Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrifvelse Nr 201

1911-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:201, Riksdagens skrifvelse Nr 201

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 201.

1

Nr 201.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 25 maj 1911.

— — — - Andra kammaren den 25 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om dels särskild

afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då vissa utländska råämnen där användas, dels ock

särskild skatt å dylika ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 36.)

Till Konungen.

Under åberopande af utdrag af statsrådsprotokollet för finansärenden

för den 17 februari 1911 bar Eders Kungl. Maj:t i proposition

nr 90 af samma dag föreslagit Riksdagen

att besluta, att från ocli med den dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående

användning af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,

skola gälla jämväl maniokarot ocli andra väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen samt brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 54 Höft. (Nr201-203.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 201.

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen,

använda vid sådan tillverkning.

I anledning af berörda proposition hafva inom Riksdagen väckts

två lika lydande motioner, nr I: 98 och nr II: 330, varande i dessa

motioner föreslaget Riksdagen »att besluta dels sådan ändring i 13 § i

förordningen angående tillverkning af brännvin, att för brännvin, tillverkadt

vid bränneri, där majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra

väsentligen lika stärkelserika utländska produkter inmäskas, måtte tillverkaren

påföras en särskild afgift af 10 öre för hvarje beskattningsbar

liter af normalstyrka samt öfriga ändringar i förordningen angående

tillverkningen af brännvin, som däraf kunna nödvändiggöras, och dels

sådan ändring i förordningen angående särskild skatt å majs, använd vid

tillverkning af stärkelse, att vid användning af majs, utländsk potatis,

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika utländska produkter,

för dessa erlägges en särskild afgift af 10 öre per kilogram».

Mot det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna likställandet i skatteafseende

vid brännvins- och stärkelsetillverkning af maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, utländska ämnen med majs har Riksdagen icke

funnit någon egentlig anledning till erinran. Riksdagen, som förutsätter,

att med förslaget icke afsetts annat än, på sätt Riksdagen i sin till Eders

Kungl. Maj:t nästlidna år aflåtna skrifvelse angående skatt å maniokaroten

in. fl. vegetabilier antydde, sådana med maniokaroten väsentligen lika

stärkelserika, utländska ämnen, som åtnjuta tullfrihet, anser emellertid,

att detta bör i fråga om stärkelseberedningen uttryckligen angifvas till

förekommande af att ifrågavarande bestämmelser kunde komma att

tillämpas exempelvis på hvete och ris. Något liknande behof af förtydligande

lärer väl i afseende å brännvinstillverkningen praktiskt sedt

knappast förefinnas.

Hvad härefter beträffar den höjning af skattesatserna, som af

motionärerna föreslagits, hvilken höjning skulle innefatta en fördubbling

af de nuvarande satserna, må erinras, hurusom, när år 1907 tullen å

majs nedsattes från 3 kronor 70 öre till 1 krona 50 öre per 100 kilogram,

Riksdagen samtidigt beslöt, att den redan förut fastställda, men

då ännu ej tillämpade särskilda afgiften för brännvin, tillverkadt vid

bränneri under tid, då majs där användes för brännvinstillverkning,

nämligen 5 öre för hvarje liter brännvin, skulle börja tillämpas från

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 201.

och med samma dag, som den nedsatta majstullen trädde i kraft. Med

anledning af ifrågavarande tullnedsättning infördes ock skatten å majs

vid stärkelsetillverkningen. Nu kommer emellertid i enlighet med Riksdagens

förra året fattade beslut majstullen att fullständigt bortfalla från

och med den 1 nästkommande december. Majsens konkurrensförmåga

med den inhemska potatisen inom berörda tillverkningsgrenar måste i

följd däraf ökas; och med afseende därå synes det påkalladt att något

höja ifrågavarande afgifter. Att på sätt motionärerna föreslagit fördubbla

dem synes dock icke vara erforderligt, utan kunna förhöjningarna

stanna vid en något lägre siffra; och har Riksdagen i sådant

hänseende såväl i fråga om brännvins- som stärkelsetillverkningen fastställt

skattesatser af 8 öre respektive per liter och per kilogram.

Hvad slutligen angår det i motionerna framställda yrkandet, att

utländsk potatis, använd vid stärkelsetillverkning, måtte åsättas skatt,

innefattar detta ett af Riksdagen redan tidigare med styrka framfordt

önskemål, som dock ännu icke kunnat förverkligas. I samband med

begäran om utredning och förslag angående skatt å fin stärkelse, tillverkad

af majs, gjorde 1907 års Riksdag enahanda framställning hos Eders

Kungl. Maj:t beträffande fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis. Vid

framläggandet för Riksdagen påföljande år af förslag i det förra hänseendet

förklarades i den kungl. propositionen, att Riksdagens hemställan

om åsättande af skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk

potatis, icke kunnat komma till vidare behandling, så länge gällande

handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket ägde bestånd, enär denna

icke syntes medgifva vidtagande af en sådan beskattningsåtgärd. Då sedermera

Riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anmälde sitt beslut om antagandet

af förordningen angående skatten å maj sstärkelse, uttalade Riksdagen, att

medelst det antagna förslaget det ökade skydd, som Riksdagen afsett

att bereda den inhemska potatisodlingen, endast delvis vunnits. Riksdagen

ansåge sig därför böra såsom ett ännu kvarstående önskemål

framhålla, att så snart ske kunde äfven den utländska potatisen gjordes

till föremål för motsvarande beskattning, som blifvit vidtagen i fråga

om majs.

Det hinder, som sålunda legat i vägen för skattläggande af utländsk

potatis, använd vid stärkelseberedningen, torde emellertid nu vara

undanröjdt, sedan, i den af Riksdagen nyligen godkända nya handelsoch

sjöfärtstraktaten med Tyska riket, Sverige, på sätt framgår af den

i slutprotokollet till traktaten intagna tilläggsbestämmelsen till artikeln

9, förbehållit sig rätt att med eu särskild skatt belägga stärkelse, som

är beredd af utländska råämnen. Något formligt förslag till bestämmel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 201.

ser i ämnet har emellertid icke förelegat till Riksdagens granskning; och

Riksdagen har vid sådant förhållande så mycket mindre ansett sig

böra fatta positivt beslut i frågan redan innevarande år, som, under

förutsättning att förslag från Eders Kungl. Maj:t kan vara att motse

till nästkommande riksdag, någon större olägenhet af ett dylikt uppskof

med frågans lösning icke kan vara att befara, då ju dock den nuvarande

tyska traktaten icke upphör att gälla förrän den 1 nästkommande

december

Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 90,

beslutat, att från och med den dag, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående användning

af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för brännvin,

som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, skola

gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska

ämnen samt brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot

eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd vid

tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska

ämnen, använda vid sådan tillverkning.

Vidare har Riksdagen beslutat, att från och med den dag, som af

Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

dels 13 § i förordningen angående tillverkning af brännvin den

11 oktober 1907 skall erhålla följande förändrade lydelse:

13 §.

1. Har — — — tillverkning.

2. Har — — — liter.

3. De — — — afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift af

8 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis till länsstyrelsen,

dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd

afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 201.

5. Hvad — — — riket.

dels 2 § i förordningen angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall erhålla följande

förändrade lydelse:

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas

en särskild skatt med åtta öre för hvarje kilogram, dock att skatt skall

erläggas för minst femhundra kilogram majs i medeltal för hvarje helgfritt

dygn af den tid, under hvilken majsafverkning på grund af tillståndsbevis

må äga rum.

Stockholm den 25 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.