Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1911-05-29 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:2, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

1

Nr 2.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.

_ — — _ Andra kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande

anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 2 och 73 samt memorial nr 27 och 32.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Högsta domstolen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkt

1 under andra hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan

lindring i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda

aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år

höjas med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100

kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförliöjningar

bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifna sådana

förhöjningar blifvit stadgade.

1910 års Riksdag, som vid regleringen af lönerna för vaktmästarna

vid fångvårdsstyrelsen på Eders Kungl. Maj:ts framställning tillerkände

dessa vaktmästare något större förmåner med afseende å ålderstillägg

än som medgifvits vaktmästarna i de före nämnda år nyreglerade centrala

ämbetsverken och hofrätterna, uttalade, med anledning af en motion om

ökad förmån beträffande ålderstillägg åt sistnämnda vaktmästare, att, då

Eders Kungl. Maj:t i protokollet öfver justitiedepartementsärenden vid

nämnda års statsverksproposition framhållit, att med vaktmästarna vid

fångvårdsstyrelsen borde i aflöningsvillkor likställas jämväl vaktmästarna

i de redan reglerade verken äfvensom i de verk, hvilka efter år 1910

kvarstode oreglerade, det kunde antagas, att Eders Kungl. Maj:t icke

skulle underlåta att redan till 1911 års Riksdag inkomma med ett fullständigt

förslag i ämnet, grundadt på 1910 års riksdagsbeslut angående

löneregleringen för vaktmästarna vid fångvårdsstyrelsen.

Då nu ifrågavarande förslag i förenämnda afseende öfverensstämmer

med berörda lönereglering, har Riksdagen godkänt sådan ändring

i den år 1909 för högsta domstolens vaktmästare fastställda aflöningsstat,

att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas med

100 ki-onor samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med

100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom

för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförliöjningar bestämt

enahanda villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar

blifvit stadgade.

Justitiekaiislersexpeditionen.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909

för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat, att lönen för den

därå uppförde vaktmästaren förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år

med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,

äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma

enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning

blifvit stadgade.

Under åberopande af hvad Riksdagen anfört under punkt Do) här

ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2. 3

domstolens vaktmästare, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt

sådan ändring i den ar 1909 för justitiekanslersämbetet fastställda aflöningsstat,

att lönen för den dära uppförde vaktmästaren förklaras

kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år

med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven

aflöningsförhöjning bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut

medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Nedre justitierevisit) nen.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepaitementsärenden

för den 13 januari innevarande år intagna af departementschefen

framlagda förslag till ordinarie stat och öfvergångsstat för nedre

justitierevisionen, att tillämpas från och med år 1912, äfvensom de af

departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,

dels besluta, _

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta

sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

att sedan af Eders Kungl. Maj:t bestämts, hvilka nuvarande ordinarie

protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års

ingång öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokoll

ssekreterarbefattningarna, öfriga ordinarie protokollssekreterare å den

gamla staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten, samt

att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å

den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare —

hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta

sio- den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i

deri mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinneliafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att

bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar

skola upphöra att utgå, samt att i stället lör sportler,

som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må anses

hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid,

såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,

dels stadga, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,

skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen

samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt

uppehälles, skall af det i den ordinarie staten upptagna belopp till

amanuenser m. m. besparas 2,075 kronor,

dels och höja det ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen

från 161,000 kronor med 133,800 kronor till 294,800 kronor.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen till en början

icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet å den reform af rikets

rättegångsväsende, som är ifrågasatt, och sannolikheten däraf, att densamma,

om den blifver genomförd, kommer att omfatta jämväl rikets

högsta domstol och därmed äfven nu ifrågavarande ämbetsverk. Då det

emellertid icke låter sig beräkna, när en dylik reform, hur önskvärd den

än må vara, kan komma till stånd, och antagligt är, att det ännu kommer

att dröja lång tid, innan denna fråga vinner sin slutliga lösning, bär

Riksdagen funnit det icke böra anstå med löneregleringen för detta

verk, som jämväl tarfvar omgestaltning.

Riksdagen har därför till närmare pröfning upptagit Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning och har därvid, hvad först angår

revisionssekreterarna, anslutit sig till hvad Eders Kungl. Maj:t i denna

del föreslagit såväl beträffande antalet ordinarie och konstituerade revisionssekreterarbefattningar

som i fråga om de aflöningsförmåner, som

böra utgå till revisionssekreterarna.

Riksdagen har ej heller haft något att anmärka mot de af Eders

Kungl. Maj:t upptagna belopp till arfvoden dels åt vikarier åt revisionssekreterarna

och dels åt extra revisionssekreterare.

Beträffande sättet för beredande af någon tids ledighet för revisionssekreterarna

har Riksdagen funnit sig böra bifalla hvad Eders Kungl.

Maj:t härutinnan föreslagit och finner vid sådant förhållande ej erforderligt

att bland de af Riksdagen här nedan uppställda villkor för aflöningsförmånernas

åtnjutande intaga någon särskild bestämmelse härom.

Emot den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöning till protokollssekreterarna

å såväl den ordinarie staten som öfvergångsstaten har

Riksdagen icke haft något att erinra, liksom Riksdagen funnit skäligt,

att, på sätt Eders Kungl. Maj.ds förslag innebär, de å öfvergångsstat

kvarstående protokollssekreterarna må komma i åtnjutande, utöfver de

i öfvergångsstaten upptagna aflöningsförmåner, af extra lönetillägg i den

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

omfattning sådant fortfarande kan komma att utgå till andra statens

tjänstemän med oreglerade löneförhållanden.

Riksdagen har ej heller haft något att anmärka mot-de af Eders

Kungl. Maj:t framlagda beräkningar i fråga om ersättning till amanuenser

och skrifbiträden.

Riksdagen har likaledes anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag

om anställande af två registratorer och en kanslist å registratorskontoret

men har ansett, att dessa båda registratorer böra uppföras i

samma lönegrad och deras löneförmåner böra bestämmas till de af

Eders Kungl. Maj:t för den lägst aflönade registratorn bestämda, dock

att den af dem, som skall ombesörja verkets ekonomi och uppbörd samt

andra verkets allmänna angelägenheter, lämpligen genom ett särskild!

arfvode å 500 kronor bör ersättas för de honom sålunda åliggande

uppgifter.

Mot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande vaktmästarna

har Riksdagen icke heller haft något att erinra. Dock har Riksdagen

särskild! velat framhålla, att de till vaktmästarna nu utgående s. k.

kallelsepengarna äro att betrakta såsom en dem allenast tills vidare

tillkommande förmån.

Det af Eders Kungl. Maj:t upptagna belopp till amanuenser,

ersättningar för vissa semestervikariat, tillfälliga skrifbiträden samt

gratifikationer åt extra ordinarie tjänstemän och extra ordinarie vaktmästare

har ej heller gifvit Riksdagen anledning till anmärkning.

I fråga om de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna föreskrifter rörande

bestämd arbetstid för vissa af verkets tjänstemän bär Riksdagen icke

funnit annat att erinra än att för de på ordinarie stat upptagna protokollssekreterarna

och skrifbiträdena torde böra stadgas skyldighet att

tjänstgöra i medeltal minst sex timmar om dagen utan bestämmelse

om arbetstidens förläggande till tjänsterummet. Hvad beträffar längden

af vaktmästarnas dagliga arbetstid, torde föreskrifter därom komma att

meddelas i den instruktion för nedre revisionen, som Eders Kungl.

Maj:t lärer komma att utfärda.

Beträffande chefskapet för nedre revisionen liar Riksdagen ansett

själfva ordförandeskapet inom verket kunna utan olägenhet uppdragas

åt äldsta tjänstgörande revisionssekreteraren, utan att därför skulle

annat än tillfälligtvis behöfva beredas honom särskild lindring i tjänst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

göringsskyldigheten. Att därjämte uppdraga åt en utom verket stående

person dels att utöfva en noggrann tillsyn öfver målens föredragande i

rätt ordning samt dels att tid efter annan låta vid behof verkställa en

erforderlig utjämning af målen rotlarna emellan, har synts Riksdagen

högeligen önskvärd!. Och då en dylik kontrollerande verksamhet torde

kunna . anförtros åt ett justitieråd utan att afsevärdt inkräkta på hans

arbetstid, har Riksdagen funnit en sådan anordning lämpligare än den

af Eders Kungl. Maj:t föreslagna, helst därigenom skulle åstadkommas

en eftersträfvansvärd samverkan mellan högsta domstolen och nedre

revisionen, på samma gång som tillfälle skulle beredas revisionssekreterarna

att af det justitieråd, som hade att utöfva den kontrollerande

verksamheten, inhämta råd och upplysningar med afseende å föredragningen

i högsta domstolen och därmed sammanhängande frågor.

Slutligen har Riksdagen velat uttala, att då det syntes Riksdagen

icke . vara förenad t med några särskilda betänkligheter att åt nedre

revisionen öfverlåta befogenheten att inhämta utlåtanden från myndigheter

i de mål, som skola föredragas i högsta domstolen, Riksdagen

med afseende å den tidsvinst i fråga om målens afgörande, som därmed

säkerligen skulle ernås, funnit det önskvärd!, om en sådan befogenhet

blefve revisionen uttryckligen tillagd.

Beträffande de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de med befattning å den ordinarie staten

förenade aflöningsförmåner bär Riksdagen icke haft annat att erinra än

att bestämmelsen om kanslists rätt till beräkning af ålderstillägg i vissa

fall synts böra gifvas samma ordalydelse som liknande föreskrift i de

af nästlidet års Riksdag beslutade villkoren för åtnjutande af aflöningsförmåner

å den da fastställda lönestaten för fångvården och därför

böra erhålla följande lydelse:

att, därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattning

inom nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat

högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken

han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg

i flen sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för att

hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning, han

senast åtnjöt före befordringen.

Pa grund af hvad sålunda biff vit anfördt, har Riksdagen i anledning

af Eders Ivungl. Maj:ts förevarande proposition

dels godkänt följande ordinarie stat och öfvergångsstat för nedre

justitierevisionen att tillämpas från och med år 1912:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

7

Ordinarie stat.

---

Krono

r

1

Tjänst-

Lön

görings-

Arf-

Orts-

eller

pennin-

Summa.

motsva-

gar eller

vode.

tillägg.

rande.

motsva-

rande.

1 revisionssekreterare............

5,000

2,500

■ -

1

600

8,100

1Efter 5 år kan lönen höjai

f med 600 kronor.

70,000

35,000

—

8,400

113,400

I

1 konstituerad revisionssekre-

5,000

2,500

—

—

7,500

4 konstituerade revisionssekre-

20,000

2,600

10,000

—

—

30,000

1,600

500

300

5,000

) Efter 5 år kan lönen höjas

I med 500 kronor, efter 10 år

> med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med än

1 protokollssekreterare .........

2,600

1,600

—

300

4,500

3 protokollssekreterare .........

7,800

4,800

—

900

13,500

J ytterligare 500 kronor.

2,600

1,600

500

300

5,000

i Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 år

2,600

1,600

—

300

4,500

med ytterligare 500 kronor

och efter 15 år med än

2,200

1,500

—

300

4,000

J ytterligare 500 kronor.

1,200

»Efter 5 år kan lönen höjas

skrit Biträde .....................

600

450

—

150

13,200

C 10 år med ytterligare 200

6,600

900

4,950

—

1,650

J kronor.

450

_

150

1,500

(Efter 5 år kan lönen höja9

\ med 100 kronor.

\ Efter 5 år kan lönen höjas

l med 100 kronor och efter

700

350

_

150

1,200

2,100

1,050

—

450

3,600

r 10 år med ytterligare 100

) kronor.

Till arfvoden åt vikarier lör be-

redande af semester åt revi-

_

22,500

Till arfvoden åt extra revisions-

—

—

—

—

5,000

Till amanuenser, ersättningar

i

för vissa semestervikariat

tillfälliga skrifbiträden saml

gratifikationer åt extra ordi- narie tjänstemän och extra

ordinarie vaktmästare........

1

i

35,500

Summa

! -

i -

—

! -

| 279,200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagms skrifvelse Nr 2.

Anm.

1. Arfvode utgår till den protokollssekreterare, som biträder vid mottagning af veckomål

oeh åtnjutes under samma villkor som tjänstgöringspenningar.

3. Arfvode utgår till den registrator, som ombesörjer verkets ekonomi och uppbörd m. m.,

och åtnjutes under samma villkor som tjänstgöringspenningar.

3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmän kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Öfvergångsstat.

Kronor

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Summa.

| 1 protokollssekreterare............

! 3 protokollssekreterare............

2.500

7.500

1,200

3,600

3,700

11,100

1 Efter 5 år kan lönen höjas med

> 500 kronor och efter 10 år med

1 ytterligare 500 kronor.

Summa

—

14,800

dels beslutat, att under den ordinarie staten skall införas följande

bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1912 under förutsättning,

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom,

dels att de å denna stat upptagna protokollssekreterare ocli skrifbiträden

skola, i den män ej undantag kunna anses böra stadgas eller

för särskilda fall efter pröfning medgifvas, tjänstgöra i medeltal minst

6 timmar hvarje söckendag; samt

dels att registratorerna och kanslisten skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara a tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag»;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de med befattning å den ordinarie staten förenade aflöningsförmåner,

nämligen

att innehafvare af sådan befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning å ordinarie stat i nedre justi ti erevisionen icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår revisionssekreterare, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, nedre revisionen på därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i nedre revisionen,

finner uppdraget eller befattningen kunna lå tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg eller, i fall aflöningen utgöres af

arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordningerhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida det ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning i nedre justitierevisionen, bestrida

densamma, dock ej längre än sammanlagd! tre månader under ett och

samma kalenderår; ägande lian därunder att i stället för egna tjänstgöringspenningar

åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsförfall,

de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Hiift. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, ett mot den

semesterlediges tjänstgöringspenningar svarande belopp;

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

åt befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

törsta förhöjningen skall inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

ruin, efter ytterligare lem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej må tillträdas förr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänståldern blifvit uppnådd;

att i nu berörda hänseende löntagare bör tillgodoräknas den tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller på grund

al förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållanden m. in.

vid nedre justitierevisionen;

att därest ordinarie tjänsteman, som befordras till annan befattninginom

nedre justitierevisionen än den han dittills innehaft, redan intjänat

högre aflöning än begynnelseaflöningen för den befattning, till hvilken

han befordras, honom skall omedelbart tillgodoföra det eller de ålderstillägg

i den sistnämnda befattningen, som måste tilläggas honom för

att hans aflöning i densamma icke skall blifva lägre än den aflöning

han senast åtnjöt före befordringen;

att beträffande skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande

är anställdt vid nedre justitierevisionen och antages till biträde å denna

stat, det må ankomma på Kungl. Maj:ts pröfning, om och i hvad män

biträdet för åtnjutande af löneförhöjning äger räkna sig till godo den

föregående tjänstgöringen vid nedre revisionen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af protokollsekreterarna, registratorerna,

kanslisten och skrifbiträdena enhvar under en månad;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse AV 2.

att tjänsteman, som liar sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af nedre justitierevisionen

bestämmes, begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg eller, däi

aflöningen utgöres af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom

tjänstgöringspenningar, utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till ''pension skall gälla hvad i särskild lag angåenden civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt. angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tilllträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed,

dels beslutat,

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

befattning å den ordinarie staten, skall vara pliktig att underkasta sig

ofvanberörda villkor och bestämmelser,

att, sedan af Kungl. Maj:t bestämts, Indika nuvarande ordinarie

protokollssekreterare å hittills gällande stat skola vid 1912 års ingång

öfvertaga de fem i den nya ordinarie staten upptagna protokollssekreterarbefattningarna,

öfriga ordinarie protollssekreterare å den gamla

staten skola såsom öfvertaliga uppföras å öfvergångsstaten; samt

att de ordinarie eller konstituerade innehafvare af befattningar å

den gamla staten — utom nämnda öfvertaliga protokollssekreterare

hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja undeikasta

sig den nya ordinarie staten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibeliallna vid

dem dittills å gamla staten tillkommande aflöningsformåner, äfvensom, i

den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem, dock att, mot befrielse från åliggande skyldighet att

bekosta renskrifning, till vissa af befattningarna i fråga anslagna renskrifningspenningar

skola upphöra att utgå, samt att i stället för sportler,

som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå godtgörelse,

beräknad efter medeltalet af den inkomst, tjänstinnehafvare må anses

hafva åtnjutit af sålunda indragna sportler under den senast förflutna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrifvelse Nr 2.

tid, såvidt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan

utrönas,

deh stadgat, att protokollssekreterare, som uppförts å öfvergångsstaten,

skall vara skyldig bestrida amanuensbefattning i nedre justitierevisionen,

samt att för hvarje amanuensbefattning, som på detta sätt

uppehälles, skall åt det i den ordinarie staten upptagna belopp till

amanuenser m. m. besparas 2,075 kronor,

dels ock höjt ordinarie anslaget till nedre justitierevisionen från

161,000 kronor med 133,000 kronor till 294,000 kronor;

4:o) I en till Riksdagen afbiten proposition, nr 168, af den 31

mars 1911 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för samma dag

föreslagit Riksdagen medgifva, att, därest revisionssekreterare, som vid

utnämningen till ämbetet var ledamot i någon af rikets hofrätter, ånyo

utnämnes till ledamot i samma hofrätt, han må för erhållande af ålderstillägg

å hofrättsrådslönen tillgodoräkna sig ej blott den tid, då han förut

varit ledamot i . hofrätten, utan äfven den tid intill fem år, hvarunder

han innehaft revisionssekreterarämbetet.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft ett

inom Riksdagen af enskild motionär väckt förslag, att det i Kungl. Maj:ts

förslag äskade medgifvandet måtte så utsträckas, att, därest revisionssekreterare

utnämnes till ledamot i samma hofrätt, i hvilken han vid

utnämningen till ämbetet var fiskal, han må, för erhållande af ålderstillägg

å hofrättsrådslönen, få tillgodoräkna sig den tid intill fem år.

hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I propositionen nr 168 har föreslagits, att Riksdagen måtte medgifva,

att, därest revisionssekreterare, som vid utnämningen till ämbetet

var ledamot i någon af rikets hofrätter, ånyo utnämnes till ledamot i

samma hofrätt, han må, för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen,

tillgodoräkna sig ej blott den tid, han förut varit ledamot i hofrätten,

utan äfven den tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

_ Syftet med den föreliggande propositionen är att bereda ordinarie

revisionssekreterare. tillfälle att i förekommande fall kunna utan alltför

stor minskning i inkomster återgå såsom hofrättsråd till den hofrätt,

hvilken han tidigare tillhört.

I propositionen förutsättes såsom visst, att de, som från tjänstgöring

i hofrätt emottaga förordnande i nedre justitierevisionen, hunnit

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

befordras till hofrättsråd, innan de komma i tur att utnämnas till ordinarie

revisionssekreterare.

Om oek så hitintills med få undantag varit fallet, torde det dock

vara anledning förmoda, att, sedan antalet ordinarie revisionssekreterare

från och med nästa års början höjts från 8 till 15 samt, i händelse al

bifall till propositionen, återgång till hofrätt från revisionssekreterarämbete

tillika kan emellanåt vara att emotse, det — särskilt beträffande

de mindre hofrätterna — framdeles understundom kommer att inträffa,

att personer, innan de ännu hunnit befordras till hofrättsråd, blifva i

tur att utnämnas till ordinarie revisionssekreterare. Så torde exempelvis

med all sannolikhet blifva fallet med flera af dem, som efter föregående

tjänstgöring i hofrätten öfver Skåne och Blekinge för närvarande uppehålla

revisionssekreterartjänst.

Då det emellertid saknas giltig anledning att från den i propositionen

åsyftade förmånen afskära dem, som vid utnämningen till revisionssekreterarämbete

icke ännu hunnit blifva hofrättsråd, torde det af Riksdagen

äskade medgifvandet lämpligen böra utsträckas att omfatta jämväl

dem, som vid utnämningen till nämnda ämbete voro fiskaler i någon

af rikets hofrätter.»

Då Riksdagen förutsätter, att den af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna

anordningen varder så tillämpad, att de olägenheter, förändringen kund©

medföra i fråga om befordringsmöjligheterna i rikets hofrätter, blifva

förebyggda, samt den begränsning med afseende å förmånens åtnjutande,

som upptagits i Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, synes Riksdagen

innebära en viss trygghet i berörda afseende, har Riksdagen icke

velat motsätta sig hvad Eders Kungl. Maj: t i förevarande afseende föreslagit.

Och, då det torde saknas giltig anledning att vid bifall härtill

från denna förmån afskära dem, som vid utnämningen till revisionssekreterarämbete

icke ännu hunnit blifva hofrättsråd, har Riksdagen funnit

sig böra biträda jämväl hvad motionären föreslagit i syfte af förmånens

utsträckning till dem, som vid utnämning till revisionssekreterarämbete

innehaft fiskalsbefattning i hofrätt.

Riksdagen har alltså, med bifall till Kungl. Maj:ts ofvannämnda

förslag och den i ämnet väckta motionen, medgifvit dels att, därest

revisionssekreterare, som vid utnämningen till ämbetet var ledamot i

någon af rikets hofrätter, ånyo utnämnes till ledamot i samma hofrätt,

han må för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen tillgodoräkna

sig ej blott den tid, han förut varit ledamot i hofrätten, utan äfven den

tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet, samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

dels att, därest revisionssekreterare utnämnes till ledamot i samma hofrätt,

i hvilken han vid utnämningen till revisionssekreterarämbetet var

fiskal, han må, för erhållande af ålderstillägg å hofrättsrådslönen, tillgodoräkna

sig den tid intill fem år, hvarunder han innehaft revisionssekreterarämbetet.

Rikets hovrätter med därunder lydande justitiestaten

5:o) Under punkt 4 har Eders Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen

att godkänna sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt

samt liofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att

förste vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor

samt enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor

utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde

till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämma enahanda

villkor som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit

stadgade.

Under hänvisning till hvad Riksdagen anfört under punkt l:o) här

ofvan beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg åt högsta

domstolens vaktmästare, får Riksdagen tillkännagifva, att Riksdagen

godkänt sådan ändring i de år 1909 för Svea hofrätt, Göta hofrätt samt

hofrätten öfver Skåne och Blekinge fastställda aflöningsstater, att förste

vaktmästares lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt

enhvar annan vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor

utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde

till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar bestämt enahanda villkor,

som för tillträde till förut medgifna sådana förhöjningar blifvit stadgade.

6:o) Eders Kung!. Maj:t har vidare i punkt 5 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att från och med år 1912 höja de häradshöfdingen i

Orusts och Tjörns härads domsaga tillkommande tjänstgöringspenningar,

hvilka nu utgå med 200 kronor årligen, till ett årligt belopp af 1,500

kronor.

I likhet med departementschefen anser Riksdagen det i allmänhet

icke böra ifrågakomma, att, utan samband med en allmän omreglering

af häradsköfdingarnas löneförhållanden, beträffande en särskild domsaga

vidtaga ändring i gällande stat. De af departementschefen anförda skäl

för ett afsteg från denna regel i nu förevarande fall synas Riksdagen

icke tillräckligt vägande, särskild! i betraktande däraf att jämväl andra

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

domhafvande torde kunna med samma fog som häradshöfdingen i Orusts

och1 Tjörns härads domsaga göra anspråk på en förhöjning i sina

aflöningsförmåner. På grund häraf har Piksdagen icke bifallit Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Hufviidtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 6 af andra hufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att höja det under andra hufvudtiteln uppförda

förslagsanslag till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor

med 25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har alltså höjt det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag

till ålderstillägg från dess nuvarande belopp 55,000 kronor med

•25,000 kronor eller sålunda till 80,000 kronor.

Fångvården.

8:o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgifva, att direktören vid straffängelset i Uppsala

P. Billow må för erhållande af ålderstillägg å direktörstjänsten räkna

sig till godo den tid från och med den 1 oktober 1902 till den 1 juni

1907, hvarunder han på förordnande uppehållit direktörsbefattningen vid

numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet; dock att sådant medgifvande

ej må föranleda utbetalande till Billow af ålderstillägg för tid

före den 1 januari 1911.

Vid detta ärendes behandling har åberopats, att vid den nya lönestat

för fångvårdsstaten, som 1910 års Riksdag godkänt, fästs bestämmelse

att, beträffande förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjänst i samma lönegrad, löntagare bör tillgodoräknas tid,

som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hane

tillträde till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af

löneförhållanden in. m. vid fångvårdsstaten. I det i ärendet afgifna

utlåtande har emellertid statskontoret anfört, att sagda bestämmelse,

hvilken hade sin motsvarighet i afiöningsbestämmelserna vid flertalet af

de senare årens löneregleringar, tydligen grundade sig å den uppfattningen,

att en person, som under vanliga förhållanden skulle varit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 2-

ordinarie innehafvare af vederbörande tjänst, icke af den omständigheten,

att tjänsten för underlättande af en eventuell omorganisation allenast

tillsattes på förordnande, skulle blifva lidande i afseende å den rätt till

lönetur, som eljest skulle tillkommit honom. Bestämmelsen syntes därför

icke få utsträckas att gälla för andra fall än de sålunda angifna och

alltså ej kunna innebära ett upphäfvande af den allmänna grundsatsen,

att den för erhållande af ålderstillägg erforderliga tjänstetiden skulle

utgöras af ordinarie innehafvande af tjänsten. Vid sådant förhållande

och då direktörsbefattningens vid centralfängelset i Nya Varfvet uppehållande

på förordnande föranledts af beslut om fängelsets indragning

på grund däraf, att dess område erfordrats för sjöförsvarets behof, och

alltså ej stode i något samband med den nu genomförda löneregleringen

för fångvårdspersonalen, kunde statskontoret ej tillstyrka Eders Kungl.

Maj:t att medgifva Billow den begärda förmånen.

Riksdagen, som delar den af statskontoret sålunda uttalade mening,

har alltså icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 8 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen medgifva, att assistenten vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö C. J. E. Giilich må för erhållande af ålderstillägg å assistenttjänsten

räkna sig till godo den tid från och med den 10 oktober 1904

till den 17 maj 1907, hvarunder han på förordnande uppehållit bevakningsbefälhafvartjänsten

vid numera nedlagda centralfängelset å Nya Varfvet.

I yttrande, som uti detta ärende till Eders Kungl. Maj: t inkommit

från statskontoret, har detta ämbetsverk erinrat om Eders Kungl. Maj:ts

beslut den 8 november 1907, hvarigenom en liknande framställning af

F. Billow afslogs. Med afseende härå och då i fråga om Giilich tillika

förekomme, att den bevakningsbefälhafvartjänst å Nya Varfvet, han

uppehållit på förordnande, icke var ledig utan innehades af Billow, hade

statskontoret funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall till framställningen

om ålderstillägg åt Giilich.

> Under hänvisning till hvad statskontoret i ärendet anfört, får

Riksdagen tillkännagifva, att Riksdagen icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning.

10:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 9 af

denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen medgifvit, att den rätt i fråga

om ålderstillägg, som tjänsteman, tillhörande fångvårdens bevakningspersonal,

må hafva förvärfvat under det han uppburit aflöning från

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, må, sedan han erhållit

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

konstitutorial å befattning i samma lönegrad, med aflöning enligt af

Riksdagen fastställd stat, räknas honom till godo beträffande ålderstillägg

å den med den nya befattningen förenade lön.

Ersättning åt domare, vittnen och parter.

ll:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 af denna

hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen medgifvit, att, där förbrytare,^ som

skall åtalas vid svensk domstol afvikit ur riket, och kostnad, som finnes

böra gäldas af statsmedel, uppstår för hans efterspanande, gripande och

hemförande till Sverige äfvensom i mål om hans utlämnande, sådan

kostnad må bestridas från det under andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter.

(Kriga ordinarie anslag.

12:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som för innevarande

år finnas uppförda under andra hufvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t

icke föreslagit annan ändring än att för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

måtte minskas från 111,954 kronor med 18 kronor till 111,936 kronor.

Samtliga ordinarie anslag under andra hufvudtiteln, som här ofvan

icke blifvit särskild! omförmälda, hafva af Riksdagen för år 1912 fastställts

till samma belopp som uti innevarande års riksstat, dock att anslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. till jämnande af

hufvudtitelns slutsumma ökats från 111,954 kronor med 37 kronor till

111,991 kronor.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga

följande anslag beviljats.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami.

till andra hufvudtiteln, hafva

1 Afd. 1 Band. 2 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Justitiedepartementets afdelning af Kiiiigl. Maj:ts kansli.

lo:o) . På grund af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för''innevarande" år ägt rum, till

provisorisk lönereglering för befattningshafvare i justitiedepartementet,

i enlighet med de af departementschefen tillstyrkta grunder och på de

af honom förordade villkor, å extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag

5,195 kronor, hvaraf högst 100 kronor må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 13 af denna

hufvudtitel gjorda framställning, har Riksdagen i likhet med hvad för

innevarande år ägt rum, för aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets

afdelning för lagärenden å extra stat för år 1912 anvisat

ett belopp af 8,000 kronor, hvaraf 2,500 kronor skola anses motsvara

tjänstgöringspenningar.

15:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

till arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet å extra

stat för år 1912 beviljat ett belopp af 3,000 kronor.

16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkt 15 af denna

hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som

skett under de senare åren, för bestridande af de utaf tillämpning af

lagen om straffregister föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning

in. m. inom justitiedepartementet å extra stat för år 1912 anvisat

5,000 kronor.

Lagberedningen.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts uti punkt 16 af hufvudtiteln

därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad

under åren 1903—1911 ägt rum, för fortsatt uppehållande af lagberedningens

verksamhet å extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 50,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

19

Förberedande utredning angående eu rättegångsreform.

18:o) Uti punkt 17 af denna hufvudtitel liar Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för en förberedande

utredning angående en rättegångsreform å extra stat för år

1912 bevilja 40,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf

under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under

samma år må för ändamålet blifva erforderligt.

Redan länge har såsom ett allmänt kändt behof frågan om en

genomgripande ombildning af vårt rättegångsväsen stått på dagordningen,

och särskilda förberedande åtgärder i sådan riktning hafva tid etter

annan vidtagits utan att leda till frågans lösning. Ehuru därunder företagits

vissa partiella ändringar i rättegångsbalken, har dock, i mån af

den stigande utvecklingen inom samhäll slifvets olika områden, behofvet

af en fullständig processreform för vinnande af ökad säkerhet och

snabbhet i rättsskipningen gjort sig alltmer gällande. Redan tidigare,

eller år 1909 i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag till Riksdagen

att för nämnda ändamål bevilja medel till en särskild processkommission,

har Riksdagen varit i tillfälle att uttala denna mening. Riksdagen kunde

emellertid icke då ansluta sig till berörda förslag, enär frågan syntes

möjligen kunna lämpligare anförtros åt lagberedningen, hvarigenom,

bland annat, kunde undvikas olägenheten af att samtidigt undandraga

lagsldpningen och statsförvaltningen ett alltför stort antal af de bästa

arbetskrafterna, på samma gång som kostnaderna för arbetets utförande

syntes kunna nedbringas.

Då det emellertid numera visat sig omöjligt att uppdraga arbetet

åt denna beredning, bär Riksdagen med hänsyn till vikten af att en

dylik processform inom den närmaste framtiden kommer till stånd äfvensom

i betraktande af de obestridliga fördelar, som innefattas i Eders

Kungl. Maj:ts nuvarande förslag, ansett sig böra bifalla detsamma.

Sålunda har Riksdagen i likhet med departementschefen funnit synnerligen

beaktansvärdt, att genom arbetets förberedande anordnande på sätt

som nu föreslagits grundprinciperna för den betydelsefulla reformen

kunna blifva föremål för allmän granskning, innan arbetet å det slutliga

förslaget börjar, hvartill kommer, att mot den nu föreslagna anordningen,

som ju med afseende å arbetets mål kunnat göras mindre vidlyftig

än den förut ifrågasatta processkommissionen, icke kunna resas

samma betänkligheter uti ofvanberörda hänseende som mot denna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Riksdagen har alltså med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, till bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning

angående en rättegångsreform å extra stat för år 1912 beviljat

40,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf under år 1911

förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad under samma år må

för ändamålet blifva erforderligt.

O

Extra division i Svea hofrätt.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 18 af denna

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för fortsatt uppehållande under ett

år från och med den 1 september 1911 af en extra division i Svea hofrätt

för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål

å extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 32,900 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna hvad af detta belopp belöper å tiden från och med

den 1 september till årets slut.

Ehuru genom den extra divisionens hittillsvarande verksamhet för

nedbringande af balansen af ofvannämnda mål balansens stegring hämmats,

torde emellertid af utredningen i ärendet framgå, att den extra

divisionen fortfarande måste vara i verksamhet, om balansen å ifrågavarande

mål skall kunna nedbringas till den balans, som af löneregleringskommittén

ansetts vara den normala, eller omkring 500 mål.

Riksdagen har därför icke haft något att erinra mot förevarande

framställning och har alltså, i likhet med hvad för innevarande år ägt

rum, för fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 september

1911 af en extra division i Svea hofrätt för behandling af

vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål å extra stat för år 1912

anvisat 32,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år

1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna hvad af detta belopp

belöper å tiden från och med den 1 september till årets slut.

Extra division i hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

20:o) Under punkt 19 af denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillfällig förstärkning af

holrättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extra division

för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2. 21

under ett år från och med den 10 september 1911, å extra stat för år

1912 anvisa ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna

hvad af detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september

till årets slut.

Af den i ärendet förebragta utredning framgår, att balansen å

vädjade och till hofrätten instämda tvistemål för närvarande är så stor,

att den icke torde kunna under nuvarande förhållanden i önskvärd grad

nedbringas. På grund häraf och da Riksdagen under de senare aien

ansett nödigt att bevilja medel till en extra division i Svea hofrätt för

nedbringande af dess balans å dylika mål, ehuru densamma relativt

taget icke varit så stor som den i hofrätten öfver Skåne och Blekinge

uppkomna, har Riksdagen funnit sig böra bifalla framställningen.

Riksdagen har alltså, för beredande af tillfällig förstärkning af

hofrättens öfver Skåne och Blekinge arbetskrafter med en extia division

för behandling af vädjade mål och till hofrätten instämda tvistemål

under ett år från och med den 10 september 1911, a extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 31,650 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att under år 1911 förskottsvis af tillgängliga medel utanordna

hvad af detta belopp belöper å tiden från och med den 10 september

till årets slut.

Krigsliofrätten.

21:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 20 af andra hufvudtiteln

därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för

innevarande år ägt rum, å extra stat för år 1912 anvisat dels till aifvoden

åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter ett belopp af

3,250 kronor, dels och för beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens

vaktmästare ett belopp af 300 kronor, hvilket skall anses utgöra

tjänstgöringspenningar.

Kesestipendier åt domare.

22:o) I öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

21 af andra hufvudtiteln i ämnet gjorda framställning har Riksdagen, i

likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier åt ordinarie

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrifvelse Nr 2.

domare eller dem, som vid domstolarna bereda sig för domarkallet, å

extra stat för år 1912 anvisat 6,000 kronor.

Understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt Arkiv».

23:o) Eders Knngl. Maj:t har under punkt 22 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt

Juridiskt Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt

Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning in. m.» å extra stat för år

1912 anvisa 3,000 kronor.

Riksdagen, som förutsätter, att efter beviljande af statsbidrag till

ifrågavarande tidskrift den nuvarande prenumerationsafgiften å densamma

icke må höjas, har till understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt Juridiskt

Arkiv. Afd. I. Tidskrift för lagskipning» och »Nytt Juridiskt

Arkiv. Afd. II. Tidskrift för lagstiftning in. in.» å extra stat för år

1912 anvisat 3,000 kronor.

Ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fånggårdar

vid straftängelset i Yänersborg.

24:o) Under punkt 23 af denna hufvudtitel har Eders Ivungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen dels medgifva, att det belopp å 4,921 kronor 35

öre, som icke uttagits af det i 1904 års riksstat upptagna extra anslagför

uppförande af nya fånggårdar vid länsfängelserna i Linköping och

Karlskrona, må användas till uppförande af ny hägnad vid straffängelset

i Kristianstad och nya fånggårdar vid straffängel set i Vänersborg, dels

ock därutöfver för samma ändamål å extra stat för år 1912 anvisa ett

belopp af 15,400 kronor.

Då Riksdagen vid flera föregående tillfällen — 1899, 1900, 1903

och 1904 — beviljat extra anslag för ändamål af ifrågavarande beskaffenhet

samt Riksdagen icke funnit något att erinra mot det af Eders

Kungl. Maj:t nu framlagda förslag, har Riksdagen dels medgifvit, att

det belopp å 4,921 kronor 35 öre, som icke uttagits af det i 1904 års

riksstat upptagna extra anslag för uppförande af nya fånggårdar vid

länsfängelserna i Linköping och Karlskrona, må användas till uppförande

af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och nya fånggårdar vid

straffängelset i Vänersborg, dels ock därutöfver för samma ändamål å

extra stat för år 1912 anvisat 15,400 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

23

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

25:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkt 24 af denna

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja

dels till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona

högst 26,175 kronor, dels ock till kost och beklädnad åt de vid anstalten

intagna elever m. m. ett förslagsanslag af 45,400 kronor.

Vid behandlingen af detta ärende har Riksdagen tagit del af en

utaf öfverdirektören Viktor Almqvist och häradshöfdingen Jacob Linders

den G februari 1911 till Eders Kungl. Maj:t afgifven berättelse öfver

en af dem på grund af Eders Kungl. Maj:ts uppdrag den 28, 29 och

30 januari 1911 verkställd inspektion af ifrågavarande anstalt.

Förra året föreläde Eders Kungl. Maj:t Riksdagen ett förslag till

lönereglering för anstalten, enligt hvilket anslaget till »aflöningar åt

tjänstemän och betjänte» därstädes skulle komma att utgå med högre

belopp än dittills.

Förslaget vann emellertid icke Riksdagens bifall. Riksdagen ansåg

nämligen, att, då den ifrågasatta utsträckning i användningen af tvångsuppfostran

för minderåriga förbrytare, hvarom 1909 års Riksdag uti

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t begärt utredning, säkerligen komme

att medföra förändring i anstaltens nuvarande organisation och verksamhet,

om hvars stadga för öfrigt saknades tillräcklig erfarenhet, skäl till

en så betydande åtgärd som den då föreslagna löneregleringen icke förefunnes,

i synnerhet som enligt Riksdagens uppfattning vissa missförhållanden,

som synbarligen förelegat med afseende å skötseln och handhafvande!

af de ekonomiska förhållandena vid anstalten, icke skulle

blifva af hjälpta genom den ifrågasatta omregleringen af densamma.

Då, såsom af statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 13 januari 1911 inhämtas, den af Riksdagen begärda utredningen

ännu icke blifvit afslutad och ovisst är, när denna fråga kommer att

blifva slutligen afgjord, och då anstaltens ekonomiska ställning numera

blifvit sådan, att missförhållanden af ofvan antydda art icke torde för

framtiden vara att befara, har Riksdagen ansett, att med en lönereglering

för anstalten icke längre bör anstå, helst anstaltens personal, som

visserligen, enligt Riksdagens mening, icke kan likställas med fångvårdens,

genom det nu föreliggande förslaget, mot hvars stat Riksdagen

icke haft annat att erinra än att befattningshafvarna böra å de ifråga
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

salta förhöjda aflöningsbeloppen vidkännas afdrag- med belopp, som i

afnmdade tal svara mot de pensionsafgifter vederbörande tjänstinnehafvare

skulle haft att erlägga, därest befattningarna uppförts å ordinarie

stat, skulle kunna beredas en mot personalens ansvarsfulla ställning

bättre svarande och jämväl i öfrigt förmånligare aflöning än för närvarande,

utan att någon förhöjning behöfver äga rum i det hittillsvarande

anslaget till »aflöningar åt tjänstemän och betjänte» vid anstalten.

Visserligen hafva vid ofvanberörda inspektion, ehuru enligt densamma

anstalten i stort sedt väl fyllt sitt ändamål, vissa anmärkningar

blifvit framställda i fråga om ordningen därstädes och andra förhållanden

vid anstalten, af hvilka anmärkningar framgår, att ännu mycket blifvit

vid skötseln af anstalten eftersatt och att fortfarande därstädes råda

vissa missförhållanden, som påkalla omedelbar rättelse, men Riksdagen

har dock, då det torde kunna förutsättas, att dessa missförhållanden

varda så fort ske kan afhjälpta, ansett, att desamma icke böra utgöra

hinder för ett bifall till den nu föreslagna löneregleringen.

Vid af Riksdagen verkställd utredning angående de »pensionsafdrag»,

som befattningshafvarna borde få vidkännas, har framgått, att

dylika afdrag äro stadgade för befattningshafvarna vid riksförsäkringsanstalten,

hvilka liksom befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten å

Bona äro tillsatta endast på förordnande och aflönas af anslag å extra

stat, samt att anledningen därtill varit den, att vederbörande befattningshafvare

vid riksförsäkringsanstalten eljest skulle vid eventuellt uppförande

af befattningen å ordinarie stat komma att lida minskning i

de aflöningsförmåner han innehaft. Vid sådant förhållande och då samma

principer i detta afseende, som fastslagits beträffande riksförsäkringsanstalten,

torde böra gälla äfven för befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten

å Bona, anser Riksdagen att jämväl dessa befattningshafvare

böra underkastas dylika »pensionsafdrag)), beräknade efter enahanda

grunder, som för befattningshafvarna vid riksförsäkringsanstalten. Med

tillämpning häraf skulle för befattningshafvarna vid uppfostringsanstalten

å Bona böra å den del af aflöningen, som motsvarar lön, afdragas, efter

år räknadt, så stort belopp — afrundadt för direktören, lärarne, landtbruksinspektoren

och bokhållaren till närmast högre femtio- eller hundratal

och, hvad maskinisten beträffar, till trettio kronor samt, hvad förman

och husmodern angår, till tjugufem kronor — som motsvarar den

pensionsafgift, hvilken enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension skulle hafva af dessa befattningshafvare erlagts såsom

bidrag till egen pensionering, om berörda lag varit å dem tillämplig.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Afdragets storlek i fråga om hvarje befattningshafvare vid anstalten

framgår af följande tablå:

Exakt uträknad pensions- afgift för löner enligt

Kungl. Ma.j:ts förslag.

»Pensions- j

Utan

ålders-

tillägg.

Med 1

ålders- tillägg.

Med 2

ålders- tillägg.

afdrag.»

Direktören............................................................

120

140

160

ISO [200]

Pastorn och förste läraren ....................................

60

75

100

Landtbruksinspektoren, tillika afdelningsföreståndare

36

42

48

50

Andre läraren, tillika afdelningsföreståndare ............

27

33

39

50

Bokhållaren .........................................................

27

33

39

50

Maskinisten .........................................................

21

24

27

30

1 förman ............................................................

18

21

24

25

7 förmän ............................................................

-

''

-

175

i Husmodern .........................................................

15: —

17: 23

19: 30

25

Såsom tablån utvisar, ställer sig för samtliga befattningshafvare

utom direktören det ifrågasatta pensionsafdraget lika vare sig vederbörande

befattningshafvare åtnjuter ålderstillägg eller icke. För direktören

åter uppgår nämnda afdrag till 200 kronor, om han åtnjuter två

ålderstillägg, men utgör eljest 150 kronor. Då emellertid direktörsbefattningen,

hvars nuvarande innehafvare enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle för år 1912 komma i åtnjutande af två ålderstillägg och

sålunda lida ett pensionsafdrag af 200 kronor, kan när som helst blifva

med annan innehafvare besatt, har vid beräknande af det belopp, hvarmed

det af Eders Kungl. Maj:t begärda aflöningsanslaget skulle på grund

af »pensionsafdragen» minskas, direktörens pensionsafdrag icke upptagits

till högre belopp än 150 kronor. Med iakttagande häraf skulle det af

Eders Kungl. Maj:t äskade aflöningsanslaget kunna minskas med 655

kronor.

Emot hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande anslaget till

»kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. in.», har

Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran.

I anledning af hvad sålunda förekommit har Riksdagen å extra stat

för år 1912 beviljat dels till aflöningar åt tjänstemän vid statens uppBihang

till Rikad. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Hiift. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

fostringsanstalt å Bona högst 25,520 kronor, dels ock till kost och

beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m. ett förslagsanslag

af 45,400 kronor.

Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.

26:o) Med anledning af Eders KungL Maj:ts i punkt 25 af andra

hufvudtiteln därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med

hvad för innevarande år ägt rum, för beredande af uppfostran åt minderåriga

förbrytare af kvinnligt kön, hvilka enligt domstols förordnande

skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, å extra stat för år 1912

anvisat dels såsom ersättning för hyra, ved, inventarier m. m. samt såsom

bidrag till aflöning åt föreståndarinnor och biträden vid sådan anstalt

ett belopp af 6,500 kronor, dels ock till godtgörande af de vid anstalten

mottagna elevers bespisning, beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård

m. in. äfvensom till utrustning vid elevs utskrifning ett förslagsanslag

af 6,000 kronor.

Extra lönetillägg.

27:o) Eders KungL Maj:t har under punkt 26 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att för beredande, i enlighet med grunder,

som angifvits i det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 januari 1911, af extra lönetillägg

för år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet

å extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanlag af

13,000 kronor.

Då Riksdagen anser, att extra lönetillägg bör, i likhet med hvad

för åren 1908, 1909 och 1910 ägt rum, jämväl för innevarande år beredas

vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet,

har Riksdagen för beredande, i enlighet med grunder, som

angifvits i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari

1911, af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänstemän och betjänte

i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra stat för år 1912 anvisat

ett förslagsanslag af 13,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

27

Jordregistret.

28:o) Under punkt 27 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att af det för inrättande af ett jordregister beviljade

reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

Riksdagen, som icke käft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har sålunda af det för inrättande af ett

jordregister beviljade reservationsanslag å 750,000 kronor å extra stat

för år 1912 anvisat ett belopp af 150,000 kronor.

Ersättning åt häradsskrifvarna för röstlängders upprättande.

29:o) I punkt 28 af hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för beredande åt häradsskrifvarna af ersättning, enligt af

departementschefen i 1910 års statsverksproposition angifna grunder, för

röstlängders upprättande under år 1912 å extra stat för samma år bevilja

ett förslagsanslag af 50,000 kronor.

Riksdagen som icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, har i detta sammanhang velat erinra om att vid

en blifvande lönereglering för häradsskrifvarne torde böra tillses, huruvida

icke de under de senare åren blifvit befriade från andra göromål.

Riksdagen har sålunda för beredande åt häradsskrifvarne af ersättning,

enligt de af departementschefen i 1910 års statsverksproposition

angifna grunder, för röstlängders upprättande under år 1912 å extra

stat för samma år beviljat ett förslagsanslag af 50,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

30:o) Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande i

riksstaten till jämnt tal af kronor har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till täckande af vissa af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter å extra stat för år 1912 anvisa 140,281 kronor.

Riksdagen har till täckande af vissa, utaf statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter å extra stat för år 1912 anvisat 140,281 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Kostnader för eu arbetsdomstol.

31:o) Under punkt 30 af denna hufvud titel har Eders Kung!.

Maj:t föreslagit Eiksdagen att, i afvaktan å Eders Kungl. Maj:ts proposition

om anslag till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol

under år 1912, å extra stat för samma år för detta ändamål beräkna

ett belopp af 73,000 kronor.

Enligt hvad Eiksdagen i särskild skrifvelse anmält, har denna

framställning till följd däraf, att Eders Kungl. Maj:ts förslag till lag

om särskild domstol i vissa arbetstvister genom kamrarnas skiljaktiga

beslut förfallit, icke föranledt någon Eiksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justitie
Departementschefen.

........................................................................................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslaqsanslaq .

Högsta domstolen .......................................................................... ....................... .......... ...............

Justi tiekanslersexpeditionen ................................................................................................................

Nedre justitierevisionen ........................................................................................................................

Svea hofrätt med därunder lydande justitiestat................................................................................

! Höta hofrätt med därunder lydande justitiestat ............................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med därunder lydande justitiestat ....................................

; Krigshofrätten ........................................................................................................................................

j Ålderstillägg, förslagsanslag ...............................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ............................................................................................................................

j Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ..........................................................................................................................

Förslagsanslag ................................................................................................................................

Ålderstillägg för° en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anställda ämbets- och

i Vård och underhåll af straffängelser och kronohäkten, reservationsanslag ............................

! Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag............................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag................................................................

| Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag................................................................

i Extra utgifter, reservationsanslag........................................................................................................

I Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern, förslags
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

31

Litt. A.

riksstatens Andra hufvudtitel.

Anvisning i

kontant.

departementet.

•

Kronor.

17,000

ö.

47,800

—

8,000

—

315,900

—

28,400

—

294,000

—

770.337

—

518,763

—

222,963

—

11,100

—

80,000

—

90,700: —

836,050: —

1,375,000: —

2,211,050: -

tjänstemän, förslagsanslag...........................................

99,200: —

40,000: —

2,440,950

84,000

införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

_

16,200

_

18,000

_

165,000

_

111,991

—

4,500

_

2,000

—

Summa

5,156,904

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

1

Justitiedepartementet.

Till provisorisk lönereglering för befattninghafvare i justitiedeparte- mentet, förslagsanslag........................................................................

Kronor.

5,195

5.

j „ aflönande af en andre ledamot å justitiedepartementets afdel- ning för lagärenden............................................................................

8,000

3,000

1 „ arfvode åt en extra föredragande inom justitiedepartementet....

—

| „ bestridande af de utaf tillämpning af lagen om straffregister

föranledda kostnader för amanuenser, renskrifning m. m. inom

justitiedepartementet ........................................................................

5,000

; „ fortsatt uppehållande af lagberedningens verksamhet ................

50,000

—

j „ bestridande af kostnaderna för en förberedande utredning an- gående en rättegångsreform ............................................................

40,000

„ fortsatt uppehållande under ett år från och med den 1 septem- ber 1911 af en extra division i Svea hofrätt................................

32,900

„ beredande af tillfällig förstärkning af hofrättens öfver Skåne

och Blekinge arbetskrafter................................................................

31,650

„ arfvoden åt krigshofrättens ordförande och militära ledamöter

3,250

—

„ beredande af tillfällig löneförbättring åt krigshofrättens vakt- mästare ................................................................................................

300

„ resestipendier åt ordinarie domare eller dem, som vid dom- stolarna bereda sig för domarkallet................................................

6,000

„ understöd för fortsatt utgifvande af »Nytt juridiskt arkiv» ....

3,000

—

„ uppförande af ny hägnad vid straffängelset i Kristianstad och

nya fånggårdar vid straffängelset i Vänersborg............................

15,400

„ aflöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt å Bona,

högst ....................................................................................

25,520

45,400

„ kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona

intagna elever in. m., förslagsanslag ............................................

„ beredande af uppfostran å allmän uppfostringsanstalt åt minder- åriga förbrytare af kvinnligt kön, såsom ersättning för hyra,

ved, inventarier m. m. samt såsom bidrag till aflöning åt före- ståndarinnor och biträden vid sådan anstalt ................................

6,500

Transport

281,115

—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.

33

Kronor.

281,115

_i

6,000

150,000

—

13,000

—

50,000

140,281

—

Transport

i Till godtgörande af de å allmän uppfostringsanstalt för minder

ånga förbrytare af kvinnligt kön mottagna elevers bespisning,

beklädnad, undervisning, läkar- och sjukvård m. m. äfvensom

till utrustning vid elevs utskrifning, förslagsanslag ............

„ inrättande af ett jordregister, reservationsanslag .................

„ beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänste

och betjänte hos justitiedepartementet och underlydande verk,

förslagsanslag .............................................................................

„ beredande åt häradsskrifvarna af ersättning för röstläng

upprättande under år 1912, förslagsanslag .............................

• „ täckande af utaf statskontoret utbetalda förskott.................

Summa 640,396 —

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 1 Band. 2 Käft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.