Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

1911-05-29 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:228, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

1

Nr 228.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 29 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar,

lag om ekonomiska föreningar samt lag om

ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 46 och memorial nr 53.)

Till Konungen.

Genom en den 27 januari 1911 dagtecknad proposition, nr 35,

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen

bilagda förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar

samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast

egendom.

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 69 Höft. (Nr 228.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

I afseende å det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till lagom

ideella föreningar hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd

hvaraf detta förslag, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag

förfallit; hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Hvad angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om

ekonomiska föreningar har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt

skick bifalla detta förslag, i anledning af propositionen samt inom

Riksdagen i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande

Lag

om ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen.

2 §•

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböckei'', må allenast mot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228. 3

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet, och ej

heller i fråga om förening, som har till ändamål att inköpa och försälja

varor, afsedda för landtbrukets behof.

3 §■

För ekonomisk förenings förbindelser häfte allenast dess tillgångar,

förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock

stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs,

åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens

förbindelser.

4 §•

Innan ekonomisk förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar i föreningen

eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,

svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande

förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå

af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

6 §•

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet ock hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom styrelsen,

hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 65 § 1 mom. är stadgadt äger tillämpning,

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll

eller annan handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen

med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller

på särskildt beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet

begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara

vidtagna.

8 §■

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»in. b. p. a.» eller dylikt).

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det

misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om medlems/ö''rteckning.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems

fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med

hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för

enhvar, som vill taga kännedom om densamma.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 2,28.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,

och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande.

Är i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt

undertecknad ansökning.

11 §•

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,

utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften

å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning

ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som

kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

Om uteslutning af medlem i visst särskildt fall stadgas i 6 5 § 2 mom.

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

14 §.

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad eller efter den i

stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som

föranledt afgången, inträffat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Medlem, som blifVit ur föreningen utesluten, vare genast förlustig

rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut om föreningens

angelägenheter.

Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda

räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond

eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och

60 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems

rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 44 § 2 mom.

stadgas, till efterrättelse.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett

år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rör, att återbära hvad han utfått af sin insats.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

jnedlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller

vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning

som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt

att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall

återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången

medlem.

15

16 §.

17 §•

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

män, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

19 §.

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för

ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;

föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan

vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning

i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till

efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,

ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i

samfålligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

21 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag

stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort

äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

sä ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sund. 1 Afd. 1 Band. 00 Höft.

■>

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle

såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena

sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske

kan, samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring

af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet, ej heller må han utan sådant bemyndigande med

inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör

undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare

de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för

föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må

hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma

lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan

personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,

att personlig ansvarighet förekommer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Il

26

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar

till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

27

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i

stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse

skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens

ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 87 §.

29 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller

på annat i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två

år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

31 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande

granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller

i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å

föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

göra framställning om utseende af revisor. Underlåter

styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt gälle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

32 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

13

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all där af uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bilcsdagens skrifvelse Nr 228.

35 §.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej

afser ändring af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande

eller föreningens trädande i likvidation, jämväl må till afgörande

företagas, såframt tre fjärdedelar af de närvarande därtill gifva sitt

samtycke.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som

om ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra

sammanträdet ej ske, innan det första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast

två veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt

för föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 34, 35, 42 och 43 §§ är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes

bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

15

37 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,

som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

38

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 37 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

39 §.

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägga,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

40 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

41 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

4r från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

röst pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

42 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående

medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrifvelse Nr 2.28.

skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i

föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om

sådan ändring af stadgarna, att medlems rätt till föreningens behållna

tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre beslutet

fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden. däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet

personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes

eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga utgifter till föreningen

ökas, eller medlems rätt till årsvinst inskränkes, af minst tre fjärdedelar

af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

43 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i

48 § sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för

giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna,

lände ock det till efterrättelse.

44 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Bihang till Iiiksd. prof,. 1911. 10 Sami. 1 Afd. / Band. 63 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Beslut om sådan ändring- af stadgarna, att personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes eller skarpes eller medlems förpliktelse

att erlägga afgifter till föreningen ökas eller medlems rätt

till årsvinst inskränkes, må ej tillämpas mot medlem, som icke bidragit

till beslutet och som uppsäger sig till utträde ur föreningen inom fyra

veckor från det beslutet fattades; och äge i ty fall medlemmen, oafsedt

hvad stadgarna därom innehålla, att å tid, som i 14 § sägs, utträda

ur föreningen och därvid tillgodonjuta den rätt, som enligt 15 § 1

mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller inskränkning eller upphäfvande af

den personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarna

åtagit sig, må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit

från det beslutet registrerades.

O

Om klander af föreningsbeslut.

45 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Klandertalan, grundad därpå att föreningsbeslut strider mot bestämmelserna

i 19 §, må ej anställas, med mindre de, som föra talan,

utgöra minst en tiondedel af samtliga föreningsmedlemmarna.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

19

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller

uppenbart osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern

eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan

utföra, förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne

rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa

likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet galle dock ej i det fall, att föreningens

verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

47 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att

föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse

om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att

pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre

månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning

inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna

en eller flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden,

att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall

träda i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa

densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

48 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

]) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

49 §.

Hav föreningen besluta att träda i likvidation, eller skall eljest

af anledning, som i 48 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreninsrssammanträde

en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

50 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 48 § under 1) påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

51 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 48 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse eu eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

52 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 47 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 2.28.

21

58 §.

Likvidator skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad; men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan lian fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

55 jfj.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 89, 40 och 41 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

56 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

57 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 46 §, må

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 46 §.

58 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att

den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Hvad i 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i

afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig

ansvarighet trädt i likvidation, ä dess vägnar utfärdas.

59 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

60 §.

Skola föreningens behållna tillgångar skiftas mellan medlemmarna,

äge de, som vid föreningens trädande i likvidation voro medlemmar i

föreningen, återbekomma en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej

därtill förslå, hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas

efter hufvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna.

61 §

Sedan lik vidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,

äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummes det, liafve lian förlorat sin talan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr .3,28.

63 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 47 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

64 §.

Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afsilande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

personligen ansvariga medlemmar.

65 §.

Är i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga

sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda

med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Har ekonomisk förening utan personlig ansvarighet beslutat sådan

ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet för föreningens förbindelser

införes, och vägrar medlem, som bidragit till beslutet eller

ej begagnat den honom enligt 44 § 2 mom. tillkommande rätt att

uppsäga sig till utträde, att teckna sitt namn under de ändrade

stadgarna, stånde föreningen öppet att utesluta honom ur föreningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

25

66 §.

Ej må i stadgarna meddelas bestämmelse, som utgör hinder för

medlem att när som helst uppsäga sig till utträde.

67 §.

Ansökning om inträde i föreningen skall vara föi’sedd med sökandens

egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt

förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den

personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

68 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anteckning i medlemsförteckningen.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsförteckningen

förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång

därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling,

som styrker afgången.

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången ofördröjligen

kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning inom

orten, där enligt 78 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt kungöres.

Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan

stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående

medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,

att om sådant kungörande förordna.

69 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser, som

uppkomma efter det hans afgång enligt 68 § kungjorts, med mindre

af omständigheterna framgår, att den, med hvilken afhandlats, hvarken

haft eller bort hafva kunskap om afgången; ej heller svare afgången

medlem för förbindelser, som före kungörandet men efter afgången uppkommit,

där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

Bihang till Riksd. prof, 1911. 10 Sami, t Afcl 1 Band. 63 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 228,

70 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 71 och 72 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

afgången, efter ty i 68 § stadgas, kungjordes.

71 §.

A det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag

till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt

med högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

72 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrifvelse Nr . 228.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

74 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

75 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte

skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och

Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,

att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

76 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller livilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det

belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

29

77 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

78 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom förmäles i 63 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i

den städs tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,

eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

79 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 78 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Riksdagens skrifvelse Nr 228»

80 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i

handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

81 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 78 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

82 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft

eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

83 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att

han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda

föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myn-,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

digheten att ur den i 78 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

84 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i

18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans

uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

85 §.

Asidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1 inom.,

35 § sista momentet, 44 § 1 mom., 64 § 1 mom. eller 68 §1,2 eller

3 mom. är meddelad,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 54 §, 55 § 2

mom. eller 61 § 2 mom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 mom., 35 § sista momentet eller 55 § 2

mom. må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

86 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

87 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

Har förening, som drifver handelsrörelse, för densamma antagit

föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet

i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare

jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den

sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där

föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas

utan hinder däraf, att föreningen frikallat föreståndaren från skadeståndsskyldighet.

88 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

33

89 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

90 §.

Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

91 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) de föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning

i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Grenom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Rättigheter och

skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas efter äldre lag.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit

stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen

registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit

i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga

om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 63 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å föreningar,

som äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser

registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse

gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21

och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna föreningens finna, att företräda föreningen,

ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kun-- gjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

Mot förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj

1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom liar Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning.

Propositionen, i hvad den afser berörda lagförslag, har alltså blifvit

af Riksdagen bifallen.

Stockholm den 29 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.