Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, om viss ändring i gällande bestämmelser angående tullbehandling af sirap.

1911-04-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:54, Skrifvelse till Konungen, om viss ändring i gällande bestämmelser angående tullbehandling af sirap.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

1

Nr 54.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 6 april 1911.

— — — —• Andra kammaren den 6 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen, om viss ändring i gällande

bestämmelser angående tullbehandling af sirap.

(Bevillningsutskottets memorial nr 18.)

Till Konungen.

riksdagens uppmärksamhet har blifvit fäst på vissa under senaste

tid förekomna fall, då vid tullbehandling af sirap hittills tillämpad praxis

lär hafva frångåtts på sådant sätt, att betydande svårigheter vållats

importen. Det har nämligen förekommit, att samma slag af sirap,

som förut hänförts till tulltaxerubriken sirap och sålunda belagts med

tull af 10 öre för kilogram, af vederbörande tullmyndigheter tullbehandlats

såsom stärkelsesirap med en tullsats af 23,5 öre för kilogram.

Gällande tulltaxas bestämmelser angående tullbehandling af sirap

äro af följande lydelse:

Socker:

594. Sirap och melass..................................................... 1 kilogram 10 öre.

Anm. 1. Därest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet; skolande

Bihang till Rihsd. prat. 1941. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 19 Höft. (Nr 54.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

dock afseende ej fästas å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i vanlig

sirap af brun eller ljusbrun färg.

Anm. 2. Om ursprungsbevis för raffineradt och oraffineradt utländskt socker

gäller hvad i kung!, kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas.

Anm. 1 erhöll sin nuvarande lydelse år 1897. Dessförinnan hade

den följande affattning:

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet.

Anledningen, hvarför år 1897 det nuvarande tillägget till anmärkningen

infördes, var den, att vid tullbehandlingen af sirap då uppkommit

liknande svårigheter som nu yppat sig. Tullmyndigheternas uppmärksamhet

hade nämligen fästats därå, att sockersirap någon gång försatts

med dextros (stärkelsesocker eller stärkelsesirap). Då det visat sig

omöjligt att af sockersirapens utseende, smak eller konsistens bedöma,

huruvida dextros ingick i densamma, måste undersökning af varan

föranstaltas. Oafsedt den kostnad, sådana undersökningar förorsakade

statsverket, voro de därjämte till stort men för sirapsimporten, enär

importören icke vågade disponera öfver sin vara, förrän undersökningens

resultat blifvit honom delgifvet. Med hänvisning till dessa olägenheter

förordade generaltullstyrelsen, i afgifvet utlåtande i ett besvärsmål rörande

tullbehandling af sirap, sådan ändring i tulltaxan, att den noggranna

undersökning af sirap, som då befunnits nödvändig, icke vidare

skulle erfordras. Enklast och lämpligast skulle, anförde styrelsen,

detta mål ernås, därest tullsatsen å stärkelsesirap nedsattes till samma

belopp, som utginge för vanlig sockersirap, eller 10 öre för kilogram.

Skulle emellertid det höga tullskyddet för den inhemska tillverkningen

af stärkelsesirap befinnas vara för nämnda industri nödvändigt, ansåge

styrelsen de för sirapsimporten betungande undersökningarna äfvenledes

kunna upphöra, i händelse anmärkningen under tulltaxerubriken socker

erhölle den ändrade lydelse, som ofvan angifvits.

Sedan generaltullstyrelsens berörda utlåtande af Kungl. Maj:t remitterats

till bevillningsutskottet, uttalade utskottet i afgifvet memorial

i ärendet, att utskottet i likhet med tullstyrelsen ansåge ändring i hithörande

bestämmelser erforderlig. Af de utvägar, styrelsen för sådant

ändamål föreslagit, syntes emellertid den ena, eller att sänka tullen för

stärkelsesirap till samma belopp som utginge för sockersirap, ej böra

ifrågakomma. En dylik åtgärd borde så mycket mindre äga rum, som

hufvudsakliga råämnet för tillverkning af stärkelsesirap, nämligen stärkelse,

droge en tull af 20 öre för kilogram, eller dubbla beloppet af

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

den tull, som i sådant fall komme att gälla för den däraf beredda varan.

Säkerligen skulle all tillverkning af stärkelsesirap inom landet upphöra,

därest en så betydande nedsättning af tullen därå komme till stånd.

Däremot funne utskottet inga betänkligheter vid den andra af generaltullstyrelsen

föreslagna åtgärden eller att, i fråga om stärkelsesocker och

stärkelsesirap, upphäfva den eljest gällande bestämmelsen, att, om flere,

olika tullbeskattade slag af socker inkomme i ett kolli, tullafgift för hela

innehållet skulle beräknas efter den tullsats, som gällde för det högst

tullbeskattade sockerslaget, och, då det önskade resultatet härigenom

syntes kunna vinnas, ansåge sig utskottet därför böra tillstyrka den åt

styrelsen ifrågasatta förändringen af anmärkningen under rubriken socker.

Detta blef äfven Riksdagens beslut.

Berörda år 1897 införda ändring har ända till på senaste tid i

praktiken fyllt det med densamma afsedda syfte. Först i ofvan omförmälda,

nyligen inträffade fall hafva de från 1890-talet kända svårigheterna åter

uppträdt och inkommande sirapsartad vara förklarats skola draga tull

såsom stärkelsesirap. Härigenom hafva samma kostnader för statsverket

och samma olägenheter för importörerna uppkommit, som ofvan omnämnts

vid tal om förhållandena närmast före 1897 års ändring.

Under behandlingen af detta ärende inom Riksdagen har i vederbörlig

ordning begärts generaltullstyrelsens yttrande öfver frågan, huru

ifrågavarande bestämmelser måtte kunna affattas för att trygga den

fortfarande tillämpningen af förut gällande praxis, enligt hvilken handelsvaran

sirap, oafsedt dess sammansättning, hänförts till rubriken sirap.

Af den utredning, som i anledning häraf lämnats, vill Riksdagen här

anföra följande, som har afseende å frågan, såvidt den rör ifrågasatta

ändringar i nu gällande tulltaxa.

Sirapsimporten hos oss omfattar för närvarande fyra olika slag

af varan, nämligen:

1) s. k. kolonialsirap, som är brun eller grönbrun till färgen och

innehåller dextros till högst omkring 5 procent;

2) artificiell invertsirap, vanligen gul till färgen och mycket tjock

med ingen eller obetydlig dextroshalt, tillverkad af mindervärdigt hvitbetssocker

genom invertering med en syra, som sedan aflägsnas, hvarefter

lösningen inkokas till önskad tjocklek;

3) eu varietet af den under 2) nämnda, ljusare än denna till

färgen och beredd af raffinadsocker genom behandling med en syra,

t. ex. kolsyra, som efter inverteringen icke behöfver aflägsnas; samt

4) eu sirap, som håller eu stor procentsats dextros och som erhålles

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

genom blandning'' af stärkelsesirap med annan sirap eller ock med melass

af bättre eller sämre beskaffenhet.

Kolonialsirapen var ursprungligen så godt som den enda importerade

sirapssorten. Rubriken sirap i tulltaxan afsåg då ett tämligen

bestämdt föremål. All sirap tullbehandlades på samma sätt och var i

verkligheten ganska enahanda. Sedan hvitbetssockret på 1880-talet

börjat undantränga kolonialsockret från den europeiska marknaden och

de europeiska raffinaderierna mera allmänt måst öfvergå till raffinering

af uteslutande betsocker, hvarvid den erhållna sirapen blef alltför dålig

till matlagning, uppstod efter hand tillverkning af artificiell sirap af de

olika slag, som omförmälas under 2), 3) och 4) här ofvan. Importen af

den artificiella sirapen föranledde emellertid en viss osäkerhet vid tullbehandlingen.

Man började nämligen då fästa afseende vid huruvida

sirapen var tillsatt med stärkelsesirap eller stärkelsesocker, och eu tendens

gjorde sig gällande att hänföra sirap, så snart den innehöll någon afsevärd

procenthalt stärkelsesirap, till rubriken stärkelsesirap. Detta medförde

de ofvan närmare angifna, på 1890-talet uppträdande olägenheterna,

hvilka aflägsnades genom ofvannämnda, år 1897 vidtagna ändring i

tulltaxan.

Beträffande frågan, genom hvilka ändrade bestämmelser omhandlade

olägenheter vid tullbehandlingen nu lämpligen skulle kunna af hjälpas,

har i berörda utredning i hufvudsak följande framhållits. Det enda sättet,

hvarigenom man kunde undvika nödvändigheten af kemiska undersökningar,

vore att fastställa en och samma tullsats för sirap, melass och stärkelsesirap.

Härvid hade man emellertid att räkna med en annan svårighet,

som komme att uppstå i de fall, då blandningar af sirap och

stärkelsesirap infördes under namn af sirap, i det att sådana blandningar,

utöfver tullen, kunde komma att, jämlikt gällande sockerbeskattningsförordnings

1 § 2 inom., beläggas med sockerskatt. Nämnda stadgande

innehåller nämligen bestämmelsen, att till socker ej räknas sirap eller

melass, i hvilka sockerhalten är mindre än 70 procent af torrsubstansens

vikt, äfvensom att sockerhalten skall, i regel, utrönas genom direkt

polarisation. Den direkt polariserade sockerhalten i ifrågavarande blandningar

skulle vanligen på grund af dextros- och dextrinhalten komma

att öfverstiga 70 procent. Sålunda skulle icke ens med nu ifrågasatta

bestämmelser undersökningar af importerad sirap kunna helt undvikas.

Generaltullstyrelsen har nu förordat, att frågan löses på det sätt,

att ett visst maximum af dextroshalt fastställes såsom villkor för tullbehandling

så.som sirap. Styrelsen förbiser icke den härmed förenade

olägenheten, att kemiska undersökningar i de flesta fall ej kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

undvikas. Tydligt vore emellertid, yttrar styrelsen, att om tulltaxan

innehölle bestämda föreskrifter om en högst tillåten dextroskalt i en sirap

för att densamma skulle hänföras till sirap, de rättsliga förhållandena

mellan säljare och köpare därigenom blefve bättre tillgodosedda. För

att icke löpa risken att behöfva återtaga eu redan levererad vara läge

det gifvetvis i den utländska firmans intresse att icke leverera annan

vara än den köparen begärt, och å andra sidan kunde mottagaren vara

förvissad om, att den af honom rekvirerade varan icke komme att draga

annan tull än den beräknade. Det med remissen afsedda syftemålet

syntes ej kunna vinnas på annat sätt än att för den i sirap ingående dextrosen

bestämdes en maximiprocent för att varan skulle kunna hänföras

till sirap, med iakttagande likväl att denna procent ej sattes så hög,

att varan komme att falla under bestämmelsen i lagen om beskattning

af socker. De olika slagen af sirap, borde, syntes det styrelsen, sammanföras

i en gemensam anmärkning och maximihalten dextros bestämmas

till högst 20 procent af sirapens torrsubstans. För att i möjligaste

mån undvika de med en kemisk undersökning förenade olägenheterna

föreställde styrelsen sig, att ett af den utländska firman utfärdadt och

af svensk konsul i utskeppningsorten legaliseradt certifikat, upptagande

det ifrågavarande partiets dextroshalt, beräknad i procent af torrsubstansen,

skulle kunna användas till ledning vid tullbehandlingen.

I fråga om generaltullstyrelsens sålunda framställda förslag vill

Riksdagen till- en början erinra därom, att ordalydelsen i ofvan anförda

anm. 1 under rubriken socker näppeligen synes innefatta annan begränsning

i afseende å myckenheten af i varan ingående stärkelsesocker

eller stärkelsesirap, än att denna ingrediens icke får utgöra varans hufvudbeståndsdel.

Vid sådant förhållande har det icke synts tillrådligt

att utan eu grundligare utredning än tiden nu medgifvit inlåta sig på

frågan om eu begränsning af dextroshalten till en viss procent. 1 hvarje

fall saknas i den förebragta utredningen tillräcklig ledning för bedömande,

huruvida föreslagna 20 procent skulle vara den lämpliga

gränsen. Det har vidare synts Riksdagen tvifvelaktigt, huruvida det af

styrelsen föreslagna sättet för undvikande såvidt möjligt af kemiska

undersökningar kan vara lämpligt och erbjuda tillräcklig trygghet för

statsverket. I hvarje fall torde det vara nödigt att, innan så betydelsefulla

ändringar i hittills gällande bestämmelser vidtagas, frågan underkastas

en förnyad, allsidig och sakkunnig utredning, därvid det äfven

torde vara nödvändigt att tillse, huruvida sockerbeskattningsförordningens

nyssberörda bestämmelse kan i sådant sammanhang kräfva revidering

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrifvelse Ntr 54.

äfvensom i hvad mån den inhemska sockerindustriens intressen kunna

beröras af frågan.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts har det icke synts lämpligt,

att frågan redan nu löses på det af styrelsen föreslagna sättet. Det

är emellertid uppenbarligen af trängande behof påkalladt, att, innan

ofvan omförmälda, förnyade utredning kan resultera i erforderlig ändring

af gällande bestämmelser, de nuvarande svårigheterna för trafiken provisoriskt

afhjälpas, och detta torde enklast kunna åstadkommas genom

en anordning, enligt hvilken man återgår till de förhållanden, som ägt

rum från år 1897 intill senaste tid.

Ordalydelsen i ofvanberörda anm. 1 under rubriken socker synes,

såsom redan framhållits, i afseende å den mängd af stärkelsesocker* eller

stärkelsesirap, en sirapsartad vara får innehålla för att kunna tullbehandlas

såsom sirap, icke nödvändiggöra annan begränsning än att

stärkelsesocker eller stärkelsesirap icke får utgöra hufvudbeståndsdelen

i varan. Stadgandet i denna del torde därför icke behöfva lägga hinder

i vägen för tillämpningen af den praxis, som allt intill senaste tid

varit gällande. Möjligen kunna däremot svårigheter uppstå med anledning

af den föreskrift om varans färg, som berörda anmärkning innehåller.

Denna föreskrift torde nämligen kunna gifva anledning till den

tolkning, att ifrågavarande bestämmelse icke skulle vara tillämplig å

sådan sirap af gill eller ljusgul färg, som, enligt hvad ofvan är angifvet,

numera i stor omfattning importeras. På grund häraf finner Riksdagen,

att en provisorisk anordning, hvarigenom ur berörda anm. 1 orden »af

brun eller ljusbrun färg» uteslutas, bör vara ägnad att undanröja hvarje

hinder för stadgandets tillämpning i förut vanlig utsträckning.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, har Riksdagen

för sin del beslutat, att anm. 1 under rubriken socker i nu gällande

tulltaxa skall från och med den dag, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

erhålla följande ändrade lydelse:

y>Anm. 1. Därest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag,

underkastade olika tullafgifter, tillämpas den högre tullsatsen för

hela innehållet; skolande dock afseende ej fästas å stärkelsesocker eller

stärkelsesirap, som ingår i sirap.»

Med anmälan härom får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t ville snarast möjligt förordna om beslutets trädande i kraft.

Därjämte anhåller Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t ville låta

verkställa erforderlig ytterligare utredning af frågan, hvilka förändringar

i tulltaxan och soekerbeskattningsförordningen tilläfventyrs må vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 54.

påkallade för att på ett för importen såväl som för statskassan och den

inhemska sockerindustrien tillfredsställande sätt ordna de afgifter, som

åligga sirap och sirapsblandningar vid införsel från utlandet, äfvensom

för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 6 april 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.