Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt motion.

1911-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:243, Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

1

Nr 243.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 31 maj 1911.

— — — — Andra kammaren den 31 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af dels

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar,

dels Kungl. Maj:ts proposition angående bildande

af en fond för att underlätta åstadkommande af bibanor

inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt

motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 100.)

Till Konungen.

l:o.

I den till Riksdagen aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof har Eders Kungl. Maj:t under utgifter för kapitalökning

föreslagit Riksdagen att för afsättning till järnvägslånefonden i riksstaten

för år 1912 upptaga ett belopp af 1,500,000 kronor.

Bihang till Jiiksd. prof. 1011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 70 Hlift. (Nr 243—244.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag har beslutat att för afsättning till järnvägslånefonden

i riksstaten för år 1912 upptaga ett belopp af 1,500,000 kronor.

2:o.

I en till Riksdagen den 17 februari 1911 aflåten proposition (nr 96),

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen,

dels besluta, att för att underlätta åstadkommandet af bibanor inom

västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar

af Bohuslän och Dalsland skall bildas eu fond af 5,000,000 kronor att afsättas

under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år

anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

med rätt för Eders Kung]. Maj:t att från denna fond till understödjande

af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om hvilka här

är fråga, anvisa bidrag i form af statslån och statsanslag utan återbetalningsskyldighet;
dels

och för afsättning till berörda fond bevilja ett anslag för år

1912 af 1,000,000 kronor.

I afseende å statslånet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att föreskrifva följande villkor och bestämmelser:

l:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas.

2:o) Det lånesökande bolaget skall, för att kunna erhålla statslån,

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf

minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest

utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

3:o) Statslånet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden .

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

3

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af

järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för

afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för

allmän trafik förrättad samt A?äg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

4:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna men dock

ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för

trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna

ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges

till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall

inbetalas till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter deu dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald

ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i foreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetal dt.

5:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande

försträckningen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade

statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte

ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för

dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens

blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

6:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget.

7:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl.

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga.

Beträffande statsanslaget har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

stadga, att för sådant anslags åtnjutande skola, utöfver hvad här ofvan

under l:o), 2:o), 6:o) och 7:o) föreskrifves, gälla följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall

vara uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

5:o) Statsanslaget må bestämmas till högst en fjärdedel af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån

af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer.

6:o) Vid beviljande af statsanslag skall, där Kungl. Maj:t icke finner

undantag böra äga rum, iakttagas, att, om verkliga kostnaden för arbetets

utförande skulle befinnas understiga den i det fastställda kostnadsförslaget

beräknade kostnaden, det beviljade statsanslaget minskas med

så stor del af den ifrågavarande besparingen, som det beviljade statsanslaget

utgjort af den beräknade kostnadssumman.

7:o) Därest något år å uppkommande nettobehållning ifrågakommer

utdelning till aktieägarna, skall denna fördelas mellan staten och aktieägarna

efter storleken af statsanslaget i förhållande till aktiekapitalet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

8:o) Ökning af bolagets aktiekapital må ej ske utan Kungl. Maj:ts

medgifvande.

9:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning

i enlighet med koncessionsbestämmelserna af inlösningsbeloppet

staten erhålla afräkning för det beviljade anslaget.

Beträffande hvad till stöd för denna framställning anförts, tillåter

sig utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom Riksdagen väckt motion har hemställts, att Riksdagen i

anledning af Eders Kungl. Majrts ifrågavarande proposition måtte

dels besluta, att för att underlätta åstadkommandet af bibanor inom

västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar

af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor

att afsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af

dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, med rätt för Eders Kungl. Magt att från denna fond anvisa

statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om hvilka här är fråga;

dels ock för afsättning till berörda fond bevilja ett anslag för år

1912 af 1,000,000 kronor.

I afseende å statslånen har motionären hemställt, att Riksdagen

måtte föreskrifva följande villkor och bestämmelser:

1:°) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla,

skall vara uppgjordt enligt tekniska bestämmeleer, som af Kungl. Maj:t

godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade

kostnadssummans tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kungl.

Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall

beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda

kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af

kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 2d,''l.

vara skyldigt hos Kungl. Magt styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf

minst så stor del, som motsvarar en Ijärdedel al den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. En femtondel åt

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af

järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

''kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för

allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckuingsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och eu hall procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagama, men dock

ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara lärdig och öppnad för

trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna

ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges

till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

Maj.ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

skolande i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen’

obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föresknfven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetaldt;

samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del

af försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.’

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande

forsträcknmgen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets

järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda

sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess

belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit

i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9.o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hviika

Kungl. Maj: t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Majrt pröfvas lämplig

och nödiga.

Riksdagen är af den uppfattning, att det behof af förbättrade kommunikationer,

som förefinnes för öfre och västligare delarna af Bohuslän, Dalsland,

Värmland, Dalarne och Härjedalen, lämpligen kan tillgodoses genom

ett antal bibanor till redan befintliga utförselvägar samt att byggandet

af sådana bibanor visserligen bör öfverlåtas åt den enskilda företagsamheten,

men att, med hänsyn till befolkningens ringa antal och i allmänhet

mindre goda ekonomiska ställning, det lärer vara nödvändigt, att

staten i detta fall för ändamålets snara vinnande kraftigare än vanligt

understödjer den enskilda företagsamheten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

Riksdagen, som i det hela finner hvad Eders Kungl. Maj:t i detta afseende

föreslagit väl grundadt, delar dock den af motionären nttalade mening,

att ej blott de Vs af statsbidraget, som enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle utgå såsom lån, utan äfven återstående tredjedel, hvilken i

Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagits såsom statsanslag, lämpligen böra

utgå i form af lån. Hvad af motionären föreslagits i fråga om amorteringen

af sistberörda tredjedel finner sig Riksdagen jämväl böla bifalla

liksom Riksdagen också bifaller motionärens förslag vidkommande villkoren

för åtnjutande af lån från fonden i hvad detsamma skiljer sig från

hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit. . ,

På grand af hvad sålunda anförts har Riksdagen, i anledning åt

Eders Kungl. Maj:ts proposition och den väckta motionen, dels beslutat,

att för att ^underlätta åstadkommandet af bibanor inom västra delarna af

Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar af Bohuslän och

Dalsland skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor att atsättas under

fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen,_ dock så att

belopp, som ej blifvit till utgående under ett åt dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande åt

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om hvilka har ar

fråga; dels för afsättning till berörda fond beviljat ett anslag för ar 1912

af 1,000,000 kronor; dels ock föreskrifvit följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af lån från ifrågavarande fond: . .

l:o) Behofvet af banbyggnaden, särskildt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara

ådagalagdt. ...

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse sa billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla,

skall vara uppgjordt enligt tekniska bestämmelser, som af Kung!. Maj: t

godkännas. . „ , ,

3: o) Kostnads förslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar

si<>-, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning däraf kan erhållas för bedömande af den beräknade kostnads
summans

tillräcklighet. n n r , ,T . ,

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola faststallas åt Kung!. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, och

är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsforslagets

och arbetsplanens granskning föranledas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 243.

9

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostna''dsförslaget samt lyftas i mån af

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar.

En femtondel af den beviljade låneförsträckningen skall innestå,

till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december

1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar

och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän

trafik.

7:o) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för

trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna

ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges

till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock

hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

Bihang till Jliksd. Prof. 11)11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 70 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Biksdagens skrifvelse Nr 243.

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande

i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald

ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetaldt;

samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del

af försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande

försträckningen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets

järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda

sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess

belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit

i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9: o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets

förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj .t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga.

Stockholm den 31 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.