Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.

1911-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:24, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni 1909.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 24.

Nr 24.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 28 februari 1911,

— — — — Andra kammaren den 28 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om tillägg till 5 § i lagen angående folkskoleväsendet i

vissa städer den 25 juni 1909.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Yid innevarande års riksdag har enskild motionär framställt förslag

om tillägg till § 5 i lagen om folkskoleväsendet i vissa städer den 25

juni 1909.

Till det statsrådsprotokoll, som är bifogadt kungl. propositionen vid

1909 års riksdag med förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa

städer, har föredragande departementschefen rörande § 5 i detta lagförslag

anfört:

»Hvad beträffar de gjorda anmärkningarna mot de sakkunniges

förslag i fråga om valbarhet till ledamot af skolstyrelsen, så torde det

icke kunna förnekas, att det naturliga vore, att åtminstone samma omständigheter,

som grunda obehörighet att vara stadsfullmäktig, ägde

motsvarande inverkan i afseende å ledamotskap af folkskolestyrelse. De

sakkunniges förslag i denna del är emellertid affattadt i öfverensstämmelse

med den lydelse gällande lag i ämnet för Stockholm på Riksdagens

initiativ erhållit. Det synes mig dock uppenbart olämpligt, att

exempelvis en person, som hlifvit satt under förmyndare eller afträdt

sin egendom till konkurs, skulle det oaktadt såsom ledamot af folkskole
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 24. 3

styrelse kunna deltaga i förvaltningen af de ofta nog betydande belopp,

som skulle komma att gå genom skolstyrelsens händer. Ett dylikt förhållande,

som säkerligen i hufvudstaden med dess vakna allmänanda

icke gärna är tänkbart, skulle dock i ett mindre utveckladt samhälle

kunna inträffa. Jag har därför trott mig i det nu framlagda förslaget

böra föreslå vissa inskränkningar i fråga om behörighet att vara ledamot

i skolstyrelse. Ifrågasättas kunde ju, om icke härvid borde upptagas

alla de inskränkande bestämmelser, som i kyrkostämmoförordningen

meddelats i afseende å valbarhet till skolrådsledamot, men då af skäl,

som jag förut anfört, inskränkningen i fråga om den, som är oberättigad

att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut, bör bortfalla,

samt stadgandet i kyrkostämmoförordningen om obehörighet för den,

som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga och aflönade betjänte

numera med stigande allmänbildning och intresse särskilt i undervisningsfrågor

icke torde böra bibehållas, har jag stannat vid att i det

framlagda förslaget upptaga allenast de obehörighetsgrunder, som finnas

stadgade beträffande ledamotskap i stadsfullmäktige.»

Lagutskottet hade intet att anföra mot lydelsen af § 5 i ifrågavarande

lagförslag och Eiksdagen biföll kungl. propositionen oförändrad.

Häraf framgår, att lagstiftarens mening varit, att de bestämmelser,

som gälla i fråga om valbarhet till stadsfullmäktig, också skola gälla i

fråga om valbarhet till ledamot i folkskolestyrelse. Yid den tidpunkt,

då förslaget till lag om folkskoleväsendet i vissa städer framlades, hade

emellertid ej den paragraf, som innefattar bestämmelserna om valbarhet,

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den lydelse, som denna

paragraf erhållit genom lag angående ändring i vissa delar af denna

förordning den 26 maj 1909. För att nu bringa lagen om folskoleväsendet

i vissa städer i öfverensstämmelse med hvad i sistnämnda förordning

och i andra kommunala författningar är stadgadt i fråga om

valbarhet, har Eiksdagen funnit den af motionären föreslagna bestämmelsen

vara erforderlig.

På grund af hvad sålunda anförts, har Eiksdagen för sin del antagit

följande ändrade lydelse af § 5 i lag angående folkskoleväsendet

i vissa städer den 25 juni 1909:

§ 5-

Den som icke uppnått tjugufem års ålder; den som ej råder öfver

sig och sitt gods; den som till borgenärer all sin egendom afträdt och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 2d.

icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att lian är befriad från deras kraf;

den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, som

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende,

eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför nämnda

påföljd; samt den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras

talan eller att i rikets tjänst vidare nyttjas, må ej vara ledamot eller

suppleant i folkskolestyrelse.

Gift kvinna vare ej på den grund, att bon står under mannens

målsmanskap, obehörig att utöfva uppdrag, hvarom nu är fråga.

Stockholm den 28 februari 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.