Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående lagändring i syfte att samtidiga tingssammanträden i närbelägna domsagor må undvikas.

1911-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:70, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående lagändring i syfte att samtidiga tingssammanträden i närbelägna domsagor må undvikas.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 70.

7

Nr 70.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 25 april 1911.

— — — — Andra kammaren den 25 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om

skrifvelse till Kungl. Maj.t angående lagändring i syfte att

samtidiga tingssammanträden i närbelägna domsagor må

undvikas.

(Lagutskottets utlåtande nr 30.)

Till Konungen.

Vid innevarande Riksdag har enskild motionär hemställt om skrifvelse

till Eders Kungl. Maj:t om vidtagande af lagändring i syfte att

samtidiga tingssammanträden i närbelägna domsagor må undvikas.

Kungl. förordningen den 17 maj 1872 angående ändring i vissa

fall af gällande bestämmelser om häradsting var föranledd af Riksdagens

skrifvelse den 28 maj 1866 och hade till syfte hufvudsakligen att utan

brytande med de principer, som lågo till grund för organisationen af

domstolsväsendet på landsbygden i vårt land, åstadkomma större snabbhet

i rättsskipningen därstädes.

I enlighet härmed meddelades, efter mönstret af äldre lagberedningens

förslag till rättegångsbalk, de af motionären omnämnda allmänna

föreskrifter angående tiden för tings hållande, som innefattas i

1, 2 och 3 §§ af berörda förordning. I hvad sålunda stadgats kan jämlikt

10 § af förordningen undantag göras efter Konungens förordnande.

Likaså ankommer det enligt förordningens 11 § på Konungen att be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrifvelse Nr 70.

stämma, i hvad mån sådan anordning af tingen,, som med författningen

öfverensstämmer, skall äga tillämpning jämväl i domsagor, beträffande

hvilka denna eljest icke skall gälla. Angående kungörande af tiden för

tingssammanträdens början och afslutande af ting i domsagor, som i

berörda förordning afses, gäller kungl. förordningen den 21 mars 1884.

Genom nämnda 1872 års förordning ville man så långt möjligt

meddelst generellt gällande bestämmelser af allmän lags natur på ett

stadigvarande sätt reglera de förhållanden, som där omförmälas- Så

ansågs böra ske äfven i fråga om tiderna för tings och tingssammanträdens

hållande, hvilka man ej ansåg böra i regel bero af för det särskilda

fallet i administrativ väg eller annorledes meddelade föreskrifter.

Vid träffandet af bestämmelser härutinnan lär man hafva haft för ögonen

såväl domarens och nämndens som den inom domsagan eller tingslaget

varande allmänhetens intressen, sådana de vid tiden för tillkomsten af

berörda förordning framträdde. Däremot lära den tidens lagstiftare

hafva saknat anledning att taga särskild hänsyn till förhållanden utom

den domsaga, hvarom i hvarje fall var fråga. .

Emellertid har det efter tillkomsten af berörda förordning blifvit

allt vanligare, äfven vid underrätterna på landsbygden, att vid utförandet

af rättegångar parterna begagna sig af rättsbildade advokater, som

oftast ej hafva eller kunna hafva sin verksamhet begränsad till endast

en häradsrätt. På sätt motionären utvecklat, kan under, sadana för

hållanden den enligt nämnda förordning rådande samtidigheten i de

olika häradsrätternas sammanträden ofta blifva till olägenhet såväl för

advokater som för parter.

Det kan därför numera betraktas såsom ett allmänt intresse, att,

i den mån det utan kollision med andra mera eller lika berättigade intressen

kan ske, åtgärder vidtagas för undanröjande af sagda olägenheter.

Det synes Riksdagen, som om i sådant hänseende motionen innefattade

förslag, som utan större svårighet borde kunna genomföras utan

brytande med de principer angående ordningen för häradsrätternas arbetssätt,

som vunnit uttryck i den gällande lagstiftningen.

Riksdagen har funnit en särskild anledning att förorda motionärens

förslag i den omständigheten, att — på sätt framhölls af lagutskottet

nästlidet år i anledning af en då väckt motion med syfte bland annat

att bereda möjlighet för närliggande domsagor samt tingslag tillhörande

olika domsagor att hafva gemensam tingshusbyggnad — förverkligande

af detta från de tingshusbyggnadsskyldiges synpunkt understundom helt

visst ganska viktiga önskemål merendels omöjliggöres. af de för tingssammanträdenas

hållande för närvarande bestämda tider. Genom en

s. 9 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrifvelse Nr 70. 9

lagändring i den riktning, som nu påyrkats, skulle jämväl hindret härför

kunna undanröjas.

Huru och i hvilken omfattning motionärens förslag närmare bör

utföras, anser sig Riksdagen icke böra angifva, utan lär det bero på

den undersökning, hvartill Eders Kungl. Maj:t, i händelse Riksdagen

biträder nämnda förslag, kan finna anledning. Dock vill Riksdagen erinra,

att vid den ändring i de för närvarande gällande tiderna för tingssammanträdenas

hållande, som kan vara erforderlig, möjlighet torde

med hänsyn till förhållandena i vissa domsagor böra beredas för jämkning

af de i 7 § af 1872 års berörda förordning bestämda tider, inom

hvilka särskilda sammanträden för afslutande af ting, som där afses,

skola hållas.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på hvad sätt ändring

må kunna ske i kungl. förordningen den 17 maj 1872 angående ändring

i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting, i syfte att samtidiga

tingssammanträden inom domsagor i samma län eller eljest närbelägna

domsagor i möjligaste mån undvikes, äfvensom för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Stockholm den 25 april 1911.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Btksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 22 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.