Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om förslag till ändrad lydelse af 3 § 6 mom. i förordningen angående mantalsskrifning den 6 augusti 1894.
2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1911:52, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om förslag till ändrad lydelse af 3 § 6 mom. i förordningen angående mantalsskrifning den 6 augusti 1894.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrifvelse Nr 52.
Nr 52.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 april 1911.
— — — Andra Kammaren den 5 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion
om förslag till ändrad lydelse af 3 § 6 mom. i förordningen
angående mantalsskrifning den 6 augusti 1894.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 11.)
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion har bland annat föreslagits,
Riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i 3 § 6 mom.
af gällande mantalsskrifningsförordning, att statsråd måtte medgifvas
rätt att vara mantalsskrifven i den ort, där ban var bosatt, då ban utnämndes
till statsråd.
Motionärens förslag i ifrågavarande del afser således att åt ledamöter
af Andra kammaren från valkrets utom Stockholm, bvilka utnämnts
till statsråd, bereda fortfarande valbarhet i den valkrets, som
de tillhört vid tiden för utnämningen.
Det förhållande, att en till statsråd utsedd ledamot af Andra kammaren
kan gå miste om valbarhet i den valkrets, för hvilken han blifva
vald, torde vara en inom vårt politiska lif tämligen allmänt erkänd
olägenhet, som med tiden kan blifva alltmera omfattande. Ett afhjälpande
af denna olägenhet torde sålunda kunna betecknas såsom önskvärdt.
Mantalsskrifningsförordningens 3 § 6 mom. innehåller i sin nuvarande
afrättning ett andra stycke af följande lydelse:
Riksdagens skrifvelse Nr 52.
5
Enahanda stadgande gäller i afseende å den, som intagits å sjukvårdsinrättning
eller förbättrings- eller uppfostringsanstalt utom hemorten.
Då Riksdagen nu funnit, att i momentet bör införas en bestämmelse
rörande mantalsskrifningsort för statsråd, hvilken bestämmelse
lämpligen torde böra utgöra momentets andra stycke, följer häraf, att
nuvarande andra stycket måste omarbetas, så att det erhåller själfständig
affattning. Vid sådant förhållande synes skäl saknas att låta den
däri innehållna bestämmelsen kvarstå i sjätte momentet, utan bör densamma
införas såsom själfständigt sjunde moment med häraf påkallad
ändrad lydelse, hvarvid nuvarande sjunde skulle blifva ett åttonde
moment.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för sin del beslutat,
att i 3 § af förordningen angående mantalsskrifning den 6
augusti 1894 i stället för nuvarande 6 och 7 moment införa 6, 7 och
8 moment af följande lydelse:
6 mom. Den, som i och för arbete eller uppdrag af tillfällig
beskaffenhet eller i följd af uppdrag, lämnadt af Riksdagen, å annan
ort sig uppehåller, må ej af sådan anledning där mantalsskrifvas.
Ledamot af statsrådet, som afflyttar från den ort, hvarest han
vid utnämningen var bosatt, äger utan hinder häraf fortfarande vara
där mantalsskrifven.
7 mom. Den, som intagits å sjukvårdsinrättning eller förbättrings-
eller uppfostringsanstalt å annan ort, må ej af sådan anledning
där mantalsskrifvas.
8 mom. Den, som undergår frihetsstraff eller tvångsarbete, mantalsskrifves
inom det distrikt, i hvars mantalslängd han senast varit
uppförd, såvida icke under straff- eller tvångsarbetstiden sådana förhållanden
inträffat, att han på grund däraf bort, därest han vistats på
fri fot, annorstädes mantalsskrifvas. År fånge i enlighet med särskild
lag villkorligt irigifven, skall under tiden i fråga om mantalsskrifning
så anses, som vore han fortfarande intagen i straffanstalten.
Stockholm den april 1911.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.