Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1911-05-30 · 56 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:6, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

1

Nr 6.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 30 maj 1911.

— —• — — Andra kammaren den 30 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande

anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 6, 44, 86, 90, 94, 96, 103

och 110 samt memorial nr 38.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel,

innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bihang till R.ilc&d. prot. 1011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. G Iläft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Ordinarie anslag.

Regeringsrätten.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd ock behof har Eders Kungl.

Maj:t under sjätte kufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att

godkänna sådan ändring i den år 1909 för regeringsrättens vaktmästare

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt vaktmästarens lön ej blott efter

5 år med 100 kronor, utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100

kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade.

I enlighet med hvad Riksdagen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel beslutat i fråga om ändrade bestämmelser

om ålderstillägg åt högsta domstolens vaktmästare har Riksdagen

godkänt sådan ändring i den år 1909 för regeringsrättens vaktmästare

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklarats kunna

efter 5 år höjas med 100 kronor samt vaktmästarens lön ej blott efter

5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,

äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan

förhöjning blifvit stadgade.

Landsstaterna i länen.

2:o) Under punkt 2 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1908 för tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna fastställda aflöningsstat, att lönen

för de därå uppförda vaktmästare förklaras kunna höjas ej blott efter

5 år med 100 kronor, utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100

kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning

bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade.

Riksdagen har godkänt sådan ändring i den år 1908 för tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna fastställda aflöningsstat, att lönen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

för de därå uppförda vaktmästare förklarats kunna höjas ej blott efter

5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,

äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan

förböjning blifvit stadgade.

3:o) Uti punkt 3 af denna kufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen, att anslaget till landsstaterna i länen måtte, med anledning

af de i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden den

13 januari 1911 omförmälda boställens indragning, böjas med 1,665

kronor.

Riksdagen har med anledning af de i statsrådsprotokollet öfver

civildepartementsärenden den 13 januari 1911 omförmälda boställens

indragning, böjt anslaget till landsstaterna i länen med 1,665 kronor.

Genom hvad Riksdagen under denna punkt beslutat, kommer anslaget

till landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor reservationsanslag)

att böjas från 3,066,970 kronor till 3,068,635 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

4:o) Eders Kungl. Maj:t, som under punkt 4 i denna kufvudtitel

föreslagit Riksdagen att i afvaktan å den proposition angående lönereglering

för väg- och vattenbyggnadstyrelsen, Eders Kungl. Maj:t skulle

aflåta till Riksdagen, tills vidare förslagsvis beräkna en böjning af anslagstiteln

till väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservationsanslag

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvartdera å 45,000 kronor) med 60,000 kronor eller från 179,400

kronor till 239,400 kronor, bar sedermera uti en den 7 april innevarande

år till Riksdagen aflåten proposition (nr 196) under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma

dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till aflöningsstat

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande distriktstjäustemän,

att tillämpas från och med år 1912, äfvensom de i protokollet

angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i samma

stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder ordinarie

befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och

vattenbyggnadsdistrikten, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, hvilka

icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja öfvergå till

den nya aflöningsstaten samt underkasta sig de för aflöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem,

dels höja det i riksstatens anslag till väg- och vattenbyggnadsstaten

ingående aflöningsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte

därunder lydande distriktstjänstemän från 86,400 kronor med 47,600

kronor eller sålunda till 134,000 kronor,

dels till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1911, utöfver det af Riksdagen för samma år

för ändamålet beviljade anslaget å 15,400 kronor, å extra stat för år

1912 anvisa 5,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under

år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet,

och dels för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel på extra stat för år 1912 anvisa 6,000 kronor att för ändamålet

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Riksdagen har vid pröfning af frågan om lönereglering för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande distriktstjänstemän i likhet

med departementschefen fäst sin uppmärksamhet å den omgång, som

är förenad med handläggningen af de ärenden, hvilka enligt nu gällande

bestämmelser beredas gemensamt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen, och håller jämväl för sin del före, att en förenkling

och besparing af arbetskrafter otvifvelaktigt skulle vinnas, om dessa

ärenden bereddes uteslutande af det ena ämbetsverket. Då emellertid

fråga härom redan är föremål för särskilda utredningar, har Riksdagen

icke velat föregripa desamma, utan allenast velat uttala önskvärdheten

däraf, att vid frågans utredning måtte fästas tillbörlig uppmärksamhet

å den besparing i förrättningskostnader, som skulle vinnas, om den

besiktning af de till ämbetsverkens gemensamma handläggning hörande

afdiknings-, odlings- och frostminskningsföretag, som nu verkställes

af de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lydande distriktstjänstemännen,

öfverlämnades åt landtbruksingenjörerna, hvilkas tjänstgöringsdistrikt

äro af vida mindre omfattning än de förenämnda distriktstjänstemännens.

Visserligen skulle dessa ärendens öfverflyttande till ensam

beredning af landtbruksstyrelsen komma att medföra en viss förändring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr (i.

o

med afseende å de distriktstjänstemännen åliggande skyldigheter, men då

förändringen i allt fall torde blifva af ringa betydelse, bär Riksdagen

icke ansett nödvändigt att göra den nu ifrågasatta löneregleringen beroende

af dessa utredningar. Vid sådant förhållande och då det icke

heller synes föreligga några andra skäl att längre uppskjuta denna lönereglering,

bar Riksdagen ansett densamma nu böra upptagas till ompröfning.

Vid den närmare granskning, som Riksdagen ägnat Eders Kung!.

Maj:ts särskilda förslag i ämnet, har hvad Eders Kungl. Maj:t däri föreslagit

icke gifvit Riksdagen anledning till någon anmärkning.

Såsom förutsättning för tillämpning af den blifvande aflöningsstaten

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde emellertid, i likhet med hvad

som i allmänhet skett i fråga om de nyreglerade ämbetsverken, böra

uppställas, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje

söckendag.

I sammanhang härmed har Riksdagen emellertid velat framhålla, att

Riksdagen, i likhet med löneregleringskommittén, fäst sin uppmärksamhet

å den uti § 12 af gällande taxa på arfvode för förrättningar, som verkställas

af tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, meddelade

bestämmelsen, enligt hvilken dagarfvode för biträde åt förrättningsmannen

skall, då sådant dagarfvode är medgifvet, utgå med 13 kronor,

om biträdet är distriktsingenj ör eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren,

men med högst 9 kronor, om biträdet är annan af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen godkänd ingenjör. Riksdagen, som, lika med

kommittén, funnit det olämpligt, att d a gar fvo det utgår med högre belopp,

om biträdet är officer i väg- och vattenbyggnadskåren än om han,

frånsedt distriktsingenj ör, är annan af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkänd ingenjör, förutsätter, att en ändring härutinnan kommer till

stånd i samband med en blifvande omarbetning af arfvodestaxan för

distriktstj änstemännen.

Slutligen har Riksdagen, som inhämtat, att fråga föreligger om upphäfvande

af väg- och vattenbyggnadskåren, funnit sig böra framhålla,

att Riksdagen, jämväl för det fall att ett dylikt upphäfvande icke skulle

komma till stånd, ansett det böra ifrågasättas, huruvida icke sambandet

mellan vissa officersbeställningar vid väg- och vattenbyggnadskåren samt

vissa beställningar vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller därunder

lydande distriktsförvaltningar bör upphöra.

På grund af hvad sålunda förekommit har Riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

dels godkänt följande aflöningsstat för väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen

jämte därunder lydande distriktstjänstemän, att tillämpas från

och med år 1912:

K r c

ii o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pennin-

tillägg.

gar.

j Öfverdirektören och chofen........

6,200

2,800

1,000

10,000

| 1 byråchef och ledamot............

5,000

2,500

600

8,100

1 Efter 5 år kan lönen höjas i

1 » » »)

5,000

2.500

600

8,100

j med 600 kronor.

1 byrådirektör och ledamot......

3,600

1.800

400

5.800

| Efter 5 år kan lönen höjas

1 förste bvråingenjör...............

3,600

1,800

400

5,800

^ med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

1 » ». ..............

3,600

1,800

400

5,800

! kronor.

1 byråingenjör........................

2,200

1,500

300

4,000

1 2 byråingenjörer.....................

4,400

3,000

600

8,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10 år

| 1 notarie ..............................

2,200

1.500

300

4,000

med ytterligare 500 kronor

1 registrator, tillika aktuarie ...

2,200

1,500

300

4,000

och efter 15 år med än yt- !

terligare 500 kronor.

1 revisor och bokhållare .........

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde..................

600

450

150

1,200

[ med 200 kronor och efter !

4 kvinnliga biträden ..............

2,400

1,800

600

4,800

| 10 år med ytterligare 200 !

kronor.

1 förste vaktmästare................

900

450

150

1,500

( Efter 5 år kan lönen höjas j

\ med 100 kronor.

1 vaktmästare........................

1 » ........................

700

700

350

150

1,200

^ Efter 5 år kan lönen höjas

l med 100 kronor och efter

350

150

1,200

| 10 år med ytterligare 100

kronor.

Till arfvoden åt ingenjörsbiträ- den och amanuenser, gratifika- tioner åt extra tjänstemän och

extra vaktmästare, godtgörelse

åt tillfälliga rit- och skrif-

biträden samt vikariatsersätt- ningar................................

—

—

—

26,500

1 distriktschef........................

3,000

—

—

3,000

5 distriktschefer.....................

15,000

—

—

15,000

1 distriktsingenjör..................

1,500

—

—

1,500

7 distriktsingenjörer...............

10.500

—

—

10.500

Summa

—

134,000

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Anm. 2. Pensionsundcrlaget för distriktschef skall utgöra 4,000 kronor och för distriktsingenjör

2,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skri/velse Nr 6.

7

dels beslutat, att under denna aflöningsstat skall införas följande

bestämmelse:

Denna aflöningsstat träder i kraft den 1 januari 1912 under förutsättning,

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom att

samtliga ordinarie tjänsteinnehafvare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst

sex timmar hvarje söckendag;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningssstaten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

A) beträffande ordinarie befattningshafvare i styrelsen:

att innehafvare af ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom

därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att detsamma ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller

därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas

till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i väg- och v ätten by ggn ad s s ty r el s en

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot

i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af

hvad slag som helst, såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl.

Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan befattning, väg-och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattuingshafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ieke får

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

åtaga sig byggnadsarbetens utförande på entreprenad eller mottaga anställning

i entreprenörs tjänst;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

till befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och

behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstilllägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

bestrida densamma, mot åtnjutande i förstnämnda

fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest

af däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår

;

att emellertid, därest ledamot af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till följd af tjänsteresa eller för handläggning af särskilda ärenden

är under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning,

tjänsteman af lägre grad skall vara pliktig att utan särskild

ersättning sköta de till ledamotsbefattningen hörande löpande göromål;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan

äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern biff vit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställdt hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och antages till biträde

å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till

o-odo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos sty
O

''

relsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af öfverdirektören, byråcheferna, byrådirektören

och förste byråingenjörerna en hvar under en och en half månad

samt af byråingenjörerna, notarien, registrator^ revisorn och bokhållaren

samt de kvinnliga biträdena enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af öfverdirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Höjt.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

B) beträffande de ordinarie tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten:

att distriktschef och distriktsingenjör skola vara underkastade såväl

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom sitt distrikt, eller

jämkning i åligganden, som ock den reglering af tjänstgöringsområde,

som kunna varda föreskrifna;

att med ordinarie befattning som distriktschef eller distriktsingenjör

icke må förenas annan tjänstebefattning eller uppdrag, som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, etter pröfning, finner inverka hinderligt för

tjänstgöringen såsom distriktschef eller distriktsingenjör; åliggande det

distriktschef eller distriktsingenjör, innan han åtager sig annan tjänstebefattning

eller uppdrag, att gorå anmälan i ämnet hos väg- och vattenbyggnadsstj"

relsen;

att distriktschef eller distriktsingenjör icke får åtaga sig byggnadsarbetens

utförande på entreprenad eller mottaga anställning i entreprenörs

tjänst;

att distriktschef eller distriktsingenjör, som åtnjuter tjänstledighet,

skall. till vikarien afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af

vikarien verkställda tjänstegöromål;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver arfvode enligt

taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

i att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i. häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något

däraf;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6. 11

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därelter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; dock att tjänstinnehafvare

skall vara pliktig underkasta sig de förändrade bestämmelser,

som kunna varda meddelade i afseende å, de för rätt till hel pension

stadgade lefnads- och tjänstår och den därpå grundade skyldighet att

från tjänsten afgå; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja distriktschefs- eller distriktsingenjörsbefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och

vattenbyggnadsdistrikten, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja öfvergå till

den nya aflöningsstaten samt underkasta sig de för aflöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels höjt det i riksstatens anslag till väg- och vattenbyggnadsstaten

ingående aflöningsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte

därunder lydande distriktstjänstemän från 86,400 kronor med 47,600

kronor eller sålunda till 134,000 kronor;

dels till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1911, utöfver det af Riksdagen för samma ar

för ändamålet beviljade anslaget å 15,400 kronor, å extra stat för år

1912 anvisat 5,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under

år 1911 af tillgängliga medel utanordna beloppet; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

dels för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel, på extra stat för år 1912 anvisat 6,000 kronor att för ändamålet

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Postverket.

5:o) Under punkt 5 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att förklara, att det i riksstaten upptagna

anslaget till postverket, för år 1911 förslagsvis bestämdt till 21,690,000

kronor att utgå direkt af postmedlen, skall ur riksstaten utgå.

Öfver denna framställning, som af Riksdagen bifallits, anmäler

Riksdagen i annan skrifvelse sitt beslut.

Telegrafverket.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte förklara,

att det i riksstaten upptagna anslaget till telegrafverket, för år 1911 förslagsvis

bestämdt . till 13,020,000 kronor att utgå direkt af telegrafmedlen,

skall ur riksstaten utgå.

Öfver denna framställning, som af Riksdagen bifallits, anmäler

Riksdagen i annan skrifvelse sitt beslut.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Aflidicin al styr elsen.

7 :o) Under punkt 7 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t vidare

föreslagit. Riksdagen att dels godkänna det enligt statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden den 13 januari 1911 tillstyrkta förslag

till aflöningsstat för medicinalstyrelsen att tillämpas från och med år

1912, äfvensom de i statsrådsprotokollet angifna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning i medicinalstyrelsen, skall vara pliktig att

underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af befattningar i medicinalstyrelsen, hvilka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

13

icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta sig- den

nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänst-''

innehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem; dels medgifva, att, därest tillförordnade medicinalrådet,

öfverläkaren vid Västerviks hospital Gustaf Richard Stenbeck utnämnes

till medicinalråd och byråchef å den nya staten, han må för åtnjutande

af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, han därförinnan på grund

af nådigt förordnande uppehållit medicinalrådsämbete, samt att extra

vaktmästare, som vid den nya statens ikraftträdande är anställd hos

medicinalstyrelsen och antages till vaktmästare å denna stat, äger att

för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo den tid, han därförinnan

tjänstgjort såsom extra vaktmästare mot ersättning från särskilt

af Eders Kung!. Maj:t och Riksdagen anvisadt anslag; dels ock höja

det i riksstaten uppförda anslaget till medicinalstyrelsen från 95,550

kronor med 42,050 kronor eller sålunda till 137,600 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har denna framställning

icke af Riksdagen bifallits.

Statsmedicinska anstalten.

8:o) Under punkt 8 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att medgifva, att arfvodet till assistenten vid statsmedicinska

anstaltens medicinskt-bakteriologiska afdelning må från

och med år 1912 höjas från 2,000 kronor till 3,000 kronor, dock att

förmånen af fri bostad skall bortfalla, samt för sådant ändamål höja

anslaget till statsmedicinska anstalten från 54,200 kronor med 1,000

kronor till 55,200 kronor.

Riksdagen, som finner den föreslagna arfvodesförhöjningen åt ifrågavarande

assistent skälig, har medgifvit, att arfvodet till assistenten

vid statsmedicinska anstaltens medicinskt-bakteriologiska afdelning må

från och med år 1912 höjas från 2,000 kronor till 3,000 kronor, dock

att förmånen af fri bostad skall bortfalla, samt för sådant ändamål höjt

anslaget till statsmedicinska anstalten från 54,200 kronor med 1,000

kronor till 55,200 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Förste provinsialläkare och provinsialläkare.

9:o) Under punkten 9 af denna kufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att dels godkänna det enligt statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden den 13 januari 1911 tillstyrkta förslag

till aflöningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att

tillämpas från och med år 1912, äfvensom de uti statsrådsprotokollet

angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i samma stat

upptagna aflöningsförmåner; dels förklara, att enhvar, som med eller

efter ingången af år 1912 tillträder befattning såsom förste provinsialläkare

eller provinsialläkare, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande innehafvare

af befattningar såsom förste provinsialläkare eller provinsialläkare,

hvilka icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem; dels ock upptaga

det under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande stater uppförda

anslaget till provinsialläkarna under förändrad rubrik till »förste

provinsialläkarna och provinsialläkarna» samt höja detsamma från 399,300

kronor med 490,500 kronor till 889,800 kronor.

I sammanhang med förevarande förslag har Riksdagen till behandling

förehaft en till Riksdagen den 13 januari 1911 afbiten proposition, nr 32,

däri Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag begärt Riksdagens

yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till ändringar i gällande

taxa för arfvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild

sjukvård och för intyg, meddelade på enskild begäran, äfvensom för

tjänstförrättningar, verkställda enligt gällande instruktion eller myndighets

uppdrag; samt förklarat sig vilja efter emottagande af Riksdagens

svar, företaga den slutliga pröfningen af samma förslag och förordna

om utfärdande af ny författning i ämnet.

Det propositionen bilagda förslaget till ändringar i taxan är af följande

lydelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

15

Förslag till ändringar i gällande taxa för arfvode åt vissa i civil tjänst

anställda läkare för enskild sjukvård ock för intyg, meddelade på

enskild begäran, äfvensom för tjänstförrättningar, verkställda

enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag.

A. För enskild sjukvård och på enskild begäran meddelade intyg.

§ I
1.

Förste provinsialläkare, som tillika är provinsialläkare, provinsial-,

extra provinsial- eller biträdande provinsialläkare, eller vikarie

för sådan läkare äger att för enskild sjukvård, som inom distriktet

lämnas, äfvensom för intyg, som på enskild begäran meddelas, erhålla

arfvode och i särskilda fall reseersättning enligt här nedan gifna bestämmelser,

där ej högre arfvode erbjudes.

2. När i denna taxa lämnas fritt åt läkaren att mellan vissa

ängifna gränser själf bestämma arfvodets belopp, skall lian härvid taga

hänsyn så väl till sjukdomsfallets natur samt det arbete, läkaren därpå måst

nedlägga, som ock till den betalning sskyldiges förmåga att utgöra arfvodet,

dock må af personer i ringa förmögenhetsvillkor, såsom stat- eller annat

tjänstfolk och andra med dessa i ekonomiskt hänseende likställda, under alla

förhållanden endast det lägsta beloppet fordras.

§ 2-

1. Rådfrågas läkaren i sin bostad eller annorstädes, utgår arfvodet

för rådfrågningen, vare sig recept af läkaren meddelas eller icke, med

1—3 kronor. För förnyelse af recept utan särskild rådfrågning utgör arfvodet

50 öre.

2. Det i mom. 1 bestämda arfvode för rådfrågning utgår icke vid

sjukbesök, hvarom här nedan stadgas; och må sådant arfvode ej heller

beräknas, därest vid sjukbesök på afstånd från läkarens bostad. Överskjutande

en hälg mil läkaren rådfrågas af någon, som tillhör samma

hushåll som den sjuke.

§ 4‘

Ofverstiger vid sjukbesök våglängden till den sj like från läkarens

bostad eller annat ställe inom distriktet, därifrån resan anträdes, två

kilometer, utgår arfvodet, för besök på afstånd ej öfverstigande en half

mil, med 5 kronor samt, för besök på längre afstånd, med ytterligare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

1 krona 50 öre—3 kronor för hvarje öfver skjutande börjad half mil

intill fyra mil och därefter med 1 krona 50 öre för hvarje Överskjutande

börjad mil af våglängden till den sjuke, utan rätt för läkaren till särskilt

arfvode för återfärden.

§ 6-

1. Begagnar läkaren, där han ej med skjuts befordras, för resa

vid sjukbesök på afstånd öfverstigande två kilometer eller för del af

sådan resa, järnväg eller ångfartyg, eller måste vid besök på sådant afstånd

vägen eller någon del däraf tillryggaläggas på båt, till häst eller

till fots, skall arfvodet för besöket beräknas efter den tid, som för färden

åtgår, sålunda att arfvodet utgår med 2—3 kronor för hvarje börjad

timme, intill tio timmar, och för längre tid med 1 krona för hvarje

börjad timme, dock att arfvodet för sådan resa icke i något fall må

understiga 5 kronor; skolande denna beräkningsgrund tillämpas jämväl

om skjuts jämte något af nu nämnda fortskaffningssätt användes. Vid

bestämmandet af den tid, som för färden åtgått, inberäknas äfven den

tid läkaren måst under färden afvakta järnvägs- eller ångfartygslägenhet;

ägande dock den betalningsskyldige att, där han vill undgå kostnaden

för väntetid under hemfärden, själf ombesörja läkarens fortskaffning

till hans hem. Däremot inberäknas icke den tid, som åtgår för

nattlogi, som i mom. 2 sägs.

2. Vid resa, hvarom i denna paragraf förmäles, tillkommer läkaren

utom arfvode äfven reseersättning för färd på järnväg efter afgift för

plats i första klassens vagn och för färd på ångfartyg efter afgift för

enkel hyttplats eller, när hytt ej förekommer, en salongsplats; börande,

därest läkaren måste själf ombesörja färd med båt, häst eller skjuts,

honom ersättas stadgad eller, där taxa icke finnes, betingad lega. Har

läkaren haft utgift för transport af reseeflekter eller, vid sjukbesök på

afstånd öfverstigande fyra mil, för nattlogi, skall sådan utgift honom

godtgöras.

§ 7.

1. Varder läkaren under resa för ett sjukbesök anmodad att efter

besöket med afvikande från eller fortsättning af vägen besöka annan

sjuk, skall för hvarje sådant ytterligare sjukbesök arfvode, efter de i § 3

inom. 1, § 4 och § 6 mom. 1 stadgade grunder, utgå såsom för ny resa;

och vare den, som kallat läkaren till det senare besöket, skyldig att, vid

afvägen eller där den nya vägen börjar, antingen hämta läkaren samt

ombesörja hans hemfärd eller ock utgifva reseersättning efter ofvan stadgade

grund.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens slcrijvelse Nr 6.

17

2. Skall, då flera på förhand af talade sjukbesök i ett sammanhang

företagas, läkarens arfvode, enligt hvad i § 6 sägs, för något eller några

af besöken beräknas efter tid, gäller samma beräkningsgrund för hela

reseturen, dock så att för hvarje sjukbesök ett arfvode af minst 3 kronor

utgår; skolande arfvodet mellan de betalningsskyldiga fördelas efter den

tid, som åtgått för färden till och från hvarje särskildt sjukbesök, och

svare hvar för den hämtningsskyldighet eller reseersättning, som efter

ofvan stadgade grunder på honom belöper.

§ 8.

För läkarens biträde vid barnförlossning skall, utöfver förut stadgade

arfvode och reseersättning, där sådan ifrågakommer, betalas ytterligare

arfvode från och med 5 kronor till och med 25 kronor.

§ n.

1. Har kommun åtagit sig att betala läkarevård för vissa fattiga

eller mindre bemedlade medlemmar af kommunen och företes inför

läkaren därom af kommunalnämnds ordförande utfärdadt intyg, utgår

arfvodet för all sådan läkarvård med endast tre fjärdedelar af det här

ofvan för hvarje särskildt fall stadgade lägsta arfvodesbelopp.

2. Varder läkaren till sådant sjukbesök, som i mom. 1 afses, ej

hämtad, må resa på kommunens bekostnad af läkaren företagas, endast

såvida medgifvande därtill af kommunalmyndigheten lämnats.

3. För likvids erhållande i fall, hvarom i denna paragraf sägs,

äger läkaren att, med bifogande af lämnade intyg, kvartalsvis till kommunalmyndigheten

ingifva räkning å läkaren tillkommande arfvode och

reseersättning.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 17 maj 1903, att Kungl. Maj:t måtte dels låta

utreda, i hvad mån den nuvarande läkardistriktsindelningen i riket vore

otidsenlig och olämplig, dels låta uppgöra förslag till omreglering af

denna distriktsindelning i afsikt att bättre än hittills främja hälso- och

sjukvården å landsbygden, dels ock vidtaga de åtgärder, som af en

sådan utredning och af ett sådant förslag kunde föranledas. Sedan Kungl.

Maj:t i följd af denna Riksdagens skrifvelse tillsatt en kommitté med

uppdrag att verkställa den sålunda äskade utredningen samt därefter

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet, afgaf kommittén sitt betänkande

den 17 juli 1907. På detta betänkande är Eders Kungl. Maj:ts

nu föreliggande förslag i hufvudsak grundadt. Då kommittén byggt

sitt förslag till läkarväsendets ordnande på de grunder, som för när
Bihang

till Bilcsd. grof. t911. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. ti Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

varande äro bestående, har också det kungliga förslaget blifvit till sina

hufvudprinciper fotadt på samma grunder, och är det nya, som innefattas

i såväl kommitténs som Eders Kungl. Maj:ts förslag, hufvudsakligen:

förste provinsialläkar- och provinsialläkartjänsternas fullständiga särskiljande

från hvarandra, utom i vissa mindre län, väsentlig ökning af

provinsialläkarnas antal samt förändrade lönestater för förste provinsialläkare

och provinsialläkare.

Hvad då till en början vidkommer organisationen af förste provinsialläkartjänsterna

har Eders Kungl. Maj:t såsom nämnts i princip föreslagit

dessa befattningars fullständiga särskiljande från provinsialläkartjänsterna.

Det arbete för den allmänna hälsovården, som enligt förslaget skulle tillkomma

förste provinsialläkarna, har nämligen synts vara alltför omfattande

och betungande för att, utan ettdera^ åsidosättande, kunna förenas med

provinsialläkarens jämväl maktpåliggande arbete i den enskilda sjukvårdens

tjänst. Emellertid har Eders Kungl. Maj:t liksom ock kommitténs majoritet,

med hänsyn i främsta rummet till den afsevärda kostnad ett sådant

till fullo genomfördt särskiljande skulle medföra, ansett denna reform

lämpligen böra tills vidare begränsas till de län, där behofvet af själfständiga

förste provinsialläkarbefattningar visat sig mest påfallande.

Efter jämförelse mellan rikets samtliga län och med afseende fäst å förste

provinsialläkarnas ämbetsverksamhet, hafva länen uppdelats i två grupper,

den ena omfattande 16 större och ur läkarsynpunkt mera svårskötta

län och den andra 8 mindre och mera lättskötta. I de till förra gruppen

hörande län, nämligen Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Ålfsborgs, Skaraborgs,

Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gäfleborgs, Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län har reformen ansetts ej längre kunna undanskjutas,

under det att den beträffande de 8 återstående länen ansetts

kunna tills vidare anstå.

I detta afseende hade inom kommittén två ledamöter reserverat

sig, under yrkande att särskiljandet skulle utsträckas till samtliga förste

provinsialläkardistrikt, af hvilka dock vissa skulle bildas genom sammanförande

af två län till ett distrikt.

Då Riksdagen, som är af den mening, att arbetet såväl för den

allmänna hälsovården som för den enskilda sjukvården är af alltför

stor betydelse för att få i något afseende åsidosättas, jämväl delar den

af departementschefen uttalade uppfattning angående svårigheten att

utan ettdera arbetets tillbakasättande förena förste provinsialläkarens

och provinsialläkarens åligganden, anser sig Riksdagen följaktligen böra

i princip godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag att särskilja dessa tjänster.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Förenämnda reservanter i kommittén hafva äfven sökt göra gällande

lämpligheten af ett förbud för förste provinsialläkarna att utöfva

enskild praktik, en uppfattning som emellertid ej delats vare sig af

medicinalstyrelsen, som framhållit, att ett dylikt förbud skulle kunna

leda till dessa läkares trakasserande för helt tillfälligt och jämväl lofvärdt

utöfvande af läkaryrket, eller af departementschefen, som ansett

det ifrågasatta förbudet så mycket mindre lämpligt, som förste provinsialläkaren

just genom att utöfva enskild praktik i den omfattning,

hans hufvudsakliga tjänståligganden sådant medgifva, blefve bättre i

tillfälle att skaffa sig ingående kännedom om befolkningens lefnadsförhållanden

och. vanor, något som gifvetvis vore af stor betydelse för

honom i hans ämbetsutöfning såsom målsman för den allmänna hälsovården.

De skäl som sålunda anförts mot det ifrågasatta förbudet hafva

synts Riksdagen väl grundade.

I fråga om förste provinsialläkarinstitutionen är det egentligen endast

i ännu ett afseende, som olika meningar gjort sig gällande, nämligen

i fråga om skyldighet för förste provinsialläkaren att verkställa

de i lagen angående minderårigas och kvinnors användande till arbete

i industriellt yrke den 17 oktober 1900 föreskrifna, årligen återkommande

besiktningarna å minderåriga vid arbetsplatserna. Kommittén

hade föreslagit skyldighet för förste provinsialläkarna att efter Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förordnande verkställa dylika besiktningar.

Detta kommitténs förslag har rönt motstånd. Man har

nämligen velat göra gällande, att ifrågavarande besiktningar till följd

af de med desamma förenade långa resor skulle blifva för förste

provinsialläkaren alltför tidsödande äfvensom att de, med hänsyn till

det obetydliga utbyte beträffande ökad kunskap och erfarenhet, som

de gåfve, innebure ett ödslande med dyrbar och på annat håll inom

tjänsten erforderlig kraft. Departementschefen, som anslutit sig till

kommitténs förslag, har därvid framhållit den stora fördelen af, att

dessa besiktningar i så stor utsträckning som möjligt utfördes af samme

läkare, äfvensom anfört, att, då förordnande angående ifrågavarande

besiktningar meddelades af Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande,

det ej behöfde befaras att sådant uppdrag lämnades en förste provinsialläkare,

hvars tid ej medgåfve arbetets utförande. Jämväl i detta

afseende finner Riksdagen skäl biträda departementschefens mening.

Hvad därefter vidkommer provin sialläkartjänsterna innefattar det af

Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget den förändring, att antalet sådana

tjänster skulle ökas med 50 eller från 139 till 189, och skulle

detta antal fördela sig på de särskilda länen på följande sätt:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Folkmängd

Areal i

kvadratmil.

Antal provinsialläkardisti-ikt.

Län.

den 31 dec.

1909.

För

närvarande.

Enligt

kommitténs

förslag.

Enligt

departements-

chefens

förslag.

Stockholms .............

220,152

78,44

5

8

8

Uppsala ..............................

127,561

53,13

4

3

3

Södermanlands.....................

175,861

68,06

8

7

8

Östergötlands ......................

291,507

110,46

6

9

9

Jönköpings .........................

213,072

115,22

6

7

7

Kronobergs .........................

158,226

99,10

4

6

6

Kalmar ...............................

228,066

115,43

9

10

10

Gottlands .........................

54,849

31,60

3

3

3

Blekinge..............................

149,625

31,14

3

4

4

Kristianstads ......................

226,710

63,46

6

7

7

Malmöhus ..........................

370,116

48,29

5

7

7

(utom staden Malmö)

Hallands..............................

147,308

49,21

3

4

4

Göteborgs och Bohus............

211,257

50,47

6

7

7

(utom Göteborgs stad)

Alfsborgs ...........................

286,429

127,29

8

11

12

Skaraborgs..........................

240,779

84,80

6

8

8

Värmlands........................

259,235

193,24

9

10

10

Örebro ...............................

206,013

91,24

5

7

7

Västmanlands .....................

153,050

67,40

3

4

4

Kopparbergs.......................

232,642

298,4 9

6

10

10

Gäfleborgs...........................

252,643

197,24

5

8

8

Västernorrlands ..................

248,533

255,82

7

10

10

Jämtlands ..........................

117,021

509,72

7

11

11

Västerbottens .....................

160,341

589,93

6

13

13

Norrbottens ..... ..................

158,503

1,058,82

9

13

13

Summa

—

—

139

187

189

Beträffande sättet för distriktsindelningen, har departementschefen

anfört, att då detsamma icke inverkar på antalet distrikt, frågan härom

ej lärer vara af beskaffenhet att böra underställas Riksdagens pröfning.

Vidare har departementschefen anmärkt, att det af medicinalstyrelsen

uppgjorda förslaget till distriktsindelning jämte stationsorter,

hvilket i det stora hela öfverensstämmer med kommitténs, vid närmare

granskning torde befinnas böra undergå jämkning i vissa fall såväl

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6. 21

i fråga om distriktens sammansättning som beträffande stationernas

förläggning.

Riksdagen, som biträder hvad departementschefen sålunda anfört,

har hvad distriktsindelningen angår i första hand sökt pröfva behofvet

inom de olika länen af det föreslagna antalet provinsialläkartjänster.

Hvad angår Stockholms län, har, såsom af ofvanstående tabell framgår,

Eders Kungl. Maj:t i likhet med kommittén föreslagit, att antalet provinsialläkardistrikt,

för närvarande 5, skulle höjas till 8. Riksdagen har

emellertid ej funnit hvad i ämnet anförts innebära tillräckligt vägande

skäl för en''sådan ökning. Då Riksdagen håller före, att vid bedömande

af behofvet af provinsialläkare, hänsyn äfven måste tagas till den större

eller mindre tillgången i vederbörande trakter på andra läkare, och

befolkningen, åtminstone i stora delar af Stockholms län, onekligen

måste anses vara i detta afseende ovanligt väl tillgodosedd, har det

synts Riksdagen, att en ökning af antalet provinsialläkare till 7 borde

vara tillräcklig. Denna sin uppfattning har Riksdagen fått ytterligare

styrkt af det förhållande, att af de föreslagna 8 provinsialläkarna 2,

enligt medicin alstyrelsens af departementschefen i hufvudsak godkända

förslag, skulle placeras å samma ort, nämligen i Stockholm, under det att

behofvet af provinsialläkare för Stockholm och kringliggande trakt lärer

vara nöjaktigt tillgodosedt med en dylik läkare.

Ej heller hvad angår Södermanlands län har Riksdagen kunnat biträda

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som afser bibehållande i länet af nuvarande

antalet, nämligen 8 provinsialläkardistrikt. Kommittén hade här föreslagit

7 distrikt, hvilket jämväl biträdts af medicinalstyrelsen. Ehuruväl kommitténs

förslag innebär en minskning i nuvarande antalet läkardistrikt,

har dock Riksdagen, med hänsyn därtill att det i Södermanlands län i

jämförelse med öfriga län synes vara särdeles väl beställdt i afseende å

''tillgång på tjänstläkare, funnit sig böra biträda den mening i fråga om

det erforderliga antalet distrikt, som häfdats af kommittén och medicinalstyrelsen.

Jämväl beträffande Ålfsborgs län har Riksdagen funnit Eders Kungl.

Maj:ts förslag, innebärande en så afsevärd höjning af distriktens antal

som från 8 till 12, ej motsvaras af förefintligt behof. Kommitténs förslag,

som innefattar en ökning af antalet till 11, torde, vill det synas

Riksdagen, därest distriktsindelningen inom länet ordnas på fullt ändamålsenligt

sätt, helt säkert tillfredsställande tillgodose detta läns behof

af ordinarie läkarkrafter.

I Gäfleborgs län skulle, enligt kommitténs, af medicinalstyrelsen

och departementschefen omfattade förslag, i stället för nuvarande 5

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

distrikt, inrättas 8. Vid behandling af denna fråga har Riksdagen ej

kunnat undgå att fästa uppmärksamheten vid att patientantalet för provinsialläkaren

i det föreslagna Los distrikt, med ett invånarantal af

endast 2,839 personer och med en i jämförelse med kringliggande

distrikt liten areal, skulle komma att blifva synnerligen obetydligt.

Med föranledande häraf har Riksdagen, som ej ansett sig böra emot

kommitténs af medicinalstyrelsen biträdda förslag besluta distriktets indragning,

likväl velat uttala önskvärdheten af att, så vida Eders Kungl.

Maj:t icke vid förnyad ompröfning skulle finna detta distrikt kunna indragas,

detsamma dock genom jämkning i gränserna tillfördes en större

areal med åtföljande ökadt invånarantal.

Hvad vidkommer Norrbottens län, för närvarande indeladt i 9

distrikt, innefattar Eders Kungl. Maj:ts liksom ock kommitténs förslag

13 distrikt, af hvilka ett benämndt Gammelstadens distrikt skulle bildas

dels af Neder-Luleå till Neder-Luleå nuvarande provinsialläkardistrikt

hörande socken och dels af Öfver-Luleå och Edefors i Öfver-Luleå

nuvarande distrikt _ ingående socknar, samt ett med station i Öjebyn

under benämning Ojebyns distrikt skulle bestå af Piteå landsförsamling

och Ålfsby socken.

Riksdagen har emellertid ansett att utöfver de af Eders Kungl.

Maj:t föreslagna 13 provinsialläkardistrikt i Norrbottens län ytterligare

ett distrikt bör inrättas.

Beträffande öfriga här ofvan ej särskilt omförmälda län har Riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Om Riksdagen, såsom nämnts, icke anser distriktsindelningen inom

de särskilda länen vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen pröfvas,

har Riksdagen likväl, med föranledande af hvad kommittén och departementschefen

i ämnet anfört, velat uttala angelägenheten af att samtidigt

med denna indelnings fastställande, i fråga om vissa socknar, flera eller

färre än de af kommittén omnämnda, som kunna hafva sådant läge, att

olika delar af dem kunde hafva fördel af att få anlita läkare å skilda

provinsialläkarstationer, meddelas föreskrift om skyldighet för båda de

i hvarje fall i frågakommande provinsialläkarna att enligt gällande taxa

tillhandagå dessa socknars invånare med enskild sjukvård.

Vidare har Riksdagen velat uttala sin anslutning till hvad af kommittén

och departementschefen anförts därom, att provinsialläkare skulle

på statens bekostnad i och för rådfrågningar besöka vissa mera aflägsna

platser i de norrländska länen; och är Riksdagen öfvertygad, att Eders

Kungl. Maj :t vid fastställande af distriktsindelningen icke lärer underlåta att

på nu angifvet sätt i största möjliga mån tillgodose sådana orters in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

tressen, hvilka till följd af särskild! långt afstånd till provinsialläkarstation

kunna komma att blifva i behof af den lättnad i förevarande

afseende, som sådana läkarmottagningar skulle innebära.

Slutligen bär Riksdagen i detta sammanhang velat framhålla önskvärdheten

af, att vid indelningens fastställande såvidt möjligt tages

hänsyn till de svårigheter i fråga om erhållande af läkarhjälp, som

skärgårdsbefolkningen, till följd af de särskildt under vissa delar af året

rådande ogynnsamma kommunikationsförhållandena, har att bekämpa.

Genom den föreslagna ökningen af antalet provinsialläkartjänster

skulle gifvetvis det erforderliga antalet extra provinsialläkardistrikt

kunna i afsevärd mån nedbringas. Helt och hållet kan dock, enligt

hvad kommittén i sitt betänkande anfört, extra provinsialläkarinstitutionen

ej indragas, utan måste den bibehållas vid sidan af statens provinsialläkardistrikt.

Emellertid har kommittén beträffande denna institution

föreslagit en del förändringar, hufvudsakligen gående ut dels på att

distriktsbildning framdeles ej skulle medgifvas på så kort tid i sänder,

som nu är fallet, dels att ansökningsrätten vid nybildning af distrikt skulle

öfverflyttas från kommunerna på vederbörande landsting, samt dels att

extra provinsialläkarnas tillsättning och entledigande skulle för alla

distrikt uppdragas åt medicinalstyrelsen på sätt redan äger rum för

distrikt med statsbidrag m. in. Hvad kommittén i detta afseende föreslagit

har af departementschefen biträdts.

Mot kommitténs förslag, att i fråga om tillsättande och entledigande

jämställa samtliga extra provinsialläkarna, vare sig distrikten erhålla

statsbidrag eller ej, har anmärkning framställts i eu inom Riksdagen

väckt motion, där uti föreslagits, att Riksdagen ville besluta sådan ändring

i Eders Kung! Maj:ts förslag rörande tillsättandet af extra provinsialläkartjänster

i de distrikt, som ensamma betala hela läkarlönen, att

distrikten fortfarande som hittills måtte få välja och tillsätta läkare.

Vid den generella granskning, Riksdagen, för att bättre kunna bedöma

regleringsförslaget i dess helhet, ansett sig böra företaga äfven

beträffande hvad departementschefen i fråga om extra provinsialläkarna

liksom ock i fråga om köpings- och municipalläkarna anfört, har Riksdagen

i hufvudsak funnit den af departementschefen uttalade mening

väl grundad, men har Riksdagen funnit hvad ifrågavarande motion innehåller

angående tillsättningen af extra provinsialläkare i distrikt,

som ej hafva statsbidrag, väl värdt beaktande, och därför ej ansett

sig kunna i detta afseende biträda departementschefen. Då förslag i

fråga om ny läkarinstruktion likväl ej för närvarande finnes för Riksdagen

framlagdt och ej heller angående ändrade grunder för extra pro
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

vinsialläkares tillsättning, har Riksdagen ej fattat något beslut i anledning

af förevarande motion. Riksdagen bär emellertid inhämtat, att, vid

framställning till Eders Ivungl. Maj:t i fråga om bildande af extra provinsialläkardistrikt

utan statsbidrag, Eders Kungl. Maj:t plägat beträffande

tjänstens tillsättande föreskrifva, att därvid skall så förfaras, att,

sedan tjänsten af distriktsstyrelsen kungjorts ledig samt inkomna ansökningshandlingar

blifvit insända till medicinalstyrelsen för inhämtande

af denna myndighets utlåtande om de sökandes kompetens, distriktsstyrelsen

till extra provinsialläkare utser en bland de kompetenta sökande

; och vill Riksdagen såsom sin mening uttala, att nämnda förfaringsätt

synes såsom tillgodoseende distriktets rättmätiga intressen

vara att förorda.

Innan Riksdagen öfvergår till frågan om lönestater och anslagshehof,

har Riksdagen ansett lämpligt att till behandling upptaga Eders Kungl.

Maj:ts förenämnda framställning i fråga om ändringar i gällande provinsialläkartaxa.

Hvad till en början vidkommer de i taxeförslaget förekommande

arfvodesförhöjningar biträder Riksdagen en i en inom Riksdagen väckt

motion uttalad mening angående olämpligheten af desamma.

Därjämte har Riksdagen ej kunnat undgå att finna det föreslagna

sättet för arfvodenas utgående efter graderad skala af beskaffenhet att

i hvarje fall böra så litet som möjligt förekomma. Riksdagen biträder i detta

afseende hvad Eders Kungl. Majrts befallningshafvande i Jämtlands län

i öfver förslaget afgifvet yttrande anfört därom, att en sådan gradering

lagd i läkarens hand blefve för honom ytterst svår att rättvist verkställa

och att den med all säkerhet blefve ojämn allt efter läkarnas

förmåga och begär att se sig själfva ekonomiskt tillgodo. Riksdagen

anser sig sålunda icke kunna gilla förslaget i detta afseende.

Däremot har Riksdagen funnit det, i anslutning till af Riksdagens

justitieombudsman gjord framställning, föreslagna utbytet i § 1 af orden

»där ej annorlunda öfvenskommes» mot »då ej högre arfvode erbjudes»

innebära en förbättring, hvarför Riksdagen anser denna förändring kunna

införas.

Det föreslagna nya momentet i § 1 har Riksdagen af skäl, som

framgår af hvad ofvan nämnts, icke ansett erforderligt.

Hvad därefter beträffar den föreslagna ändringen af § 2 mom. 2,

afseende att vid sjukbesök på afstånd ej öfverstigande en half mil den

föreskrifna skyldigheten för läkaren att kostnadsfritt meddela läkarvård

åt enhvar tillhörande samma hushåll som den sjuke, skulle bortfalla,

har Riksdagen funnit densamma vara af beskaffenhet att böra af Riksdagen

bifallas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Den ifrågasatta ändringen i § 6 åsyftande, att då arfvode för sjukbesök

beräknas efter tid, däri jämväl skall inräknas den tid, som åtgår

för läkarens besök hos den sjuke, har Riksdagen funnit öfverensstämmande

med rättvisa och billighet.

Den föreslagna förändringen af § 7 mom. 1 har Riksdagen däremot

ej funnit innebära någon förbättring, och hvad vidkommer det föreslagna

tillägget till mom. 2 af samma §, afseende ett med 3 kronor förhöjdt

arfvode för hvarje sjukbesök, som göres utöfver det första, då vid

sjukresa med efter tid beräknad kostnad flera sjukbesök göras, finner

Riksdagen, då läkaren ändock äger att i dylika fall till beräkningsgrund

för kostnaden lägga bestämmelsen om 2 kronor för hvarje börjad timme

äfvensom, enligt hvad Riksdagen anfört, tillgodoräkna sig ersättning för

tiden för sitt besök hos den sjuke, tillräcklig anledning till ytterligare

ersättning saknas.

Ej heller den föreslagna förändringen af § 8 har Riksdagen funnit

innebära någon förbättring.

I öfrigt har Riksdagen beslutat förklara, att Riksdagen för sin del

finner § 2 mom. 1 och § 11 böra hafva följande lydelse:

§ 2.

1. Rådfrågas läkaren i sin bostad eller annorstädes, utgår arfvodet

för rådfrågningen, vare sig recept af läkaren meddelas eller icke, med

1 krona. För förnyelse af recept utan särskild rådfrågning utgör arfvodet

50 öre.

§ 11-

1. Har kommun åtagit sig att betala läkarvård för vissa fattiga

eller mindre bemedlade medlemmar af kommunen och företes inför läkaren

därom af kommunalnämnds ordförande utfärdadt intyg, utgår arfvodet

för all sådan läkarvård med endast tre fjärdedelar af det här ofvan stadgade

arfvodesbelopp.

2. Varder läkaren till sådant sjukbesök, som i mom. 1 afses, ej

hämtad, må resa på kommunens bekostnad af läkaren företagas, endast

såvida medgifvande därtill af kommunalmyndigheten lämnats.

3. För likvids erhållande i fall, hvarom i denna paragraf sägs,

äger läkaren att, med bifogande af lämnade intyg, kvartalsvis till kommunalmyndigheten

ingifva räkning å läkaren tillkommande arfvode och

reseersättning.

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. (i Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Enligt föreliggande förslag skulle aflöningen för själfständig förste

provinsialläkare bestämmas till enahanda belopp, som för landssekreterare

och landskamrerare i en del smärre län eller 7,100 kronor, däraf

5,000 kronor lön och 2,100 kronor tjänstgöringspenningar jämte ett

ålderstillägg å 600 kronor efter 5 år. Därtill skulle komma ortstillägg

för förste provinsialläkaren i Stockholms län med 600 kronor samt för

hvardera af förste provinsialläkarna i Västerbottens och i Norrbottens

län med 300 kronor. Hvad angår de 8 förste provinsialläkare, som

fortfarande skulle sköta hvar sitt provinsialläkardistrikt, skulle dessa

åtnjuta, förutom sin provinsialläkarlön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar

såsom förste provinsialläkare.

För provinsialläkarna skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå

en begynnelseaflöning af 4,000 kronor, hvartill skulle komma två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år. De så

kallade fixa tjänstgöringspenningarna skulle uppföras i staten under

titel ortstillägg och utgå med 1,000 kronor till provinsialläkaren i

Vittangi distrikt och med 500 kronor till ett hvart af 12 angifna

provinsialläkardistrikt inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län.

Riksdagen har ansett förste provinsialläkarnas utan provinsialläkardistrikt

aflöningsförmåner böra bestämmas till lön 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,000 kronor, ortstillägg såsom Eders Kungl. Maj:t

föreslagit samt ålderstillägg med 500 kronor efter 5 år och efter 10

år med ytterligare 500 kronor.

I öfrigt har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Dessa förbättringar i fråga om aflöningsförmåner synas dock,

hvad angår förste provinsialläkare med provinsialläkardistrikt och provinsialläkare,

böra medgifvas under förutsättning att icke de förhöjningar

i arfvodestaxan, hvilka innehållas i förenämnda taxeförslag, blifva

gällande. Då frågan om bestämmelserna i läkartaxan emellertid synts

Riksdagen stå i det närmaste sammanhang med godkännandet af ny

lönestat, bär Riksdagen, som vid fastställande år 1890 af lönestat för

provinsialläkarna uppsatte som villkor, att dylik taxa af viss lydelse

blefve af Kungl. Maj:t utfärdad, jämväl nu vid antagandet af ny lönestat

fästat det villkor, att förenämnda taxa ändras endast i de afseenden

och på det sätt Riksdagen angifvit.

Hvad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om villkoren

för åtnjutande af förste provinsialläkare och provinsialläkare tillkommande

löneförmåner liksom ock beträffande biträdande provinsialläkare

har ej gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels förklarat, att Riksdagen för sin del finner gällande taxa för

arfvode åt vissa i civil tjänst anställda läkare för enskild sjukvård och

för intyg, meddelade på enskild begäran, äfvensom lör tjänstförrättningar,

verkställda enligt gällande instruktion eller myndighets uppdrag,

höra på det sätt ändras, som Riksdagen bär ofvan angifvit, men

i öfrigt oförändrad bibehållas,

dels under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t i fråga om nämnda

taxa förfar i enlighet med denna Riksdagens förklaring,

godkänt följande aflöningsstat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att tillämpas från och med år 1912:

Tjänst-

görmgs-

Orts-

Summa.

pennin-

tillägg.

gar.

kr.

kr.

kr.

kr.

1 förste provinsialläkare......

4,000

2,000

600

6,600

1 » »

4,000

2,000

300

6,300

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter

1 » n

4,000

2,000

300

6,300

10 år med ytterligare 500

» »

4,000

2,000

—

6,000

kronor.

12 » » ......

48,000

24,000

—

72,000

1 » » ......

—

1,500

—

1,500

7 » »

—

10.500

—

10,500

Kronor

''

64,000

44,000

1,200

109,200

1 provinsialläkare ...............

3,000

1,000

1,000

5,000

1 i » ...............

3,000

1,000

500

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

ii » ...............

33,000

11,000

5,500

49,500

10 år med ytterligare 500

i » ...............

3,000

1,000

—

4,000

kronor.

173 » ...............

519,000

173,000

—

692,000

Kronor

561,000

187,000

7,000

755,000

äfvensom godkänt följande villkor och bestämmelser för de i staten

upptagna afiöningsförmåner:

att förste provinsialläkare och provinsialläkare skola vara underkastade

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som kan varda stadgad;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att med förste provinsial- eller provinsialläkarbefattning icke må

förenas annan tjänst å rikets eller Riksdagens stat;

att med sådan befattning icke heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad angår

förste provinsialläkare, Kungl. Maj:t och, hvad angår provinsialläkare,

medicinalstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderlig! för tjänstgöringen såsom förste provinsialläkare eller provinsialläkare,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshafvare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att befattningshafvare, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet,

skall till vikarien afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å

de af vikarien verkställda tjänstegöromål;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar och arfvode

enligt taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att, därest emellertid tjänsteman i följd af kroppsskada, ådragen

under tjänstutöfning, blifvit tillsvidare oförmögen till tjänstgöring, aflöningen

å stat må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, kunna,

efter medicinalstyrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad under

högst sex månader; ankommande på pröfning af Kungl. Maj:t till huru

stor del aflöning kan böra till den skadade utgå efter omförmälda tid

af sex månader;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman för tid, hvarunder han afhållit

sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

29

att, därest tjänsteman varder afstängd från tjänstgöring eller i häkte

tagen, den del af hans aflöning, som icke af medicinalstyrelsen pröfvas

böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida medicinalstyrelsen ejj finner skäligt låta honom uppbära

något där af;

att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande af semester,

provinsialläkare skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla

förste provinsialläkartjänst, bestrida densamma, mot åtnjutande i

förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men i senare fallet af däremot svarande belopp, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, beträffande förhöjning i lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mer än fyra

femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, under iakttagande, hvad livar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänståldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet

af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som före den nya

aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester må, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande

kan ske, af medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning,

beviljas tjänstinnehafvare under antingen en månad årligen eller två

månader hvart annat år, med skyldighet för provinsialläkare att tillhandahålla

eller bekosta fri bostad för vikarien;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed,

samt föreskrifvit,

att enhvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder befattning

såsom förste provinsialläkare eller provinsialläkare, skall vara pliktig

att underkasta sig förut angifna villkor och bestämmelser för den nya

aflöningsstatens åtnjutande; samt

att de förutvarande innehafvare af befattningar såsom förste provinsialläkare

eller provinsialläkare, hvilka icke föreden 1 november 1911

anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels upptagit det under anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande

stater uppförda anslaget till provinsialläkarna under förändrad

rubrik »till förste provinsialläkarna och provinsialläkarna» samt höjt detsamma

från 399,300 kronor med 464,900 kronor till 864,200 kronor;

Hyresersättning åt provinsialläkare.

10:o) Under punkt 10 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen förklara, att det i riksstaten till hyresersättning åt

provinsialläkare upptagna förslagsanslag, högst 104,250 kronor, skall

ur riksstaten utgå.

Riksdagen har beslutat, att det i riksstaten till hyresersättning åt

provinsialläkare upptagna förslagsanslag, högst 104,250 kronor, skall

ur riksstaten utgå.

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande.

ll:o) Riksdagen, som icke har något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t under punkt 11 af denna hufvudtitel föreslagit, har medgift,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

31

dels att det i riksstaten för bidrag- till extra provinsialläkares

aflönande npptagna förslagsanslag å 65,000 kronor minskas med 35,000

kronor och uppföres såsom ett till siffran bestämdt anslag å 30,000 kronor;

dels att behållningar å anslag till nyinrättade provinsialläkarbefattningar,

innan tjänsterna första gången blifvit tillsatta, må användas till

bidrag till extra provinsialläkares aflönande i distrikt, hvilka förut åtnjutit

statsunderstöd,

dels och att, utan hinder af den för statens bidrag till aflönande

af extra provinsialläkare eljest gällande grund att dylikt statsbidrag i

intet fall må öfverstiga 1,500 kronor, därutöfver må utbetalas årliga tillläggsarfvoden

till extra provinsialläkare i Tärna, Stensele och Sorsele

distrikt med 1,300 kronor till enhvar af dem samt till extra provinsialläkare

i Arjepluogs distrikt med 1,000 kronor, till de tre sistnämnda

intill dess den ifrågasatta förändringen af de extra provinsialläkardistrikten

till ordinarie trädt i kraft.

Hospitals underhåll.

12:o) Eders Kungl. Maj: t har vidare under punkt 12 af denna hufvudtitel

föreslagit, att Riksdagen måtte höja förslagsanslaget till hospitals

underhåll med 400,000 kronor, eller från 3,100,000 kronor till 3,500,000

kronor.

Riksdagen, som funnit den förebragta utredningen utvisa beliofvet

af den föreslagna förhöjningen af ifrågavarande förslagsanslag, har höjt

förslagsanslaget till hospitals underhåll med 400,000 kronor, eller från

3,100,000 kronor till 3,500,000 kronor.

13:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

medgifva, att det belopp af högst 39,900 kronor, som Riksdagen beviljat

till arfvoden åt tjänstemän, hvilka ej äro upptagna i hospitalens och

asylernas lönestater, liöjes med 700 kronor till högst 40,600 kronor,

på det att Eders Kungl. Maj:t må blifva i tillfälle att bestämma arfvodet

till sekreterarna vid Göteborgs hospital och Växjö hospital till 800 kronor

om året samt för predikanten vid Göteborgs hospital till 1,000 kronor

om året, samt att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande

aflöningsförmåner må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Riksdagen anser en förhöjning af ifrågavarande befattningshafvares

arfvoden af förhållandena påkallad och har ej heller något att erinra mot

do i sådant afseende föreslagna arfvodesbeloppen, utgörande för sekreteraren

vid Göteborgs hospital 800 kronor, i stället för nuvarande 600,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

för sekreteraren vid Växjö hospital 800 kronor, i stället för nuvarande

500, samt för predikanten vid Göteborgs hospital 1,000 kronor i stället

för nuvarande 800.

Riksdagen har alltså medgifvit, att det belopp af högst 39,900

kronor, som Riksdagen beviljat till arfvoden åt tjänstemän, hvilka ej

äro upptagna i hospitalens och asylernas lönestater, höjes med 700

kronor till högst 40,600 kronor, på det att Eders Kungl. Maj:t må blifva

i tillfälle att bestämma arfvodet till sekreterarna vid Göteborgs hospital

och Växjö hospital till 800 kronor om året samt för predikanten vid

Göteborgs hospital till 1,000 kronor om året, samt att hvad som erfordras

för beredande af ifrågavarande aflöningsförmåner må utgå af

förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Järfsö sjukhus för spetälska.

14:o) Under punkten 14 af denna kufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för underhåll af Järfsö sjukhus för spetälska

uppföra ett ordinarie anslag af 22,000 kronor.

Riksdagen som ej har något att erinra mot det föreslagna beloppet

22,000 kronor, anser sig jämväl böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

om anslagets öfverförande från extra till ordinarie stat.

Riksdagen har alltså för underhåll af Järfsö sjukhus för spetälska

uppfört ett ordinarie anslag af 22,000 kronor.

Försäkringsinspektionen.

15:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till upprätthållande af försäkringsinspektionens verksamhet

å ordinarie stat uppfört ett reservationsanslag af 53,000 kronor,

att utgå af försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet, under förutsättning tillika att de å dessa

bidragsmedel uppkommande öfverskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas för det med anslaget afsedda ändamål.

Sjukkasseväsendets befrämjande.

16:o) Under punkt 16 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen dels att till sjukkasseväsendets befrämjande å

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

33

ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag å 1,300,000 kronor; samt

dels ock medgifva, att från berörda anslag tillsvidare må utgå hvad

som erfordras för att bereda registrerade sjukkassor statsbidrag i enlighet

med de grunder och villkor, som innefattas i Riksdagens skrifvelse

den 2 juni 1910, nr 157; samt att af samma anslag tillsvidare jämväl

må användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning för

Riksdagen tillkännagifvits, för bestridande af kostnaderna för sjukkassebyråns

inom kommerskollegium verksamhet.

Då det förslagsanslag, hvarom nu är fråga, redan från början

representerar ett stort belopp och lärer komma att för hvarje år afsevärdt

ökas, därest den med sjukkasselagstiftningen afsedda utvecklingen

af sjukkasseverksamlieten kommer till stånd, synes det vara af vikt att

från början tillses, att personer, hvilkas ekonomiska ställning är sådan,

att de utan bistånd från statens sida böra kunna bära omsorgen om

sin försäkring, icke, eller åtminstone icke i mera utsträckt omfattning,

komma i åtnjutande af statsbidragets fördelar. På grund af den ringa

erfarenhet, som ännu föreligger i fråga om den af Riksdagen nästlidet år

beslutade sjukkasselagen och dess verkningar, har Riksdagen emellertid

saknat anledning att nu yttra sig öfver huruvida Riksdagens beslut i detta

ämne må innefatta tillfyllestgörande garantier i ofvannämnda afseende.

Riksdagen har dels till sjukkasseväsendets befrämjande å ordinarie

stat under sjätte hufvudtiteln uppfört ett förslagsanslag å 1,300,000

kronor; samt dels medgifvit att från berörda anslag tillsvidare må utgå

hvad som erfordras för att bereda registrerade sjukkassor statsbidrag

i enlighet med de grunder och villkor, som innefattas i Riksdagens

skrifvelse den 2 juni 1910, nr 157, samt att af samma anslag tillsvidare

jämväl må användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning

för Riksdagen tillkännagifvits, för bestridande af kostnaderna

för sjukkassebyråns inom kommerskollegium verksamhet.

Bidrag till fiskares försäkring.

17:o) Uti punkt 17 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till bestridande af statens bidrag till fiskares

försäkring å ordinarie stat uppföra ett förslagsanslag af 16,000 kronor.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft

eu inom Riksdagen väckt motion, däri föreslagits, att Riksdagen

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. (i Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

måtte för sin del besluta, att de af Eders Kung!. Maj:t och Riksdagen

fastställda grunder för den särskilda, för fiskare afsedda försäkringen

mot skada till följd af olycksfall ändras därhän, att ersättning utgår

jämväl för skada till följd af olycksfall, som uppstår vid användning af

fiskebåt för fraktfart, samt att Riksdagen följaktligen måtte i skrifvelse

till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att sådan ändring vidtages i § 2 af kung!,

kungörelsen den 2 oktober 1908 angående en särskild för fiskare afsedd

försäkring mot skada till följd af olycksfall, att samma paragraf erhåller

följande lydelse: Ersättning i anledning af denna särskilda försäkring

utgår för skada till följd af olycksfall, som härflyter från utöfningen

af fiskeyrket eller som uppstår vid försök att rädda människolif ur sjönöd

eller vid användning af fiskekåt, utan att fiske därvid bedrifves.

Ersättning utgår dock ej i något fall för skada, som den skadade uppsåtligen

själf ådragit sig eller som uppsåtligen förorsakats af tredje man,

där denne icke haft ledning af eller uppsikt öfver arbetet, ej heller för

skada, som drabbat den försäkrade vid fiske med utländsk båt eller utländskt

fartyg.

Mot hvad Eders Kungl. Maj:t uti förevarande punkt föreslagit har

Riksdagen icke haft något att anmärka. Hvad angår förenämnda motion

vill Riksdagen till en början erinra, att nu gällande grunder för den

särskilda för fiskare afsedda försäkringen mot skada till följd af olycksfall

äro angifna i Riksdagens skrifvelse den 23 april 1908 och intagna

i kungl. kungörelsen den 2 oktober 1908. § 2 i denna kungörelse

är af följande lydelse: Ersättning i anledning af denna särskilda försäkring

utgår för skada till följd af olycksfall, som härflyter från

utöfningen af fiskeyrket eller som uppstår vid försök att rädda människolif

ur sjönöd eller vid användning af fiskebåt, utan att fiske därvid

bedrifves, för såvidt båten icke användes vid fraktfart, som ej har samband

med fiskerinäringen. Ersättning utgår dock ej i något fall för

skada, som den skadade uppsåtligen själf ådragit sig, eller som uppsåtligen

förorsakats af tredje man, där denne icke haft ledning af eller

uppsikt öfver arbetet, ej heller för skada, som drabbat den försäkrade

vid fiske med utländsk båt eller utländskt fartyg.

Till följd af undantagsbestämmelsen beträffande fiskebåts användning

för fraktfart är, såsom i motionen framhållits, fiskare under den tid

af året han använder sin fiskebåt för fraktfart, ej skyddad mot de ekonomiska

följderna af olycksfall, äfven om han erlagt den för helt år gällande

försäkringspremien. För att åtnjuta skydd i sådant afseende nödgas

han förskaffa sig en tilläggsförsäkring, hvilken emellertid, enligt

hvad i motionen visats, är oskäligt dyr. Riksdagen, som håller före,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att risken vid fraktfart i hvarje fall ej torde vara större än vid fiske,

delar den i motionen uttalade mening angående olämpligheten af

nu anmärkta förhållande och finner sig följaktligen höra gilla förslaget

i fråga om ersättnings utgående vid fiskarförsäkringen jämväl för skada

till följd af olycksfall, som uppkommer vid användning af fiskebåt för

fraktfart, som ej har samband med fiskerinäringen.

Riksdagen får härigenom anmäla, att Riksdagen till bestridande af

statens bidrag till fiskares försäkring å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag

af 16,000 kronor, och får Riksdagen tillika, med anledning

af förenämnda motion anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

sådan ändring i § 2 af kungl. kungörelsen den 2 oktober 1908 angående

en särskild för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af

olycksfall, att samma paragraf erhåller hufvudsakligen följande lydelse:

Ersättning i anledning af denna särskilda försäkring utgår för skada

till följd af olycksfall, som härflyter från utöfningen af fiskeyrket eller

som uppstår vid försök att rädda människolif ur sjönöd eller vid användning

af fiskebåt, utan att fiske därvid bedrifves. Ersättning utgår

dock ej i något fall för skada, som den skadade uppsåtligen själf ådragit

sig eller som uppsåtligen förorsakats af tredje man, där denne icke haft

ledning af eller uppsikt öfver arbetet, ej heller för skada, som drabbat

den försäkrade vid fiske med utländsk båt eller utländskt fartyg.

Öfriga ordinarie anslag.

18:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag å sjätte hufvudtiteln har

Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit annan ändring än att förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma måtte ökas med 82 kronor, eller från 425,<79 kronor till

425,861 kronor. , ,

Riksdagen får anmäla att samtliga å sjätte hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag, som här ofvan icke blifvit särskild! omförmälda, för

år 1912 fastställts till samma belopp som i innevarande års riksstat,

dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., för jämnande

af hufvudtitelns slutsumma minskats från sitt nuvarande belopp

425,779 med 23 kronor till 425,756 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof liänförliga till sjätte hufvudtiteln

gjorda framställningar, hafva följande anslag beviljats

Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

19:o) Under punkt 19 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare

i civildepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 13 januari 1911 tillstyrkta grunder och på de

däruti förordade villkor, bevilja på extra stat för år 1912 ett förslagsanslag

af 13,540 kronor, däraf högst 325 kronor må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester.

Af statsrådsprotokollet, har Riksdagen inhämtat, att föredragande

departementschefen i fråga om det föreslagna aflöningstillägget anfört,

att för detsammas åtnjutande borde stadgas de villkor, chefen för justitiedepartementet

i sitt anförande till statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 13 januari 1911 föreslagit, och tillika för

utbetalningen af aflöningstilläggen meddelas de därvid ifrågasatta föreskrifter.

Dessa villkor och föreskrifter öfverensstämma fullkomligt med dem,

som af nästlidet års Riksdag bestämdes ifråga om enahanda lönetillägg.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot hvad Eders Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit, har till provisorisk lönereglering för befattningshafvare

i civildepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 13 januari 1911 tillstyrkta grunder och på de

däri förordade villkor, på extra stat för år 1912 beviljat ett förslagsanslag

af 13,540 kronor, däraf högst 325 kronor må användas till höjning

af vikariatsersättning under semester.

20:o) Med bifall till hvad Eders Kung]. Maj:t under punkt 20 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen för aflönande af en extra

föredragande inom civildepartementet på extra stat för år 1912 anvisat ett

belopp af 7,000 kronor, däraf 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgö

ringspenningar.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1911 ägt rum, såsom

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande inom civildepartementet

på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

22:o) I anledning'' af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909—1911 ägt rum,

till förhöjning af de inom civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli anställda amanuensernas arfvoden m. in. på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 15,900 kronor.

Öfverståthållareämbetet.

23:o) Under punkt 23 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa dels till fortsatt

utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser)) och »Meddelanden angående

automobiltrafik» ett belopp af 24,000 kronor, dels ock för arkivinredning

och anskaffande af möbler i den nya lokal, där redaktionen

af ifrågavarande tidningar kommer att inrymmas, ett anslag af 1,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga

medel redan under år 1911 utanordna sistnämnda belopp.

Beträffande anslag till »Meddelande angående automobiltrafik» hafva

Riksdagens revisorer i sin berättelse om den år 1910 af dem verkställda

granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1909 anfört följande:

»Jämlikt bestämmelserna i § 37 af kungl. förordningen den 21

september 1906 om automobiltrafik skall hvarje beslut eller åtgärd af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt 5 § 4 mom. eller 7 § af

nämnda förordning för rikets polismyndigheter kungöras, på sätt särskildt

förordnas.

I öfverensstämmelse härmed har Kungl. Maj:t föreskrifvit, att detta

kungörande skall verkställas i en särskild publikation, benämnd »Meddelanden

angående automobiltrafik». Denna publikation utgifves, under

inseende åt Stockholms polisstyrelse, af redaktionen för den i enhanda

ordning utgifna publikationen »Polisunderrättelser» och har dragit följande

kostnader nämligen

för år 1907 kr. 3,521:03

» » 1908 » 1,902:05

» » 1909 » 1,821:99,

i hvilka summor äfven ingå hyresräkning för gemensam lokal m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Revisorerne, som tagit del af de under revisionsåret utkomna

numren af förstnämnda publikation, hvilka allenast innehålla uppgifter

angående tilldelade igenkänningsmärken, hafva icke kunnat finna de

gifna meddelandena vara af sådan betydelse för det allmänna, att desamma

behöfva i nuvarande form bibehållas.

I de med all säkerhet ganska sällsynta fall, då, med stöd af 7 §

af förenämnda förordning, förbud mot automobils fortsatta användande

meddelas, synes underrättelse härom lämpligare kunna bringas till polismyndigheternas

kännedom genom tidskriften »Polisunderrättelser»..

Med stöd af hvad sålunda anförts hafva revisorerne, som visserligen

icke förbisett, att den stämpel å 10 kronor, som jämlikt kungl.

förordningen den 5 juni 1909 skall åsättas bevis om igenkänningsmärke

för automobil, är åfsedd att täcka de utgifter, som äro förenade med

utgifvandet af först omförmälda publikation, dock ansett sig böra ifrågasätta

att åtgärder måtte vidtagas i ändamål att dessa utgifter må kunna

inbesparas.»

Af i detta ämne meddelade upplysningar har emellertid framgått,

att indragning på sätt revisorerna ifrågasatt af publikationen »Meddelanden

angående automobiltrafik» och öfverflyttande af de i densamma

hittills införda upplysningar till tidskriften »Polisunderrättelser» icke

skulle medföra besparing utan snarare föranleda ökad kostnad, på grund

hvaraf Riksdagen icke ansett sig kunna bifalla revisorernas omförmälda

framställning, helst, enligt hvad upplyst blifvit, inflytande stämpelafgifter

för bevis om igenkänningsmärken för automobiler och motorcyklar,

hvilka afgifter äro afsedda att täcka kostnaderna för förstnämnda publikation,

vida öfverstiga dessa kostnader.

Riksdagen får sålunda anmäla, att Riksdagen på extra stat för år

1912 anvisat dels till fortsatt utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser)'')

och T)Meddelanden angående automobiltrafik» ett belopp af 24,000

kronor, dels ock för arkivinredning och anskaffande af möbler, i den

nya lokal, där redaktionen af ifrågavarande tidningar kommer att inrymmas,

ett anslag af 1,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

förskottsvis af tillgängliga medel redan under ar 1911 utanordna sistnämnda

belopp.

Landsstaterna i länen.

24:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1912 ställt till Eders Kungl. Maj:ts

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

förfogande ett förslagsanslag af 350,000 kronor att, hufvudsakligen

under de i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden den 21

februari 1908 angifna villkor för åtnjutande af bidrag från anslaget,

användas till aflöning och underhäll afl särskild polisstyrka på landet, där

sådan kan af förhållandena påkallas, under medgifvande tillika, dels att

af detta anslag ett belopp af 10,000 kronor må användas till åtgärder

i särskilda fall för gröfre brotts upptäckande och förbrytares efterspanande

och gripande, dels att Eders Kungl. Maj:t må af anslaget

använda lämpligt belopp till årsarfvode åt en polistjänstemän, som förordnas

att inom civildepartementet biträda ej mindre vid uppläggning

och förande af register öfver den polisstyrka, som kan komma att ur

vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för beredande

af polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än ock vid

beredning inom departementet af frågor om samma polisstyrkas användning

i förekommande fall.

25:o) Under punkt 25 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag

af 794,800 kronor för beredande af tillfällig löneförbättring

under samma år åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrifvare och 516

länsmän.

Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat

ett förslagsanslag af 794,800 kronor för beredande af tillfällig

löneförbättring under samma år åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrifvare

och 516 länsmän, att utgå med följande belopp, nämligen:

för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län) enhvar 800 kronor, (häraf 200 kronor skola anses utgöra lön, 400

kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;

för enhvar af öfriga 107 kronofogdar 600 kronor, däraf 200

kronor skola anses utgöra lön och 400 kronor tjänstgöringspenningar;

för 10 häradsskrifvare (i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län) enhvar 900 kronor, däraf 200 kronor skola anses utgöra lön, 500

kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;

för 107 häradsskrifvare (i öfriga län) enhvar 700 kronor, däraf

200 kronor skola anses utgöra lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar;

och

för samtliga häradsskrifvare extra förvaltningsbidrag med 75 kronor

för hvarje fullt 5,000-tal af folkmängden i tjänstgöringsdistriktet;

för 4 länsmän (i Tärna distrikt af Västerbottens län samt i Arjepluogs,

Juckasjärvi och Enontekis distrikt af Norrbottens län) enhvar

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

1,000 kronor, däraf 600 kronor skola anses utgöra lön, 200 kronor

ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;

för 66 länsmän (öfriga länsmän i Västerbottens och Norrbottens

län samt länsmännen i Jämtlands län) enhvar 1,300 kronor, däraf 600

kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar, 200

kroDor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag; samt

för enhvar af öfriga 446 länsmän 1,100 kronor, däraf 600 kronor

skola anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar och 200

kronor förvaltningsbidrag.

26:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 26 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad förut

under en följd af år ägt rum, för juridiskt biträde åt de svenska lapparna

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom

lappbyarna på extra stat för år 1912 anvisat 20,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

27:o) I anledning af Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af år

ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 10,000 kronor

till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika

arbeten icke äro förenade med vägföretag.

28:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att till

bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af

backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 1,500,000 kronor.

Riksdagen har till bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat

för år 1912 anvisat ett belopp af 1,750,000 kronor.

29:o) Uti punkt 29 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 ställa till Eders

Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder

ett anslag af 500,000 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för år 1912

ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder ett anslag af 500,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

41

Eders Kung].. Maj:t har föreslagit Riksdagen besluta, att i afseende å

statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar samt till bro- och

hamnbyggnader äfvensom upprensning af åar och farleder som af Riksdagen

för år 1912 kunde komma att beviljas, må gälla de allmänna

villkor och bestämmelser, hvilka finnas intagna i Riksdagens skrifvelse

den 31 maj 1907.

De nu gällande allmänna villkoren för erhållande och tillgodonjutande

af de under denna och nästföregående punkt omförmälda statsbidrag

samt kontrollen därå, att fastställda planer varda vid arbetenas

utförande följda, innehållas, förutom i Riksdagens berörda skrifvelse,

uti kung], kungörelsen den 28 juni 1907, (Svensk författningssamling

1907, nr 41).

Riksdagen bar beslutat, att, i afseende å de af Riksdagen för år

1912 beviljade statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar samt

till bro- och hamnbyggnader äfvensom upprensning af åar och farleder,

skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, hvilka finnas intagna i

Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907.

30:o) Eders Kungl. Maj:t bar vidare föreslagit Riksdagen att på

extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 30,000 kronor att ställas till

Eders Kungl.Majrts befallningshafvandes i Västerbottens län förfogande

för att, hufvudsakligen i öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden den 12 januari 1909 angifna grunder,

användas till anläggande af enklare vägar i Västerbottens läns öfre

lappmark.

Med anledning häraf har Riksdagen, i likhet med hvad för åren

1910 och 1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

af 30,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

i Västerbottens län förfogande för att, hufvudsakligen i öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12

januari 1909 angifna grunder, användas till anläggande af enklare vägar

i Västerbottens läns öfre lappmark.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, bar Riksdagen till

bestridande af kostnaden för förlängning af västra vågbrytaren vid Hand

hamn på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 24,300 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år af tillgängliga

medel förskottvis utanordna beloppet.

Bihang till Iliksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 6 Ilttft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Medicinalstaten.

31:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 229) af den 23 maj

1911 bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen dels

att till provisorisk lönereglering för ordinarie befattningshafvare i medicinalstyrelsen,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet angifna grunder och på

de däruti omförmälda villkor, på extra stat för år 1912 bevilja ett förslagsanslag

af 19,200 kronor, däraf högst 612 kronor 50 öre må användas till

höjning af vikariatsersättning under semester; dels att på extra stat för år

1912 bevilja ett anslag af 600 kronor att under nämnda år med 50

kronor i månaden användas såsom personligt lönetillägg till tillförordnade

medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck, så länge han på grund af

nådigt förordnande bestrider ett medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen;

samt dels att likaledes på extra stat för år 1912 till aflönande af en extra

vaktmästare hos medicinalstyrelsen anvisa ett anslag af 1,175 kronor.

Såsom förut i denna skrifvelse anmälts, har Eders Kungl. Maj:ts

förut gjorda framställning om lönereglering för medicinalstyrelsen icke

af Riksdagen bifallits.

Riksdagen, som vid föregående tillfälle, på särskild framställning

af Eders Kungl. Maj:t, medgifvit tillfällig löneförbättring för ett verk,

sedan fråga om verkets omorganisation och lönereglering förut vid samma

års Riksdag förfallit, har Riksdagen ansett, att medicinalstyrelsen i likhet

med öfriga centrala ämbetsverk, hvilkas löneförhållanden under de

senare åren icke reglerats, bör komma i åtnjutande af provisorisk lönereglering.

Och har Riksdagen icke funnit något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t i sådant afseende föreslagit under förutsättning att för åtnjutande

af det provisoriska aflöningstillägget, utöfver förut gällande aflöningsvillkor,

varda stadgade motsvarande villkor och förbehåll, som äro af Riksdagen

beslutade i fråga om provisorisk lönereglering för befattningshafvande

i statsdepartement samt vissa centrala ämbetsverk.

Eders Kungl. Maj:ts öfriga i propositionen gjorda förslag hafva

icke heller gifvit Riksdagen anledning till någon anmärkning.

Riksdagen har alltså dels till provisorisk lönereglering för ordinarie

befattningshafvare i medicinalstyrelsen, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angifna grunder och på de däruti omförmälda villkor, på

extra stat för år 1912 beviljat ett förslagsanslag af 19,200 kronor, däraf

högst 612 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester; dels på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 600

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

kronor att under nämnda år med 50 kronor i månaden användas såsom

personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard

Stenbeck, så länge han på grund af förordnande bestrider ett medicinalrådsämbete

i medicinalstyrelsen; samt dels likaledes på extra stat för år

1912 till aflönande af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen anvisat

ett anslag af 1,175 kronor.

32:o) Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t uti punkt 31 af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen,.

såsom för åren 1909 —1911 ägt rum, till arfvode för en kontrollant af

hospitalens ekonomiska förvaltning på extra stat för år 1912 beviljat ett

anslag af 5,800 kronor.

33:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 32 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för åren

1910 och 1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag

af 15,000 kronor att enligt därom af Eders Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser användas till bekostande af behandling enligt den

s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen »lupus vulgär is» behäftade

personer frän landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande

landsting eller kommuner eller annorledes bestrides det belopp,

som erfordras för patientens resa fram och åter mellan hemorten och

den anstalt, där behandlingen äger rum, äfvensom för hans underhåll,

så länge behandlingen varar.

34:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33 af

af denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen till täckande af brist å

förut anvisade anslag till Järf so sjukhus för spetälska samt till vissa reparationer

och byggnadsarbeten vid sjukhuset på extra stat för år 1912 anvisat

ett belopp af 8,250 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna beloppet.

35:o) Under punkt 34 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

2,400 kronor att användas till gratifikation åt medicine licentiaten Karl

George Lindgren med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna beloppet.

Riksdagen, som funnit skäligt att viss ersättning af statsmedel beredes

Lindgren för den förlust han lidit genom det i statsrådsprotokollet

omförmälda olycksfall under tjänsteresa, och ej haft något att

erinra mot det föreslagna beloppet, har på extra stat för år 1912 beviljat

ett anslag af 2,400 kronor att användas till gratifikation åt medicine

licentiaten Karl George Lindgren, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna beloppet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Biksdagens skrifvelse Nr 6.

36:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 35 af

denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen af det för anläggning af ett

hospital i närheten af Östersund beviljade anslaget å högst 2,359,000

kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 750,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för

uppförande vid Uppsala hospital och asyl af ett bostadshus af trä för

öfverläkaren, tre bostadshus af trä för betjäning och ett verkstadshus

bevilja ett anslag af 135,800 kronor samt häraf på extra stat för år

1912 anvisat 75,000 kronor.

Beträffande det föreslagna nya bostadshuset för öfverläkaren framgår

af lämnad utredning, att anledningen till förslaget att uppföra en ny

sådan byggnad närmast varit att söka i angelägenheten att förskaffa

familjebostad åt innehafvaren af den år 1907 inrättade hospitalsläkarebefattningen

därstädes, men att, då öfver!äkarbostaden ansetts i åtskilliga

hänseenden mindre tillfredsställande, det befunnits lämpligast

att uppföra en ny byggnad för öfverläkaren och på sådant sätt bereda

plats för hospitalsläkaren i nuvarande öfverläkarebostaden. Riksdagen

bär emellertid inhämtat, att förutom hvad i statsrådsprotokollet sålunda

anförts såsom skäl för ifrågavarande nybyggnad, jämväl åtskilliga andra

och mera tungt vägande skäl för en sådan anläggning förefinnas. Utrymmesförhallandena

vid hospitalet hafva nämligen i vissa afseenden

befunnits vara sådana, att en förändring till det bättre är oundgängligen

nödvändig. Sålunda har utrymmet ej tillåtit inrättande åt hospitalsläkaren

af egen expeditionslokal, utan har han för sina expeditionsgöromål

nödgats begagna sig af öfverläkarens expedition, något som

medför så mycket större svårigheter, som denna är för trång för att

på någorlunda tillfredsställande sätt kunna motsvara ens öfverläkarens

eget behof. Ridare har gjort sig gällande behofvet att kunna anordna

ett konferensrum, där anstaltens sju läkare skulle efter förrättade

ronder o. d. kunna dagligen sammankomma för rådplägningar, men har

en sådan lokal till följd af brist på utrymme ej kunnat inredas. Därjämte

saknas plats vid hospitalet för laboratorium, för museum, för

logerande af tillfälligt vikarierande eller eljest för studier vid anstalten

varande läkare m. m. Dessa missförhållanden skulle nu, om ock beträffande

laboratoriet och museet mera provisoriskt, blifva af hjälpta

genom det ökade utrymme, som den föreslagna nya öfverläkarbostaden

skulle medföra, hvarför Riksdagen ej har något att erinra mot uppförandet

af en sådan byggnad.

Riksdagen är jämväl öfvertygad om angelägenheten att vid hospitalet

uppföra de ifrågasatta betjänings- och verkstadshusen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

45

Beträffande öfverläkarbostaden har Riksdagen likväl, i likhet med

de sakkunniga och myndigheter, som yttrat sig i ärendet, funnit vägande

skäl tala för densammas uppförande af sten, i stället för, såsom af

Eders Kungl. Maj:t föreslagits, af trä. Med hänsyn till eldfaran torde det

nämligen ej vara lämpligt att inom hospitalet uppföra en byggnad af

så pass stora dimensioner af trä; och den ökade kostnad, som byggnadens

uppförande af sten skulle medföra, lärer nog i afsevärd grad uppvägas

af minskning i kostnaden för underhållet.

Då emellertid de beräknade kostnaderna för samtliga de föreslagna

byggnaderna synas synnerligen rundligt tilltagna, har Riksdagen ansett

sig hafva grundade skäl för den uppfattning, att det nu äskade anslaget,

därest vid dess användning iakttages nödig sparsamhet och omsorg,

skall visa sig tillräckligt för läkarbostadens uppförande af sten.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för uppförande

vid Uppsala hospital och asyl af ett bostadshus för öfverläkaren, tre

bostadshus af trä för betjäning och ett verkstadshus beviljat ett anslag

af 135,800 kronor samt däraf på extra stat för år 1912 anvisat 75,000

kronor.

38:o) Under punkt 37 af denna bufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att i afvaktan på den proposition, som kan komma

att aflåtas angående anslag för om- och tillbyggnad af Stockholms hospital,

för sådant ändamål på extra stat för år 1912 beräkna ett belopp

af 200,000 kronor.

I särskild skrifvelse har Riksdagen, som icke bifallit detta förslag,

anmält sitt beslut i ärendet.

39:o) Eders Kungl. Maj: t har vidare föreslagit Riksdagen att för anordnande

af järnvägsspår samt anläggande af vagn våg inom Säters hospitals

område på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 23,900

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis

redan under år 1911 utanordna beloppet.

Hvad i detta ärende förekommit har synts Riksdagen styrka behofvet

och lämpligheten af den utaf Eders Kungl. Maj:t föreslagna spåranordningen.

Vidkommande den föreslagna inlösningssumman för redan

förefintligt spår, 14,000 kronor, har Riksdagen ej kunnat undgå att

finna densamma, jämförd med det spåret åsätta realisationsvärde, 4,400

kronor, påfallande hög. Emellertid har, enligt hvad som framgår af

Riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna skrivelser i detta

ärende från medicinalstyrelsen, förvaltningen i entreprenörens för hospitalsbygget

G. S. Hallströms konkurs anfört, att Hallström vidtagit

ifrågavarande järnvägsanläggning först efter samråd med medicinalstyrelsen,

som förklarat densamma äfven efter byggnadsverksamhetens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

afslutan.de

skulle komma att inlösa spåret, därest det anlades i af medicinalstyrelsen

angifven riktning och utfördes med hänsyn till framtida bestånd.

Medicinalstyrelsen har i anledning af detta konkursförvaltningens

yttrande meddelat, att, sedan Hallström afgifvit anbud å uppförandet af

byggnader för Säters hospital och kontrakt af honom underskrifvits,

hade han — under framhållande af de stora ekonomiska fördelar han

skulle hafva af ett järnvägsspårs framdragande till byggnadsplatsen —

gjort framställning om, att medicinalstyrelsen skulle låta utföra nämnda

järnväg. Härtill hade medicinalstyrelsen emellertid inga medel sig

anvisade, men styrelsen underrättade Hallström om, att i den för Säters

hospitalsanläggning utarbetade planen framhållits behofvet af att hospitalet

genom ett bispår sattes i förbindelse med Säters järnvägsstation,

samt att styrelsen vore sinnad att framdeles i vederbörlig ordning ingå

till Eders Kungl. Maj:t med förslag, att statsverket skulle till skäligt

pris öfvertaga ett af Hallström eventuellt anlagdt järnvägsspår, under

förutsättning att anläggningen blefve solid och att spårets riktning inom

hospitalet blefve för hospitalet lämplig.

Då af hvad sålunda förekommit synes framgå, att Hallström haft

grundad anledning beräkna, att spåret skulle, därest det utfördes i enlighet

med hvad medicinalstyrelsen förutsatt, af staten öfvertagas, har

Riksdagen icke velat motsätta sig att för ändamålet anvisa den begärda

summan. I öfrigt har Riksdagen intet att erinra mot hvad Eders Kungl.

Maj:t i fråga om anordnande af nämnda järnvägsspår föreslagit.

Hvad däremot vidkommer den föreslagna vagnvågen, som beräknats

kosta 4,000 kronor, har Riksdagen ej kunnat af hvad i detta afseende

anförts vinna öfvertygelse om behofvet eller lämpligheten att anlägga

eu dylik, hvarför Riksdagen ej funnit skäl bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag därom.

Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, att Riksdagen för anordnande af järnvägsspår inom Säters

hospitals område på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 19,900

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis

redan under 1911 utanordna beloppet.

40:o) Under punkt 39 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att för inlösen af byggnader å det af staten

förvärfvade området af Växjö Östergård, tillhörande lägenheterna Fagraholm,

Karlslund och Sjöbol samt torpet Lybeck å extra stat för år

1912 bevilja ett anslag af 10,050 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna

beloppet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

^Riksdagens skrifvelse Nr 6.

47

Hvad i ärendet förekommmit synes Riksdagen ådagalägga, att ifrågavarande

byggnader lämpligen böra för Växjö hospitals räkning förvärfvas

för att användas till bostäder för hospitalets betjäning; och då Riksdagen

mot det beräknade priset för byggnaderna icke haft något att erinra,

har Riksdagen för inlösen af byggnader å det af staten förvärfvade

området af Växjö Östergård, tillhörande lägenheterna Fagraliolm, Karlslund,

och Sjöbol samt torpet Lybeck, å extra stat för 1912 beviljat ett

anslag af 10,050 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna beloppet.

41:o) I anledning af Eders Kung). Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till upprätthållande af verksamheten vid de

genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna

på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 200,000

kronor att användas i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser.

42:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909—1911 ägt rum,

dels till bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter,

företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosafdelningar

på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 400,000 kronor; dels beslutat, att i afseende å

allmänna bestämmelser för åtnjutande af statsbidrag från berörda anslag

skall gälla hvad i Riksdagens skrifvelse den 30 maj 1908, nr 195, bestämts

beträffande anslag för år 1909; dels medgifvit, att, därest af

Riksdagen till ifrågavarande ändamål förut beviljade belopp icke blifva

till fullo tagna i anspråk de år, hvarför de anvisats, återstoden må för

ett annat år för ändamålet disponeras; dels medgifvit, att jord, som står

under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon af de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller

någon af de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter af Eders

Kungl. Maj:t i hvarje särskilt fall verkställd pröfning, utan särskild

ersättning till kronan på de villkor i öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommuner, föreningar

eller enskilda för anläggning af tuberkulossjukvårdsanstalter; dels ock

medgifvit, att berörda bestämmelser må äga tillämpning jämväl å redan

skedd upplåtelse för ifrågavarande ändamål, under villkor likväl, att ersättning

icke redan blifvit till kronan inbetald.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har i 42 punkten af sjätte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att dels till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulos
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrifvelse Nr 6-

sjukvårdsanstalter på extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag

af 405,000 kronor; dels ock att i afseende å allmänna bestämmelser

för åtnjutande af ifrågavarande statsanslag besluta:

att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas

vara på tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats

i allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller

landstingsområde, icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;

att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och

patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock

med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,

statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en

på hvarje tusental af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt

antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för

skrofulösa barn, samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands

och Norrbottens län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan

inskränkning i förhållande till invånarantalet; och

att Eders Kungl. Magt i öfrigt må föreskrifva de bestämmelser och

villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att

stadga.

Då, på sätt af utredningen i ärendet framgår, behofvet af ifrågavarande

anslag får anses såsom en följd af Riksdagens beslut om beviljande

af anslag till bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter

samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning

emot vare sig grunderna för beräkningen af anslagets belopp

eller de för bidrag från anslaget föreslagna villkor, har Riksdagen

dels till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

på extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag af 405,000 kronor;

dels ock i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande af

ifrågavarande statsanslag beslutat:

att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas

vara på tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats

i allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller

landstingsområde, icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;

att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och patient,

för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock med

den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag

ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på hvarje tusental

af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt antalet

sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn, samt

med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens län?

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

49

där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan inskränkning i förhållande

till invånarantalet; och

att Eders Kungl. Maj:t i öfrigt må föreskrifva de bestämmelser

och villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga

att stadga.

44:o) Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t uti punkt 43 af denna liufvudtitel föreslagit, har Riksdagen

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 2,700 kronor att användas

till stipendier för läkare, som genomgå utbildning skur ser i tuberkulossjukvård.

45:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen

dels medgifvit att för fullbordande af arbetena med uppförande af

ett för 110 manliga patienter afsedt tuberkidossanatorium d Spenshults

kronopark i Hallands län samt en paviljong för 10 manliga patienter vid

Österåsens sanatorium för en kostnad, inberäknadt utgifter för inventarieanskaffning,

af 775,000 kronor, må under åren 1911 och 1912, utöfver

förut anvisade medel, användas af allmänna besparingarna å fjärde

hufvudtiteln 234,375 kronor och å femte hufvudtiteln 78,000 kronor;

dels ock för ändamålet å extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 62,625 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1911 utanordna sistnämnda belopp.

V attenfallsstyrelsen.

46:o) Under punkt 45 af denna liufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

22,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande

af undersökningar och arbeten för åstadkommande af en skematisk

förteckning och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden

den 13 januari 1911 angifna planen.

Riksdagen har på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af

22,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande

af undersökuingar och arbeten för åstadkommande af en skematisk

förteckning och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver civildepartementsärenden

den 13 januari 1911 angifna planen.

Bihang till Riksd. prat, 1911. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 6 lläft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Riksförsäkringsanstalten.

47:o) Under punkt 46 af denna hufvudtitel tiar Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens

verksamhet på extra stat för år 1912 bevilja ett förslagsanslag af 148,000

kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders Kungl.

Maj:t i detta afseende föreslagit, har Riksdagen för upprätthållande af

riksförsäkringsanstaltens verksamhet på extra stat för år 1912 beviljat ett

förslagsanslag af 148,000 kronor.

48:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 47

af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1912

anvisat ett förslagsanslag af 15,500 kronor att användas till ersättning

åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

Diverse anslag.

49:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöfnerf öring på extra stat för år 1912

anvisat

dels 20,000 kronor till arfvoden under samma år åt fyra inspektörer

med 5,000 kronor till enhvar af dem, för år räknadt;

dels ock 1,400 kronor till ersättning till ett skrif- och ritbiträde åt

bemälda inspektörer.

50:o) Under punkt 49 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att, i afvaktan på proposition om anslag till bestridande

af kostnaden för den genom statens försorg anordnade medlingen

i arbetstvister, för sådant ändamål på extra stat för år 1912 beräkna

ett belopp af 40,000 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

för år 1912 på extra stat anvisat ett förslagsanslag af 25,000 kronor

att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning

åt förlikningsmän för medling i arbetstvister.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i och för

befrämjande och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

51

riket i enlighet med de af Riksdagen tidigare godkända grunder på

extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.

Riksdagen har för år 1912 på extra stat anvisat ett förslagsanslag

af 40,000 kronor i och för befrämjande och organiserande af den offentliga

arbetsförmedlingen i riket i enlighet med de af Riksdagen tidigare

godkända grunder.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för understödjande

af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på extra

stat för år 1912 bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för åren 1910 och 1911 ägt

rum, för understödjande af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har för betäckande af vissa i statsrådsprotokollet

omförmälda förskott, sammanlagdt 640,875 kronor 29 öre

af Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1912, hvilket för undvikande

af öretal i riksstaten ansetts böra bestämmas till 640,876 kronor.

Riksdagen har till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 640,876 kronor.

54:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 53 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen till beredande i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1911

angifna grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte i till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer

å extra stat för år 1912 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af

70,000 kronor.

Stockholm den 30 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Bil. Ititt. A.

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte hufvudtitel.

Indelning och

därmed järn-

Anvisning

i

förlig anvis-

nmg, pa

Summa.

kontant.

förslag.

Ersättningar.

Civildepartementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst......................

6,500

—

—

—

6,500

—

Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor ...................

45,000

45,000

Departementschefen........................................................

17,000

17 000

Departementets afdelning af Kungl. Majrts kansli..................

93 300

93 300

Regeringsrätten...........................................................................

93,700

—

—

—

93,700

_

Ofverståthållarämbetet .......................................................

97,022

97 022

Landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor reservationsanslag) ..........

3,068,635

—

—

—

3,068,635

_

Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservationsanslag,

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

hvartdera å 45,000 kronor)............... .................

227,000

—

—

—

227,000

—

Vägar och kommunikationer............................................................

12,000

—

—

—

12,000

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag...........

2,700

—

4,567

—

7,267

—

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (däraf 12,000 kronor reserva-

tionsanslag) ...............................................

1,027,700

1,027,700

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande ............

30,000

—

—

—

30,000

—

Resestipendier åt civile läkare......................................................

3,500

3 500

Ortopediska institutet...................................................................

8,250

—

—

—

8,250

—

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .................................

7,700

—

—

—

7,700

—

Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslags-

anslag........ .......

185,000

—

—

—

185,000

—

Svenska läkarsällskapet ........................................

3,000

_

3,000

Lasaretts underhåll..........................

15,774

15,774

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella

hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.................................

7,000

—

—

—

7,000

—

Trpt

4,950,781

—

4,567 —

4,955,348

—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

53

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på

förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Trpt

4,950,781

—

4,567

—

4,955,348

—

Hospitals underhåll, förslagsanslag .................................................

3,500,000

—

——

—

3,500,000

—

Till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälska....................................

22,000

—

—

—

22,000

—

Anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag.............................

75,000

—

—

—

75,000

—

Karantänsinrättningen på Ivänsö, förslagsanslag, högst.......................

16,600

—

—

—

16,600

—

Alderstillägg, förslagsanslag..........................................................

265,000

—

—

—

265,000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.................................

50,000

—

—

—

50,000

—

Postafgifter för tjänstebref och dylika försändelser, förslagsanslag........

Till upprätthållande af försäkringsinspektionens verksamhet, reservations-

860,000

860,000

anslag..............................................................................

53,000

—

—

—

53,000

—

Till sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ..........................

1,300,000

—

—

—

1,300,000

—

Till bestridande af statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

16,000

—

—

—

16,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.....................

425,756

—

—

—

425,756

—

Extra utgifter, reservationsanslag ..................................................

12,000

—

—

—

12,000

—

Summa

11,546,137

-

4,567

—

11,550,704

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte liufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i civildepartementet, förslagsanslag 13,540

» aflönande af en extra föredragande inom civildepartementet ........................... 7,000

Godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande inom civildepartementet ......... 4,000

Till förhöjning af de inom civildepartementet anställda amanuensernas arfvoden m. m. 15,900

Öfver ståthållarämbetet :

Till utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik»

samt för arkivinredning m. m. i dessa tidningars redaktionslokal...........................

Landsstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag............ 350,000:

» beredande af tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän,

förslagsanslag.................................................................................... 794,800:

» ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna.................. 20,500:

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under år 1911

» anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel..................

» undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m..................................

» bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar......................................................

5.000

6.000

10,000

1,750,000: -

understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder.........................................................

500,000: -

Trpt 2,271,000;

Kronor.

40,440

25,000

1,165,300

1,230,740

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

55

Trpt 2,271,000:

i Till anläggande af enklare vägar i Västerbottens läns öfre lappmark................... 30,000:

| » bestridande af kostnaderna för förlängning af vågbrytaren vid Hand kanin i

Mjällby socken af Blekinge län ......................................................... 24,300:

Medicinalstaten:

Till provisorisk lönereglering för ordinarie befattningsbafvare i medicinalstyrelsen,

förslagsanslag .................................................................................

» personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Kichard Stenbeck

» aflönande af en extra vaktmästare bos medicinalstyrelsen ............................

» arfvode för en kontrollant af hospitalens ekonomiska förvaltning...................

» bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen

»lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten, förslagsanslag.....

» täckande af brist å ett till Järfsö sjukhus för spetälska anvisadt anslag m. m

» gratifikation åt medicine licentiaten Karl George Lindgren.......................

» anläggning af ett hospital i närheten af Östersund ...............................

» uppförande af bostadshus vid Uppsala hospital och asyl........................

» anordnande af järnvägsspår m. m. inom Säters hospitals område ..................

» inlösen af byggnader å ett staten tillhörigt område af Växjö Östergård.........

» upprätthållande af verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s

jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna.......................................

» bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter.............

» bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, förslagsanslag ...

» stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvärd......

» uppförande af ett tuberkulossanatorium å Spenshults kronopark samt en paviljongvid

Österåsens sanatorium ...............................................................

19,200

600

1,175

5,800

15.000

8,250

2,400

750.000

75.000

19,900

10,050

200.000

400.000

405.000

2,700

62,625: —

Kronor.

Vattenfallsstyrelsen:

Till verkställande af undersökningar och arbeten för åstadkommande af en schematisk förteckning

och beskrifning öfver Sveriges vattenfall ..................................................................

Bilcsförsäkringsanstalten:

Till upprätthållande af riksforsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag .........

» ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalning för

riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag................................................

148,000: -

15,500: —

Trpt

1,230,740

2,325,300

1,977,700

22,000

163,500

5,719,240

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Kronor.

öre.

Diverse anslag:

Trpt

5,719,240

—

Till anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöfverföring...............................................................................

21,400: —

»

bestridande af kostnaden för den genom statens försorg anordnade medling i

arbetstvister............................................................................

25,000: -

"

befrämjande och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket, för-

slagsanslag......................................................................................

40,000: -

»

understödjande af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet .............

10,000: —

»

ersättning åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat

af företrädaren utfå ...........................

1,580: -

»

betäckande af vissa utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ............

640,870: —

))

beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt en del tjänstemän och betjänte i

till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag ......

70,000: -

808,856

—

Summa

6,528,096

-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.