Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.
1911-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:24, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.
Dokumentets text
2
Riksdagens skrifvelse Nr 24.
Nr 24.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 28 februari 1911,
— — — — Andra kammaren den 28 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i
vissa städer den 25 juni 1909.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
Yid innevarande års riksdag har enskild motionär framställt förslag
om tillägg till § 5 i lagen om folkskoleväsendet i vissa städer den 25
juni 1909.
Till det statsrådsprotokoll, som är bifogadt kungl. propositionen vid
1909 års riksdag med förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa
städer, har föredragande departementschefen rörande § 5 i detta lagförslag
anfört:
»Hvad beträffar de gjorda anmärkningarna mot de sakkunniges
förslag i fråga om valbarhet till ledamot af skolstyrelsen, så torde det
icke kunna förnekas, att det naturliga vore, att åtminstone samma omständigheter,
som grunda obehörighet att vara stadsfullmäktig, ägde
motsvarande inverkan i afseende å ledamotskap af folkskolestyrelse. De
sakkunniges förslag i denna del är emellertid affattadt i öfverensstämmelse
med den lydelse gällande lag i ämnet för Stockholm på Riksdagens
initiativ erhållit. Det synes mig dock uppenbart olämpligt, att
exempelvis en person, som hlifvit satt under förmyndare eller afträdt
sin egendom till konkurs, skulle det oaktadt såsom ledamot af folkskole
-
Riksdagens skrifvelse Nr 24. 3
styrelse kunna deltaga i förvaltningen af de ofta nog betydande belopp,
som skulle komma att gå genom skolstyrelsens händer. Ett dylikt förhållande,
som säkerligen i hufvudstaden med dess vakna allmänanda
icke gärna är tänkbart, skulle dock i ett mindre utveckladt samhälle
kunna inträffa. Jag har därför trott mig i det nu framlagda förslaget
böra föreslå vissa inskränkningar i fråga om behörighet att vara ledamot
i skolstyrelse. Ifrågasättas kunde ju, om icke härvid borde upptagas
alla de inskränkande bestämmelser, som i kyrkostämmoförordningen
meddelats i afseende å valbarhet till skolrådsledamot, men då af skäl,
som jag förut anfört, inskränkningen i fråga om den, som är oberättigad
att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut, bör bortfalla,
samt stadgandet i kyrkostämmoförordningen om obehörighet för den,
som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och aflönade betjänte
numera med stigande allmänbildning och intresse särskilt i undervisningsfrågor
icke torde böra bibehållas, har jag stannat vid att i det
framlagda förslaget upptaga allenast de obehörighetsgrunder, som finnas
stadgade beträffande ledamotskap i stadsfullmäktige.»
Lagutskottet hade intet att anföra mot lydelsen af § 5 i ifrågavarande
lagförslag och Eiksdagen biföll kungl. propositionen oförändrad.
Häraf framgår, att lagstiftarens mening varit, att de bestämmelser,
som gälla i fråga om valbarhet till stadsfullmäktig, också skola gälla i
fråga om valbarhet till ledamot i folkskolestyrelse. Yid den tidpunkt,
då förslaget till lag om folkskoleväsendet i vissa städer framlades, hade
emellertid ej den paragraf, som innefattar bestämmelserna om valbarhet,
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den lydelse, som denna
paragraf erhållit genom lag angående ändring i vissa delar af denna
förordning den 26 maj 1909. För att nu bringa lagen om folskoleväsendet
i vissa städer i öfverensstämmelse med hvad i sistnämnda förordning
och i andra kommunala författningar är stadgadt i fråga om
valbarhet, har Eiksdagen funnit den af motionären föreslagna bestämmelsen
vara erforderlig.
På grund af hvad sålunda anförts, har Eiksdagen för sin del antagit
följande ändrade lydelse af § 5 i lag angående folkskoleväsendet
i vissa städer den 25 juni 1909:
§ 5-
Den som icke uppnått tjugufem års ålder; den som ej råder öfver
sig och sitt gods; den som till borgenärer all sin egendom afträdt och
4
Riksdagens skrifvelse Nr 2d.
icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att lian är befriad från deras kraf;
den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, som
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende,
eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför nämnda
påföljd; samt den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras
talan eller att i rikets tjänst vidare nyttjas, må ej vara ledamot eller
suppleant i folkskolestyrelse.
Gift kvinna vare ej på den grund, att bon står under mannens
målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom nu är fråga.
Stockholm den 28 februari 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.