Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stadga om skjutsväsendet.

1911-05-30 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:198, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stadga om skjutsväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

1

Sr 198.

Uppläst och godkänd hos Törsta kammaren den 30 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 30 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till stadga om skjutsväsendet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 110.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 31 mars 1911 aflåten proposition, nr 151,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen

fogadt förslag till stadga om skjutsväsendet.

I skrifvelse den 27 april 1905 anhöll Riksdagen hos Kungl. Maj:t

om utredning och förslag rörande skjutsväsendet i syfte att den skyldighet

för vissa hemman att fortfarande ansvara för skjutsningens uppehållande

å landet, som för särskilda fall enligt gällande författningar

ännu kvarstode, måtte upphöra eller, därest så ej kunde ske, för samma

hemman göras mindre betungande. Riksdagen uttalade i nämnda skrifvelse,

att ett bibehållande af den obligatoriska skjutskyldigheten ej stode i

öfverensstämmelse med nu gällande åskådning om all jords lika beskattning.

En hel del hemman vore nämligen befriade från skjutsningsbesväret,

och de hemman, som för dem åliggande gästgifverihållning af

ålder varit befriade från rotering eller grundskatt, både vid rustningsoch

roteringsbesvärets aflyftande från jorden och grundskatternas afskrifning

icke erhållit någon motsvarande lindring. Riksdagen ansåge

därför tiden vara inne för ett fullständigt genomförande af principen om

Bihang till Biksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 53 Höft. (Nr 198-200.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

skjutsningens uppehållande på frivillighetens väg och skjuts väsendets

ordnande såsom en allmän samhällsangelägenhet. Därest skjutsningens

uppehållande icke kunde ske genom entreprenad eller godvilligt åtagande,

syntes denna angelägenhet böra öfverlämnas åt landstingen med biträde

i en eller annan form från statens sida.

Länsstyrelserna, som anbefalldes att efter vederbörandes hörande

inkomma med yttranden öfver Riksdagens omförmälda skrifvelse, afgåfvo

härefter dylika utlåtanden, åtföljda af yttranden från bland andra

flertalet landsting, och tillstyrkte uti dessa utlåtanden och yttranden de

flesta länsstyrelserna och landstingen en förändring, hvarigenom skjutsningen

komme att ordnas såsom en allmän samhällsangelägenhet.

Kammarkollegium, som sedermera afgaf underdånigt utlåtande i

ärendet, anslöt sig jämväl till förslaget om .skjutsskyldighetens afskaffande.

Det nu föreliggande förslaget, som väsentligen är byggdt på

kammarkollegii berörda utlåtande, står hufvudsakligen i öfverensstämmelse

med Riksdagens förenämnda skrifvelse och innebär i främsta rummet

den skjutsskyldiga jordens befrielse från det nuvarande besväret. Riksdagen

delar i detta afseende till fullo den uppfattningen, som kommit

till uttryck i förslaget. För skjutsskyldighetens afskaffande hafva nämligen

enligt Riksdagens åsikt anförts så talande skäl, att Riksdagen finner

sig fullt öfvertygad om riktigheten däraf. De viktigaste af dessa skäl

synas Riksdagen vara, att ifrågavarande besvär endast drabbar vissa

fastigheter, att synnerligen stor ojämnhet råder beträffande besvärets fördelning,

att skjutslagen äro ställda i alltför stort beroende af de entreprenadbidrag,

som landstingen kunna finna skäligt anvisa, samt framför allt

att nuvarande anordning strider emot den annars numera genomförda

principen om all jords lika beskattning.

Mot skjutsskyldighetens afskaffande kan däremot egentligen endast

ett skäl anföras, nämligen att kostnaderna för skjutsningens uppehållande

med all sannolikhet för vissa trakter komma att undergå någon ökning

genom skjutshållningens ordnande enligt det föreliggande förslaget. Att

så blifver fallet, torde nog icke kunna bestridas, men synes det Riksdagen,

som om lämpliga utvägar i förslaget anvisats för att begränsa

skjutskostnaden, och lärer för öfrig! en dylik kostnadsökning ej fä förhindra

en åtgärd från statsmakternas sida, som är påkallad af billighet

och rättvisa.

Beträffande frågan hvem skyldigheten att subsidiärt svara för

skjutsningens uppehållande, i händelse skjutsanstalt icke kan efter entreprenad

eller godvilligt åtagande komma till stånd, vill Riksdagen an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

sluta sig till förslaget, som i denna del står i full öfverensstämmelse

med den i Riksdagens meromnämnda skrifvelse uttalade uppfattningen.

I detta sammanhang anser sig Riksdagen böra särskildt framhålla,

att enligt förslaget staten, äfven där entreprenad vid skjutsanstalt ej

kommer till stånd, skall efter samma grund som beträffande entreprenadbidragen

med landstinget deltaga i kostnaden för anstaltens uppehållande

på annat sätt. Ehuru Riksdagen väl inser, att en betydande

del af skjutsbördan härigenom kommer att öfverflyttas å statsverket,

har Riksdagen dock funnit denna bestämmelse ej böra hindra antagande

af förslaget, då Riksdagen ju förutsatt, att statens biträde skulle för

skjutsbesvärets afskaffande i en eller annan form erfordras.

De medel, som stå till buds för att lämpligen begränsa skjutskostnaden,

äro enligt förslaget dels en indragning af mindre behöfliga

skjutsanstalter, dels ock en allmän förhöjning af den skjutslega, som

entreprenör skall äga att uppbära. Beträffande det förstnämnda af dessa

medel, hvilka synas Riksdagen välbetänkta och ägnade att främja det

med dem afsedda ändamålet, vill Riksdagen uttala den åsikten, att en

indragning af skjutsanstalter med ringa skjutsåtgång torde utan olägenhet

kunna ske i ganska stor utsträckning, och i fråga om det andra

medlet vill Riksdagen framhålla, att detta torde stå i full öfverensstämmelse

med principen, att de resande och ej det allmänna böra vidkännas

hela kostnaden för skjutsningen.

I samband med förhöjningen af skjutslega!! torde val ock af enahanda

skäl böra vidtagas en höjning af åkdonslegan och väntningspenningarna.

Kammarkollegium har i fråga om indragning af obehöfliga skjutsanstalter

uttalat, att indragning af eu dylik anstalt med ringa skjutsfrekvens

synts kollegium alltid böra ske, därest den icke kunde uppehållas

utan särskildt entreprenadbidrag. I likhet med departementschefen

anser emellertid Riksdagen för sin del, att en i så stor utsträckning

företagen indragning af skjutsanstalter i många fall skulle vara

till stor olägenhet för samfärdseln. Det torde nämligen icke kunna bestridas,

att, en skjutsanstalt med ringa skjutstillgång kan under vissa

omständigheter vara af verkligt behof påkallad och af denna anledningböra

bibehållas.

Emellertid lärer med införandet af den nya ordningen ett stort

antal skjutsanstalter komma att indragas, då förutsättningen för en

skjutsanstalts bibehållande enligt förslaget är, att densamma kan uppehållas

utan oskälig kostnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Då med den föreslagna anordningen, att landstingen skola, sedan

den nuvarande skjutsskyldigheten afskaffats, jämte staten bestrida kostnaderna

för skjuts väsendet, synes med rätta åt landstingen böra inrymmas

eu vidsträcktare befogenhet än för närvarande beträffande de

ärenden, som angå skjutsväsendet, och har i sådant afseende uti förslaget

stadgats bland annat, att landstingen skola äga besluta om och

i hvad mån entreprenadbidrag skola beviljas eller ej. Den i 15 § af

gällande skjutsstadga Kungl. Maj:ts befallningshafvande medgifna bestämmanderätten

har sålunda ansetts kunna upphöra, och detta med allt

skäl, då staten ju enligt förslaget skall deltaga i kostnaden för uppehållandet

af en behöflig skjutsanstalt, oafsedt om entreprenad kan åstadkommas

eller ej. Länsstyrelsernas omförmälda beslutanderätt var nämligen

afsedd att utgöra en garanti mot att entreprenad bidragen till förfång

för statsverket uppdrefvos till alltför stor höjd, men då vederbörande

landsting enligt det nya förslaget lärer hafva lika stort intresse

som staten att så mycket som möjligt nedbringa skjutskostnaden, torde

detta innebära en tillräcklig säkerhet för staten mot att denna kostnad

alltför mycket ökas.

Ehuru sålunda länsstyrelserna frånhändts bestämmanderätten i afseende

å entreprenadbidragen eller eljest skjutskostnaden för det allmänna,

har i förslaget åt länsstyrelserna öfverlämnats afgöranderätten i

fråga om indragning af skjutsanstalter och extra förhöjningar i skjutslegan.

Den af departementschefen uttalade farhågan, att, om landstinget

finge ensamt besluta i dessa frågor, tinget, för att bereda de skattskyldiga

lättnad, kunde föranledas att indraga skjutsanstalter och vidtaga extra

legoförhöjningar i större utsträckning än som låter förena sig med

samfärdselns behof, utgör enligt Riksdagens förmenande fullgiltig! skäl

för förslaget i denna del, som ock står väl tillsammans med den länsstyrelserna

sedan gammalt tillkommande befogenheten att hafva inseendet

öfver skjuts väsendet.

Mot hvad förslaget innehåller i fråga om upphäfvandet af skjutsskyldigheten

för städerna äfvensom uppehållandet af gästgifveri- eller

stationshållningen på frivillighetens väg och upphörandet af gästgifverihemmanens

skyldigheter såsom sådana har Riksdagen, som ej funnit

anledning till yttrande rörande nu icke behandlade delar af förslaget i

allmänhet, ej något att erinra.

Rörande själfva detaljbestämmelse rita i förslaget har Riksdagen

endast i nedan angifna afseenden funnit sig höra vidtaga ändringar eller

tillägg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

5

18 §.

»Tjänstemän» torde här böra utbytas mot »tjänsteman», hvarjämte

sista stveket af §:n lämpligen synes kunna ur förslaget utgå.

21 §.

\

Den bär bestämda ersättningen för besvär och tidspillan i händelse

af återkallad skjutsbeställning samt den för tillhandahållande af skjuts

till särskild! hämtningsställe föreskrift^ minsta ersättningen synes skäligen

böra höjas till en krona för hvarje häst.

25 §.

Den resande uti ifrågavarande § medgifna rätten att själf eller

genom åtföljande person köra eget åkdon lärer enligt Riksdagens förmenande

numera icke behöfva bibehållas, men synes det fortfarande

kunna tillåtas resande att använda eget åkdon, under förutsättning att

åkdonet är lämpligt. Föreskrifterna om antalet skjutsare kunna enligt

Riksdagens åsikt såsom onödiga ur förslaget utgå, hvarjämte andra

stycket bör flyttas till 24 §.

28 §.

Då den resande vid längre vägsträckor icke torde böra påfordra

så snabb fortkomst som efter en och en fjärdedels timme på milen, synes

bestämmelsen i detta afseende böra ändras till en och en half timme

på milen, därest vägsträckan öfverstiger 25 kilometer. I sådan händelse,

och ej endast då afståndet mellan två skjutsanstalter är ovanligt långt,

bör ock entreprenören hafva rätt att låta hästen hvila lämplig tid, hvars

längd Riksdagen ansett Kungl. Majrts befallningshafvande bäst kunna

bestämma.

34 §.

Sista meningen i första stycket torde utan olägenhet kunna ute1

slutas ur förslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

36 §.

Riksdagen har ansett det kunna åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlämnas att pröfva, huru ofta länsman skall för det i §:n omförmälda

ändamål besöka skjutsanstalt.

44 §.

Orden »för alltid» i sista meningen böra såsom onödiga utgå.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen antagit följande

förslag till

Stadga

om skjutsväsendet. I 2

I Kap.

Om skjutsanstalt.

1 §•

Skjutsanstalt för resandes befordran skall å tjänlig plats finnas

för hvarje ort, där behofvet sådant krafvel- och anstalten enligt denna

stadga kan uppehållas.

2 §•

Om inrättande, flyttning eller indragning af skjutsanstalt eller om

förändring af sådan anstalts egenskap enligt 3 § förordnar Konungens

befallningshafvande. Innan sådant förordnande meddelas, skola trafikanter

och andra, som saken kan röra, i ärendet höras vid sammanträde,

som efter tillkännagifvande i länskungörelserna och i ortstidning hålles

antingen inför Konungens befallningshafvande eller, efter dess bestämmande,

inför magistrat eller kronofogde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

7

3 §•

Skj utsanstalt skall, etter ty Konungens befallningshafvande bestämmer,

vara antingen gästgifveri eller skjutsstation.

Vid skjutsstation tillhandahålles resande, förutom skjutsning, gästoch

stallrum samt vagnbod, hvilka lägenheter skola hållas i fullgodt

stånd, äfvensom hästfoder.

Vid gästgifveri skola dessutom för de resande vara att tillgå nödig

förplägning och uppassning samt, till det antal Konungens befallningshafvande

bestämmer, ett eller flera rum för härbärge. Dessa rum skola

vara städade, försedda med snygga möbler och i mån af behof uppvärmda

sängkläder, så ock med nödigt lyse, samt, när årstid eller

väderlek så fordrar, vara uppeldade.

4 §•

hör begagnande af husrum, förplägning eller annan förmån, som

jämlikt 3 § skall vid skjutsanstalt vara för resande att tillgå, skall

resande erlägga skälig betalning. Dock äge resande, som ankommer

till skjutsanstalt, under afvaktan på anskaffandet af därstädes beställd

skjuts, uppehålla sig i gästrummet utan betalning.

Visar sig behof af taxa å de förnödenheter, för hvilka enligt hvad

nu är sagdt betalning skall erläggas, ankomme på Konungens befallningshafvande

att fastställa sådan taxa. År för skjutsanstalt dylik taxa utfärdad,

skall densamma vara i gästrummet anslagen.

5 §•

hör resandes befordran skola vid skjutsanstalt hållas fullt dugliga

hästar med seltyg samt snygga åkdon och, där så nödigt finnes, ridsadlar,

eller, där båtskjuts äger rum, farkoster, till det antal för hvarje

dygn räknadt, som Konungens befallningshafvande bestämmer. Härvid

bör iakttagas, att skjutsåtgången lägges till grund för bestämmandet af

hästarnas eller farkosternas antal, samt att, där betydligt olika antal

under olika tider af året utgår, bestämmelserna därefter lämpas.

Skjutsdygnet räknas från klockan sex eftermiddagen det ena dygnet

till samma tid det andra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Om tiden för hästars eller farkosters inställande skall Konungens

befallningshafvande jämväl meddela föreskrift. Ej må därvid stadgas,

att häst eller farkost skall inställas genast vid anfordran, eller att inom

kortare tid än en timme efter anfordran skall tillhandahållas större antal

hästar eller farkoster än det, som under nästföregående år dagligen i

medeltal vid skjutsanstalten utgått.

År skjuts beställd före den resandes ankomst, skola de hästar eller

farkoster, hvilka för skjutsen utlämnas, afräknas å antalet af de hästar

eller farkoster, hvilka inom den längsta tiden skola tillhandahallas..

Om olika slag af åkdon, som skola vid skjutsanstalt vara att tillgå,

och deras beskaffenhet skall gälla hvad Konungen vid fastställande af

afgift för begagnande af sådana åkdon bestämmer.

& Jämte farkost skall tillhandahållas nödigt rodd- eller segelmanskap;

och skall Konungens befallningshafvande meddela föreskrift såväl härom

som angående farkostens beskaffenhet och det högsta antal personer

eller största last, som vid hvarje tillfälle må med farkosten befordras.

Om skjuts med automobil eller motorbåt stadgas i 63 §.

6 §.

Vid skjutsanstalt skola såväl gästgifveri- eller stationshållningen,

hvarmed förstås tillhandahållandet af de i 3 § härofvan omförmälda förnödenheter

och förmåner, som skjutsningen gemensamt upplåtas på

entreprenad efter ty i V kap. därom bestämmes.

Om uppehållande af skjutsanstalt annorledes än genom sådan

entreprenad skils i VII kap.

^ §•

Gästgifveri skall förestås af gästgifvare, skjutsstation af stationsföreståndare.

Där entreprenad, som i V kap. alses, vid skjutsanstalt ager rum,

skall entreprenören vara gästgifvare eller stationsföreståndare; honom

dock obetaget att till sådan befattning i sitt ställe på egen bekostnad

sätta annan person, som af Konungens befallningshafvande godkannes.

Uppehälles skjutsanstalt annorledes än genom entreprenad, hvarom

nyss är nämndt, skall särskild person till gästgifvare eller stutionsforeståndare

af Konungens befallningshafvande antagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

9

8 §•

Till entreprenör eller eljest till gästgifvare eller stationsföreståndare

må ej antagas annan än den, som äger medborgerligt förtroende,

gjort sig känd för ordentlighet och redbarhet samt jämväl i öfrigt finnes

för befattningen lämplig. Entreprenör skall ock, för att kunna såsom

sådan godkännas, ställa antaglig borgen för fullgörande af de förbindelser

han genom entreprenaden åtager sig. Denna borgen skall vara ingången

af minst två personer, en för båda och båda för en såsom för egen skuld,

och försedd med vederbörligt intyg om deras vederhäftighet samt innefatta

ansvarighet för gäldande af alla de kostnader, som, i händelse

entreprenören jämlikt 37 § varder skild från entreprenaden eller under

entreprenadtiden aflider, kunna föranledas af entreprenadens uppehållande

genom annan.

9 §•

Vid skjutsanstalt skall genom gästgifvarens eller stationsföreståndarens

försorg och på hans bekostnad finnas uppsatt en tafla, tydligen

angifvande namnet å skjutsanstalten samt dess egenskap af gästgifveri

eller skjutsstation, så ock namnen å och afstånden till de skjutsanstalter,

till hvilka skjuts från ifrågavarande anstalt utgöres.

10 §.

Entreprenör vare pliktig att underkasta sig den förändring i skjutsskyldigheten,

som genom flyttning eller indragning af närbelägen

skjutsanstalt eller tillkomsten af ny sådan göres nödvändig.

11 §•

Jämte iakttagande af hvad denna stadga i öfrigt för gästgifvare

eller stationsföreståndare utsätter, skall honom åligga:

att med höflighet bemöta samt själf eller genom sina tjänare med

beredvillighet tillhandagå resande;

att städse hålla anstaltens gästrum och öfriga lägenheter i behörigt

skick;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 53 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

att vårda det, som i hans förvar af resande lämnas;

att tillse, att häst jämte seltyg äfvensom åkdon eller farkost, som

för skjuts tillhandahålles, är i fullt behörigt skick samt i motsatt fall

anskaffa duglig skjuts;

att vidmakthålla ordning bland skjutsare under det de uppehålla

sig vid skjutsanstalten; samt

att vaka öfver, att resande hvarken genom förvållande af någon,

som med skjutsningen har befattning, uppehälles eller affordras betalning

utöfver hvad i skjutslega eller andra afgifter enligt denna

stadga bör erläggas eller på annat sätt tillskyndas olägenhet eller förfång

af skjutsare eller andra vid skjutsanstalten sig uppehållande personer.

Aflägsna!- sig gästgifvare eller stationsföreståndare från skjutsanstalten,

skall han dessförinnan draga försorg, att hans åligganden

vid anstalten under hans frånvaro fullgöras af annan lämplig person.

II Kap.

Om skjuts- och åkdonslega.

12 §.

Maximibeloppet af lega, som i allmänhet må uppbäras för skjuts

efter häst, fastställes för hvarje stad, som ej hör till landsting, samt i

öfrigt för hvarje län eller, där län är fördeladt i särskilda landstingsområden,

hvarje sådant område af Konungen på förslag af vederbörande

stadsfullmäktige eller landsting samt Konungens befallningshafvande.

Beloppet kan sättas olika för olika delar af samma län.

13 §.

Maximilegan för båtskjuts vid anstalt, där sådan utgöres, bestämmes

genom taxa, som för den anstalt fastställes af Konungen på

dess befallningshafvandes förslag.

14 §.

Finnes i anseende till särskilda svårigheter för skjutsningens utgörande

vid viss skjutsanstalt den enligt 12 § bestämda maximilega

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

mera afsevärdt understiga skjutsens verkliga värde; eller skulle för vidmakthållande

af viss skjutsanstalt erfordras utöfver rättigheten till uppbärande

af maximilega enligt 12 eller 13 §§ större bidrag af allmänna

medel än att anstaltens nytta och behöflighet kan anses däremot svara;

då må, i den ordning som i V och VII kap. sägs, skjutslegan för sådan

anstalt kunna antingen för viss tid eller tills vidare förhöjas utöfver

maximilegan efter ty skäligt pröfvas.

15 §.

Åkdonslega, hvarunder här förstås jämväl afgift för sadel och

betsel till ridhäst, som af resande begagnas, så ock för sele, när den

resande medför eget åkdon, bestämmes af Konungen.

III Kap.

Om begagnande af skjuts.

16 §.

Vid skjutsanstalt äge en hvar resande påkalla och erhålla skjuts

i enlighet med denna stadgas bestämmelser. Drucken eller vildsint person,

som begär skjuts, må dock afvisas.

17 §•

Skjuts utgöres i allmänhet från och till skjutsanstalt. Dock skall

skjuts lämnas äfven från eller till annat ställe, dit farbar väg finnes,

under förutsättning, att den skjutsande icke därigenom kommer att

färdas längre väg än som motsvarar afståndet från skjutsanstalten, där

skjutsen erhållits, till det längst därifrån belägna ombytesställe, dit

skjuts från anstalten utgöres.

Där skjuts sålunda begagnas från annat ställe än skjutsanstalt,

och den resandes färd ej går tillbaka till den anstalt, där skjutsen

erhållits, skall den resande erlägga utöfver skjutslega efter den af honom

därvid tillryggalagda väglängd jämväl särskild skjutslega för hämtningen.

Denna lega beräknas efter vägens längd från anstalten till hämtningsstället.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Resande, som med skjuts ankommer till stad, vare jämväl berättigad

att utan särskild ersättning med skjutsen färdas till annat ställe

inom stadens planlagda område än därvarande skjutsanstalt. Kan ej

härbärge å det uppgifna stället erhållas, må den resande icke förvägras

att, för sökande af härbärge annorstädes, ytterligare begagna skjutsen

mot särskild ersättning, beräknad efter sjuttiofem öre hästen för hvarje

full halftimme, som skjutsen för detta ändamål tages i anspråk.

18 §.

Skjuts må före den resandes ankomst beställas antingen skriftligen

eller, där så ske kan, genom telegram eller ock genom telefon från

telefonstation.

Skriftlig beställning skall vara undertecknad af den resande själf

eller annan person å hans vägnar. Beställning genom telegram eller

telefon skall vara vitsordad af tjänsteman vid den telegraf- eller telefonstation,

från hvilken beställningen göres.

Vid beställning skall uppgifvas, förutom den resandes namn, titel

eller yrke samt hemvist, jämväl det antal hästar eller farkoster, som

påfordras, tid och ort för skjutsens tillhandahållande samt namnet å det

ställe, till hvilket skjutsen skall utgöras.

Har ej vid beställning iakttagits hvad sålunda är stadgadt, må

densamma lämnas utan afseende.

19 §.

Entreprenör skall vara skyldig att under högst två timmar från

den för skjutsens tillhandahållande bestämda tid låta skjuts afvakta att

resan anträdes eller skjutsbeställningen återkallas. För hvarje full fjärdedels

timme, som af den sålunda stadgade väntningstiden förflyter efter

det skjutsen å utsatt tid varit att tillgå, skall entreprenören vara

berättigad att i väntningspenningar af den resande erhålla tjugufem

öre för hvarje häst.

20 §.

Entreprenör är ansvarig för, att skjuts lämnas inom behörig tid

och i fullt dugligt skick.

Varder resande till följd däraf att honom lämnats oduglig häst

förhindrad att med erhållen skjuts fortsätta resan, skall skjutsaren vara

honom behjälplig att genom beting anskaffa annan skjuts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

13

21 §.

Återkalla! resande skjutsbeställning senare än eu timme innan

skjutsen skall lämnas, skall entreprenören vara berättigad att af den

resande för besvär och tidsspillan erhålla ersättning med en krona för

hvarje häst.

Tillhandahålles betingad skjuts vid särskilt liämtningsställe utan

att sedermera af den resande begagnas, äge entreprenören att för färden

dit åtnjuta lega i förhållande till våglängden däremellan och skjutsanstalten,

från hvilken skjutsen utgått, dock minst en krona för hvarje häst.

Utöfver ersättning eller lega, hvarom nu är sagdt, skola jämväl

erläggas väntningspenningar, där sådana enligt 19 § böra utgå.

22 §.

Då gästgifvare, stationsföreståndare eller entreprenör därom tillsäger,

skall resande innan färden anträdes erlägga, jämte väntningspenningar,

där sådan bör utgå, belöpande skjutslega för resan till det

ställe, dit skjutsen skall utgöras.

Har resande vid skjutsanstalt, hvarifrån färden anträdes, åtnjutit

iörmån, för hvilken enligt 4 § betalning skall gäldas, skall sådan betalning

erläggas innan afresa får ske.

23 §.

Åkdon må ej, med mindre entreprenören det medgifver, belastas

med större tyngd af resande och resgods än etthundrasextio eller, där

skjutsaren ej å åkdonet färdas, tvåhundrafyrtio kilogram för hvarje häst.

Person som fyllt tolf år anses härvid motsvara åttio samt barn under

tolf år fyrtio kilograms vikt. Utgör resgods, som å åkdonet medföres,

ej mer än tio kilogram för hvarje häst, varde det gods ej beräknadt.

På häst, som af resande användes till ridt, må ej läggas gods till

större tyngd än femton kilogram.

24 §.

För schäs, kärra, trilla eller därmed jämförligt åkdon med eller

utan sufflett vare resande ej skyldig att använda flera än en häst. För

större åkdon skola begagnas två hästar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Till skjutsare må ej användas person under aderton år, om ej den

resande det medgifver; ej heller någon, som eljest uppenbarligen är för

ändamålet olämplig eller oduglig.

25 §.

Resande vare berättigad att använda eget lämpligt åkdon.

26 §.

Begagnar resande ridhäst, skall han såsom godtgörelse för hästens

återhämtande erlägga hälften af den för skjutsen belöpande lega.

27 §.

Skjuts intill en half mil betalas såsom för en half mil. Vid

skjuts utöfver en half mil beräknas betalningen efter den tillryggalagda

våglängden, dock att som full tiondedels mil räknas Överskjutande del

af sådan.

28 §.

Resande äge icke att fordra skyndsammare fortkomst än efter eu

och en fjärdedels timme på milen och, där afståndet mellan två skjutsanstalter

öfverstiger 25 kilometer, efter en och en half timme på milen.

År afståndet mellan skjutsanstalterna större än nu sagts, eller är vägen

af svårare beskaffenhet eller af backar i hög grad besvärad, ankomme

på Konungens befallningshafvande att för sådant skjutshåll bestämma

ställe, hvarest entreprenören må vara berättigad att låta hästen hvila,

och jämväl fastställa lämplig tid härför, dock ej öfver en timme.

Under färden må af resande göras uppehåll högst tre timmar.

För den tid skjutsen sålunda uppehälles öfver en fjärdedels timme skall

den resande erlägga väntningspenningar efter den i 19 § stadgade

beräkningsgrund.

29 §.

Sker genom resandes eller honom åtföljande persons förvållande

skada å häst, åkdon, seltyg eller sadel, må ej, innan öfverenskommelse

om ersättning därför blifvit träffad och betalning af ersättningsbeloppet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

erlagts eller säkerhet därför ställts, skjuts till resans fortsättande lämnas

den resande, med mindre den, som skadan lidit, det medgifver.

30 §.

Hvad i detta kapitel stadgas om entreprenör skall, där skjutsanstalt

uppehälles annorledes än genom entreprenad, gälla om annan

person, af hvilken skjuts vid den anstalt utgöres.

IV KAP.

Om tillsyn öfver skjutsanstalt.

31 §.

För kontroll öfver gästgifveri- eller stationshållningens och skjutsningens

ordentliga besörjande skall vid skjutsanstalt finnas dagbok, som

före hvarje månads början tillställes gästgifvaren eller station sföreståndaren,

i stad genom magistratens och på landet genom länsmannens

försorg.

Gästgifvare eller stationsföreståndare skall vårda dagboken och

opåmint tillhandahålla resande densamma för behöriga anteckningar efter

ty nedan sägs.

32 §.

Dagboken, som bör bestå af erforderligt antal blad, uppdelade i

särskilda kolumner för de anteckningar, hvilka böra däri införas, skall

å första sidan innehålla uppgift å

de särskilda skjutsanstalter, till hvilka skjuts från anstalten utgöres;

våglängden till berörda ställen;

den lega, som bör erläggas för resa till hvardera af dessa ställen;

det antal hästar eller farkoster, som vid skjutsanstalten skall för

de resande tillhandahållas, samt

de tider, inom hvilka skjuts efter tillsägelse skall inställas.

Riktigheten af dessa uppgifter skall genom vederbörande polismyndighets

underskrift bestyrkas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

33 §.

Resande åligger att, innan lian lämnar skjutsanstalt, hvarest skjuts

tages, i dagboken anteckna sitt namn, titel eller yrke, dagen då resan

äger rum, den ort, hvarifrån resan företages, och den, till hvilken resan

ställes, äfvensom det antal hästar, som begagnas.

Lämnas skjuts vid särskilt hämtningsställe, eller underlåter resande

att verkställa nämnda anteckningar, skola dessa göras af gästgifvaren

eller stationsföreståndaren. Betingas skjuts genom beställning, som i

18 § afses, skall gästgifvaren eller stationsföreståndaren genast i dagboken

anteckna tiden, då beställningen ingått.

34 §.

Vill resande anföra klagomål i ett eller annat hänseende öfver

förhållande vid skjutsanstalt eller eljest vid skjutsningen, göre det antingen

i särskild skrift, i stad till magistraten och å landet till vederbörande

länsman, eller ock genom anteckning i därtill afsedd kolumn i

dagboken. Resande skall därvid jämväl uppgifva de skäl och bevis,

som för styrkande af klagomålets befogenhet må förefinnas, äfvensom

sitt namn, titel eller yrke och postadress.

Resande, som anför obefogadt klagomål, skall vara pliktig att

ersätta alla de besvär och kostnader, som däraf föranledas för den, mot

hvilken klagomålet riktats.

35 §.

För hvarje månad skall, inom åtta dagar efter utgången däraf,

dagboken försedd med gästgifvarens eller stationsföreståndarens under- •

skrift af honom aflämnas eller insändas, i stad till magistraten och å

landet till länsmannen.

Förekommer i dagboken klagomål, eller är sådant i särskild skrift

anfördt, skall magistraten eller länsmannen ofördröjligen verkställa noggrann

undersökning rörande det öfverklagade förhållandet samt därefter

till Konungens befallningshafvande insända dagboken eller klagoskriften

jämte undersökningsprotokollet och vederbörandes förklaring.

Dagbok, i hvilken klagomål icke finnes antecknadt, skall ofördröjligen

öfverlämnas till Konungens befallningshafvande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

17

36 §.

För hvarje skjutsanstalt skall i stad magistraten samt å landet

kronobetjaningen öfva särskild tillsyn å, att ordning och skick äro vid

anstalten rådande, samt att gästgifvare eller stationsföreståndare äfvensom

entreprenör, där sådan tinnes, behörigen fullgöra sina skyldigheter.

A landet skall för nämnda ändamål länsmannen minst en gång i

kvartalet eller oftare, om Konungens befallningshafvande så förordnar,

besöka hvarje skjutsanstalt inom sitt tjänstgöringsområde och därvid

med sorgfällighet undersöka anstaltens skötsel. Härom skall anteckninggöras

i dagboken.

Förekommer vid tillsyn, hvarom nu är sagdt, anmärkning, som

finnes påkalla anmälan hos Konungens befallningshafvande, skall sådan

anmälan ofördröjligen aflåtas.

37 §.

Visar gästgifvare eller stationsföreståndare gång efter annan försumlighet

med fullgörande af sina skyldigheter, eller förekomma å

skjutsanstalt vid särskilda tillfällen oordningar af den art, att gästgifvaren

eller stationsföreståndaren icke kan anses fortfarande äga de

för befattningens utöfvande erforderliga egenskaper, vare han, utom det

bötesansvar, hvartill han i hvarje fall må hafva gjort sig skyldig, underkastad

påföljden att från befattningen skiljas, och skall densamma i

sådant fall öfverlämnas till annan person. Beslut härom meddelas af

Konungens befallningshafvande, på anmälan af magistrat eller kronobetjäning.

Entreprenör, som sålunda skiljes från befattning såsom gästgifvare

eller stationsföreståndare, skall vara pliktig- att gälda kostnaden

för befattningens uppehållande genom annan.

Underlåter eljest entreprenör att behörigen fullgöra sina skyldigheter,

eller förekomma andra sådana omständigheter att entreprenaden

icke vidare kan honom anförtros, skall han från densamma skiljas.

Konungens befallningshafvande skall därom på anmälan af magistrat

eller kronobetjäning meddela beslut. Varder entreprenör sålunda skild

från entreprenaden eller afiider han under entreprenadtiden, och finnes

ej annan lämplig person villig att för den återstående tiden öfvertaga

entreprenaden på stadgade villkor, skall det åligga i stad magistraten

och på landet länsmannen att skyndsamt ombesörja entreprenadens

uppehållande på entreprenörens eller hans dödsbos och löftesmäns beBihang

till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 53 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdag ems skrifvelse Nr 198.

kostnad. Kan det ej ske, varde förhållandet anmäldt hos Konung-ens

befallningshafvande, och äge den myndighet förordna, att anstalten skall

för den återstående entreprenadtiden indragas.

V Kap.

Om åstadkommande af entreprenad.

38 §.

Entreprenadtiden skall i allmänhet omfatta eu period af fem

kalenderår. Konungens befallningshafvande äge dock, om så anses lämpligare,

inskränka perioden till tre år. I hvarje fall skall emellertid perioden

utlöpa vid samma tidpunkt för alla skjutsanstalter inom ett och samma län.

Huru i visst fall entreprenadperiod må afse kortare tid än nu är

sagdt stadgas i 49 §.

39 §.

För upplåtande på entreprenad af skjutsningen och i förening

därmed af gästgifveri- eller stationshållningen vid skjutsanstalt skola

anställas auktioner, eu eller flera, efter ty i detta kapitel därom närmare

bestämmes.

Auktion utlyses af Konungens befallningshafvande genom tillkännagifvande

i länskungörelserna och i åtminstone en af ortens tidningar,

ordinarie auktion minst en månad och ny auktion minst ijorton

dagar före auktionsdagen. Därvid skall för den anstalt, auktionen afser,

jämväl meddelas uppgift å de bestämda entreprenadvillkoren, så ock å

antalet hästar som under sistförflutna tre år, där anstalten så länge

ägt bestånd, i medeltal vid densamma utgått.

Där så lämpligt finnes, må auktioner för flera skjutsanstalter å

landet hållas vid samma tillfälle.

Auktion förrättas för skjutsanstalt i stad af magistraten samt för

sådan anstalt å landet af kronofogden eller, där Konungens befallningshafvande

så förordnar, länsmannen i orten.

Vid -auktion skall föras protokoll, upptagande gjorda utrop och

samtliga anbudsgifvares därvid afgifna lägsta anbud.

Efter auktionens slut skall protokollet jämte anbudsgifvares därvid

aflämnade bevis, intyg och borgen skyndsamt insändas till Konungens

befallningshafvande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

19

40 §.

I början af året näst före det, med hvilket den löpande entreprenadperioden

inom länet går till ända, skall Konungens befallningshafvande

efter vederbörande magistraters och länsmäns hörande taga under ompröfning,

huruvida för någon eller några skjutsanstalter inom länet någon

förändring af de stadgade entreprenadvillkoren må vara behöflig, samt, i

den mån anledning därtill förekommer, meddela beslut om sådan ändring.

Härefter skall Konungens befallningshafvande ombesörja, att ordinarie

entreprenadauktion före näst infallande maj månads utgång hålles

för tillvägabringande af nvtt beting för en hvar skjutsanstalt inom länet.

41 §•

Vid ordinarie auktion skall skjutsningen och i sammanhang därmed

gästgifveri- eller stationshållningen utropas emot rättighet att af

de resande i skjutslega uppbära den för orten fastställda maximilega

utan villkor af bidrag. Varder därvid icke något anbud afgifvet, skall

utrop anställas med villkor af bidrag jämte rättighet att uppbära nämnda

maximilega.

42 §•

Nu tiar vid ordinarie auktion afgifvits anbud, mot hvilket med

afsende å anbudsgifvares person eller borgen eller beskaffenheten af den

för gästgifveri- eller stationshållningen erbjudna lägenhet anmärkning

ej förekommer; är sådant anbud afgifvet utan anspråk på entreprenadbidrag,

skall det af Konungens befallningshafvande antagas. Åro två

eller flera sådana anbud, skall det antagas, som innefattar erbjudande

att besörja skjutsningen för lägsta legan. Åro två eller flera anbud

därutinnan lika, kåfve det företräde, som linnes erbjuda största säkerhet

för entreprenadens behöriga fullgörande.

År åter vid det eller de lägsta godkända anbuden fäst förbehåll

om entreprenadbidrag, skall auktionsprotokollet för det ändamål, som

afses i 44 §, af Konungens befallningshafvande öfverlämnas, för skjutsanstalt

i stad, som ej deltager i landsting, till stadsfullmäktige och för

annan skjutsanstalt till årets lagtima landsting för det län eller landstingsområde,

där skjutsanstalten är belägen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

43 §.

År vid ordinarie auktion icke afgifvet något anbud, som Konungens

befallningshafvande finner kunna godkännas, skall Konungens befallningshafvande

skyndsamt låta förrätta ny auktion.

I afseende å denna auktion och därvid gjorda anbud, mot hvilka

anmärkning ej förekommer, skola stadgandena i 41 och 42 §§ äga

motsvarande tillämpning.

Göres vid auktion, hvarom nu är sagdt, ej anbud, som finnes

kunna godkännas, gifve Konungens befallningshafvande stadsfullmäktige

eller landstinget därom underrättelse för den åtgärd, som jämlikt 44 §

däraf må föranledas.

44 §.

Stadsfullmäktige eller landstinget beslute, huruvida ocli till hvilket

belopp entreprenadbidrag för skjutsanstalt må böra anvisas.

I sammanhang härmed må stadsfullmäktige eller landstinget, där

anledning därtill förekommer, taga under öfvervägande och för sin del

besluta, ej mindre huruvida någon förhöjning af skjutslegan utöfver

maximilegan må kunna enligt 14 § medgifvas, än äfven huruvida, för

den händelse entreprenad vid anstalten ej kan åstadkommas med tilllämpning

af sålunda bestämda villkor i afseende å bidrag och skjutslega,

anstalten må indragas för den period, hvarom fråga är. Finnes

anstalten böra, utan vidare åtgärd för entreprenad, indragas, må ock

därom beslutas.

45 §.

Stadsfullmäktiges eller landstingets beslut skall ofördröjligen hos

Konungens befallningshafvande anmälas.

Afser beslutet indragning af skjutsanstalt eller förhöjning af skjutslegan

för sådan anstalt, skall beslutet därutinnan underställas Konungens

befallningshafvandes pröfning. Sådan underställning skall ock äga rum

beträffande landstings beslut, hvarigenom entreprenadbidrag beviljats.

Beslut, som sålunda underställes, skall af Konungens befallningshafvande

oförändradt antingen godkännas eller ogillas. Ej må godkännande

af landstings beslut om entreprenadbidrag vägras på den

grund, att beviljadt dylikt bidrag anses vara för högt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrif velse Nr 198.

Hvad sålunda efter underställning- från landsting beslutas skall

delgifvas landstinget, så framt tinget ännu är samladt. Eljest skall

underrättelse om beslutet införas i länskungörelserna.

46 §.

År betingadt bidrag medgifvet, skall motsvarande anbud antagas.

Har bidrag antingen alldeles icke eller ock endast till nedsatt

belopp beviljats, med eller utan förböjning af skjutslega^, och åtuöjes

godkänd anbudsgifvare med sålunda bestämda villkor, skall ock entreprenaden

till honom öfverlämnas. Hafva två eller derå afgifvit godkända

anbud, skall med iakttagande af nämnda villkor entreprenaden

hembjuda^ dessa anbudsgifvare i ordning efter deras anbud, så att den,

som gjort lägre anbud, skall hafva företräde framför den, som högre bjudit.

Åro på grund af hvad sålunda stadgats två eller flera anbudsgifvare

lika berättigade till entreprenadens öfvertagande, skall företrädet

tillkomma den, som nöjes i främsta rummet med lägsta bidrag men

eljest med lägsta skjutslega. Kan ej på sådant sätt dem emellan skiljas,

skall entreprenaden lämnas till den, hvars antagande finnes erbjuda

största säkerhet för entreprenadens behöriga fullgörande.

47 §.

Kan ej efter ty ofvan är sagdt entreprenad åstadkommas, skall

Konungens befallningshafvande så snart ske kan föranstalta om förrättande

af ny auktion.

Vid denna auktion skall utrop anställas med de villkor i afseende

å bidrag och skjutslega, hvarom jämlikt 44 och 45 §§ blifvit bestämdt.

48 §.

Har vid auktion enligt föregående paragraf afgifvits anbud, mot

hvilket anmärkning ej förekommer, varde det anbud antaget. Föreligga

flera sådana anbud, skola i fråga om företrädet dem emellan de i 46 §

stadgade grunder äga motsvarande tillämpning.

49 §.

Finnes under den för länet löpande entreprenadperiod ny skjutsanstalt

böra utan afbidan på periodens slut inrättas och kan efter föregången

auktion, hvarom Konungens befallningshafvande förordnar,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

entreprenad vid den anstalt åstadkommas för periodens återstående del

utan entreprenadbidrag eller förhöjning i skjutslegan, äge Konungens

befallningshafvande till den minstbjudande öfverlämna denna entreprenad.

Kan ej sådant beting tillvägabringas, vare frågan om anstaltens

uppehållande för nämnda tid förfallen.

Auktion enligt denna paragraf må hållas så snart ske kan och

tillkännagifves på sätt om ordinarie entreprenadauktion är ofvan stadgadt.

50 §.

Med den person, till hvilken entreprenad skall öfverlämnas, skall

afslutas entreprenadkontrakt, för skjutsanstalt i stad genom magistraten

och för anstalt på landet genom kronofogden. Kontraktet skall upprättas

i tre exemplar, af hvilka det ena tillika med borgensförbindelsen

för entreprenadvillkorens behöriga fullgörande förvaras hos magistraten

eller länsmannen, det andra tillställes entreprenören och det tredje insändes

till Konungens befallningshafvande.

Bestyrkt afskrift af kontraktet skall jämte ett exemplar af denna

stadga genom entreprenörens försorg finnas anslaget i skjutsanstaltens

gästrum.

VI Kap.

Om utgörande af en treprenad h i drag.

51 §.

I fråga om gäldande af fastställda entreprenadbidrag utgör hvarje

stad, som ej hör till landsting, och i öfrigt hvarje län eller landstingsområde

ett distrikt för sig.

§■

Bidrag för distriktets samtliga vederbörande skjutsanstalter intill

belopp, som motsvarar hälften af den för distriktet senast fastställda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

bevillning af fast egendom samt för inkomst af kapital eller arbete,

skola gäldas med lika andel af staten och distriktet. Öfverskjuta bidragen

nämnda hälft, skall öfverskottet gäldas med två tredjedelar af

staten och en tredjedel af distriktet.

Vid beräkning efter ty nu är sagdt skall så anses, som om bevillningen

vore bestämd att utgå med sex öre för hvarje fulla etthundra

kronor af taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, fem öre för hvarje fulla

etthundra kronor af taxeringsvärdet å annan fastighet och frälseränta

samt en för hundra af taxerad inkomst.

53 §.

I fråga om statens andel i bidragen åligger Konungens befallningshafvande

att, så snart denna andel blifvit till beloppet utrönt, ofördröjligen

till Konungen insända förteckning öfver de ifrågavarande särskilda

skjutsanstalterna tillika med uppgift å det för hvarje sådan anstalt

bestämda bidrag samt den däraf pa staten belöpande andel. Konungens

befallningshafvande äger emellertid att af under händer hafvande statsmedel

efter hvarje hälft års utgång utanordna och i landskontorets

specialräkning afföra samt till entreprenörerna utbetala hvad en hvar

af dem i statsbidrag tillkommer.

54

§•

b ör stad, som ej hör till landsting, utbetalas distriktets andel i

bidrag halfårsvis ur stadens kassa till vederbörande entreprenör.

55 §.

bör län eller landstingsområde skall distriktets andel i bidragen

utgöras medelst en särskild afgift, hvilken skall utgå i förhållande till

bevillning af fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete,

med iakttagande af den särskilda grund, som för utgörande af de på

bevillning beroende utskylder är eller varder i allmänhet stadgad.

Konungens befallningshafvande åligger att i sammanhang med

kronoskatterna för det år, bidragen afse, låta hos de skattskyldiga uttaga

ifrågavarande afgift. För sådant ändamål har Kommgens befallnings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

hafvande att, efter det taxeringsförrättningarna för nämnda år blifvit

afslutade, med tillämpning af ofvan stadgade debiteringsgrund låta

verkställa uträkning å det öretal, som för distriktet belöper på hvarje

krona bevillning af fast egendom samt af inkomst. Härefter skall afgiften

genom Konungens befallningshafvandes försorg af vederbörande

under benämning bidrag till skjutsentreprenaderna debiteras och indrifvas

samt hos Konungens befallningshafvande insättas inom den tid och med

det ansvar, som är för kronans uppbörd stadgadt.

Af de härvid influtna medel eller, i den mån sådana ej finnas hos

Konungens befallningshafvande innestående, förskottsvis af under händer

hafvande statsmedel skall Konungens befallningshafvande efter hvarje

hälft års utgång låta utbetala till entreprenörerna hvad dem i bidrag

från distriktet tillkommer.

För hvarje år bör en hos Konungens befallningshafvande upprättad

och af verifikationer åtföljd redovisning öfver uppbörden af de

skattskyldigas afgifter inom den 1 april nästföljande år tillställas landstingets

revisorer för granskning och yttrande till nästa landsting.

VII Kap.

Om uppehållande af skjutsanstalt, när entreprenad ej kan åstadkommas.

56 §.

Kan ej i den ordning, hvarom i V kap. är stadgadt, entreprenad

åstadkommas vid skjutsanstalt, om hvars indragning för sådant fall beslut

ej heller meddelats, skall Konungens befallningshafvande om förhållandet

underrätta, för skjutsanstalt i stad, som ej hör till landsting, stadsfullmäktige

och för annan sådan anstalt nästa lagtima landsting för det län

eller landstingsområde, där anstalten är belägen.

Stadsfullmäktige eller landstinget åligge därefter att, på sätt tjänligast

finnes, låta draga försorg om anstaltens uppehållande för den

period, hvarom fråga är. Finnes därvid skjutslegan för anstalten kunna

jämlikt 14 § förhöjas utöfver hvad tillförene är för anstalten bestämdt,

må dylik förhöjning beslutas i enahanda ordning som i 44 och 45 §§

är stadgad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

I Stockholm skall i ofvannämnda fall skjutsningen, intill dess den

kan enligt denna stadgas bestämmelser varda af entreprenör öfvertagen,

uppehållas på sätt hittills skett.

57 §-

Årlig kostnad för uppehållande af skjutsanstalt i fall, som afses i

föregående paragraf, skall, sedan densamma blifvit hos Konungens befallningshafvande

till beloppet styrkt, anses såsom entreprenadbidrag,

hvarå bestämmelserna i VI kap. skola äga motsvarande tillämpning,

med iakttagande att de medel, som jämlikt nämnda bestämmelser eljest

skolat utbetalas till entreprenör, i stället skola af Konungens befallningshafvande

öfverlämnas till vederbörande stads eller landstings kassa.

58 §.

Kan ej i fall, hvarom i 56 § är sagd t, skjutsanstalt utan oskälig

kostnad uppehållas, må anstalten indragas. Om ordningen för beslut

därom gälle hvad i 44 och 45 §§ är stadgadt.

Vill Kap.

Ansvarsbestämmelser m. m.

59 §.

Lämnas ej skjuts inom behörig tid; eller är häst, seltyg, åkdon

eller farkost, som utlämnas för skjuts, ej i fullt dugligt skick; eller varder

resande genom förvållande af någon, som med skjutsningen har befattning,

eljest uppehållen, eller alfordras honom af sådan person betalning

utöfver hvad i skjutslega eller andra utgifter enligt denna stadga bör

erläggas, straffes den felande med böter från och med fem till och med

femtio kronor.

Till enahanda ansvar dömes, där eljest gästgifvare eller stationsföreståndare,

entreprenör eller annan, af hvilken skjuts vid anstalt utgöres,

eller skjutsare öfverträder hvad honom enligt denna stadga

åligger iakttaga.

Fråga om ådömande af bestraffning efter ty nu är stadgadt upptages

och afgöres af Konungens befallningshafvande i anledning af

klagomål eller anmälan enligt 34—36 §§.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 53 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Har i målet jämväl framställts yrkande om ersättning för skada,

som af förseelsen kommit, och är ej sådant yrkande bestrida må ock

skyldighet att gälda skadeståndet af Konungens befallningshafvande den

felande åläggas.

Har i sammanhang med förseelsen den felande jämväl begått

gärning, som är straffbar enligt allmän strafflag, eller har framställdt

yrkande om skadestånd blifvit bestridt, skall dock målet i hela dess

vidd tillhöra allmän domstols pröfning och förty af Konungens befallningshafvande

öfverlämnas till vederbörande åklagare för talans utförande

vid sådan domstol.

60 §.

Böter, som enligt denna stadga ådömas, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

61 §.

Öfver landstings i laga ordning fattade beslut, hvarigenom bidragtill

skjutsentreprenads åstadkommande blifvit beviljadt eller eljest anslag

till uppehållande af skjutsanstalt anvisadt, må ej besvär anföras; ej

heller öfver beslut, hvarigenom Konungens befallningshafvande förklarat

sig icke kunna godkänna gjordt entreprenad anbud.

Beträffande annat af Konungens befallningshafvande enligt denna

stadga meddeladt beslut må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement

föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är

stadgad.

IX Kap.

Särskilda bestämmelser.

62 §.

Hvad i denna stadga föreskrifves om magistrat skall gälla i Stockholm

i tillämpliga delar för öfverståthållareämbetet och i stad, där

magistrat ej finnes, för den stadsstyrelse, som i stället är tillsatt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

27

G3 §.

De i denna stadga gifna bestämmelser om skjuts efter häst eller

om båtskjuts skola i tillämpliga delar gälla om skjuts med automobil eller

motorbåt. Dock skola, för den händelse sådan skjuts utgöres, entreprenadvillkoren

i afseende å antal hästar och åkdon eller farkoster, som skola

vid skjutsanstalt tillhandahållas, därefter lämpas, och må skjutslegan

jämväl utgå med skälig förhöjning, allt efter ty Konungens befallningshafvande

på framställning af entreprenör eller där förhållandena eljest

därtill gifva anledning äger närmare bestämma.

I öfrigt skall, i fråga om automobilskjuts, lända till efterrättelse

hvad om automobiltrafik är eller varder särskild! stadgadt.

o

64 §.

Kostnaden för tillkännagifvanden enligt 2, 39 och 49 §§ gäldas

af statsverket.

Genom denna stadga upphäfvas:

28 kapitlet byggningabalken;

Kungl. gästgifvareförordningen den 12 december 1734; dock att

hvad § 7 innehåller angående borthuggande af smärre buskar på ömse

sidor om landsväg skall, i fråga om stads område, fortfarande gälla;

Kungl. förklaringen angående gästgifveriskjuts m. m. den 11

december 1766;

Kungl. Majrts nådiga stadga angående skjutsväsendet den 31

maj 1878,

samt allt hvad öfriga tid efter annan meddelade föreskrifter innehålla

mot den nya stadgan stridande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 198.

Denna stadga skall träda i kraft den 1 januari 1914. I fråga om

skjutsväsendets ordnande för den period, som samtidigt med stadgans

ikraftträdande skall taga sin början, skola dock föreskrifterna i denna

stadga tillämpas.

Där enligt nu gällande ordning ny entreprenadperiod skall taga

sin början tidigare än den 1 januari 1914, skall denna period omfatta

allenast'' den tid, som återstår, till dess stadgan träder i kraft.

Stockholm den 30 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.