b) att vid restitutionens beräknande motsvara:
60
kilogram rågmjöl af lista
utbytesklassen
93 7a
kilogram
råg,
67a
>
» 2:dra
6 7a
»
» >
66 7S
>
»
» 3:dje
»
100
>
45
»
hvetemjöl
» lista
»
66 74
>
hvete,
25
>
>
> 2:dra
»
28 74
»
> >
5
>
> 3:dje
>
5
>
> ,
75
»
>
» 4:de
>
100
»
» ;
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
3
eller alltså
100
kilogram rågmjöl
af lista
utbytesklassen
155,5 5 kilogram råg,
100
» »
» 2: dra
»
100 » > ,
100
» 3:dje
>
150 » > j
100
hvetemjöl
» 1 :sta
»
147,2 2 kilogram hvete,
100
» »
> 2:dra
/''
115 > » ,
100
> >
» 3:dje
>
100 > » ,
100
» 4:de
>
133,3 3 > » ;
c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens
angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse
anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af
den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från
hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver inocli
utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den
hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;
• d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom
kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,
att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt,
än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på
nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken
mjölet uttagits;
e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den
utbytesklass, inom hvilken utförsel varan uppgifvits hafva uttagits; skolande
till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån
utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen
bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,
meddela attest, i hvilken varans utrönta netto vikt jämväl bör angifvas;
dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp
men däremot attestera^? vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution
enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan
hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;
g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och be
-
4 Riksdagens skrifvelse Nr 182.
vakats under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela
attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlagå och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;
h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf
finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är
medgifven;
i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning
till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,
genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra
hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af
tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å
de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna
spannmålskvan titeter;
dels och under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)
respektive § 13 mom. 4 b) i samma författningar skulle, i förra fallet,
från den dag Kungl. Maj:t bestämde, och i det senare, från och med
den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hänvisning
till »8 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».
Genom den utredning i ärendet, som förebragts af den af Eders
Kungl. Maj:t den 20 januari innevarande år i sådant syfte tillsatta
kommissionen, måste anses styrkt, att vederbörligt beaktande af statsverkets
intresse vid den form af tullrestitution, som beröres i förevarande
proposition, kräfver förändring af hittillsvarande bestämmelser
och dessas tillämpning; och Riksdagen har funnit den på grundval af
kommissionens utredning af Eders Kungl. Magt nu föreslagna förändrade
anordningen af restitutionsinstitutet ägnad att behörigen trygga det
fiskaliska intresset, hvadan Riksdagen kunnat i hufvudsak bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Emellertid har Riksdagen funnit vissa synpunkter, hvilka framhållits
i tvenne, vid förenämnda kommissions betänkande fogade reservationer,
äfvensom i ett hänseende hvad som anförts i en i ämnet inom
Riksdagen väckt motion, vara af beskaffenhet att böra föranleda ändring
i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Hvad först beträffar de bestämmelser, som afse proftypernas fastställande,
hafva emot dessa i de antydda reservationerna likasom ock i
5
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
nyssberörda motion framställts anmärkningar, gående ut pa att bestämmelserna
icke skulle innebära tillräcklig trygghet för tillvaratagande af
statens rätt. Det har synts Riksdagen att i fall, då de två af Eders
Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i proftypskommissionen äro med den
tredje, af kvarnägarnes förening valde ledamoten ense i beslutet om
proftyperna, tillräcklig garanti kan anses föreligga för att statens intresse
blifvit behörigen tillvarataget. Däremot torde de anförda invändningarna
förtjäna afseende i fråga om det fall, att enighet mellan
kommissionens ledamöter icke uppnås. Det kan enligt Riksdagens åsikt
icke anses betryggande att, därest de bägge af Eders Kungl. Maj:t tillsatta
ledamöterna stå emot hvarandra, utslaget skall fällas af representanten
för det enskilda intresset. För sådant fall har det synts
Riksdagen, att anmälan om meningsskiljaktigheten borde göras hos
Eders Kungl. Maj:t — hvarom stadgande torde inflyta i den instruktion,
som förutsättes komma att för kommissionen utfärdas — hvarefter
på pröfning af Eders Kungl. Maj:t bör ankomma, huruvida nya
proftyper må anses erforderliga. De förut gällande proftyperna böra
emellertid tillämpas, så länge de icke blifvit mot nya utbytta.
I detta sammanhang vill Riksdagen, som i fråga om kontrollens
anordnande delar den till stöd för Eders Kungl. Maj:ts förslag uttalade
uppfattningen, att beteckningen »finsiktadt mjöl» icke är ägnad att
användas bland kontrollbestämmelserna, fästa uppmärksamheten vid det
förhållandet, att, enligt hvad inom Riksdagen blifvit upplyst, mjöl, som
förmalts till finare produkt, erhåller en ljusare färg än gröfre, s. k.
grusig! mjöl, äfvensom uttala den förvissningen, att i den väntade
instruktionen för proftypskommissionen behörig hänsyn kommer att
tagas till detta förhållande.
En reservant inom kommissionen har vidare ansett, att för tillvaratagande
af statens intresse det kontrollmedel, som ligger i typprofvet,
borde kompletteras med exportörens på tro och heder afgifna
försäkran, att exportvaran uttagits från början af den utbytesklass, till
hvilken den hör, eller ock att den till kvaliteten icke är underlägsen
medelproportionen af hela utbytet inom samma klass. Chefen för finansdepartementet
har erinrat, hvad beträffar det förra alternativet, att eu
sådan fordran skulle på ett för exporten menligt sätt hindra exportören
att efter de å utländska marknaden växlande fordringarna på förmalningsprodukternas
kvalitet inom de fastställda gränserna för utvinningen
variera utbytesförhållandena. Vidkommande nyssnämnda, såsom andra
alternativ föreslagna försäkran har åter framhållits, att en sådan i
inånga fall icke skulle kunna afgifvas af eu samvetsgrann exportör och
6
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
att det ur kontrollsynpunkt läge en fara i att af intygsgifvaren fordra
mera än som under normala förhållanden kunde presteras. Det torde
böra medgifvas, att en inskränkning af exportmöjligheterna enligt det
villkor, som innefattas i det första alternativet, skulle kunna medföra
svårigheter för exporten. Likaledes torde man icke kunna undgå att
erkänna, att den i andra alternativet ifrågasatta försäkran i den föreslagna
formen möjligen kan ingifva betänklighet. Bär bör dock icke
vara fråga om annat än ett subjektivt omdöme och, därest fordringen
modifieras i enlighet härmed, synes förberörda betänklighet kunna anses
aflägsnad. Därjämte torde böra medgifvas exportören att, alternativt,
därest varan uttagits från utbytesklassens början, afgifva försäkran
därom. I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen affatta! bestämmelserna
i denna del.
I reservation vid kommissionens betänkande har slutligen, med
hänsyn till det förhållandet att det i handeln förekommande rågsiktsmjölet
i regel vore uppblandadt med hvetemjöl, anförts att, till förekommande
af hvarje misstolkning, i författningen borde ingå uttrycklig
föreskrift därom att exportvara, hvari inginge blandning af olika sädesslag,
icke vore restitutionsberättigad. Om än den affattning, Eders
Kungl. Maj:ts författningsförslag i denna del erhållit, måste anses innebära,
att dylik blandning af olika sädesslag icke är medgifven rörande
i förslaget afsedd exportvara, lärer dock, enligt hvad som blifvit upplyst,
en motsatt uppfattning hafva vunnit uttryck bland kvarnindustriidkare;
och har vid sådant förhållande uttryckligt stadgande i ämnet
ansetts böra inflyta.
Riksdagen får sålunda för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva,
att Riksdagen, som icke kunnat oförändradt bifalla Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, beslutat, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser
om hvad i taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A) i
förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910
skola, det förra stadgandet, från den dag Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
och det senare från och med den dag, då förordningen den
4 juli 1910 kan komma att träda i tillämpning, erhålla följande ändrade
lydelse:
3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock
A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af
vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,
7
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt från
utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:
a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för
någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,
nämligen:
l:sta klassen
2:dra ,,
3:dje „
rågmjöl
0 till och med 60 procent,
..... öfver 60 „ „ „ 66 Vs „ ,
..... 0 it tt 11 Ö6 1) i
hvetemjöl
lista klassen ................................................. 0 till och med 45 procent,
2:dya r ......................................... öfver 45 „ „ „ 70 „ ,
3.dje ,, ,, 70 ,, ,, ,,75 ,, ,
11 ..................................... 11 ® 11 11 11 ,, ,
skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje
års höst fastställas af en kommission, bestående af tre personer, utsedda
två af Konungen och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande
vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela
utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent,
hvilka proftyper skola lända till efterrättelse under ett år, räknadt från
och med den 15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna
tids utgång hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess
sådant skett; ankommande på pröfning af Konungen, huruvida, i händelse
kommissionens beslut icke varit enhälligt, de af flertalet ledamöter
inom kommissionen fastställda proftyper böra blifva gällande;
b) att vid restitutionens beräknande motsvara:
60
kilogram
rågmjöl
af
lista
utbytesklassen
93
7.3
kilogram
råg,
6 V»
11
11
2:dra
6
Ys
11
11 1
66 Va
11
11
ii
3:dje
11
100
lU
11 1
45
11
hvetemjöl
ii
lista
11
66
11
hvete,
25
11
11
ii
2: dra
11
28
74
11
ii i
5
11
11
ii
3:dje
V
5
11
ii i
75
>1
11
ii
4:de
11
100
11
ii !
8
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
eller alltså
100 kilogram rågmjöl
af
lista utbytesklassen ...
155,55
kilogram råg,
100
11
11
ii
2: dra
11
100
11
11 1
100
11
11
ii
3:dje
11
150
11
11 1
100
11
h vetemjöl
a
lista
11
147,22
11
hvete,
100
ii
ii
ii
2: dra
11
115
11
ii i
100
91
ii
3:dje
11
100
11
ii i
100
11
ii
a
4:de
11
133,33
11
11 9
c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för
export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens
angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse
anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna
spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken,
därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln
jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullk
a mm are, under hvilken tullplatsen lyder;
d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass
på eu gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej
mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen
anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till
utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, än äfven
af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda sätt bestyrkta
uppgift dels om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits,
dels ock att mjölet är uttaget antingen från början af den angifna utbytesklassen
eller ock att detsamma, enligt exportörens och vittnenas
öfvertygelse, icke är underlägset medel proportionen af hela utbytet inom
samma klass;
e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen
beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna
till riket införd;
f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är
underlägset den vid utförsel tillfället gällande proftyp å mjöl af den utbytesklass,
inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande
till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån utförseln
sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen bestämmer
blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp, meddela attest,
i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas; dock att beträffande
mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp men
däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution
9
Riksdagens skrifvelse Nr 182.
enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan hinder
af anförda besvär öfver mjölets attestering;
g) att i det till utförsel angifna mjölet icke ingår blandning af
olika sädesslag;
h) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats
under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela
attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;
i) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;
k) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,
som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning
till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,
till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt
l) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande
äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom
vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;
börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens
afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som
belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannm ålskvantiteter;
dels och i § 9 mom. 4 b) respektive § 13 mom. 4 b) i samma
författningar skall, i förra fallet, från den dag Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
och i det senare, från och med den dag, då förordningen den
4 juli 1910 kan komma att träda i tillämpning, upptagas i stället för
där förekommande hänvisning till »3 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».
Stockholm den 23 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami. I Afd. 1 Band. 48 Häft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.