Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena.

1911-05-30 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:224, Skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

1

Nr 224.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den BO maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående driftkostnaderna

för statens produktiva fonder i hvad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 122.)

Till Konungen.

I anledning af de framställningar, som gjorts rörande driftkostnader

för statens produktiva fonder, i hvad angår jordbruksärendena,

får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäner.

l:o) I en till Riksdagen den 13 januari 1911 aflåten proposition,

nr 4, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt eu hvar af de två öfriga vaktmästarnas

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10

år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna

aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd 1 Band. 60 Höft. (Nr 224.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

dels i den för skogsstaten gällande stat uppföra ytterligare två

jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de i statsrådsprotokollet

angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed

nedsätta de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i

Värends revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp af 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

De statsutgifter, som kunna betraktas såsom driftkostnader för

statens domäner, bestridas för närvarande hufvudsakligen från följande

under nionde hufvud titeln uppförda anslag, nämligen

ordinarie anslaget till domänstyrelsen..................... kronor 159,000: —

„ „ „ skogsväsendet ....................... „ 4,588,000: —

fördeladt sålunda:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten........................ kronor 1,140,300: —

,, statens skogsläroverk...... ,, 96,800: —

kronor 1,237,100: —

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och

skogsläroverken ............ kronor 110,000: —

Beserva t ion sa ns lag:

till enskilda skogsundervisnin
gen

................................... kronor 7,600: —

,, kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet

.................................... „ 3,233,300: —

kronor 3,240,900: —

extra anslaget till anställande af eu extra amanuens nos

domänstyrelsen och för renskri fningskostna
-

der m. m........................................................... 6,000: —

till aflöning åt domänintendenter.................... 35,500: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

extra anslaget till resekostnader vid domänförvaltningen,

förslagsanslag........................................................ 45,000: —

„ ,, till afdikningar å kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs län............ 150,000:—.

Vidare äro att till driftkostnaderna hänföra dels utgifterna för

ålderstillägg samt resekostnads- och traktamentsersättning till befattningshafvande

i domänstyrelsen, hvilka utgifter för närvarande bestridas

från nionde hufvudtitelns förslagsanslag till nämnda ändamål, dels och

åtskilliga utgifter för domänförvaltningen, hvilka hittills plägat af statskontoret

förskottsvis erläggas för att därefter hos Riksdagen anmälas.

Dessa sistnämnda utgifter äro af mångskiftande slag och afse ett flertal

olika ändamål såsom reparationer, husröteersättning, kronan vid rättegångar

ådömda belopp o. s. v. Allra största delen af dessa utgifter

har under senare år betingats af kronans deltagande i landtmäteriförrättningar

samt i vattenaflednings- och sjösänkningsföretag.

I enlighet med Riksdagens beslut i anledning af punkterna 8 och

9 under nionde lmfvudtiteln af årets statsverksproposition skall på grund

af den förändrade uppställningen af riksstaten hvad som af hufvudtitelns

anslag är att räkna till driftkostnaderna för statens domäner utbrytas

från hufvudtitelns stat och i budgetärt hänseende för sig behandlas.

Sålunda bör af ofvannämnda anslag såsom driftkostnader för statens

domäner sammanföras följande:

anslaget till domänstyrelsen,

bestämda anslaget för skogsstaten,

förslagsanslaget till ålderstillägg, i hvad angår personalen vid

skogsstaten,

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, i den mån detta anslag atser andra ändamål

än sådana, för hvilka kostnaderna skola bestridas från den al

Riksdagen till uppförande å nionde lmfvudtiteln beslutade nya anslagstiteln

till »Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet»,

anslaget till anställande af eu extra amanuens hos domänstyrelsen

och för renskrifhingskostnader m. m.,

anslaget till aflöning åt domänintendenter,

anslaget till resekostnader vid domän förvaltningen,

anslaget till afdikningar å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län,

ålderstillägg samt rese- och traktamentsersättning till befattningshafvande

i domänstyrelsen, samt

ofvan omförmäla hittills af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag ha driftkostnaderna

under år 1912 för förvaltandet af statens domäner sammanfattande

beräknats på följande sätt:

Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen ...... kronor 159,000: —

till anställande af en extra

amanuens hos styrelsen och

för renskrifning m. m....... „ 6,000: —

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal............ „ 6,000: —

Kostnader för skogsstatens ordinarie personal ......

Kostnader för ålderstillägg..........................................

Kostnader för afdikningar å kronans skogar i de

norrländska länen och i Kopparbergs län .........

Egentliga förvaltningskostnader ..............................

Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

till aflöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

till resekostnader vid domänförvaltningen

................................. „ 45,000: — kronor 80,500: —

till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

förenade utgifter............................. „ 39,700: —

Summa kronor 5,400,000: —

Den sålunda beräknade kostnadssumman öfverskjuter uppenbarligen

betydligt de för samma ändamål för innevarande år beräknade kostnaderna.

Då dels den beräknade rese- och traktamentsersättningen åt domänstyrelsens

personal torde motsvara nuvarande kostnaden för samma

ändamål, dels den minskning i nuvarande förslagsanslaget till ålderstillägg

åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken, som bör

uppkomma därigenom, att ifrågavarande medel ej vidare skola anlitas

för ålderstilläggen åt läroverkens personal, kan antagas komma att

uppvägas bl. a. därigenom, att ålderstilläggen åt tjänstinnehafvare i

domänstyrelsen framdeles skulle komma att utgå af anslaget, dels ock

de i nyssnämnda beräkning till 39,700 kronor upptagna, förut af statskontoret

förskotterade utgifter, enligt uppgift i statsrådsprotokollet,

uppgå till minst omkring 40,000 kronor om året, kommer ökningen af

driftkostnaderna att falla:

kronor

171,000: —

n

1,198,800: —

T)

110,000: —

r)

150,000: —

n

3,650,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

å kostnaderna för skogsstatens ordinarie per
-

sonal med ......................................................................... kronor 58,500: —

eller skillnaden mellan dessa kostnader 1,198,800

kronor och nuvarande bestämda anslaget för skogsstaten

1,140,300 kronor, samt

å de egentliga förvaltningskostnaderna med ... „ 497,300: —

eller skillnaden mellan å ena sidan dessa kostnader 3,050,000 kronor

och å andra sidan nuvarande reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet 3,233,300

kronor minskadt med det belopp, 80,600 kronor, som, enligt hvad i

punkt 8 af Riksdagens skrifvelse nr 9 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel anförts, afser sådana ändamål, för

hvilka kostnaderna skola bestridas från den nya anslagstiteln »Skogsundervisning

och skogshushållning i allmänhet», eller således 3,152,700

kronor.

Af ökningen, 58,500 kronor, af kostnaderna för skogsstatens ordinarie

personal skulle 9,700 kronor erfordras till inrättande af 2 nya jägmästartjänster

för möjliggörande af uppdelning af hvartdera af Ombergs revir

i Östergötlands län och Värends revir i Kronobergs län i två revir samt

48,800 kronor för inrättande af 34 nya kronojägarbefattningar.

Nuvarande Ombergs revir omfattar: af Kristbergs socken i Bobergs

härad den där belägna delen af Karlsby kronopark, Aska, Dals, Lysings,

Göstrings och Vifolka härad, af Gammalkils socken i Yalkebo härad den

där belägna delen af Vägstorps kronopark samt Godegårds och Tjällmo

socknar i Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo

socken belägna delen af Gullbergs kronopark, allt af Östergötlands län.

Inom detta revir äro belägna 105 allmänna skogar med en sammanlagd

areal af 23,684 hektar, hvaraf 11 om 15,978 hektar under

skogsstatens förvaltning samt 94 om 7,706 hektar under skogsstatens

kontroll.

Nuvarande Värends revir omfattar samtliga socknar i Uppvidinge,

Konga, Norrvidinge och Kinnevalds härad af Kronobergs län, och äro inom

reviret belägna 140 allmänna skogar om tillsammans 37,189 hektar,

hvaraf 36 om 23,214 hektar under skogsstatens förvaltning samt 104 om

13,975 hektar under skogsstatens kontroll.

Beträffande dessa arealsammandrag är emellertid att märka att,

sedan desamma upprättats under år 1909, eu del smärre förändringar

uppstått hufvudsakligen med afseende å fördelningen af arealen mellan

ofvannämnda båda slag af allmänna skogar, på så sätt att några skogar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrifvelse Nr 224.

som förut stått under skogsstatens kontroll, nu ställts under dess omedelbara

förvaltning.

Inom hvartdera af dessa båda revir är å extra stat anställd en

biträdande jägmästare med arfvode 3,000 kronor och resepenningar,

den i Ombergs revir 600 kronor och den i Värends revir 500 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget skulle nu Ombergs revir uppdelas

i två revir, Ombergs revir och Karlsby revir, samt Värends revir

likaledes i två revir, Värends revir och Kosta revir, med följande omfattning

:

Ombergs revir (det nya): Lysing^, Dals, Göstrings och Vifolka

härad samt af Gammalkils socken i Valkebo härad den där belägna delen

af Vägstorps kronopark.

Reviret komme i sådant fall att omfatta 74 allmänna skogar om

sammanlagdt 12,084 hektar, hvaraf 6,666 hektar under skogsstatens förvaltning

och 5,418 hektar under skogsstatens kontroll.

Karlsby revir: Aska härad, af Kristbergs socken inom Bobergs

härad den del, som tillhör Karlsby kronopark, samt Godegårds och Tjällmo

socknar af Finspånga läns härad med undantag af den inom Tjällmo

socken belägna delen af Gullbergs kronopark.

De allmänna skogarna inom detta revir skulle komma att utgöra

31 om sammanlagdt 11,600 hektar, hvaraf 9,312 hektar under skogsstatens

förvaltning samt 2,288 hektar under dess kontroll.

Värends revir (det nya): Kinnevalds och Norrvidinge härad, Uppvidinge

härad med undantag af Ekeberga, Lenhofda, Elghults, Allgutsboda,

Helleberga och Herråkra socknar samt Konga härad med undantag åt

Hofmantorps, Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders

socknar.

På sådant sätt komme de allmänna skogarna inom reviret att

utgöra 106 om tillsammans 19,897 hektar, hvaraf 9,519 hektar under

skogsstatens förvaltning samt 10,378 hektar under dess kontroll.

Kosta revir: af Uppvidinge härad: Ekeberga, Lenhofda, Elghults,

Allgutsboda, Helleberga och Herråkra socknar samt af Konga härad: Hofmantorps,

Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmesboda och Ljuders socknar.

Med denna omfattning skulle reviret komma att innehålla 34

allmänna skogar om sammanlagdt 17,292 hektar, hvaraf 13,695 hektar

under skogsstatens förvaltning och 3,597 hektar under dess kontroll.

Aflöningar och resepenningar till jägmästarna i de revir, som af

regleringen skulle komma att beröras, skulle bestämmas till följande

belopp:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

7

1

i Tjänst-

1

För jägmästaren i i göringspen-

Rese- „

Summa

mngar

penningar

kronor i kronor

----------- -

kronor j kronor

Ombergs

Karlsby

Värends

Kosta

revir

11

ii

(nytt)

(nytt)

2,300

2,300

2,300

2,300

2,000

2,000

2,000

2,000

500

600

600

600

med rätt för

4,800

4,900

4,900

4,900

ålderstillägg

enhvar af de nya jägmästarna att härutöfver åtnjuta

Pa satt och under villkor, som för öfriga jägmästare är

bestämdt.

Hvad sålunda föreslagits för jägmästarna i de nya Ombergs och

Värends revir skiljer sig från hvad som gäller för jägmästarne i de

nuvarande reviren med samma namn endast i afseende å resepenningarna

i Värends revir, Indika nu utgå med 700 kronor men i sammanhang

med revirregleringen skulle, med jägmästarens i detta revir medgifvande

nedsättas till 600 kronor.

De ifrågasätta 34 nya kr onojäy arbefattning ärna stadie fördelas

sålunda:

16 inom Jämtlands län i mellersta Norrlands distrikt, af hvilka 8

borde, frånsedt ålderstillägg, åtnjuta, förutom 600 kronor i lön, 700

kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor resepenningar och 8,

förutom nyssnämnda lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar och 200

kronor resepenningar; och skulle sålunda, inberäknadt 16 hyresersättmngar

å 100 kronor, för de föreslagua nya bevakareänsterna inom

.Jamtlands län erfordras 25,200 kronor;

... 6, i Klotens revir af kläde—Dalk distrikt, hvilka skulle, förutom

lön, erhålla 600 kronor i tjänstgöringspenningar och 50 kronor i resepenningar;

och skulle, enär boställen för dessa kronojägare för närvarande

icke funnes inrättade, för enhvar af dem tillkomma 100 kronor

i rättning; hvadan alltså den till dem utgående afföningen skulle

oberäknad! ålderstillägg, utgöra tillsammans 8,100 kronor;

1 i Västerdalarnas revir inom sistnämnda distrikt — för bevak
f

den ti]1 kronan nyligen inköpta kronoparken Björnhyttan om

b,. . "ar med, förutom lön och hyresersättning, 600 kronor tjänstgörmgs-

och 50 kronor resepenningar, hvartill alltså skulle erfordras

1,350 kronor; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

11 i landets mellersta och södra delar, däraf 3 i Bergslagsdistriktet,

3 i Östra distriktet, 1 i Västra distriktet, 3 i Smålands distrikt och 1

i Södra distriktet. Lön, 000 kronor, och tjänstgöringspenningar, 500

kronor, skulle vara lika för dem alla, hvaremot resepenningarna skulle

vara 100 kronor för sex, 150 kronor för en och 50 kronor för fyra,

hvilka belopp afpassats efter bevakningstrakternas omfattning och däraf

beroende resor. Jämte 100 kronor hyresersättning för enhvar af dem

skulle för dessa tjänster erfordras, oberäknadt ålderstillägg, tillsammans

14,150 kronor.

I afseende & ifrågasatt bevakningstrakt, aflöning och resepenningar

för de särskilda nya kronojägartjänsterna vill Riksdagen hänvisa till

de å sid. 15—18 i statsrådsprotokollet intagna tablåer.

De med den ifrågasatta regleringen af Ombergs och Värends revir

samt inrättandet af de nya kronojägartjänsterna förenade ökningarna i

kostnaderna för skogsstatens ordinarie personal, respektive 9,700 och

48,800 kronor, innebära emellertid — då genom revirregleringen arfvoden

och resepenningar till de biträdande jägmästarna i nämnda revir, tillhopa

7,100 kronor, samt genom inrättandet af de nya kronojägartjänsterna

och däraf följande indragning af ett antal extra kronojägare, enligt beräkning,

31,200 kronor skulle inbesparas — verklig kostnadsökning af

endast 2,600 respektive 17,600 kronor.

Det uti den i det föregående återgifna sammanfattningen af de

beräknade driftkostnaderna år 1912 för statens domäner upptagna anslaget

för egentliga förvaltningskostnader är, såsom af hvad förut anförts

torde framgå, egentligen endast att betrakta såsom den nya form, hvarunder

det förut under nionde hufvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

i anledning af den förändrade uppställningen af riksstaten uppträder

i budgeten. Ifrågavarande anslag är alltså hufvudsakligen afsedt

att bereda nödigt rörelsekapital för skötseln af statsskogarna, och har

— i dess hittillsvarande form — såsom en följd af den alltmer intensiva

och rationella vård och skötsel, som på senare tiden kommit dessa

skogar till del och som var afsedd att ytterligare befordras genom den

på grund af 1908 års Riksdags beslut i ämnet vidtagna omorganisationen

af skogsstaten, för hvart och ett af de senare åren väsentligt

ökats. Så höjdes anslaget efter att åren 1903—1906 hafva utgått med

enahanda belopp 1,599,792 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

för år 1907 till 1,824,792 kronor

» » 1908 » 2,264,792 »

» » 1909 » 2,568,850 »

» j> 1910 j> 2,873,850 »

» t» 1911 » 3,233,300 »

Enligt följande i statsrådsprotokollet intagna tablå ställer sig statsskogarnas

afkastning under ungefär samma tid sålunda, därvid emellertid

är att märka, att uppgifterna för år 1910 blott äro approximativa:

År.

1905

1906

1907

1908

1909

1910

Bruttoafkastning. Ncttoafkastning.

kronor

7,632,985:

85

kronor

4,734,689:

95

rf

8,693,618:

27

5,846,843:

98

rf

10,039,842:

79

ri

6,938,892:

20

ri

9,594,482:

79

ri

6,008,391:

02

51

8,899,769:

28

•n

4,447,129:

86

ri

10,680,845:

19

r>

6,029,355:

19

Då, såsom departementschefen framhållit, minskningen i afkastningen

åren 1908 och 1909 kan tillskrifvas den nämnda år utmärkande, jämväl

på trävarumarknaden inverkande allmänna depressionen på det ekonomiska

området, torde väl kunna sägas, att höjningarna af anslaget motsvarats

af ökad afkastning från skogarna.

För år 1912 har, såsom förut nämnts, äskats höjning af ifrågavarande

anslag med i det närmaste 500,000 kronor. Såsom inverkande

å anslagsbehofvet för 1912 må framhållas, utom behofvet af fullt tillräckligt

rörelsekapital, dels att staten de senaste åren gjort betydande

skogsförvärf, dels ock den omständigheten, att, under det å anslaget

funnits reservationer

vid

1906 års

börji

r

1907 „

r>

r

1908 „

r

ri

1909 „

ri

rf

1910 „

r>

kronor 849,371: —

„ 727,278: —

„ 603,594: —

„ 429,720: —

„ 235,391:—.

samt jämväl å 1910 års anslag kan påräknas reservation, ehuru visserligen

till högst väsentligt minskadt belopp, så synes å innevarande . års

anslag reservationerna komma att uppgå till ett så obetydligt belopp,

att de knappast kunna tagas med i beräkningen vid pröfningen af

anslagsbehofvet för år 1912.

Bihang till Riksd. prof, 1911. 10 Sami. 1 Afd. f Band. 60 Häft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

IO

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle hela det såsom driftkostnader

för statens domäner äskade beloppet uppföras förslagsvis.

I afseende härå har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Driftkostnaderna skola beräknas förslagsvis, hvilket emellertid

uppenbarligen icke innebär någon rubbning i nu gällande förhållanden

beträffande de af Eders Kungl. Magt och Riksdagen fastställda aflöningsstaterna

för domänstyrelsen och skogsstaten, ej heller i grunderna för

den extra skogspersonalens aflönande. Påtagligt är vidare att icke heller

ofvannämnda extra anslag till amanuens m. m. hos domänstyrelsen samt

till aflöning åt domänintendenter må för framtiden — lika litet som

under nuvarande förhållanden — öfverskridas. I den beräknade driftkostnaden

komma följaktligen alltjämt att ingå vissa belopp, som fortfarande

hafva karaktären af bestämda anslag.

1 öfriga delar torde driftkostnadsanslaget vara att anse såsom

förslagsanslag. Rörande användningen af anslaget i sistnämnda delar

lärer det framdeles ankomma på Kungl. Maj:t att — på sätt hittills

skett beträffande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet — särskilt förordna, bland

annat, genom fastställande för hvarje år af generalförslag rörande anslagets

användande. Ett öfverskridande af de särskilda, i driftkostnadsanslaget

ingående posterna kan följaktligen under inga omständigheter

ske annat än efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.»

Beträffande först det till anställande af en extra amanuens hos

domänstyrelsen och för renskrifning in. m. äskade beloppet å 0,000 kronor

har Riksdagen af den i statsrådsprotokollet därom lämnade utredningen

funnit sig öfvertygad om behofvet af medlen i fråga, hvadan Riksdagen,

i likhet med hvad som skett för innevarande år, beviljat beloppet jämväl

för nästa år.

Då på senare tid icke obetydliga skogsområden af kronan inköpts

samt den ökade intensitet i skötseln af statens skogar, som man numera

allt mera eftersträfva!’, gifvetvis ställer väsentligt stegrade kraf såväl på

revirförvaltarne som på den bevakande skogspersonalen, torde det ej

kunna annat än anses af förhållandena påkalladt, att skogsstatens ordinarie

personal tid efter annan måste ökas. Beträffande särskildt revirförvaltarne

torde, såsom redan vid föregående tillfälle inom Riksdagen

framhållits och hvarom departementschefen erinrat, en rationell skogshushållning

oundgängligen kräfva, att en och samma person sättes i

tillfälle att såsom revirförvaltare förskaffa sig en ingående kännedom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

om de många olikartade förhållanden, hvilka äro af betydelse för revirets

affärsmässiga förvaltning, något som synes kunna ske allenast under

förutsättning att vederbörandes tjänstgöringsområde icke är af alltför

stor omfattning i förhållande till intensiteten af det arbete, som åligger

honom, samt att vederbörande längre tid i följd kvarstår i eu och samma

befattning, hvilket återigen kan blifva fallet allenast med ordinarie

befattningshafvare. På grund häraf och då Riksdagen icke haft något

att erinra i afseende å de särskilda föreslagna nya befattningarna, har

Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag jämväl i

denna del.

I fråga om förvaltningskostnaderna i egentlig mening för statens

skogsdomäner bär departementschefen anfört, bland annat, hurusom

skogsväsendet® planmässiga utveckling hos oss i afsevärd mån fördröjts

i följd däraf att en fullt rationell och intensiv förvaltning af statsskogarna

icke kunnat verkställas med de hittills för ändamålet anvisade medel.

Då en kraftig utveckling af landets skogsskötsel vore för rikets ekonomiska

framtid af den allra största betydelse samt det i fråga om

skogarnas affärsmässiga vård och exploatering syntes tillkomma staten

att så vidt möjligt utgöra ett föredöme för de enskilda skogsägarna,

syntes man icke böra tveka att väsentligen öka anslagen för ifrågavarande

ändamål.

1 detta departementschefens yttrande vill Riksdagen för sin del till

fullo instämma. För en vinstgifvande skötsel af statens skogar erfordras

nämligen enligt Riksdagens mening med nödvändighet att till de förvaltande

myndigheternas disposition ställes tillräckligt driftkapital. Ty

gitvet är att brist på rörelsekapital måste blifva hindrande för utnyttjande

på affärsmässigt sätt af alla de tillfällen, då konjunkturer och

andra omständigheter, som icke kunna förutses, eljest skulle kunna

bereda statsverket ekonomiska fördelar. Då Riksdagen således väl inser

nödvändigheten af att höja rörelsekapitalet därhän, att icke i följd af

otillräckligt sådant kapital statsskogarnas planmässiga drift och utveckling

kommer att äfventyra®, har Riksdagen icke något att erinra med

anledning af den visserligen ganska afsevärda ökning af kronoskogarnas

rörelsekapital, Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär.

Med åberopande af hvad sålunda anförts och då det föreliggande

förslaget i (ifrigt icke gifvit Riksdagen anledning till uttalande, får

Riksdagen, under erinran om Riksdagens beslut angående enahanda

ålderstillägg vid andra vaktmästartjänster, som nu ifrågasatts ior domäustyrelseus

vaktmästare, anmäla,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

att Riksdagen

dels godkänt sådan ändring i den år 1908 för domänstyrelsen

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar af de tvä öfriga vaktmästarnas

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter

10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda

medgifna aflöningsförhöjningar bestämt enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

dels i den för skogsstaten gällande stat uppfört ytterligare två

jägmästarbefattningar och trettifyra kronojägartjänster med de i statsrådsprotokollet

angifna aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsatt

de i samma stat uppförda resepenningar till jägmästaren i Värends

revir, nu 700 kronor, med 100 kronor till 600 kronor;

dels ock med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner förslagsvis

uppfört ett belopp åt 5,400,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

2:o) I en till Riksdagen den 31 mars 1911 aflåten proposition,

Tir 192, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag al

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen medgifva, att enhvar af revisorn hos domänstyrelsen Erik

Gustaf Fahlcrantz och jägmästaren i Arjepluogs revir Gunnar Viktor

Schotte må berättigas att för åtnjutande af ålderstillägg å den honom

i hans nu innehafvande tjänst tillkommande lön räkna sig till godo

den tid, han, på sätt i statsrådsprotokollet omförmäles, haft förordnande

att uppehålla tjänst å*extra stat inom domänstyrelsen.

Då med afseende å hvad statsrådsprotokollet innehåller i ämnet

billigheten synes kräfva, att ifrågavarande tjänstemän komma i åtnjutande

af den föreslagna förmånen, har Riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Statens utlåningsfonder,

Egnahemslånefonden.

3:o) I eu till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr 190,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för bere
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 224.

elände under år 1912 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande

af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga förluster

med belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en half

procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren

på grund af från egnahemslånefonden utbekomna statslån vid

samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader under nämnda

år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra ett belopp af 110,000

kronor att utgå direkt af fondens afkastning.

Då fortfarande i likhet med hvad förut skett egnahemslåneförmedlarna

torde böra beredas förvaltningsbidrag samt ifrågavarande framställning,

som till formen är betingad af den nya i årets statsverksproposition

tillämpade uppställningen af riksstaten, i sak öfverensstämmet

med Riksdagens föregående beslut i ämnet, har Riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 30 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Bikung till Rik sd. prat. 1911. 10 Smil, 1 Afd. 1 Barn!. 60 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.