Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldatoch båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

1911-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:32, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldatoch båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 32.

1

Nr 32.

Uppläst och godkänd lios Första kammaren den 17 mars 1911.

— _ — — Andra kammaren den 17 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion

om ändring i lagen den 18 oktober 1907 angående

ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall

från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

(Lagutskottets utlåtande nr 15.)

Till Konungen.

Vid innevarande riksdag har enskild motionär framställt förslag

om viss ändring i lagen af den 18 oktober 1907 angående ryttare-,

soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar

i stamhemmanet.

Såsom motionären erinrat, är det enligt 1 § i lagen angående

ryttare-, soldat- och båtsmantorps befriande i vissa fall från ansvar för

inteckningar i stamhemmanet den 18 oktober 1907 ägare till lägenhet,

som där omförmäles, medgifvet att inom natt och år, efter det lägenheten

uppläts, för ändamål, som i lagen afses, göra ansökning om anteckning

i lagfartsprotokollet, att lägenheten utgör område, som varit

till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget. Har upplåtelsen

skeft, innan lagen trädt i kraft, skulle enligt lagen i dess ursprungliga

lydelse ansökningen hafva gjorts före den 1 juli 1908, hvilken tidpunkt

dock sedermera genom lag den 25 juni 1909 utsträckts till den

1 juli 1911.

Bihang till Riksd. prof . 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 15 Höft. (Nr 32—34.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 32.

Enligt lagens 2 § kan jämväl ägare af hemman, hvartill hör

område, som utgör eller utgjort dylikt torp, göra ansökning, som nyss

nämnts. I sådant fall kan ansökningen göras när som helst, innan

området afsöndrats från hemmanet.

Motionären ifrågasätter nu, att berörda i 1 § första st}rcket stadgade

tid af natt och år måtte räknas icke från det upplåtelse af lägenheten

skott, utan från den dag lagfart å densamma beviljats.

Äfven om en sådan tidsbegränsning som den af motionären förordade

blefve stadgad, skulle det i allt fall fortfarande som hittills

komma att inträffa, att ägare af lägenheter, som här afses, af en mer

eller mindre ursäktlig obekantskap med lagen eller af annan anledning

försutte äfven en sålunda bestämd tid och därmed blefve i saknad af

den förmån, som den ifrågavarande lagstiftningen velat bereda. Om

man emellertid af särskilda skäl och under särskilda omständigheter

ansett sig kunna, i syfte hufvudsakligen af egnahemsidéns förverkligande

1 hithörande fall, vidtaga de anordningar, som skett genom denna lag,

torde det äfven vara riktigt och lämpligt, att man, i den män det utan

åsidosättande af annans rätt låter sig gorå, söker ytterligare tillgodose

nämnda intresse genom ett än vidare fullföljande på den inslagna vägen.

Detta synes utan fara kunna ske genom borttagande af de angifna tidsbegränsningarna

för ansökning, som här afses. Då nämligen det publikationsförfarande,

som omnämnes i lagens 5 §, naturligen skulle, oberoende

af eu sådan ändring, fortbestå, lära därmed vederbörande rättsägares

intressen fortfarande vara tillbörligt tillgodosedda. Hvad inteckningshafvare

angår, komma dessa, formellt sedt, härigenom ej i sämre

ställning, än om stamhemmanets ägare begagnar sin rätt enligt lagens

2 §, hvilken rätt, som nämnts, redan för närvarande måste anses ej

vara inskränkt till viss tid. Och hvad den sistnämnde angår, synes ej

heller dennes berättigade intresse böra kunna hindra, att lägenhetsägaren

först senare betjänar sig af en rätt, som i allt fall en gång

stått honom öppen, och hvaremot stamhemmanets ägare, när helst

den göres gällande, fortfarande kan göra yrkande, som omförmäles i

lagens 3 §.

Lagutskottet vid 1907 års riksdag yttrade i anledning af de då

väckta motioner, som ligga till grund för ifrågavarande lag, bland annat:

»Motionärens förslag innehåller icke någon viss tidsgräns, efter

hvilken anteckning till lagfartsprotokollet om afsöndrad lägenhets egenskap

af knekttorp ej skulle göras.

Skulle en sådan tidsgräns utsättas, borde den väl bestämmas med

hänsyn till den tid, då indelningsverket i dess helhet kan väntas hafva

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 32.

upphört, men då en beräkning häraf för närvarande ej är möjlig och

ännu ett jämförelsevis stort antal rusthåll och rotar äro effektiva, har

utskottet ansett, att bestämmandet af en sådan tidsgräns, därest den

anses lämplig, bör blifva beroende af framdeles skeende lagstiftning.

Hvad ofvan anförts gäller emellertid endast de torp, som afsöndras,

efter det lagen trädt i kraft. Har ett knekttorp dessförinnan afsöndrats,

synes dess ägare, för vinnande af befrielse från inteckning, böra vara

skyldig; därom göra ansökan inom viss kortare tid, t. ex. före den 1

juli 1908.»

Då Riksdagen ansett sig kunna tillstyrka den ofvan förordade

anordningen, har Riksdagen förutsatt, att en sådan absolut tidsgräns

som den af 1907 års lagutskott afsedda förr eller senare skulle komma

att stadgas, eller med andra ord att hela den ifrågavarande lagstiftningen

inom en icke alltför aflägsen framtid kommer att upphäfvas.

Af den beräkning angående antalet i riket befintliga torp af ifrågavarande

beskaffenhet, som vid tillkomsten af förevarande lag inom lagutskottet

verkställdes, framgår, att antalet utgjort 25,278.

År 1909 inhämtades af en på föranstaltande af chefen för justitiedepartementet

verkställd utredning, att lagen då kommit till användning

i allenast omkring 1,500 fall.

Antalet effektiva rusthåll och rotar vid armén och båtsmanshållet

vid början af hvart och ett af åren 1904—1910 framgår af följande

sammanställning, som hållits Riksdagens lagutskott till hända:

! Effektiva rusthåll och rotar vid

År.

armén.

båtsmanshållet.

1904 .........

14,489

251

1905 .........

12,034

200

1906 .........

10,103

157

1907 .......

8,382

139

1908 ........

7,122

113

1909 .........

6,322

102

1910.........

5,758

92

Den sålunda skedda årliga minskningen i antalet torp kommer

naturligen att fortgå. För närvarande torde det emellertid vara synnerligen

vanskligt att fixera någon bestämd tidpunkt, då samtliga rotar,

som bär alses, äro ineffektiva. Riksdagen har därför ej ansett lämpligt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 32.

att någon för alla förhållanden gällande sluttid för begagnande af den

ifrågavarande rätten för närvarande utsättes.

_ Ehuru det synes Riksdagen tydligt, att den nu ifrågasatta lagändringen,

äfven utan att det uttryckligen utsäges, bör gälla till förmån

jämväl för dem, som vid tiden för ändringens ikraftträdande kunna

hafva försuttit den för närvarande stadgade tid för ansökning, hvarom

är fråga, har dock Riksdagen för undanröjande af all tvekan i sådant

afseende ansett detta böra uttalas i lagtexten.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen på grund af hvad

sålunda förekommit för sin del antagit följande

. Lag

om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 oktober 1907 angående

ryttare-, soldat■ och båtsmanstorps befriande i vissa fall från

ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 18 oktober 1907 angående

ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar

för inteckningar i stamhemmanet skall hafva följande ändrade

lydelse:

1 §•

1. År lägenhet afsöndrad från hemman och varder, då lagfart

sökes eller eljest, inför vederbörlig domstol styrkt, att lägenheten utgör

område, som vant till ständigt ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp anslaget,

må på ansökning af lägenhetens ägare anteckning om sådant

förhållande införas i lagfartsprotokollet.

2. Har sådan anteckning skett, vare lägenheten, där ej nedan

annorledes stadgas, fri från ansvar för inteckning för fordran, som meddelats

_ i stamhemmanet eller del däraf; och skall inteckningen oafkortad

gälla i återstoden af den intecknade fastigheten, ändå att med öfriga

rättägande ej är sålunda aftaladt.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet och skall äga

tillämpning jämväl i fråga om lägenheter, som dessförinnan upplåtits.

Stockholm den 17 mars 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.