Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt motion.
1911-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:243, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
1
Nr 243.
Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 31 maj 1911.
— — — — Andra kammaren den 31 maj 1911.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar,
dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande
af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor
inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt
motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 100.)
Till Konungen.
l:o.
I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof har Eders Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning
föreslagit Riksdagen att för afsättning till järnvägslånefonden i riksstaten
för år 1912 upptaga ett belopp af 1,500,000 kronor.
Bihang till Jiiksd. prof. 1011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 70 Hlift. (Nr 243—244.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag har beslutat att för afsättning till järnvägslånefonden
i riksstaten för år 1912 upptaga ett belopp af 1,500,000 kronor.
2:o.
I en till Riksdagen den 17 februari 1911 aflåten proposition (nr 96),
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen,
dels besluta, att för att underlätta åstadkommandet af bibanor inom
västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar
af Bohuslän och Dalsland skall bildas eu fond af 5,000,000 kronor att afsättas
under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år
anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
med rätt för Eders Kung]. Maj:t att från denna fond till understödjande
af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om hvilka här
är fråga, anvisa bidrag i form af statslån och statsanslag utan återbetalningsskyldighet;
dels
och för afsättning till berörda fond bevilja ett anslag för år
1912 af 1,000,000 kronor.
I afseende å statslånet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att föreskrifva följande villkor och bestämmelser:
l:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas.
2:o) Det lånesökande bolaget skall, för att kunna erhålla statslån,
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf
minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest
utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.
3:o) Statslånet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden .
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
3
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af
järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för
afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för
allmän trafik förrättad samt A?äg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat
tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.
4:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna men dock
ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för
trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna
ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges
till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall
inbetalas till staten;
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter deu dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald
ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i foreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetal dt.
5:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande
försträckningen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade
statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i
4
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte
ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för
dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens
blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad.
6:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget.
7:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.
Beträffande statsanslaget har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
stadga, att för sådant anslags åtnjutande skola, utöfver hvad här ofvan
under l:o), 2:o), 6:o) och 7:o) föreskrifves, gälla följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall
vara uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.
4:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
5:o) Statsanslaget må bestämmas till högst en fjärdedel af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån
af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer.
6:o) Vid beviljande af statsanslag skall, där Kungl. Maj:t icke finner
undantag böra äga rum, iakttagas, att, om verkliga kostnaden för arbetets
utförande skulle befinnas understiga den i det fastställda kostnadsförslaget
beräknade kostnaden, det beviljade statsanslaget minskas med
så stor del af den ifrågavarande besparingen, som det beviljade statsanslaget
utgjort af den beräknade kostnadssumman.
7:o) Därest något år å uppkommande nettobehållning ifrågakommer
utdelning till aktieägarna, skall denna fördelas mellan staten och aktieägarna
efter storleken af statsanslaget i förhållande till aktiekapitalet.
5
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
8:o) Ökning af bolagets aktiekapital må ej ske utan Kungl. Maj:ts
medgifvande.
9:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning
i enlighet med koncessionsbestämmelserna af inlösningsbeloppet
staten erhålla afräkning för det beviljade anslaget.
Beträffande hvad till stöd för denna framställning anförts, tillåter
sig utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom Riksdagen väckt motion har hemställts, att Riksdagen i
anledning af Eders Kungl. Majrts ifrågavarande proposition måtte
dels besluta, att för att underlätta åstadkommandet af bibanor inom
västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar
af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor
att afsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af
dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, med rätt för Eders Kungl. Magt att från denna fond anvisa
statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om hvilka här är fråga;
dels ock för afsättning till berörda fond bevilja ett anslag för år
1912 af 1,000,000 kronor.
I afseende å statslånen har motionären hemställt, att Riksdagen
måtte föreskrifva följande villkor och bestämmelser:
1:°) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla,
skall vara uppgjordt enligt tekniska bestämmeleer, som af Kungl. Maj:t
godkännas.
3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade
kostnadssummans tillräcklighet.
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kungl.
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall
beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda
kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas.
5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
6
Riksdagens skrifvelse Nr 2d,''l.
vara skyldigt hos Kungl. Magt styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf
minst så stor del, som motsvarar en Ijärdedel al den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel åt
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af
järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
''kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för
allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat
tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.
7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckuingsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och eu hall procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagama, men dock
ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara lärdig och öppnad för
trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna
ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges
till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.
7
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
Maj.ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;
skolande i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen’
obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föresknfven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetaldt;
samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del
af försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.’
8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande
forsträcknmgen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets
järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda
sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess
belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit
i bolagets järnväg behörigen meddelad.
9.o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hviika
Kungl. Maj: t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Majrt pröfvas lämplig
och nödiga.
Riksdagen är af den uppfattning, att det behof af förbättrade kommunikationer,
som förefinnes för öfre och västligare delarna af Bohuslän, Dalsland,
Värmland, Dalarne och Härjedalen, lämpligen kan tillgodoses genom
ett antal bibanor till redan befintliga utförselvägar samt att byggandet
af sådana bibanor visserligen bör öfverlåtas åt den enskilda företagsamheten,
men att, med hänsyn till befolkningens ringa antal och i allmänhet
mindre goda ekonomiska ställning, det lärer vara nödvändigt, att
staten i detta fall för ändamålets snara vinnande kraftigare än vanligt
understödjer den enskilda företagsamheten.
8
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
Riksdagen, som i det hela finner hvad Eders Kungl. Maj:t i detta afseende
föreslagit väl grundadt, delar dock den af motionären nttalade mening,
att ej blott de Vs af statsbidraget, som enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle utgå såsom lån, utan äfven återstående tredjedel, hvilken i
Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagits såsom statsanslag, lämpligen böra
utgå i form af lån. Hvad af motionären föreslagits i fråga om amorteringen
af sistberörda tredjedel finner sig Riksdagen jämväl böla bifalla
liksom Riksdagen också bifaller motionärens förslag vidkommande villkoren
för åtnjutande af lån från fonden i hvad detsamma skiljer sig från
hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. . ,
På grand af hvad sålunda anförts har Riksdagen, i anledning åt
Eders Kungl. Maj:ts proposition och den väckta motionen, dels beslutat,
att för att ^underlätta åstadkommandet af bibanor inom västra delarna af
Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar af Bohuslän och
Dalsland skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor att atsättas under
fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen,_ dock så att
belopp, som ej blifvit till utgående under ett åt dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande åt
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om hvilka har ar
fråga; dels för afsättning till berörda fond beviljat ett anslag för ar 1912
af 1,000,000 kronor; dels ock föreskrifvit följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af lån från ifrågavarande fond: . .
l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara
ådagalagdt. ...
2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse sa billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla,
skall vara uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kung!. Maj: t
godkännas. . „ , ,
3: o) Kostnads förslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar
si<>-, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnads
summans
tillräcklighet. n n r , ,T . ,
4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola faststallas åt Kung!. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, och
är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsforslagets
och arbetsplanens granskning föranledas.
Riksdagens skrifvelse Nr 243.
9
5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.
6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostna''dsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer,
dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar.
En femtondel af den beviljade låneförsträckningen skall innestå,
till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän
trafik.
7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör afbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för
trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna
ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges
till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock
hela lånekapitalet inbetalts;
c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;
Bihang till Jliksd. Prof. 11)11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 70 Iläft. 2
10
Biksdagens skrifvelse Nr 243.
d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande
i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald
ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetaldt;
samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del
af försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.
8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande
försträckningen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets
järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda
sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess
belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit
i bolagets järnväg behörigen meddelad.
9: o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets
förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget.
10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj .t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Stockholm den 31 maj 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.