Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maf.ts proposition angående ändrad lydelse af § 7 i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar den 15 november 1907.
1911-05-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:194, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maf.ts proposition angående ändrad lydelse af § 7 i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar den 15 november 1907.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 194.
7
Nr 194.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 27 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 27 maj 1911.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.
Maf.ts proposition angående ändrad lydelse af § 7 i aflöning
sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar den
15 november 1907.
(Statsutskottets utlåtande nr 97.)
I en till Riksdagen den 31 mars innevarande år aflåten proposition
(nr 159) har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bifogadt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att § 7 l:o) i aflöningsreglementet för tjänstemän vid
statens järnvägar den 15 november 1907 må från den dag Eders Kungl.
Maj:t förordnar erhålla följande ändrade lydelse:
»Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande instruktion
gifna bestämmelser utan ock den utvidgade eller förändrade
tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan
befattning vid statens järnvägar, som kan varda honom i behörig ordning
ålagd, dock utan minskning i det honom vid förflyttningen enligt
stat tillkommande arfvode samt med iakttagande, att den vederbörande
vid samma tidpunkt tillkommande rätt till ersättning för bostad och
bränsle icke skall undergå annan förändring än den, som betingas af
förflyttningen från en ort till en annan.
Den, som i följd af befattnings indragning eller förändring förflyttas
till annan befattning med ringare arfvode, äger erhålla, förutom
vid förflyttningen innehafvande arfvode, jämväl från den tid, han i sin
förra befattning skulle hafva kommit i åtnjutande af förhöjning i arfvode,
dylik arfvodesförhöjning.
Likaledes skall tjänsteman vara skyldig underkasta sig dels, efter
vederbörande öfverordnade myndighets bestämmande, upphörande af
eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattning eller
8
1Riksdagens skrifvelse Nr 194.
utgå för bestyr i sammanhang därmed, dels ock de förändradd bestämmelser
i fråga om pension, som kunna varda stadgade.»
Enligt bestämmelserna i § 7 i gällande aflöningsreglemente för
tjänstemän vid statens järnvägar är en hvar, som i behörig ordning
blifvit ålagd förflyttning från en högre befattning vid statens järnvägar
till en lägre befattning därstädes, tillförsäkrad förmånen af att icke lida
minskning i det honom vid förflyttningen enligt stat tillkommande
arfvode. Däremot har han icke rätt att komma i åtnjutande af annan
ersättning för bostad och bränsle än som motsvarar den befattning, till
hvilken han förflyttas.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag afser, att jämväl ersättningen
för bostad och bränsle skulle beräknas efter den förut innehafda befattningen,
dock med den jämkning, som kunde föranledas af de olika beräkningsgrunder,
som kunna vara gällande för de särskilda placeringsorterna.
Då emellertid en förflyttning från högre till lägre befattning torde
kunna användas äfven såsom en form af bestraffning och i sådant fall
kan anses såsom själfförvållad, synes icke någon anledning föreligga att
för dylika fall, utöfver hvad redan enligt gällande bestämmelser medgifves,
tillförsäkra vederbörande en ytterligare förmån.
För de fall åter, då förflyttningen föranledes af befattnings indragning
eller icke själfförvållad kroppsskada, synes däremot kunna ifrågasättas,
huruvida ej ändring i aflöningsreglementet bör vidtagas i syfte,
att den vederbörande vid förflyttningen tillkommande rätt till ersättning
för bostad och bränsle icke må undergå annan förändring än den, som
betingas af förflyttningen från eu ort till en annan.
Som emellertid den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna formuleringen
af nu ifrågavarande stadgande skulle komma att omfatta jämväl sådana fall,
å hvilka enligt Riksdagens här ofvan uttalade mening stadgandet icke bör
äga tillämpning, har Riksdagen icke kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts
förslag.
Riksdagen får alltså meddela,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke af Riksdagen
bifallits.
Stockholm den 27 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmana Boktr., 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.