Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.

1911-05-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:225, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 225.

1

Nr 225.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 30 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 30 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af

utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 123.)

Till Konungen.

Med anledning af de framställningar, som gjorts rörande utgifter

för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena får Riksdagen för

Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) 1 särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva framställningar

gjorts om anvisande af medel till inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark.

Skogarna torde måhända vara den af vårt lands naturtillgångar,

som är af största betj^delsen för landets ekonomiska välfärd, och detta

ej blott i närvarande stund utan, på grund af deras, rätt skötta, egenskap

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sand. 1 Afd. I Band. 61 Höft. (Nr 225.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 225.

iif beständighet, säkerligen i än högre grad för kommande tider, då de

döda naturtillgångarna, såsom malmfyndigheterna in. m., blifvit i större

eller mindre grad utnyttjade. Att skogar i största möjliga omfattning

lnnehafvas af staten är därför af utomordentlig vikt ej endast ur synpunkten

af statens eget finansväsende utan jämväl, på grund af den

större omsorg för själfva skogskapitalets bestånd, som kan förutsättas

hos staten, för nationalhushållningen i allmänhet. Då nu staten, ehuru

visserligen under en följd af år skogsinköp för dess räkning ägt rum,

endast i de två nordligaste länen äger en mera afsevärd del, inemot

hälften, af skogsmarken, men däremot inom landets öfriga delar förfogar

öfver sådan mark blott i jämförelsevis mycket ringa omfattning,

är det uppenbarligen af största vikt, att skogsmark för statens räkning

fortfarande inköpes samt att tillräckliga medel finnas att för sådana

förvärf tillgå. Och därvid är gifvetvis, för att ökningen af statens

skogskapital må kunna fortgå raskare än hittills skett samt markinköpen

må kunna ordnas på för kronan fördelaktigaste sätt, af stor betydelse

att medel för inköpen inflyta någorlunda regelbundet och till tämligen

afsevärda belopp. Hvad särskild! beloppen af medlen beträffar får vid

tillmätandet däraf ej förbises den omständigheten, att stora skogsköp i

allmänhet ställa sig fördelaktigare än mindre. Tv dels blir inköpspriset

därvid på grund af det fåtal spekulanter, som vid försäljning af ett

större område kan påräknas, gifvetvis väsentligt lägre, i synnerhet om

kontant betalning bjudes, än om samma areal inköpes i flere mindre

poster och dels ställer sig för kronan förvaltningen af ett inköpt mindre

område, därest ej detta råkar ligga invid eller i nära grannskap af

någon under skogsstatens förvaltning stående skog, alltför kostsam.

Såsom ofvan antydts har redan under en följd af år skogsinköp

för kronans räkning ägt rum. Sålunda har för nämnda ändamål alltsedan

år 1874 disponerats köpeskillingarna för försålda mindre kronodomäner.

Därjämte har Riksdagen för samma ändamål anvisat dels på

extra stat för år 1901 ett belopp af 1,500,000 kronor och dels af skogsmedel

vid hvardera af 1899 och 1900 årens riksdagar 1,500,000 kronor

samt vid 1907 års riksdag 500,000 kronor.

Beträffande beloppen af köpeskillingarna för försålda kronoegendomar

under hvart och ett af åren 1895—1910 och den under samma

tid för kronans räkning inköpta skogsmarken samt den jämväl under

samma tid kronan till inköp hembjudna mark och för densamma begärda,

pris, får Riksdagen meddela följande uppgift:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse. Nr 225.

3

År.

''

Under året

inlevererade

medel för

försålda

kronoegen- domar.

1

Samman- lagda köpe- skillingar

för under

året

afslutade

inarkförvärf

åt kronan.

1

1

Under året afslutade mark- inköp, areal:

Ungefarliga

arealen af

samtliga

staten till

inköp hem- bjudna

marker,

hvarom fråga

under årets

slut be- handlats. '')

Ungefärliga

beloppet af

bogärda

köpesum- morna för

sålunda hem- bjudna

marker, hvar- om fråga slut- behandlats

under året.2)

Kronor.

Kronor.

ö.

inägor

utmark

summa

Summa har.

Summa

Ö.

bar.

ar.

bar.

ar.

bär. ,

ar.

kronor

Balans från]

1894.........j

349,254

10

1895 .........

871,598

SO

520,000

_

1,032

93

7,544

3 9

8,577

3 2

35,021

—

2,317,900

—

189(5 .........

959,230

52

218,389

62

237

4G

3,017

12

3,254

5S

7,548

—

338,200

—

1897 .........

965,6(57

91

383,595

—

667

78

6,496

87

7,174

65

7,589

—

490,600

—

1898 .........

905,443

•19

1,676,657

76

2,154

03

34,788

30

36,942

3 3

12,950

—

713,100

—

1899 .........

1,256,147

7 6

3,173,716

—

5,376

72

49,827

SO

55,204

5 2

11,724

—

1,210,800

—

1900 .........

756,063

-19

2,501,057

S8

2,455

11

30,729

11

33,184

2 2

29,280

—

3,762,100

_

1901 .........

923,357

36

1,361,700

50

1,630

53

11,304

10

12,934

93

27,626

—

3,748,200

_

1902 .........

740,413

95

960,939

—

907

77

11,669

87

12,577

61

24,219

—

3,515,900

—

1903 .........

677,369

16

1,778,532

—

1,355

77

18,236

82

19,592

59

35,082

—

1,793,500

—

1904 .........

912,037

11

793,611

—

514

31

5,380

53

5,894

S4

oo,oB4

6,445,700

—

1905 .........

565,233

69

354,425

—

389

17

3,366

92

3,756

09

75,084

—

4,809,300

—

1900 .........

629,111

61

407,287

50

392

12

4,652

49

5,044

•i

27,114

—

2,214,200

—

1907 .........

783,154

51

1,572,066

18

1,062

15

19,489

95

20,552

10

34,673

~

2,449,700

_

1908 ........

1,094,218

SO

772,282

—

268

38

9,175

71

9,444

12

29,261

—

3,380,600

1909 .........

1,122,818

si

1,487,405

95

—

—

—

8,433

17

32,269

—

4,072,900

1910 ........

985,579

52

785,854

92

_

—

—

—

6,381

38

44,749

—

3,825,050

-

*) Anbuden innehålla stundom ej uppgift om arealen af den utbjudna marken. Sådan

mark ingår ej i de bär uppgift)» summorna, såvida inköp cj kommit till stund.

!) Anbuden inncliålla stundom ej uppgift om den begärda köpeskillingen. Beloppet af

sådan köpesumma ingår ej i bär lämnad uppgift, såvida ej köp kommit till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 225.

Af ofvan intagna tabell framgår, att kronans skogsköp någorlunda

motsvarat de gjorda hembuden endast de tidsperioder, då af Riksdagen

för ändamålet beviljade extra medel varit tillgängliga eller kunnat påräknas,

under det att eljest till kronan hembjuden skogsmark till största

delen ej kunnat till kronan förvärfvas, vid livilket förhållande denna

mark sannolikt öfvergått i privata skogsspekulanters ägo. Vidare framgår

af tabellen, att ganska afsevärda belopp utöfver de för försålda

kronocgendomar inflytande köpeskillingarna erfordras för att kunna utnyttja

hembuden. 1 sådant afseende synes emellertid för närvarande ett

belopp af 500,000 kronor kunna anses tillfyllestgörande under förutsättning,

att minst samma belopp kan under en följd af år för ändamålet,

påräknas. Äfven denna utgift är visserligen rätt betydlig men synes

dock Riksdagen stå i rimligt förhållande till statsverkets inkomster af

skogsmedlen, i afseende å hvilka medel Riksdagen i detta sammanhang

vill meddela följande uppgift:

Siats verkets skogs medel:

influtna

beräknade

år

1899...................

................ 5,220,477: 22

kronor

4,000,000

—

kronor

n

1900..................

............... 8,200,757: 5 2

11

4,600,000

—

11

n

1901...................

................ 7,645,496: 22

11

5,800,000

—

11

ii

1902...................

................ 6,106,881: so

11

7,000,000

—

11

ii

1903..................

................ 8,632,531: 68

11

7,000,000

—

11

ii

1904...................

............... 8,294,132: —

11

7,500,000

—

11

ii

1905...................

................ 7,464,609: 0 5

11

7,500,000

—

11

ii

1906...................

................ 8,638,888: 0 6

11

7,500,000

—

11

ii

1907...................

................ 9,922,569:21

11

7,800,000

—

11

ii

1908...................

................ 9,491,157: 2 4

11

8,000,000

—

11

ii

1909..................

................ 8,707,128: —

11

8,500,000

—

11

ii

1910...................

................ 10,908,939:6 7

11

9,000,000

—

11

På grund af det ofvan anförda har Riksdageu för inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1912 anvisat ett belopp

af 500,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagen* skrifvelse Nr 225.

5

Statens utlåningsfonder.

Nya odlingslånefonden.

2:o) I eu till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr

187, har liders Kungi. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1912 anvisa

ett anslag af 524,000 kronor att utgå af lånemedel.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår innebär ifrågavarande anslagskraf

endast en tillämpning af budgetreformen å ett af Riksdagen

förut fattadt beslut, hvadan Riksdagen till kapitalökning för odlingslånefonden

för år 1912 anvisat ett anslag af 524,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Egualicnislånclönden. *

3:o) I en till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr

189, har Eders Kung!. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 anvisa

ett anslag af 5,000,000 kronor att utgå af lånemedel,

dels ock besluta, att af inflytande räntor å de från fonden utlämnade

lån skall från och med samma år det belopp, som må återstå,

sedan fondens driftkostnader blifvit från räntorna bestridda, tillföras

statsverket.

Beträffande Eders Kungl. Majrts ifrågavarande framställning gäller

om densamma hvad Riksdagen ofvan under punkt 2 sagt i fråga om

ökning af lånefondens kapital, hvadan Riksdagen

dels till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 anvisat

ett anslag af 5,000,000 kronor,

dels ock beslutat, att af inflytande räntor å do från fonden utlämnade

lån skall från och med samma år det belopp, som må återstå,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrifvelse- Nr 225.

sedan fondens driftkostnader blifvit från räntorna bestridda, tillföras

statsverket.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i

annat sammanhang sitt beshit därutinnan.

Fiskerilånefondcn.

4:o) Vidare har Eders Kungl. Majri i en till Riksdagen afbiten

proposition, nr 186, af den 24 mars 1914, under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen att till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande för år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå

af lånemedel.

Med Eders Kungl. Maj ris ifrågavarande framställning afses att, på

sätt som betingas af budgetreformen, tillföra fiskerilånefonden medel

till så stort belopp, att för år 1912 kan ur fonden tillgodoses ett lånebehof

af 750,000 kronor eller enahanda belopp, som under de senare

åren kunnat från fonden utgå, och då det stöd, som fiskerinäringen har

uti ifrågavarande fond, framgent torde vara af behofvet i snarare ökad

än minskad grad, har Riksdagen icke tvekat att bifalla Eders Kungl.

Majris förevarande framställning..

Riksdagen har alltså till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande för år 1912 anvisat ett anslag af 116,000 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler

Riksdagen i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Norrländska nyodlingsfonden.

5:o) I proposition, nr 188, af den 24 mars 1911 bär Eders Kungl.

Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att till ökning af

norrländska nyodlingsfondens kapital för år 1912 anvisa ett anslag åt

210,000 kronor att utgå af lånemedel.

Framställningen i fråga afser att sätta norrländska nyodlingsfonden

i stånd att i likhet med föregående år för år 1912 tillgodose ett låncbehof

af 300,000 kronor. Då det är eu angelägenhet af största vikt,

att ändamålet med ifrågavarande fond varder behörigen tillgodosedt,

samt, att döma af den utsträckning, hvari fonden under de gångna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 225.

åren blifvit anlitad, för nästa år torde kunna förutses behof af lån från

densamma i ej mindre omfattning än under de sista åren, har Riksdagen

till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital för år 1912

anvisat ett anslag af 210,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Jordförmedlingsfonden,

6:o) Slutligen har Eders Kung!. Maj:t i en till Riksdagen den 24

mars 1911 aflåten proposition, nr 191, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att

dels till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1912 anvisa

ett anslag af 800,000 kronor att utgå af lånemedel;

dels medgifva, att Kungl. Maj:t må under nämnda år . disponera

fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap

samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja

förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande aktiebolag

och föreningar, att dessa af Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt

fall, i den ordning Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva, finnas bereda

tillräcklig trygghet för att deras verksamhet bedrifves på ett oegennyttigt

och ändamålsenligt sätt, och under villkor att deras bolagsordningar

eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl.

Maj:t särskildt föreskrifna grunder;

dels besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla samma

allmänna bestämmelser som hittills;

dels ock medgifva, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare

föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna finnas

erforderliga.

Med afseende å hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller och

då ifrågavarande fond är af synnerligen stor betydelse för egnahemsrörelsens

sunda utveckling, särskildt för dess skyddande från den osunda

jordspekulationen, har Riksdagen, som ej haft något att erinra vare sig

emot beloppet af fondens ifrågasatta kapitalökning eller i öfrigt,

dels till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1912 anvisat

ett anslag af 800,000 kronor,

dels medgifvit, att Kungl. Maj:t må under nämnda år disponera

fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 225.

samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja

förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande aktiebolag

och föreningar, att dessa af Kung! Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt

fall, i den ordning Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva, finnas bereda

tillräcklig trygghet för att deras verksamhet bedrifves på ett oegennyttigt

och ändamålsenligt sätt, och under villkor att deras bolagsordningar

eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl. Maj:t

särskildt föreskrifna grunder;

dels beslutat, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla samma

allmänna bestämmelser som hittills;

dels ock medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare

föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna finnas

erforderliga.

Beträffande sättet för anskaffande af medlen i fråga anmäler Riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Stockholm den 30 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAO, 1911

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.