Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.
1911-05-29 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:228, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
1
Nr 228.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 29 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 29 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar,
lag om ekonomiska föreningar samt lag om
ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom, dels ock i anledning däraf väckta motioner.
(Lagutskottets utlåtande nr 46 och memorial nr 53.)
Till Konungen.
Genom en den 27 januari 1911 dagtecknad proposition, nr 35,
har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar
samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906
angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast
egendom.
Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afl. 1 Band. 69 Höft. (Nr 228.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
I afseende å det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslag till lagom
ideella föreningar hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf detta förslag, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag
förfallit; hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.
Hvad angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om
ekonomiska föreningar har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt
skick bifalla detta förslag, i anledning af propositionen samt inom
Riksdagen i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande
Lag
om ekonomiska föreningar.
Inledande bestämmelser.
1 §•
Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att
anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller
afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller
bereda bostäder åt medlemmarna eller
anskaffa lån åt medlemmarna eller
idka annan ekonomisk verksamhet
må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad
såsom ekonomisk förening.
Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom
idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet
att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas
ekonomiska intressen.
2 §•
Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,
hvarmed följer skyldighet att föra handelsböckei'', må allenast mot
Riksdagens skrifvelse Nr 228. 3
kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad
sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars
försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen
alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet, och ej
heller i fråga om förening, som har till ändamål att inköpa och försälja
varor, afsedda för landtbrukets behof.
3 §■
För ekonomisk förenings förbindelser häfte allenast dess tillgångar,
förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock
stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs,
åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens
förbindelser.
4 §•
Innan ekonomisk förening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller
annan myndighet söka, kära eller svara.
Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar i föreningen
eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,
svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande
förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.
Om registrerade föreningar.
Om förenings bildande.
Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå
af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit
stadgar och utsett styrelse.
Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande
eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra
samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.
4
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
6 §•
Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgifvas
dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,
deras fullständiga namn äfvensom nationalitet ock hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom styrelsen,
hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.
Vid ansökningen skola fogas
1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens
stadgar äfvensom, där ej hvad i 65 § 1 mom. är stadgadt äger tillämpning,
en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;
2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt
afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,
att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll
eller annan handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.
7 §•
Föreningens stadgar skola angifva
1) föreningens firma;
2) föremålet för föreningens verksamhet;
3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;
4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,
huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen
med högre belopp än enkel insats;
5) där andra afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller
på särskildt beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas
belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;
6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess
tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser;
7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas
till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet
begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning
af årsvinst ej skall behöfva äga rum;
5
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;
9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;
10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare
samt tiden därför;
11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;
12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra
meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid
före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara
vidtagna.
8 §■
Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,
där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig
ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),
och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning
af dessa ord (»in. b. p. a.» eller dylikt).
I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett
bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det
misstag, att firman innehafves af ett bolag.
Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet
förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.
Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank
är särskildt stadgadt.
Om medlems/ö''rteckning.
9 §•
Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens
försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems
fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med
hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.
Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för
enhvar, som vill taga kännedom om densamma.
6
Riksdagens skrifvelse Nr 2,28.
Om föreningsmedlems intagande och afgång.
10 §.
Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,
och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande.
Är i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.
Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt
undertecknad ansökning.
11 §•
Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,
utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften
å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning
ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.
Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.
12 §.
Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats
förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden
för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som
kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.
Om uteslutning af medlem i visst särskildt fall stadgas i 6 5 § 2 mom.
13 §.
Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den
aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda
finnes bestämdt i stadgarna.
14 §.
Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,
som infaller näst efter en månad eller efter den i
stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen
uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som
föranledt afgången, inträffat.
7
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Medlem, som blifVit ur föreningen utesluten, vare genast förlustig
rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut om föreningens
angelägenheter.
Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej
mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån
föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda
räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond
eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma
ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af
beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex
månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning
af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning
af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,
skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och
60 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.
Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems
rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 44 § 2 mom.
stadgas, till efterrättelse.
Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett
år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens
borgenärers rätt rör, att återbära hvad han utfått af sin insats.
Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat
jnedlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller
vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning
som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt
att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall
återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången
medlem.
15
16 §.
17 §•
8
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Om vinstutdelning.
18 §.
Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare
män, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen
granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,
som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till
betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,
skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit
i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen
kan uppkomma.
19 §.
Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för
ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;
föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens
ställning är af ringa betydenhet.
Om styrelse och firmateckning.
20 §.
För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en
eller flere ledamöter.
Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta
föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan
vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).
Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning
i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till
efterrättelse.
Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna
kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på
annat sätt utses.
9
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där
bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,
ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i
samfålligheten vara ledamot af föreningens styrelse.
Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.
Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått
till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom.
Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken
han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det
öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående
ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall
förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.
Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten
att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen
göra anmälan för registrering.
21 §.
Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud
ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar
än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.
Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller
firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag
stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort
äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan
inskränkning, må ej registreras.
Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen
blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas
allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.
22 §.
Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens
angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,
sä ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör
firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna
lag eller föreningens stadgar.
Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sund. 1 Afd. 1 Band. 00 Höft.
■>
10
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
23 §.
Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,
då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle
såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena
sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden
vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske
kan, samtliga ledamöter kallas.
Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande
aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling
af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han
i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.
Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande
gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller
annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
24 §.
Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger
företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring
af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens
verksamhet, ej heller må han utan sådant bemyndigande med
inteckning för gäld belasta dylik egendom.
25 §.
Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör
undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som
teckna firman, äfven underskrifva sina namn.
Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår
ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare
de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för
föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må
hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma
lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan
personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,
att personlig ansvarighet förekommer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Il
26
Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att
för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och
skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat
meddelande skall delgifvas föreningen.
Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar
till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens
talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen
å sammanträdet.
27
Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i
stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse
skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens
ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.
28 §.
Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens
stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda
föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.
Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje
man stadgas i 87 §.
29 §.
Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande
tillämpning å suppleant i styrelsen.
Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,
att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,
utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.
bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant
äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.
12
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Om revision.
30 §.
Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller
på annat i stadgarna angifvet sätt.
Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots
tjänst.
Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej
utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två
år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej
gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett
honom.
Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han
blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen
att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.
31 §.
Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende
af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande
granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller
i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å
föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits
eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,
åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande
göra framställning om utseende af revisor. Underlåter
styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.
Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt gälle
ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare
sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.
32 §.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera
föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
13
böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd
upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.
Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig
till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas
och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest
strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.
Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven
berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga
del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens
förvaltningsberättelse.
Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af
extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.
33 §.
Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig
uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik
uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af
sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig
till last, föreningen ansvariga för all där af uppkommande skada, en
för alla och alla för en.
Om föreningssammanträde.
34 §.
Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.
Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för
annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och
föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal
mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda
stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens
sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller
tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för
förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.
14
Bilcsdagens skrifvelse Nr 228.
35 §.
Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till
sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt
stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes
af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej
afser ändring af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande
eller föreningens trädande i likvidation, jämväl må till afgörande
företagas, såframt tre fjärdedelar af de närvarande därtill gifva sitt
samtycke.
Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,
blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å
tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som
om ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.
Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på
hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra
sammanträdet ej ske, innan det första hållits.
Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af
föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast
två veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt
för föreningsmedlemmarna.
36 §.
Jämte hvad i 34, 35, 42 och 43 §§ är stadgadt om utöfvande af
rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes
bestämdt i stadgarna:
att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens
angelägenheter;
att hvarje medlem äger en röst;
att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;
att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en
medlem;
att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de
flesta rösterna afgifvas; och
att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra
frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
15
37 §.
Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar
till extra föreningssammanträde.
Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen
med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra
föreningssammanträde att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka
sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.
Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den
mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,
som anse extra sammanträde ej böra hållas.
Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det
för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af
samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara
bestämdt i stadgarna.
38
Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens
medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två
veckor efter påfordran, hvarom i 37 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde
att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid
kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af
föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.
39 §.
Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägga,
skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den
tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.
Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande
vid nytt sammanträde.
16
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Om talan mot styrelse eller revisorer.
40 §.
Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas
berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades
å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet
blifvit styrelsen beviljad.
Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å
förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig
handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
afsett äfven den handling.
Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år förflutit
från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.
41 §.
Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två
4r från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,
äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen
afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom
att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.
Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras
inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande
af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den
tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.
Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild
röst pluralitet å föreningssammanträde erfordras.
42 §.
Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet
att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående
medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen
17
Riksdagens skrifvelse Nr 2.28.
skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i
föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig
därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om
sådan ändring af stadgarna, att medlems rätt till föreningens behållna
tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre beslutet
fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.
Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre
samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på hvarandra följande föreningssammanträden. däraf minst ett ordinarie,
och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet
personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes
eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga utgifter till föreningen
ökas, eller medlems rätt till årsvinst inskränkes, af minst tre fjärdedelar
af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar af de röstande.
År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare
villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.
Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse
ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,
må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande
ändras.
43 §.
Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i
48 § sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,
däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som
sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för
giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna,
lände ock det till efterrättelse.
44 §.
Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande
ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,
innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius
publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.
Bihang till Iiiksd. prof,. 1911. 10 Sami. 1 Afd. / Band. 63 Höft. 3
18
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Beslut om sådan ändring- af stadgarna, att personlig ansvarighet
för föreningens förbindelser införes eller skarpes eller medlems förpliktelse
att erlägga afgifter till föreningen ökas eller medlems rätt
till årsvinst inskränkes, må ej tillämpas mot medlem, som icke bidragit
till beslutet och som uppsäger sig till utträde ur föreningen inom fyra
veckor från det beslutet fattades; och äge i ty fall medlemmen, oafsedt
hvad stadgarna därom innehålla, att å tid, som i 14 § sägs, utträda
ur föreningen och därvid tillgodonjuta den rätt, som enligt 15 § 1
mom. tillkommer afgående medlem.
Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller
lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet
att i föreningen göra insats eller inskränkning eller upphäfvande af
den personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarna
åtagit sig, må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit
från det beslutet registrerades.
O
Om klander af föreningsbeslut.
45 §.
Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att
föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning
å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas
det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.
Klandertalan, grundad därpå att föreningsbeslut strider mot bestämmelserna
i 19 §, må ej anställas, med mindre de, som föra talan,
utgöra minst en tiondedel af samtliga föreningsmedlemmarna.
Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §
2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om
det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf
stadgad tid utlyst att hållas, så snart det med iakttagande af föreskrifven
kallelsetid kan ske.
Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill
förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att
klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade
beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,
galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
19
Om likvidation och upplösning.
46 §.
Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller
uppenbart osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern
eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan
utföra, förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne
rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa
likvidationen.
Hvad sålunda är föreskrifvet galle dock ej i det fall, att föreningens
verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.
47 §.
Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan, hvars rätt
kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,
berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att
föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse
om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att
pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre
månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning
inom orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna
en eller flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom
under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden,
att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall
träda i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa
densamma.
Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
48 §.
Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,
]) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt
antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;
2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse
i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.
20
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
49 §.
Hav föreningen besluta att träda i likvidation, eller skall eljest
af anledning, som i 48 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreninsrssammanträde
en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.
I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer
skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda
deltaga i likvidationen.
50 §.
Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,
som jämlikt bestämmelsen i 48 § under 1) påkallar likvidation, svare
de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande
af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande
förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
51 §.
Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 48 §
påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,
enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,
förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot
och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;
och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en
månad, utse eu eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i
sådant hänseende eljest meddelas af rätten.
52 §.
Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt
i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,
vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,
hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning
om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 47 § är
stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Riksdagens skrifvelse Nr 2.28.
21
58 §.
Likvidator skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare,
där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.
Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen
blifvit afslutad; men må när som helst återkallas af den, som meddelat
uppdraget.
Afgår likvidator, innan lian fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej
suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta
om utseende af ny likvidator.
54 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn äfvensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall
utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar
för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.
Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom
anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.
55 jfj.
Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin
förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.
Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas
till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver
inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte
revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,
å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling
företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid
redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt
att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 89, 40 och 41 §§ finnes
stadgadt motsvarande tillämpning.
22
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
56 §.
Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens
okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och
skulder.
I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och
så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom
förvandlas i penningar.
57 §.
Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande
afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning
å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 46 §, må
ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem
försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om
förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke
vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens
egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.
I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen
och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag
är stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning
å likvidatorer, som förordnats enligt 46 §.
58 §.
Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande
tillämpning under föreningens likvidation.
Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som
ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att
den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,
vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas
vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen
må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
23
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
Hvad i 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i
afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig
ansvarighet trädt i likvidation, ä dess vägnar utfärdas.
59 §.
Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all
veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan
medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna
eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.
År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af
annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga
medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.
Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens
tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas
innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i
händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,
som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.
60 §.
Skola föreningens behållna tillgångar skiftas mellan medlemmarna,
äge de, som vid föreningens trädande i likvidation voro medlemmar i
föreningen, återbekomma en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej
därtill förslå, hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas
efter hufvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna.
61 §
Sedan lik vidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart
ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.
Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola
likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid
anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,
äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.
62 §.
Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall
han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år
från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.
Försummes det, liafve lian förlorat sin talan.
24
Riksdagens skrifvelse Nr .3,28.
63 §.
Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse
om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom
genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.
Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär
af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 47 §
eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång
må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,
som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter
eller nya likvidatorer.
64 §.
Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen
upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen
sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens
sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.
Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till
konkurs, och finnes efter konkursens afsilande öfverskott, skall å
föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,
beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda
i likvidation.
Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med
personligen ansvariga medlemmar.
65 §.
Är i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga
sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,
skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda
med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.
Har ekonomisk förening utan personlig ansvarighet beslutat sådan
ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet för föreningens förbindelser
införes, och vägrar medlem, som bidragit till beslutet eller
ej begagnat den honom enligt 44 § 2 mom. tillkommande rätt att
uppsäga sig till utträde, att teckna sitt namn under de ändrade
stadgarna, stånde föreningen öppet att utesluta honom ur föreningen.
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
25
66 §.
Ej må i stadgarna meddelas bestämmelse, som utgör hinder för
medlem att när som helst uppsäga sig till utträde.
67 §.
Ansökning om inträde i föreningen skall vara föi’sedd med sökandens
egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt
förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den
personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.
68 §.
Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen
ofördröjligen göra anteckning i medlemsförteckningen.
Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsförteckningen
förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång
därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling,
som styrker afgången.
Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången ofördröjligen
kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning inom
orten, där enligt 78 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt kungöres.
Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan
stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående
medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,
att om sådant kungörande förordna.
69 §.
Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen
vid tiden för inträdet häftar.
Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser, som
uppkomma efter det hans afgång enligt 68 § kungjorts, med mindre
af omständigheterna framgår, att den, med hvilken afhandlats, hvarken
haft eller bort hafva kunskap om afgången; ej heller svare afgången
medlem för förbindelser, som före kungörandet men efter afgången uppkommit,
där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.
Bihang till Riksd. prof, 1911. 10 Sami, t Afcl 1 Band. 63 Häft. 4
26
Riksdagens skrifvelse Nr 228,
70 §.
Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid
konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder
samt allenast i den ordning, som i 71 och 72 §§ sägs.
Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens
tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det
afgången, efter ty i 68 § stadgas, kungjordes.
71 §.
A det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista
utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för
borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag
till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet
räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt
med högst en fjärdedel.
Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg
hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som
angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.
Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.
72 §.
Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af
första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i
konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för
kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade
beloppen.
Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af
sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika
gällande som domstols laga kraft ägande dom.
Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar
tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems
egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som
brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos
öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola
de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.
27
Riksdagens skrifvelse Nr . 228.
Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna
gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande
är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som
klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom
öfver klandret fallit.
Om registrering.
73 §.
Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister
för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering
anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder
föreskrifvet.
74 §.
Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af
stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas
anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften
vara af vittnen styrkt.
Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot
och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt
med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma
gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt
bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften
och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,
då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant
blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,
blifvit berättigad att teckna firman.
75 §.
Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för
hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller
beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven
ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna
28
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest
strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag
vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte
skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och
Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,
att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör
hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.
Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen
hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,
till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om
beslutet med skälen därför.
År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans
förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver
anföra besvär hos Konungen.
76 §.
Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande
i registret införa
1) dagen för stadgarnas antagande;
2) föreningens firma;
3) föremålet för föreningens verksamhet;
4) den ort, där styrelsen har sitt säte;
5) tiden för räkenskapsafslutning;
6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,
ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens
firma, dennes fullständiga namn och hemvist;
7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af
styrelsen, hvilken eller livilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan
befogenhet tillkommer;
8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom
den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola
vara vidtagna.
Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig
ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det
belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.
Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen
och återställas till sökanden.
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
29
77 §.
Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,
skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.
Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af
det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden
återställas, försedt med bevis om registreringen.
Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i
registret göras.
Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till
ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom
registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens
registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes
öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.
78 §.
Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,
hvarom förmäles i 63 §, skall genom Konungens befallningshafvandes
försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i
den städs tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,
eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna
påbud för staden vanligen meddelas.
En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna
kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till
trycket och förses med register för hvarje år.
I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till
hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.
Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt
för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.
79 §.
Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 78 § stadgade
kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt
tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling
och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Riksdagens skrifvelse Nr 228»
80 §.
Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i
handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd
firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge
domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda
förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som
pröfvas skäligt.
Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder
honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om
skadestånd föras vid domstol.
81 §.
Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i
registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,
är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,
ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom
göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,
som i 78 § sägs.
Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,
af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall
anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.
82 §.
Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och
kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans
kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft
eller bort hafva kunskap därom.
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit
eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas
mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.
83 §.
Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande
eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att
han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda
föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myn-,
31
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
digheten att ur den i 78 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,
huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad
i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten
tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat
förhållande visas vara för handen.
Straffbestämmelser.
84 §.
Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor
straffes
1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;
2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens
angelägenheter meddelar oriktig uppgift;
3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i
18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;
4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges
å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift
rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter
att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom
granskats;
5) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf
kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning
eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans
uppdrag.
Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen
enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
85 §.
Asidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1 inom.,
35 § sista momentet, 44 § 1 mom., 64 § 1 mom. eller 68 §1,2 eller
3 mom. är meddelad,
32
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
straffes den försumlige med böter från och med fem till och med
fem hundra kronor.
Samma lag vare
om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 54 §, 55 § 2
mom. eller 61 § 2 mom. åligger.
Förseelse mot 32 § 1 mom., 35 § sista momentet eller 55 § 2
mom. må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande
anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.
86 §.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna
strafflagen.
Särskilda bestämmelser.
87 §.
Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller
föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en
för alla och alla för en.
Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar
denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom
skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för
skadan, en för alla och alla för en.
Har förening, som drifver handelsrörelse, för densamma antagit
föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet
i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare
jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den
sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där
föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas
utan hinder däraf, att föreningen frikallat föreståndaren från skadeståndsskyldighet.
88 §.
Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag
stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt
stadgarna har sitt säte.
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
33
89 §.
Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan
för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.
90 §.
Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan
föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola
hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll
samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af
förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.
Om undantag från lagens tillämplighetsområde.
91 §.
Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å
1) sparbanker;
2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;
3) de föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning
i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar
äga tillämpning.
Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar
för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.
Grenom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Rättigheter och
skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas efter äldre lag.
Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit
stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen
registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit
i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga
om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall
Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Af cl. 1 Band. 63 Häft. 5
34
Riksdagens skrifvelse Nr 228.
nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å föreningar,
som äga bestånd, då lagen träder i kraft.
Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser
registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse
gälla registrerad förening, som i denna lag afses.
I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande
i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21
och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten
för den, som äger teckna föreningens finna, att företräda föreningen,
ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kun-- gjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.
Mot förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj
1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom liar Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning.
Propositionen, i hvad den afser berörda lagförslag, har alltså blifvit
af Riksdagen bifallen.
Stockholm den 29 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.