Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan m. m. samt i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

1911-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:195, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan m. m. samt i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

1

Nr 195.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 24 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 24 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition angående ordnande af undervisningen i arkitektur

vid konsthögskolan m. m. samt i anledning af

inom Riksdagen väckta motioner i ämnet.

(Särskilda utskottets nr 2 utl&tande nr 2.)

Till Konungen.

I en den 21 april 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 200, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna och

konsthögskolan fastställda stat af den däri upptagna professorn i byggnadskonst

jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförinåner — i staten uppföra

ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en aflöning

af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgörings
Nihang

till lliksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 52 Häft. (Nr 195—197.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

penningar, med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning i lönen

med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan i svensk arkitekturhistoria

med en aflöning af 4,600 kronor, dåra? 2,500 kronor lön, 1,800

kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, med rätt till två

ålderstillägg å lönen, hvardera å 500 kronor, efter respektive fem och tio

års tjänstgöring;

dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda, för åtnjutande af

nämnda aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder

någon af ifrågavarande befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att,

därest nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst

vid konsthögskolan icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen

vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik

med flera ämnen i staten uppföra ett belopp af 3,000 kronor;

dels höja det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas

studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor

till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten öka det

under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med

11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å

sammanlagdt 31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag

å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifva, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Riksdagen har genom Eders Kungl. Maj:ts proposition och de i ämnet

väckta motionerna kommit till full öfvertygelse om behofvet af en bättre

organisation af den högre arkitektur undervisningen i dess helhet. För

denna organisation är det, äfven enligt Riksdagens mening, af den största

vikt, att vid arkitektundervisningen i såväl de högre tekniska läroanstalterna

som konsthögskolan den tekniska utbildningen kommer att gå hand

i hand med den konstnärliga.

O

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

För att nå detta mål hafva tillkallade sakkunniga föreslagit, att vid tekniska

högskolan undervisningen i fackskolan för arkitektur skulle göras obligatorisk

fyraårig samt fortsättningskursen vid konsthögskolan tvåårig, och har

genom omläggning af undervisningen mera plats beredts åt ämnet byggnadsteknik

såväl vid de högre afdelningarna af tekniska högskolan som vid de

båda årskurserna i konsthögskolan. Härigenom hafva de sakkunniga velat

ernå en sådan plan för undervisningen, att den totala utbildningstiden för

en arkitekt skulle kunna hållas inom rimliga gränser, d. v. s. i detta fall

sex år i stället för, såsom regeln förut varit, sju år. Äfven detta förefaller

ju vara en afsevärd tid, men de sakkunniga hafva sökt göra studietidens

längd mindre betungande för de studerande genom att så planlägga

undervisningen vid konsthögskolan, att tid skulle beredas dem att jämsides

med sina studier arbeta på ritkontor och därigenom såväl bidraga

till sitt uppehälle som förkofra sig i sitt yrke.

Denna af de sakkunniga uppgjorda och af Eders Kungl. Maj:t framlagda

plan för arkitektundervisningen vid tekniska högskolan och konsthögskolan

har Riksdagen ansett sig kunna godkänna.

Sedan studietiden vid konsthögskolan sålunda enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag blifvit förkortad till två år, skulle elever, utgångna från den nu

treåriga husbyggnadsfackskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt, enligt

nämnda förslag komplettera sina studier med ett fjärde år vid tekniska

högskolan, innan de kunde vinna inträde vid konsthögskolan. Direkt öfvergång

från Chalmers tekniska läroanstalt till konsthögskolan skulle således

enligt detta förslag vara utesluten. Riksdagen, som väl inser, att lärjungar

från båda de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan

O Ö

måste stå på ungefär samma kunskapsnivå, anser det emellertid olämpligt,

att de studerande från Chalmers läroanstalt skulle nödgas besöka tre olika

läroverk. På denna o-rund vill Riksdagen förorda den i motiveringen till

en inom Riksdagens Första kammare väckt motion angifna och äfven af

departementschefen i statsrådsprotokollet antydda utvägen till frågans ordnande

och fördenskull uttala såsom sin mening, att, under förutsättning

af att en fjärde (frivillig) årskurs anordnas vid husbyggnadsfackskolan vid

Chalmers tekniska läroanstalt, de elever, som fullständigt genomgått nämnda

fackskola, skola vara berättigade till direkt inträde vid konsthögskolan.

Den i propositionen lämnade redogörelsen för bedrifvandet af undervisningen

vid konsthögskolan har för Riksdagen klargjort det orimliga i att

hela arkitekturundervisningen därstädes uppehälles af en enda lärare. Det

synes därför Riksdagen välbetänkt, att undervisningen i arkitektur vid

nämnda högskola, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, uppdelas på två

professurer, en i arkitektur och en i svensk arkitekturhistoria. Särskildt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 195.

bär utskottet velat uttrycka sin tillfredsställelse med det beaktande af den

nationella arkitekturen, som ligger i Eders Kungl. Maj:ts förslag om inrättande

af sistnämnda professur. I detta sammanhang vill Riksdagen

instämma i följande yttrande af de sakkunniga:

»Ehuru i vårt land ej finnes någon arkitektur med från de öfriga

kulturländernas helt skild karaktär, finnas dock från hvarje stilepok, från

medeltiden ända fram till våra dagar, byggnadsverk, hvilkas af klimatiska

förhållanden, användt material och folkkaraktär framsprungna kynne dock

i ganska väsentlig grad markerar en i viss mån själfständig, för oss nationell

arkitektur. Denna är det vår oafvisliga plikt att lära känna och bevara

mot tidens åverkan eller mot förvanskning genom okunnighet eller

brist på pietet. Äfven torde i många afseenden i just denna hos oss

hemmahörande och rotfasta arkitektur enkla, naturliga och goda förebilder

för vår nutida byggnadskonst vara att finna, och bör densamma således

såsom studiematerial vid våra arkitekturskolor utgöra en viktig del.»

En undervisning af sådan art bör, enligt Riksdagens mening, kunna

få betydelse äfven för ernåendet af en för vårt land lämpad byggnadstyp,

särskilt för bostadshus på landsbygden, i villastäder, egna-hems-samhällen

och dylikt.

Den förutsatta ökningen af undervisningen i byggnadsteknik vid

konsthögskolan betingar gifvetvis en särskild lärare i detta ämne,

och har Riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i

detta hänseende.

De förändringar i den för akademien för de fria konsterna och konsthögskolan

fastställda stat, som äro en följd af ofvan tillstyrkta omläggning

af arkitekturundervisningen vid konsthögskolan anser sig Riksdagen

äfvenledes kunna godkänna.

Riksdagen får härmed, under åberopande af hvad sålunda anförts,

anmäla, att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Majt:s proposition.

Stockholm den 24 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.