Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.
1911-05-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:225, Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 225.
1
Nr 225.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 30 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 30 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 123.)
Till Konungen.
Med anledning af de framställningar, som gjorts rörande utgifter
för kapitalökning i hvad angår jordbruksärendena får Riksdagen för
Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
l:o) 1 särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva framställningar
gjorts om anvisande af medel till inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark.
Skogarna torde måhända vara den af vårt lands naturtillgångar,
som är af största betj^delsen för landets ekonomiska välfärd, och detta
ej blott i närvarande stund utan, på grund af deras, rätt skötta, egenskap
Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sand. 1 Afd. I Band. 61 Höft. (Nr 225.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 225.
iif beständighet, säkerligen i än högre grad för kommande tider, då de
döda naturtillgångarna, såsom malmfyndigheterna in. m., blifvit i större
eller mindre grad utnyttjade. Att skogar i största möjliga omfattning
lnnehafvas af staten är därför af utomordentlig vikt ej endast ur synpunkten
af statens eget finansväsende utan jämväl, på grund af den
större omsorg för själfva skogskapitalets bestånd, som kan förutsättas
hos staten, för nationalhushållningen i allmänhet. Då nu staten, ehuru
visserligen under en följd af år skogsinköp för dess räkning ägt rum,
endast i de två nordligaste länen äger en mera afsevärd del, inemot
hälften, af skogsmarken, men däremot inom landets öfriga delar förfogar
öfver sådan mark blott i jämförelsevis mycket ringa omfattning,
är det uppenbarligen af största vikt, att skogsmark för statens räkning
fortfarande inköpes samt att tillräckliga medel finnas att för sådana
förvärf tillgå. Och därvid är gifvetvis, för att ökningen af statens
skogskapital må kunna fortgå raskare än hittills skett samt markinköpen
må kunna ordnas på för kronan fördelaktigaste sätt, af stor betydelse
att medel för inköpen inflyta någorlunda regelbundet och till tämligen
afsevärda belopp. Hvad särskild! beloppen af medlen beträffar får vid
tillmätandet däraf ej förbises den omständigheten, att stora skogsköp i
allmänhet ställa sig fördelaktigare än mindre. Tv dels blir inköpspriset
därvid på grund af det fåtal spekulanter, som vid försäljning af ett
större område kan påräknas, gifvetvis väsentligt lägre, i synnerhet om
kontant betalning bjudes, än om samma areal inköpes i flere mindre
poster och dels ställer sig för kronan förvaltningen af ett inköpt mindre
område, därest ej detta råkar ligga invid eller i nära grannskap af
någon under skogsstatens förvaltning stående skog, alltför kostsam.
Såsom ofvan antydts har redan under en följd af år skogsinköp
för kronans räkning ägt rum. Sålunda har för nämnda ändamål alltsedan
år 1874 disponerats köpeskillingarna för försålda mindre kronodomäner.
Därjämte har Riksdagen för samma ändamål anvisat dels på
extra stat för år 1901 ett belopp af 1,500,000 kronor och dels af skogsmedel
vid hvardera af 1899 och 1900 årens riksdagar 1,500,000 kronor
samt vid 1907 års riksdag 500,000 kronor.
Beträffande beloppen af köpeskillingarna för försålda kronoegendomar
under hvart och ett af åren 1895—1910 och den under samma
tid för kronans räkning inköpta skogsmarken samt den jämväl under
samma tid kronan till inköp hembjudna mark och för densamma begärda,
pris, får Riksdagen meddela följande uppgift:
Riksdagens skrifvelse. Nr 225.
3
År.
''
Under året
inlevererade
medel för
försålda
kronoegen- domar.
1
Samman- lagda köpe- skillingar
för under
året
afslutade
inarkförvärf
åt kronan.
1
1
Under året afslutade mark- inköp, areal:
Ungefarliga
arealen af
samtliga
staten till
inköp hem- bjudna
marker,
hvarom fråga
under årets
slut be- handlats. '')
Ungefärliga
beloppet af
bogärda
köpesum- morna för
sålunda hem- bjudna
marker, hvar- om fråga slut- behandlats
under året.2)
Kronor.
Kronor.
ö.
inägor
utmark
summa
Summa har.
Summa
Ö.
bar.
ar.
bar.
ar.
bär. ,
ar.
kronor
Balans från]
1894.........j
349,254
10
1895 .........
871,598
SO
520,000
_
1,032
93
7,544
3 9
8,577
3 2
35,021
—
2,317,900
—
189(5 .........
959,230
52
218,389
62
237
4G
3,017
12
3,254
5S
7,548
—
338,200
—
1897 .........
965,6(57
91
383,595
—
667
78
6,496
87
7,174
65
7,589
—
490,600
—
1898 .........
905,443
•19
1,676,657
76
2,154
03
34,788
30
36,942
3 3
12,950
—
713,100
—
1899 .........
1,256,147
7 6
3,173,716
—
5,376
72
49,827
SO
55,204
5 2
11,724
—
1,210,800
—
1900 .........
756,063
-19
2,501,057
S8
2,455
11
30,729
11
33,184
2 2
29,280
—
3,762,100
_
1901 .........
923,357
36
1,361,700
50
1,630
53
11,304
10
12,934
93
27,626
—
3,748,200
_
1902 .........
740,413
95
960,939
—
907
77
11,669
87
12,577
61
24,219
—
3,515,900
—
1903 .........
677,369
16
1,778,532
—
1,355
77
18,236
82
19,592
59
35,082
—
1,793,500
—
1904 .........
912,037
11
793,611
—
514
31
5,380
53
5,894
S4
oo,oB4
6,445,700
—
1905 .........
565,233
69
354,425
—
389
17
3,366
92
3,756
09
75,084
—
4,809,300
—
1900 .........
629,111
61
407,287
50
392
12
4,652
49
5,044
•i
27,114
—
2,214,200
—
1907 .........
783,154
51
1,572,066
18
1,062
15
19,489
95
20,552
10
34,673
~
2,449,700
_
1908 ........
1,094,218
SO
772,282
—
268
38
9,175
71
9,444
12
29,261
—
3,380,600
1909 .........
1,122,818
si
1,487,405
95
—
—
—
8,433
17
32,269
—
4,072,900
1910 ........
985,579
52
785,854
92
_
—
—
—
6,381
38
44,749
—
3,825,050
-
*) Anbuden innehålla stundom ej uppgift om arealen af den utbjudna marken. Sådan
mark ingår ej i de bär uppgift)» summorna, såvida inköp cj kommit till stund.
!) Anbuden inncliålla stundom ej uppgift om den begärda köpeskillingen. Beloppet af
sådan köpesumma ingår ej i bär lämnad uppgift, såvida ej köp kommit till stånd.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 225.
Af ofvan intagna tabell framgår, att kronans skogsköp någorlunda
motsvarat de gjorda hembuden endast de tidsperioder, då af Riksdagen
för ändamålet beviljade extra medel varit tillgängliga eller kunnat påräknas,
under det att eljest till kronan hembjuden skogsmark till största
delen ej kunnat till kronan förvärfvas, vid livilket förhållande denna
mark sannolikt öfvergått i privata skogsspekulanters ägo. Vidare framgår
af tabellen, att ganska afsevärda belopp utöfver de för försålda
kronocgendomar inflytande köpeskillingarna erfordras för att kunna utnyttja
hembuden. 1 sådant afseende synes emellertid för närvarande ett
belopp af 500,000 kronor kunna anses tillfyllestgörande under förutsättning,
att minst samma belopp kan under en följd af år för ändamålet,
påräknas. Äfven denna utgift är visserligen rätt betydlig men synes
dock Riksdagen stå i rimligt förhållande till statsverkets inkomster af
skogsmedlen, i afseende å hvilka medel Riksdagen i detta sammanhang
vill meddela följande uppgift:
Siats verkets skogs medel:
influtna
beräknade
år
1899...................
................ 5,220,477: 22
kronor
4,000,000
—
kronor
n
1900..................
............... 8,200,757: 5 2
11
4,600,000
—
11
n
1901...................
................ 7,645,496: 22
11
5,800,000
—
11
ii
1902...................
................ 6,106,881: so
11
7,000,000
—
11
ii
1903..................
................ 8,632,531: 68
11
7,000,000
—
11
ii
1904...................
............... 8,294,132: —
11
7,500,000
—
11
ii
1905...................
................ 7,464,609: 0 5
11
7,500,000
—
11
ii
1906...................
................ 8,638,888: 0 6
11
7,500,000
—
11
ii
1907...................
................ 9,922,569:21
11
7,800,000
—
11
ii
1908...................
................ 9,491,157: 2 4
11
8,000,000
—
11
ii
1909..................
................ 8,707,128: —
11
8,500,000
—
11
ii
1910...................
................ 10,908,939:6 7
11
9,000,000
—
11
På grund af det ofvan anförda har Riksdageu för inköp af skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark för år 1912 anvisat ett belopp
af 500,000 kronor.
Riksdagen* skrifvelse Nr 225.
5
Statens utlåningsfonder.
Nya odlingslånefonden.
2:o) I eu till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr
187, har liders Kungi. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1912 anvisa
ett anslag af 524,000 kronor att utgå af lånemedel.
Såsom af statsrådsprotokollet framgår innebär ifrågavarande anslagskraf
endast en tillämpning af budgetreformen å ett af Riksdagen
förut fattadt beslut, hvadan Riksdagen till kapitalökning för odlingslånefonden
för år 1912 anvisat ett anslag af 524,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Egualicnislånclönden. *
3:o) I en till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition, nr
189, har Eders Kung!. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit
Riksdagen att
dels till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 anvisa
ett anslag af 5,000,000 kronor att utgå af lånemedel,
dels ock besluta, att af inflytande räntor å de från fonden utlämnade
lån skall från och med samma år det belopp, som må återstå,
sedan fondens driftkostnader blifvit från räntorna bestridda, tillföras
statsverket.
Beträffande Eders Kungl. Majrts ifrågavarande framställning gäller
om densamma hvad Riksdagen ofvan under punkt 2 sagt i fråga om
ökning af lånefondens kapital, hvadan Riksdagen
dels till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 anvisat
ett anslag af 5,000,000 kronor,
dels ock beslutat, att af inflytande räntor å do från fonden utlämnade
lån skall från och med samma år det belopp, som må återstå,
6 Riksdagens skrifvelse- Nr 225.
sedan fondens driftkostnader blifvit från räntorna bestridda, tillföras
statsverket.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i
annat sammanhang sitt beshit därutinnan.
Fiskerilånefondcn.
4:o) Vidare har Eders Kungl. Majri i en till Riksdagen afbiten
proposition, nr 186, af den 24 mars 1914, under åberopande af bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit Riksdagen att till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande för år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå
af lånemedel.
Med Eders Kungl. Maj ris ifrågavarande framställning afses att, på
sätt som betingas af budgetreformen, tillföra fiskerilånefonden medel
till så stort belopp, att för år 1912 kan ur fonden tillgodoses ett lånebehof
af 750,000 kronor eller enahanda belopp, som under de senare
åren kunnat från fonden utgå, och då det stöd, som fiskerinäringen har
uti ifrågavarande fond, framgent torde vara af behofvet i snarare ökad
än minskad grad, har Riksdagen icke tvekat att bifalla Eders Kungl.
Majris förevarande framställning..
Riksdagen har alltså till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande för år 1912 anvisat ett anslag af 116,000 kronor.
Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler
Riksdagen i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Norrländska nyodlingsfonden.
5:o) I proposition, nr 188, af den 24 mars 1911 bär Eders Kungl.
Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att till ökning af
norrländska nyodlingsfondens kapital för år 1912 anvisa ett anslag åt
210,000 kronor att utgå af lånemedel.
Framställningen i fråga afser att sätta norrländska nyodlingsfonden
i stånd att i likhet med föregående år för år 1912 tillgodose ett låncbehof
af 300,000 kronor. Då det är eu angelägenhet af största vikt,
att ändamålet med ifrågavarande fond varder behörigen tillgodosedt,
samt, att döma af den utsträckning, hvari fonden under de gångna
7
Riksdagens skrifvelse Nr 225.
åren blifvit anlitad, för nästa år torde kunna förutses behof af lån från
densamma i ej mindre omfattning än under de sista åren, har Riksdagen
till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital för år 1912
anvisat ett anslag af 210,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler Riksdagen i
annat sammanhang sitt beslut därutinnan.
Jordförmedlingsfonden,
6:o) Slutligen har Eders Kung!. Maj:t i en till Riksdagen den 24
mars 1911 aflåten proposition, nr 191, under åberopande af bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att
dels till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1912 anvisa
ett anslag af 800,000 kronor att utgå af lånemedel;
dels medgifva, att Kungl. Maj:t må under nämnda år . disponera
fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap
samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja
förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande aktiebolag
och föreningar, att dessa af Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt
fall, i den ordning Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva, finnas bereda
tillräcklig trygghet för att deras verksamhet bedrifves på ett oegennyttigt
och ändamålsenligt sätt, och under villkor att deras bolagsordningar
eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl.
Maj:t särskildt föreskrifna grunder;
dels besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla samma
allmänna bestämmelser som hittills;
dels ock medgifva, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna finnas
erforderliga.
Med afseende å hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller och
då ifrågavarande fond är af synnerligen stor betydelse för egnahemsrörelsens
sunda utveckling, särskildt för dess skyddande från den osunda
jordspekulationen, har Riksdagen, som ej haft något att erinra vare sig
emot beloppet af fondens ifrågasatta kapitalökning eller i öfrigt,
dels till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1912 anvisat
ett anslag af 800,000 kronor,
dels medgifvit, att Kungl. Maj:t må under nämnda år disponera
fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt hushållningssällskap
8
Riksdagens skrifvelse Nr 225.
samt åt aktiebolag och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja
förvärfvandet af egna hem, under förutsättning, beträffande aktiebolag
och föreningar, att dessa af Kung! Maj:t vid pröfning i hvarje särskildt
fall, i den ordning Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva, finnas bereda
tillräcklig trygghet för att deras verksamhet bedrifves på ett oegennyttigt
och ändamålsenligt sätt, och under villkor att deras bolagsordningar
eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl. Maj:t
särskildt föreskrifna grunder;
dels beslutat, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla samma
allmänna bestämmelser som hittills;
dels ock medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare
föreskrifter, som i afseende å ifrågavarande lånerörelse kunna finnas
erforderliga.
Beträffande sättet för anskaffande af medlen i fråga anmäler Riksdagen
i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.
Stockholm den 30 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKERI-AKTIEBOLAO, 1911
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.