Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väck motion om utsträckning i visst afseende af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes befogenhet att meddela förbud mot försäljning af brännvin.

1911-04-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:53, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väck motion om utsträckning i visst afseende af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes befogenhet att meddela förbud mot försäljning af brännvin.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 53.

Nr 53.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 april 1911.

— — — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väck motion

om utsträckning i visst afseende af Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

befogenhet att meddela förbud mot försäljning

af brännvin.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 13.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta sådan ändring i eller tillägg till gällande förordning

angående försäljning af brännvin, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande

måtte äga befogenhet att, efter därom gjord anhållan af de kommunala

myndigheterna, meddela ständigt förbud mot försäljning af brännvin

vissa veckodagar.

På framställning af nykterhetsfolkets centralkommitté i Sundsvall

beslöto Sundsvalls stadsfullmäktige den 15 oktober 1909 hos Eders

Kungl. Majrts befallningshafvande i Västernorrlands län utverka sådan

inskränkning i försäljningen af brännvin, att Sundsvalls utskänkningsbolags

utminuterings- och försäljningsställen skulle hållas stängda lördagar

samt dagen före helgdag. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förklarade genom utslag den 31 december 1909, att, som bestämmelsen

i 29 § 4 mom. i förordningen angående försäljning af

brännvin den 9 juni 1905, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande, då

särskilda omständigheter föranleda behof af försäljningstidens inskränk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 53.

ning eller utsträckning, äger därom förordna, icke kunde anses innebära

befogenhet för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att på sätt

stadsfullmäktige ifrågasatt meddela ständigt gällande förbud för utminutering

eller utskänkning af brännvin under viss söckendag i hvarje

vecka äfven vid andra tillfällen än dem, som afsåges i 28 § 2 mom.

af nämnda förordning, kunde framställningen icke vinna Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes bifall. Enligt resolution den 30 september

1910 fann Eders Kungl. Maj:t icke skäl göra ändring i Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes beslut.

Genom Eders Kungl. Maj:ts utslag i anförda mål synes vara i

visst fall fastslaget, att den Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

29 § 4 mom. af gällande brännvinsförsäljningsförordning gifna befogenheten

i fråga om »försäljningstidens inskränkning eller utsträckning» icke

omfattar rätt att för hel veckodag förbjuda detaljhandel med brännvin.

Vid sådant förhållande finner Riksdagen önskvärdheten af sådan rätt för

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande påkalla ändring i författningen.

Det torde nämligen icke kunna bestridas, att exempelvis å platser

med talrik arbetarbefolkning det kan vara för nykterheten gagneligt,

att försäljningsställena hållas stängda under gängse aflöningsdag eller

därpå följande dag.

Något principiellt hinder för den ifrågasatta utsträckningen af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes befogenhet kan ej heller anses

föreligga. Tvärtom synes densamma stå i full öfverensstämmelse med

grundprincipen för hela försäljningslagstiftningen, nämligen kommunernas

rätt att, där ej fråga är om tillfälliga rättigheter, hvarom i 16 §

brännvinsförsäljningsförordningen sägs, i första hand bestämma, huruvida

någon detaljhandel med brännvin alls skall få äga rum inom kommunen.

Det. ligger då också oneklingen en inkonsekvens däri, att en

kommun, enligt gällande bestämmelser, väl kan genom sin vetorätt förhindra

egentlig sådan handel öfver hufvud inom kommunen, men icke

skall kunna få genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande genomfördt

ett önskemål om allenast viss begränsning af densamma efter de

inom kommunen rådande särskilda förhållandena.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts har Riksdagen för

sin del beslutat,

1) att 29 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning

af brännvin skall från den dag, som Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

erhålla följande ändrade lydelse:

29 §. 1. Utminutering---eftermiddagen.

2. Utskänkning — — — aftonen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 53.

3. Under---gäster.

4. Där---förordna.

5. Kungl. Maj:ts befallningshafvande äger ock att på framställning

af kommunalstyrelse samt efter magistrats eller kommunalnämnds

hörande förordna, att å viss veckodag detaljhandel med brännvin skall

vara förbjuden.

6. Under gudstjänst skall utskänkningsställe alltid vara tillstängdt.

2) att i följd däraf 40 § i samma förordning samtidigt skall erhålla

denna lydelse:

Idkar---föryttra,

eller förbryter sig den, som till detaljhandel med brännvin berättigad

är, mot 29 § 3 eller 6 mom. eller mot 30 §,

böte---förlustig.

Utöfvar---nyss är sagdt.

Stockholm den 5 april 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, f. jtymans Eftertr. 1911,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.