Skrifvelse till Konungen angående åvägabringande af utredning rörande åtgärder mot faran af kronisk arsenikförgiftning.
1911-05-29 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:205, Skrifvelse till Konungen angående åvägabringande af utredning rörande åtgärder mot faran af kronisk arsenikförgiftning.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 205.
3
Nr 205.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 29 — —■
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående åvägabringande af
utredning rörande åtgärder mot faran af kronisk arsenikförgiftning.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 12).
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9).
Till Konungen.
Inom Riksdagen hafva framställningar gjorts i syfte att få till
stånd en utredning .rörande de åtgärder, som böra vidtagas för motverkande
af kronisk arsenikförgiftning genom sådana handelsvaror,
hvarom förmäles i gällande giftstadga af den 7 december 1906.
Enligt nyssberörda stadga är saluhållande eller försäljning förbjudet
beträffande i stadgan angifna varor, för den händelse prof däraf af föreskrifven
storlek, bestämd i kvadratcentimeter eller gram, vid undersökning
enligt fastställd metod befinnes innehålla arsenik utöfver viss angifven
myckenhet.
Om införandet af nämnda kvantitativa bestämningsmetod måste
anses hafva varit ett steg i rätt riktning, så torde detsamma icke kunna
sägas beträffande stadgafidet om den högsta arsenikhalt, hvilken enligt
den nya stadgan blef tillåten, enär i densamma medgifves en fyra till
fem gånger högre arsenikhalt än den tidigare högst tillåtna och beträffande
vissa varuslag, såsom väfnader, Altar, garn, ännu mera.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 205.
Följderna af bestämmelserna i den nya giftstadgan hafva icke heller
dröjt att visa sig. Enligt hvad Riksdagen erfarit, är det nämligen
numera så godt som omöjligt att erhålla ett absolut arsenikfritt kostymtyg
af ylle eller ullgarn för strumpor, och är vårt land formligen öfversvämmadt
af varor, innehållande större arsenikmängd än den enligt
förutvarande bestämmelser högst tillåtna.
Inom Riksdagens vederbörande utskott har utredning förebragts i
syfte att utröna huruvida ofvanberörda ökade arsenikhalt hos en del
salubjudna varor kunde anses innebära någon större risk eller i hvad
mån omständigheterna gifvit vid handen, att menliga följder i större
omfattning däraf redan uppstått. Af denna utredning inhämtas, att fallen
af kronisk arsenikförgiftning syntes vara synnerligen ofta förekommande
och efter allt att döma stadda i rask ökning, samt att det af vårt lands
klimatiska förhållanden betingade bruket af innanfönster och tätlister
gjorde, att äfven små arsenikmängder i våra bostäder verkade på helt
annat sätt hos oss än i mildare klimat, där luften mera fritt finge spela
in i bostäderna och bortföra de giftiga arsenikföreningar, som eventuellt
uppkommit.
Under åberopande häraf får Riksdagen, som finner det vara uppenbart,
att en revision af nu gällande bestämmelser angående tillåten halt
af arsenik i salubjudna varor är af verkligt behof påkallad i syfte att
kraftigare än nu kan ske hindra uppkomst af arsenikförgiftning, anhålla,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t genom sakkunniga låta utreda, hvad
från det allmännas sida bör göras för att i möjligaste mån upptäcka,
förebygga och motverka faran af kronisk arsenikförgiftning samt vidtaga
de åtgärder, hvartill utredningen föranleder.
Stockholm den 29 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.