Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1911-05-31 · 162 sidor, varav 153 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 153 av 162 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:8, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Nr 8.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den maj 1911.

— — — — Andra kammaren den maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 14, 16, 17, 26, 30, 35,

36, 46, 47, 58, 62, 71 och 91 samt memorial nr 31

jämte särskilda utskottets nr 2 utlåtanden nr 1 och 2).

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Riks- och landsarkiven.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1911 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkten 1

Bihang till Ilikid. protokoll 1811. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Iläft. (Nr 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

under åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i

den år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens

lön förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt lönen

för enhvar af de båda andra vaktmästarna äfvensom för eldaren ej blott

efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100

kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan

förhöjning blifvit stadgade.

Till stöd för framställningen har föredragande departementschefen, på

sätt framgår af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 åberopat hvad chefen

för justitiedepartementet till statsrådsprotokollet öfver justitieärenden

samma dag anfört beträffande ändring af bestämmelserna om ålderstillägg

åt vaktmästare i vissa ämbetsverk; och har departementschefen tillika

erinrat, att i den för riksarkivet gällande aflöningsstaten finnas uppförda

en förste vaktmästare, två vaktmästare och en eldare.

På grund af hvad i sistberörda statsrådsprotokoll i förevarande ämne

anförts och erinrats beträffande 1910 års Riksdags med det nu föreliggande

förslaget öfverensstämmande beslut i fråga om vaktmästarnes vid vissa då

nyreglerade ämbetsverk aflöningsförmåner, har Riksdagen godkänt sådan

ändring i den år 1909 för riksarkivet fastställda aflöningsstat, att förste

vaktmästarens lön förklarats kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt

lönen för enhvar af de båda andra vaktmästarna äfvensom för eldaren ej

blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare

100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning

blifvit stadgade.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att godkänna

sådan ändring i de aflöningsstater, som fastställts år 1909 för landsarkiven i

Vadstena, Uppsala och Lund och år 1910 för landsarkivet i Göteborg,

att lönen för enhvar af där uppförda vaktmästare förklaras kunna höjas

ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare

100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning

bestämma enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade.

På grund af hvad i ofvanberörda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1911 till stöd för framställningen anförts har Riksdagen

godkänt sådan ändring i de aflöningsstater, som fastställts år 1909

för landsarkiven i Vadstena, Uppsala och Lund och år 1910 för lands
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 3

arkivet i Göteborg, att lönen för enhvar af där uppförda vaktmästare förklarats

kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter

10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven

aflöningsförhöjning bestämt enahanda villkor, som för tillträde till

förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

3:o) I en den 20 januari 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr

105, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, att vaktmästaren vid arkivdepån i Visby E. J. Hallgren ma för ?

erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning tillgodoräkna^ sig

jämväl den tid, han före år 1909 uppehållit vaktmästar- och eldargöromålen

vid sagda depå.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen medgifvit, att

vaktmästaren vid arkivdepån i Visby C. J. Hallgren må för erhållande af

ålderstillägg i sin innehafvande befattning tillgodoräkna sig jämväl den tid,

han före år 1909 uppehållit vaktmästar-och eldargöromålen vid sagda depå.

Kungl. biblioteket.

4:o) Under punkt 3 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att godkänna sådan ändring i den år 1909

för kungl. biblioteket fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön

förklaras kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar annan

vaktmästares lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter

10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna

aflöningsförhöjningar bestämma enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

Riksdagen har godkänt sådan ändring i den år 1909 för kungl. biblioteket

fastställda aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklarats

kunna efter 5 år höjas med 100 kronor samt enhvar annan vaktmästares

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med

ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade.

Universitetet i Uppsala.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att föreskrifva, att från

och med den 1 oktober 1915 skall i utgiftsstaten för universitetet i Upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

sala vidtagas den ändring, att, med afförande ur staten af den under matematisk-naturvetenskapliga

sektionen af filosofiska fakulteten inom afdelningen

A) Aflöningar m. m. uppförda professorsbefattningen i fysik med

därför upptagna aflöningsförmåner, antalet professurer inom nämnda sektion,

för hvilka särskilda ämnen ej äro angifna, ökas från tio till elfva

samt den för dessa professurer uppförda aflöning ökas med ett belopp af

7,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen,

har alltså föreskrifvit att från och med den 1 oktober 1915 skall i utgifts■staten

för universitetet i Uppsala vidtagas den ändring, att, med afförande

ur staten af den under matematisk-naturvetenskapliga sektionen af filosofiska

fakulteten inom afdelningen A) Aflöningar m. m. uppförda professorsbefattningen

i fysik med därför upptagna aflöningsförmåner, antalet professurer

inom nämnda sektion, för bvilka särskilda ämnen ej äro angifna,

ökas från tio till elfva samt den för dessa professurer uppförda aflöning

ökas med ett belopp af 7,500 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen medgifva, att

förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Lars Erik Lindberg

må för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten under i öfrigt

gällande villkor räkna sig till godo den tid af åren 1897—1909, hvarunder

han bestridt vaktmästarbefattning vid nämnda bibliotek.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet upplyses angående arten och

omfattningen af det af Lindberg såsom vaktmästare utförda arbete under

den tid, som nu ifrågasattes skola få i löneturshänseende såsom förste vaktmästare

honom tillgodoräknas, finner Riksdagen med billighet öfverensstämmande,

att denna förmån varder honom beredd, och har Riksdagen

förty medgifvit, att förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala

Lars Erik Lindberg må för erhållande af ålderstillägg å förste vaktmästartjänsten

under i öfrigt gällande villkor räkna sig till godo den tid af åren

1897—1909, hvarunder han bestridt vaktmästarbefattning vid nämnda

bibliotek.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att öka det i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. in., under

rubriken Farmakologiska institutionen upptagna anslaget till städning och

uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt

förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 250 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, hade från universitetet gjorts framställning

om beredande af medel för att genom anställande af en ordinarie

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

5

vaktmästare hos farmakologiska institutionen tillgodose det ökade behof

af städning och uppassning, som på grund af institutionens förflyttning till

nya, större lokaler gjorde sig gällande, men har departementschefen, med

erkännande af detta ökade behof, emellertid icke ansett sig böra medverka

till upprättandet af en ordinarie vaktmästarbefattning vid institutionen, då

den möjligheten ej syntes utesluten, att inom en ej alltför aflägsen framtid

fråga kunde uppstå om införande af centraluppvärmning i institutionens

lokaler, i hvilken händelse nämnda behof tydligtvis minskades.

Riksdagen, som delar denna departementschefens uppfattning om olämpligheten

af inrättandet för närvarande af en ordinarie vaktmästartjänst

vid ifrågavarande institution, har icke funnit anledning till erinran mot

det för beredande af ökadt biträde vid städningen och uppassningen äskade

beloppet 250 kronor; och har Riksdagen alltså ökat det i utgiftsstaten för

universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. m., under rubriken

Farmakologiska institutionen upptagna anslaget till städning och uppassning

från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt förty

höjt det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 250 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels öka det i utgifts•staten

för universitetet i Uppsala, afdelningen A) Aflöningar m. in., under

rubriken Geografiska institutionen upptagna anslaget till städning och

uppassning från dess nuvarande belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt

förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp

af 250 kronor, dels ock förklara, att ur omförmälda anslag jämväl skall

bestridas kostnaden för städning och uppassning vid seminariet för matematik.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet

anförts har Riksdagen dels ökat de i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

afdelningen A) Aflöningar m. m., under rubriken Geografiska institutionen

upptagna anslaget till städning och uppassning från dess nuvarande

belopp, 500 kronor, till 750 kronor samt förty höjt det ordinarie

anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 250 kronor; dels ock

förklarat, att ur omförmälda anslag jämväl skall bestridas kostnaden för

städning och uppassning vid seminariet för matematik.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att af det med

ritmästarbefattningen vid universitetet i Uppsala förenade arfvode å 800

-kronor ett belopp af 300 kronor för år räknadt må från och med höstterminen

1911 till 1914 års slut utgå till arfvode åt en amanuens vid

universitetets konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet, eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

500 kronor för år, må under samma tid användas till arfvode åt en lärare,

som, i enlighet med af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser,

skall meddela undervisning i utförandet af ritningar för vetenskapligt

ändamål.

Då de ritmästaren för närvarande enligt den 5 juli 1873 fastställd

instruktion åliggande uppgifter att dels undervisa i ritkonst, dels biträda

dem bland universitets lärare, som önska med bilder belysa vetenskapliga

arbeten, dels ock tjänstgöra såsom amanuens vid museet för bildande

konst, uppenbarligen icke, såsom äfven i statsrådsprotokollet närmare utvecklas,

kunna anses efter nuvarande förhållanden lämpligt afvägda, samt

det af Eders Kung! Maj:t framlagda förslaget till disposition af ritmästarens

arfvode däremot synes väl ägnadt att främja de båda för universitetet

viktigaste af ofvannämnda uppgifter, ritningen för vetenskapligt ändamål

och amanuenstjänstgöringen vid konstmuseet, har Riksdagen intet att erinra

mot att det ifrågavarande arfvodet försöksvis för viss tid disponeras på sätt

föreslagits. På grund häraf bar Riksdagen medgifvit, att af det med ritmästarbefattningen

vid universitetet i Uppsala förenade arfvode å 800 kronor

ett belopp af 300 kronor för år räknadt må från och med höstterminen

1911 till 1914 års slut utgå till arfvode åt en amanuens vid universitetets

konstmuseum samt att återstoden af ritmästararfvodet, eller 500 kronor

för år, må under samma tid användas till arfvode åt en lärare, som, i enlighet

med af det större akademiska konsistoriet gifna bestämmelser, skall

meddela undervisning i utförandet af ritningar för vetenskapligt ändamål.

10:o) Eders Kungl. Maj:thar föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning

af det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen B) Till

materiell m. m., under rubriken Museum för nordiska fornsaker upptagna

kontanta anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp af

350 kronor.

Riksdagen, som af utredningen i ärendet funnit behofvet af den äskade

anslagshöjningen ådagalagdt, har alltså för beredande af höjning af det

i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, afdelningen B) Till materiell

m. m., under rubriken Museum för nordiska fornsaker upptagna kontanta

anslaget öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 350 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att för

beredande åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid

universitetet i Uppsala af medel till inköp af böcker och annan undervisningsmateriel!

äfvensom för tillfälliga utgifter böja anslaget till nämnda

universitet med ett belopp af 500 kronor, dels ock att, i stället för det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nu i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under afdelningen A) Aflöningar

m. ra. för vissa seminarier inom humanistiska sektionen af filosofiska

fakulteten upptagna anslaget till arfvoden, 1,900 kronor, under ändrad

rubrik: Seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska

språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,

semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indoeuropeisk

språkforskning, klassisk fornkunskap och antikens historia samt

statistik, till arfvoden uppföra ett anslag af 2,400 kronor och för detta

ändamål höja ordinarie anslaget till nämnda universitet med ett belopp

af 500 kronor.

Då behofvet af materiell för det seminarium för klassisk fornkunskap

och antikens historia, som inrättats i sammanhang med den af 1909 års

Riksdag beslutade professuren i nämnda ämnen, uppenbarligen måste

tillgodoses för att seminariet skall på ett tillfredställande sätt kunna verka

för det med detsamma afsedda ändamål och då Riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot det äskade anslagets belopp 500 kronor, har Riksdagen

alltså bifallit framställningen i denna del.

Jämväl förslaget om höjande af anslaget till arfvoden vid vissa seminarier,

nu 1,900 kronor till 2,400 kronor, eller med 500 kronor, för beredande

af arfvoden åt bl. a. bibliotekarierna vid det nu ifrågavarande

seminariet samt det likaledes nyinrättade statistiska seminariet, har Riksdagen

ansett sig böra bifalla.

På grund häraf har Riksdagen

dels för beredande åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens

historia vid universitetet i Uppsala af medel till inköp af böcker och

annan undervisningsmateriel! äfvensom för tillfälliga utgifter höjt anslaget

till nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor;

dels ock i stället för det nu i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under afdelningen A) Aflöningar m. m. för vissa seminarier inom humanistiska

sektionen af filosofiska fakulteten upptagna anslaget till arfvoden,

1,900 kronor, under ändrad rubrik: Seminarierna för klassiska, nordiska

och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, statskunskap,

filosofi, estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk, sanskrit

och jämförande indoeuropeisk språkforskning, klassisk fornkunskap och

antikens historia samt statistik, till arfvoden uppfört ett anslag af 2,400

kronor och för detta ändamål höjt ordinarie anslaget till nämnda universitet

med ett belopp af 500 kronor.

På grund af de under punkterna 7, 8, 9, 10 och 11 omförmälda besluten

har anslaget till universitetet i Uppsala, nu 791,586 kronor, ökats

med tillhopa 1,850 kronor eller till 793,436 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Universitetet i Lund.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna följande

förändrade lydelse af utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen A)

Aflöningar m. m., såvidt angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och

teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost................................. 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat

med därtill hörande löningsjord i Hardeberga samt

predikstolshemmanen 1/2 mtl. Brönnestad nr 16, V2 mtl. ibm

och 3/é mtl. Lilla Bjällerup nr 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,309 hl.

råg, 39,268 hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning

24 kronor 74 öre och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads

län anslagna, men enligt kung! förordningen den 23 juli

1869 till statsverket indragna ränta 2 kronor 9 öre samt

kronotiondespannmål 164,868 hl., 1/2 råg och 1/2 kom, jämte

50 kronor 40 öre forsellönsersättning.

En professor................................................................................................ 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och Glostorps

församlingars prebendepastorat.

En professor............................................................................................... 840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars

prebendepastorat.

En professor............................................................................................... 2,400: —•

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och Flackarps

församlingars prebendepastorat.

En professor................................................................................................ 1,290: —

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups

församlingars prebendepastorat.

En professor .............................................................................................. 1,621: —

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra Skreflinge

församlingars prebendepastorat.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination

i liturgisk sång.................................................................................... 800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar omfatta 2 hvardera

exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik

och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, samt 4) praktisk teologi

och moralteologi.

(Se för öfrigt särskilda föreskrifter.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

I den för närvarande gällande staten för teologiska fakulteten i Lund

är för hvarje professur angifvet ett eller flere särskilda ämnen tillika med

visst prebendepastorat. Inom samma fakultet i Uppsala äro däremot ej

de särskilda professurerna bundna vid vissa läroämnen, hvaremot ett eller

flere bestämda prebendepastorat, i den mån sådana finnas inom fakulteten,

äro anslagna till de olika professurerna. Då berörda förhållande vid

Lunds universitetet visat sig medföra vissa praktiska olägenheter och svårigheter

vid återbesättande af lediga professurer, har det emellertid ansetts

lämpligt att här genomföra samma anordning som i Uppsala; och då intet

synes vara att erinra mot att de häda staterna i nu förevarande hänseende

bringas i öfverensstämmelse med hvarandra, har Riksdagen med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förslag godkänt följande förändrade lydelse af utgiftsstaten

för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar m. in., såvidt

angår underafdelningen a) Professorer m. fl. och teologiska fakulteten:

En förste teologie professor, tillika domprost, .............................. 3,480: —

Uppbär dessutom:

1) Inkomsten af Lunds stads- och landsförsamlingars prebendepastorat med

därtill hörande löningsjord i Hardeberga samt predikstolshemmanen

Va mtl. Brönnestad nr 16, V2 mtl. ibm och 3/4 mtl. Lilla Bjällerup nr 9.

2) Lösen för kronotionde från Norrhviddinge socken 26,309 hl. råg, 39,268

hl. korn och 20,47 hl. hafre jämte forsellönsersättning 24 kronor 74 öre

och kontant 84 öre.

3) Ersättning för den till domprosten i Lund från Kristianstads län anslagna,

men enligt kungl. förordningen den 23 juli 1869 till statsverket

indragna ränta 2 kronor 9 öre samt kronotiondespannmål 164,868 hl.,

V2 råg och V2 korn, jämte 50 kronor 40 öre forsellönsersättning.

En professor................................................................................................. 1,200: —

Uppbär dessutom inkomsten af Västra Kärrstorps och Glostorps församlingars

prebendepastorat.

En professor....................................................................................................840: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stångby och Vallkärra församlingars

prebendepastorat.

En professor............................................................................................. 2,400: —

Uppbär dessutom inkomsten af Stora Uppåkra och Flackarps församlingars

prebendepastorat.

En professor.................................................................................................. 1,290: •—

Uppbär dessutom inkomsten af Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars

prebendepastorat.

En professor.................................................................................................. 1,621: —

Jlih. till Iiils l prof. 1911. 10 Sand. 1 Afd. t Rand. S Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Uppbär dessutom inkomsten af Husie och Västra Skreflinge församlingars

prebendepastorat.

För uppehållande af kostnadsfri undervisning och examination i liturgisk

sång................................................................................................................. 800: —

Anmärkning. Af den teologiska fakultetens 6 professorsbefattningar omfatta 2 hvardera

exegetisk teologi och de öfriga 4 hvardera ett af följande ämnesområden: 1) dogmatik

och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, samt 4) praktisk

teologi och moralteologi.

(Se för öfrigt särskilda föreskrifter.)

13:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte i staten för universitetet i Lund uppföra en professur i psykologi

och pedagogik med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessurer

i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare att

vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkor och

bestämmelser äfvensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till

Lunds universitet med 7,500 kronor.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

>Vid 1907 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t inrättande af professurer

i pedagogik vid universiteten i Uppsala och Lund, och i motiveringen till

denna framställning framhöll dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

vikten af att de båda universiteten erhölle hvar sin professur i

nämnda ämne. Då emellertid Riksdagen beslöt, att endast en pedagogisk

professur skulle inrättas, nämligen i Uppsala, berodde väl detta väsentligen

därpå, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet

af de föreslagna professurerna i pedagogik.

Emellertid intaga dessa myndigheter numera en helt annan ståndpunkt

i denna fråga. Såsom framgår af vid denna motion närslutna bilagor,

har såväl humanistiska sektionen i Lund enhälligt uttalat sig för

en dylik professurs inrättande därstädes (bilaga I), som ock större akademiska

konsistoriet, äfvenledes enhälligt, hos kanslersämbetet vid rikets

universitet gjort framställning om, att en professur i psykologi och peda.- gogik måtte inrättas vid Lunds universitet (bilaga II) och i skrifvelse till

Konungen den 15 oktober 1910 (bilaga III) har kanslern tillstyrkt denna

framställning samt anhållit, att proposition härom måtte till 1911 års

Riksdag framlämnas.

Att de båda sistnämnda myndigheterna föreslå en gemensam professur

för de båda ämnena psykologi och pedagogik, torde ur flera synpunkter

vara synnerligen välbetänkt. Dessa båda vetenskapsgrenar stå i

det intimaste samband med hvarandra, och den moderna pedagogiken

stöder sig i främsta rummet på den experimentella psykologien som hjälp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

vetenskap. Det torde därför icke kunna göras några befogade invändningar

mot att dessa båda ämnen sammanföras under en gemensam professur.

Att ingå på en fullständigare utredning och motivering angående

vikten och nödvändigheten af nämnda professurs snara upprättande torde

vara öfverflödigt, då detta med all önskvärd tydlighet framgår af ofvan

åberopade bilagor. Det torde vara tillräckligt att i detta sammanhang

framhålla den påtagliga inkonsekvens, som ligger däld, att den filosofiska

fakulteten i Lund enligt examensstadgan är ålagd både undervisnings- och

examensskyldigliet i ämnet pedagogik utan att hafva någon professur i

detta ämne.

Den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi och pedagogikens

teori och historia skötes visserligen af en docent i filosofi, men då denne

samtidigt har anställning som rektor vid Landskrona enskilda gymnasium,

vid hvilken befattning han enligt kontrakt är bunden för en tid af fem

år, räknadt från och med 1910, torde hans tid och krafter ej i längden

räcka till, för att han på ett tillfredsställande sätt skall kunna sköta

nämnda kurser. Härtill kommer, att examensskyldigheten i ofvannämnda

ämnen för närvarande och i brist på annan härtill kompetent universitetslärare

uppehälles af en numera vid Göteborgs högskola anställd docent.

Om sålunda studerande i Lund önska aflägga examen i dessa ämnen,

måste ifrågavarande docent och på den studerandes egen bekostnad resa

till Lund för att förrätta denna examen. Att detta icke blott är en stor

olägenhet utan äfven en stor orättvisa mot de studerande, kan väl knappast

förnekas.

Då sålunda Kung!. Maj:t genom sin här ofvan åberopade proposition

till 1907 års Riksdag redan erkänt och framhållit vikten af en pedagogisk

professurs inrättande äfven i Lund, och då det viktigaste skälet till att

Riksdagen nämnda år ej lämnade sitt bifall härtill numera förfallit samt

slutligen den af de akademiska myndigheterna föreslagna kombinationen

af ämnena psykologi och pedagogik under en gemensam professur måste

anses synnerligen lycklig, synes mig inrättandet af nämnda professur ej

längre böra uppskjutas utan frågan härom lösas redan vid innevarande

års riksdag, oaktadt Kungl. Maj:t ansett sig föidundrad att i årets statsverksproposition

göra framställning härom.''»

De i motionen omförmälda bilagor äro af följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Afskrift. (Bil. 1.)

Utdrag ur protokollet i humanistiska sektionen i

i Lund den 15 maj 1909.

Närvarande: Dekanus, professor Flensburg, professorerna

Wulff, v. Sckwerin, Wraugel, Larsson, Liljeqvist,

Axel Nock, Ekwall och C. A. Moberg.

§ 146.

Jämlikt vederbörlig remiss hade sektionen att yttra sig öfver professorerna Larssons

och Liljeqvists anhållan, att större konsistoriet ville hos Kungl. Maj:t utverka

framställning till nästa års Riksdag om inrättandet af en professur i pedagogik.

Professor Larsson anförde: »Som skäl för det väckta förslaget vill jag anföra

följande: „

1) Åliggandet att anordna den för ämbetsexamen stadgade kursen i psykologi

samt pedagogikens teori och historia har fakulteten så till vida fullgjort, att denna

kurs för närvarande skötes på ett utmärkt sätt af eu docent i teoretisk filosofi, men

den skötes dock alltså af en docent i annat ämne och den honoreras till största delen

med det docentstipendium, som docenten Emmelin åtnjuter i egenskap af docent i

filosofi; och under sådana omständigheter kan det icke sägas, att fakulteten på ett

tillfredsställande och definitivt sätt ordnat ens denna del af den pedagogiska undervisningen.

2) För pedagogiska studier, syftande till något betyg i ämnet pedagogik, har

fakulteten icke träffat någon som helst anordning. Man kan hänvisa till själfstudier,

men det kunde man med samma rätt göra i andra ämnen. Pedagogik studeras icke

bra på egen hand, i synnerhet som ju här vid universitetet ingen tradition finnes, af

hvilken de studerande kunde ha ledning, och för öfrigt icke heller i universitetsbiblioteket

någon vidare litteratur i ämnet. Pedagogiken bör bedrifvas icke blott som en

läsning utan som eu öfning, och särskild! torde i detta ämne seminarieöfningar vara

behöfiiga.

3) Examensstadgan lämnar de studerande den möjligheten öppen, att, i stället

för att genomgå den s. k. pedagogiska kursen, ta betyg i ämnet pedagogik, och det

finns goda skäl antaga, att många skola önska begagna sig af denna möjlighet, på

samma sätt som det förr varit vanligast att de studerande, i stället för den för lärare

stadgade pröfning i antropologi oeh logik, valt att taga betyg i teoretisk filosofi.

Dels räknas en betygsenhet alltid som god behållning, dels torde i alla fall många

studerande anse, att ett betyg i pedagogik kan blifva af betydelse för deras framtid.

De kunna tänka sig bli seminarielärare eller folkskoleinspektörer — eu ganska afsevärd

möjlighet i samma mån krafvet på fackmässiga inspektörer gör sig gällande; de

kunna gå in vid högre folkskolor eller syfta till öfverlärarplatser i folkskolorna och

genom de nu beslutade kommunala mellanskolorna öppnas ett nytt område, där pedagogiska

kunskaper få inflytande på befordringarna. Det är gifvetvis en orätt mot de

studerande att beröfva dem denna möjlighet, som stadgan för dem afsett, eller att i

hvarje fall icke vid undervisningens anordnande ta hänsyn till denna möjlighet. Man

kan förutse, därest icke snart eu professur i pedagogik här inrättas, att platser af

ofvan uppräknade slag en tid bortåt komma att i öfvervägande grad besättas med

personer, som vid Uppsala universitet förvärfvat betyg i pedagogik — och jag anser

det icke vara en oberättigad form af tillgifvenhet för det egna universitetet, om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 13

man häri finner både en orättvisa mot lundensiska studerande och mot Lunds universitet.

4) Det kan nu anses som säkert, att kompetenta sökande skola finnas till eu

eventuell professur i pedagogik härstädes. Säkerligen skall efter den nu pågående

konkurrensen om pedagogikprofessuren i Uppsala en eller annan sökande återstå, hvars

kompetens blifvit officiellt vitsordad.

De skäl jag här anfört kunna alla sammanfattas i ett enda: att inrättande af en

pedagogikprofessur i Lund är en nödvändig konsekvens af vår nu gällande examensstadga.

Det är med full afsikt som jag endast vill anföra detta skäl. Jag

skulle anse mig komma utanför ämnet, om jag här ville bevisa pedagogikens nytta.

Tvärtom vill jag betona, att denna senare fråga icke föreligger. Den är praktiskt

sedd redan afgjord af Kungl. Maj:t i och med att pedagogik blifvit obligatorisk i fakultetens

viktigaste examen. Det kan råda olika meningar om lämpligheten af denna

bestämmelse i examensstadgan, men den finns där och bildar eu förutsättning, som ej

med bibehållen lojalitet kan ignoreras.

Slutligen måste jag erinra om det säregna läge, hvari denna fråga befinner sig.

Det är icke Kungl. Maj:t, som behöfver öfvertygas om behöfligheten af den föreslagna

professuren, ty Kungl. Maj:t har redan en gång velat bereda oss tillfälle att förorda

en sådan professur; icke heller Riksdagen, som velat i detta afseende likställa de båda

statsuniversiteten; icke heller — det vet man med visshet — universitetets kansler;

utan det är just denna sektion och Lunds konsistorium, som det gäller att vinna för

saken.

Jag önskar bifall till förslaget.»

Sektionen beslöt därefter att för sin del tillstyrka bifall till denna framställning.

Ur protokollet

Martin Nilson.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 januari 1911

ex officio

Hj. Westerling,

registrator.

Transsumt. (Bil. II.)

Till kanslersämbetet vid rikets universitet.

Då det större konsistoriet vid Lunds universitet nu går att för kanslersämbetet

framställa sådana universitetets behof, som synas kräfva anslag af nästkommande års

Riksdag, får konsistoriet först göra framställning om sådana anslag, som redan beviljats

men endast å extra stat, och hvilka fortfarande äro behöfliga.

Professorn H. Larsson har hos konsistoriet hemställt om beredande af anslag till

ett professorsämbete i pedagogik och såsom motivering åberopat, hvad han anfört till

humanistiska sektionens här bifogade protokoll den 15 maj 1909, och får konsistoriet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i hufvudsaklig anslutning därtill anhålla om beredande af ett årligt anslag å 7,500

kronor till ett professorsämbete i psykologi och pedagogik med samma rätt till ålderstillägg

för innehafvaren af detta ämbete som för öfriga professorer. Enligt den nyligen

fastställda examensstadgan för filosofiska fakulteten, särskilt hvad beträffar filosofisk

ämbetsexamen, har pedagogiken fått en sådan ställning, att det för Lunds universitet blir

ett starkt behof att liksom systeruniversitetet i Uppsala erhålla ett professorsämbete i

pedagogik. Som det emellertid är konsistoriets öfvertygelse, att pedagogiken kan

vetenskapligt bedrifvas endast i intimt sammanhang med psykologi, och å andra sidan

den moderna psykologien tagit eu synnerlig omfattning, som gör dess särskilda representation

högönsklig, anser konsistoriet detta sakförhållande bäst tillgodoses, om det

ifrågavarande professorsämbetet inrättas i psykologi och pedagogik.

Lund den 24 september 1910.

På det större konsistoriets vägnar:

B. Jönsson.

Otto Ernherg.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar

Stockholm af kungl. ecklesiastikdepartementet den 21 jan. 1911

ex officio

Hj. Vesterling,

registrator.

Transsumt. (Bilaga III.)

Till Konungen.

Till Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning får jag härmed i underdånighet

öfverlämna det större akademiska konsistoriets i Lund till mig ställda, den 24 september

1909 dagtecknade skrifvelse, hvari konsistoriet framställt de Lunds universitets

behof, hvilka synt.s konsistoriet kräfva anslag af 1911 års Riksdag.

Då konsistoriet nu upptagit frågan om inrättande af en professur inom pedagogikens

läroområde vid Lunds universitet, måste erinras därom, att denna fråga redan

vid åtskilliga föregående tillfällen förelegat till behandling. Sedan uti eu vid 1905

års lagtima riksdag vädd motion föreslagits upprättande af en pedagogisk professur

vid Uppsala universitet, yttrade statsutskottet rörande denna motion, bland annat, att

frågan om anordnande vid »universiteten» af undervisning i pedagogik enligt utskottets

åsikt vore värd att tagas i allvarligt öfvervägande, men att utskottet icke ansåge

det vara tillrådligt att utan någon utredning af vederbörande myndigheter eller förslag

af Kungl. Maj:t besluta inrättande vid universitetet i Uppsala af en professur i

pedagogik, hvadan utskottet hemställde, att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Sedan Riksdagen bifallit denna hemställan och frågan alltså vid 1905 års riksdag förfallit,

upptogs den på nytt vid 1906 års riksdag. Med anledning af en utaf veder
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

börande vid universitetet i Uppsala gjord underdånig framställning föreslog nämligen

Kungl. Maj :t i 1906 års statsverksproposition Riksdagen att till upprättande af en

ordinarie professor i pedagogik vid universitet i Uppsala bevilja erforderliga medel.

Denna proposition vann icke Riksdagens bifall. Uti sin skrifvelse af den 28 maj 1906

angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrade Riksdagen

i frågan följande: »Den af Riksdagen år 1905 sålunda godkända planen, att

undervisning i pedagogik skulle vid båda universiteten anordnas, och att i sammanhang

härmed den för blifvande läroverkslärare nu förekommande undervisningen vid

profårskursens teoretiska afdelning skulle upphöra, har icke varit föremål för särskild

utredning af vederbörande myndigheter, hvilkas utlåtanden beträffande den ifrågasatta

professuren i Uppsala emellertid måste anses gifva kraftigt stöd åt berörda plan. Med

afseende härå och då någon olägenhet icke lärer vara att befara af ett uppskof med

inrättande af nämnda professur, intill dess frågan om den pedagogiska undervisningens

och den teoretiska lärarutbildningens ordnande må kunna i ett sammanhang upptagas

till afgörande, har Riksdagen ansett sig icke böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.»

Härefter lät Kungl. Maj:t verkställa utredning i ämnet genom öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk, förstärkt med två sakkunnige universitetsprofessorer; och

rådde i det utlåtande, som härvid afgafs, icke någon meningsskiljaktighet i afseende

å behofvet af pedagogiska professurer vid de båda statsuniversiteten. Ärendet remitterades

därpå till dåvarande kanslern för rikets universitet för vederbörandes hörande.

Vid Uppsala universitet tillstyrktes öfverstyrelsens förslag om proposition till Riksdagen

om beviljande af medel till upprättande af en ordinarie professur vid hvardera

af universiteten i Uppsala och Lund, hvaremot de akademiska myndigheterna i

Lund uttalade sig mot inrättandet af ifrågavarande professurer, under åberopande,

bland annat, att universitetet hade flera vida viktigare anslagsbehof, som kanske skulle

få stå tillbaka för pedagogikens upptagande bland de ordinarie examensämnena.

I underdånigt utlåtande den 1 december 1906 förklarade kanslern, att enligt

hans åsikt det vore ett önskemål, att det för lärarbildning viktiga ämnet pedagogik

blefve vid den akademiska undervisniugen behörigen representeradt, samt att han icke

heller hade något att erinra mot förslaget, att professurer i ämnet upprättades samtidigt

vid Updsala och Lunds universitet, så mycket mindre som det ju måste anses i

och för sig önskvärd!, att frågan ordnades likformigt vid båda statsuniversiteten, hvarjämte

ban med åtskilliga skäl gendref de vid universitetet i Lund gjorda invändningarna

mot det väckta förslaget, såvidt anginge Lunds universitet. Äfven dåvarande

chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet inlade, enligt det vid statsverkspropositionen

till 1907 års Riksdag fogade protokoll öfver ecklesiastikärenden, eu bestämd gensaga

emot de från Lunds universitet försporda invändningarna och hemställde, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja medel för inrättande af professurer i pedagogik

både vid Uppsala och Lunds universitet, hvilken hemställan också bihölls af

Kungl. Magt. Den sålunda aflåtna propositionen vann emellertid endast så till vida Riksdagens

bifall, att Riksdagen för inrättande af en professur i pedagogik vid universitetet i

Uppsala anvisade nödiga medel, hvaremot förslaget om inrättande afen dylik professur vid

Lunds universitet afslogs hufvudsakligen på den grund, att tills vidare och till dess

någon erfarenhet vunnits angående sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens

ordnande samt verkningarna af densamma inrättandet af mer än en lärostol i

berörda ämne icke syntes vara erforderligt, samt att. i så fäll universitetet i Uppsala i

främsta rummet borde komma i åtanke vid erhållande af denna professur, med hänsyn.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

■Riksdagens skrifvelse Nr 8.

bland annat, därtill, att de akademiska myndigheterna i Lund uttalat sig mot inrättandet

af de föreslagna professurerna.

Af det föregående framgår, att såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen likasom ock

kanslern och öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk redan vid ärendets föregående

behandling erkänt behofvet af, att en pedagogisk lärostol äfven vid Lunds

universitet i sinom tid borde komma till stånd; och då det hittills anförda hufvudsakliga

motskälet, nämligen att de akademiska myndigheterna i Lund uttalade sig mot

inrättande af pedagogiska professurer, numera icke längre kan åberopas, synes det

vara öfverflödigt att närmare orda om vare sig pedagogikens ställning och betydelse i

allmänhet vid den akademiska forskningen och undervisningen eller särskild! behofvet

af en lärostol i pedagogik äfven vid universitetet i Lund. Jag vill här allenast tilllägga,

att antalet af de studerande, som sökt och erhållit särskilt nådigt tillstånd att

i filosofiska examina vid Lunds universitet medtaga ämnet pedagogik, varit afsevärdt

stort, under år 1908 och 1909 samt förra halfåret 1910 uppgående till ett tjugutal,

däraf tolf under 1909.

Beträffande professurens ämnesområde ansluter jag mig till konsistoriets förslag,

att professuren måtte inrättas i psykologi och pedagogik, till hvilket förslag, enligt

hvad jag inhämtat, förslagsställaren inom humanistiska sektionen, professor Hans

Larsson ansluter sig. Härvid önskar jag dock särskildf framhålla, att detta förslag

gifvetvis icke får anses innebära, att psykologien skulle i sin helhet öfverfiyttas till

den pedagogiska professuren, utan endast så till vida som psykologien står i sammanhang

med "pedagogiken, hvarvid den experimentella psykologien torde böra förläggas

inom pedagogikprofessurens område. Att psykologi fortfarande måste bedrifvas inom

den teoretiska filosofien och äfven inom den praktiska filosofien, torde vara själffallet.

Jag anhåller sålunda i underdånighet om nådig proposition till 1911 års Riksdag

om beviljande af medel till inrättande af en professur i psykologi och pedagogik vid

Lunds universitet.

Underdånigst;

F. Cl:son Wachtmeister.

Stockholm den 15 oktober 1910.

Otto Croneborg.

I transsumerade delar rätt afskrifvet betygar,

departementet den 21 januari 1911

Stockholm af kungl. ecklesiastikex

officio

Ej. Westerling,

registrator.

Då, på sätt i motionen erinras, 1907 års Riksdag i anledning af Kungl.

Maj:ts framställning om inrättande af en professur i pedagogik vid hvartdera

af universiteten i Uppsala och Lund, fann sig endast böra uppföra

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

en dylik tjänst å förstnämnda universitets stat, hade detta sin hufvudsakliga

grund i dels en önskan att vinna någon tids erfarenhet angående

sättet för den pedagogiska universitetsundervisningens ordnande samt verk•ningarna

af densamma, dels ock den omständigheten att de akademiska

myndigheterna i Lund då uttalat sig mot inrättandet af de föreslagna

professurerna. Den åsikt, som af Riksdagen samtidigt härmed uttalades

angående frågans om undervisning i pedagogik vid universiteten synnerligen

beaktansvärda natur, vidhåller Riksdagen allt fortfarande; och då ej

mindre erfarenheten från Uppsala angående den där befintliga lärostolens

i ifrågavarande ämne gynnsamma inflytande å lärarutbildningen, än äf~ven

de svåra förhållanden, under hvilka undervisningen och examinationen

i pedagogik vid universitetet i Lund för närvarande försiggå, hänvisa

på att tiden nu är inne för upprättande jämväl vid sistnämnda universitet

af professur i berörda ämne, har Riksdagen ansett sig, sedan en

dylik åtgärd numera tillstyrkts af samtliga akademiska myndigheter i

Lund, och då Riksdagen ej haft något att erinra mot att ämnet psykologi

förenas med denna professur, böra bifalla motionen.

Riksdagen har alltså, med bifall till ifrågavarande motion, i staten

för universitetet i Lund, afdelning A) Aflöningar m. m. uppfört en professur

i psykologi och pedagogik med enahanda aflöningsförmåner, som

tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyldighet för

tjänstens innehafvare att vära underkastad de för dessa förmåners åtnjutande

fastställda villkor och bestämmelser, äfvensom för ändamålet höjt det

ordinarie anslaget till Lunds universitet med 7,500 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att underträdgårdsmästaren

vid universitetets i Lund botaniska institution Gustaf

Olander Nilsson må för erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning,

under i öfrigt gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren

1906—1909, hvarunder han vid nämnda institution tjänstgjort såsom äldre

trädgårdsdräng med full tjänstgöring.

På grund af hvad statsrådsprotokollet till stöd för framställningen

innehåller, har Riksdagen medgifvit, att underträdgårdsmästaren vid universitetets

i Lund botaniska institution Gustaf Olander Nilsson må för

erhållande af ålderstillägg i sin innehafvande befattning, under i öfrigt

gällande villkor, tillgodoräkna sig den tid af åren 1906—1909, hvarunder

han vid nämnda institution tjänstgjort såsom äldre trädgårdsdräng med

full tjänstgöring.

Bihang till Rikad. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. S Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund under afdelningen A) Aflöningar m. m. och

rubriken Astronomiska observator^ för anställande af räknebiträden uppföra

ett anslag af 1,500 kronor samt att för sådant ändamål höja anslaget

till sagda universitet med nämnda belopp.

Vidare har, såsom af punkt 94 här nedan inhämtas, Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1912 anvisa dels för

uppförande af en nybyggnad för astronomiska observatoriet 22,000 kronor,

dels för inredning af denna byggnad 2,000 kronor, dels ock för inköp af

räknemaskiner för observatoriets behof 5,00(1 kronor. Då det nu äskade

anslaget till räknebiträden har direkt sammanhang med frågan om uppförande

af nybyggnaden för observatoriet, har Riksdagen här till behandling

först upptagit denna fråga. Riksdagen har då funnit af den i ärendet

lämnade utredningen till fullo framgå, att det nuvarande lokalutrymmet

vid den astronomiska institutionen är så knappt, att såväl vederbörande

professors och observatörs som ock de astronomie studerandenas dit förlagda

arbete måste försiggå under synnerligen ogynnsamma förhållanden.

Då härtill kommer, att plats hittills icke kunnat beredas för mer än ett

tillfälligt räknebiträde och detta låtit sig göra endast genom att placera

biträdet i föreståndarens rum, lärer häraf följa att åtgärders vidtagande

för beredande af ökadt utrymme för institutionen är af behofvet i hög

grad påkalladt; och har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad i sådant

afseende föreslagits, eller uppförande å observatorietomten af en nybyggnad

utan intrång på eller förändring af den nuvarande observator^

byggnaden. I denna nybyggnad skulle då beredas plats för bland annat

de tvä fast anställda biträdena, hvilka anses nödvändiga för utförande

af det med det vetenskapliga arbetet förenade numeriska räknearbetet.

Det för nybyggnaden beräknade beloppet 22,000 kronor liksom kostnaden

för inredning, 2,000 kronor, har icke gifvit Riksdagen anledning

till erinran. Ej heller har Riksdagen funnit anmärkning mot det beräknade

antalet räknebiträden, det för arfvode åt dessa föreslagna beloppet,

1,500 kronor, eller det för inköp af räknemaskiner afsedda beloppet, 5,000

kronor. Riksdagen, som under punkt 94 här nedan anmäler sitt beslut

om anvisande af medel för nybyggnaden m. m., har alltså i anledning

af det nu föreliggande förslaget i utgiftsstaten för universitetet i Lund

under afdelningen A) Aflöningar m. m. och rubriken Astronomiska observatoriet

för anställande af räknebiträden uppfört ett anslag af 1,500 kronor

samt för sådant ändamål höjt anslaget till sagda universitet med

nämnda belopp 1,500 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

16:o) Eders Kungl. Maj:fc har vidare föreslagit Riksdagen att

dels höja den i staten för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar

m. m., under rubriken Musikkapellet upptagna aflöningen för

kapellmästaren från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,000 kronor,

däraf 2,000 kronor skola utgöra lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

dels medgifva, att kapellmästaren må äga rätt till två ålderstillägg å

lönen, hvart derå å 250 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring,

med rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den

tid han efter sitt tillträde till befattningen tjänstgjort i densamma,

dels förklara ej mindre, att de enligt nådiga kungörelsen den 13 juni

1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmåner

enligt 1908 års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från och med år 1912 gälla

i fråga om kapellmästarbefattningen, med iakttagande att beträffande rätt

för kapellmästaren att med sin ifrågavarande befattning förena annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat skall gälla hvad som i sådant

afseende föreskrifvits i fråga om musikdirektören vid universitetet i

Uppsala, än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej före viss

angifven tidpunkt anmäler, att han underkastar sig de nya aflöningsbestämmelserna,

han skall varda bibehållen vid honom hittills tillkommande

aflöningsförmåner, äfvensom vid den rätt till pension, som hittills

tillkommit honom,

dels ock för beredande af omförmälda löneförhöjning öka anslaget

till universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor.

I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft en inom

Riksdagen väckt motion, däri föreslagits, att Riksdagen måtte för sin del

besluta en sådan ändring af anslaget till universitetet i Lund, att löneförmånerna

för kapellmästaren därstädes höjas till likställighet med löneförmånerna

för musikdirektören vid Uppsala universitet.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande.

»I föreliggande statsverksproposition har Kungl. Maj:t inom åttonde

hufvudtiteln bland ordinarie anslag (nr 14) äskat ökning af anslaget till

universitetet i Lund med ett belopp af 500 kronor, för beredande af löneförhöjning

åt kapellmästaren vid sagda universitet.

Såsom af departementschefens yttrande i ärendet framgår, kommer

den föreslagna förhöjningen emellertid icke att medföra likställighet i

aflöningsförmåner mellan nämnda kapellmästare och den honom motsvarande,

i Uppsala universitetsstat upptagna »musikdirektören». Det torde

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

få anses obestridd att kompetensfordringarna äro lika stora för den förre

som för den senare, och att hvad den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten

beträffar, kapellmästarens (äfven bortsedt från nedannämnda, särskildt

aflönade uppdrag) är icke mindre, utan större än musikdirektör ens. Vid

dylikt förhållande synes mig den af departementschefen anmärkta omständighet

— att andra tjänster vid de båda universiteten finnas, där

aflöningen ställer sig olika — ingalunda afgörande: hvad särskildt angår

de åberopade kamrerarbefattningarna, lärer, såvidt jag kunnat utröna,

skillnaden dem emellan i arbetsbörda vara mycket stor.

Vid ärendets afgörande hos Kung! Maj:t torde äfven den omständighet

hafva inverkat, att nuvarande kapellmästaren i Lund åtnjuter ett

belopp af 800 kronor för uppehållande af kostnadsfri undervisning och

examination i »liturgisk sång och framsägning». Härvid bör dock erinras,

att denna förening af sysslor är rent tillfällig i den nuvarande kapellmästarens

person; att densamme, innan han erhöll ifrågavarande statsanslag,

uppbar ett antagligen liknande belopp såsom privat ersättning af

de studerande; att det vid platsens ledigförklarande icke kan låta sig göra

att kräfva särskild kompetens i denna syssla jämsides med kapellmästarkompetensen;

och att följaktligen nämnda anslagspost icke på minsta sätt

hindrar, att kapellmästarplatsen i Lund för eventuella aspiranter framställer

sig såsom icke oväsentligt sämre aflönad än motsvarande tjänst i

Uppsala. Då därtill kommer, att äfven sistnämnda aflöning, bortsedt från

en naturaförmån af 6 famnar ved, icke stiger högre än till 4,000 kronor,

ålderstilläggen inberäknade, kan jag icke annat än finna skäligt och lämpligt,

att kapellmästarens i Lund löneförmåner regleras till öfverensstämmelse

härmed».

Otvifvelaktigt måste de kapellmästaren vid Lunds universitet för

närvarande tillkommande löneförmåner numera anses för knappa såväl

med hänsyn till det honom åliggande arbete som ock i jämförelse med musikdirektörens

vid universitetet i Uppsala aflöning. Till ändring i anmärkta

hänseendet har af Eders Kungl. Maj:t föreslagits lönens höjande från dess

nuvarande belopp 2,500 kronor till 3,000 kronor och det nuvarande ålderstilläggets

å 500 kronor utbytande mot två ålderstillägg å hvartdera 250

kronor efter fem och tio år. I motionen däremot har föreslagits höjning af

hans löneförmåner till likställighet med löneförmånerna vid ofvanberörda

musikdirektörstjänst. A denna tjänst utgår aflöningen med 3,500 kronor

jämte ålderstillägg på sätt nu föreslagits för kapellmästaren. Åtnjutes fri

bostad afdrages å lönen 500 kronor. Vid öfvervägande af hvad i ärendet

förekommit har Riksdagen icke kunnat undgå den uppfattningen, att

några i sakens natur liggande skäl för den olikhet i löneförmåner vid de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

21

båda ifrågavarande tjänsterna, som nu förefinnes, svårligen kunna anföras,

utan att fastmera både rättvisa och billighet tala för ett höjande af kapellmästarens

lön till jämnställdhet med musikdirektörens. Då Riksdagen

alltså nu bifaller en dylik åtgärd, har Riksdagen emellertid velat såsom

sin mening framhålla, att, på sätt jämväl af musikkapellets inspektor och

departementschefen uttalats, kapellmästaren bör, i sammanhang med löneförbättringen,

åläggas skyldighet att undervisa i musikens teori och historia.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla att Riksdagen med anledning

af Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och den i ämnet

väckta motionen

dels höjt den i staten för universitetet i Lund, afdelningen A) Aflöningar

m. m., under rubriken Musikkapellet upptagna aflöningen för

kapellmästaren från dess nuvarande belopp, 2,500 kronor, till 3,500 kronor,

däraf 2,300 kronor skola utgöra lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

dels medgifvit, att kapellmästaren må äga rätt till två ålderstillägg å

lönen, hvardera å 250 kronor, att utgå efter respektive 5 och 10 års

tjänstgöring, med rätt för den nuvarande innehafvaren af kapellmästarbefattningen

att i fråga om åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo

den tid han efter sitt tillträde till befattningen tjänstgjort i densamma,

dels förklarat ej mindre, att de enligt kungl. kungörelsen den 13

juni 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af löneförmåner

enligt 1908 års lönereglering vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet skola från och med år 1912

gälla i fråga om kapellmästarbefattningen, med iakttagande att beträffande

rätt för kapellmästaren att med sin ifrågavarande befattning förena annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat skall gälla hvad som i

sådant afseende föreskrifvits i fråga om musikdirektören vid universitetet

i Uppsala, än äfven att, därest den nuvarande kapellmästaren ej före viss

angifven tidpunkt anmäler, att han underkastar sig de nya aflöningsbestämmelserna,

han skall varda bibehållen vid honom hittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension, som hittills

tillkommit honom,

dels ock för beredande af omförmälda löneförhöjning ökat anslaget till

universitetet i Lund med ett belopp af 1,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande

åt seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia vid universitetet

i Lund af medel till inköp af böcker och annan undervisningsma
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

teriell samt tillfälliga utgifter höja anslaget till nämnda universitet med

ett belopp af 500 kronor.

Under erinran om att Riksdagen på sätt under punkt ll:o) här ofvan

anmäles beviljat ett anslag å 500 kronor till materiell m. m. för seminariet

i samma ämnen som de nu omförmälda vid universitetet i Uppsala

och under hänvisning till hvad Riksdagen till stöd härför anfört, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen för beredande åt seminariet för klassisk

fornkunskap och antikens historia vid universitetet i Lund af medel till

inköp af böcker och annan undervisningsmateriel! samt tillfälliga utgifter

höjt anslaget till nämnda universitet med ett belopp af 500 kronor.

18:o) Under punkt 16 af förevarande hufvudtitel har Eders Ivungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för beredande af höjning af det i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, afdelningen B) Till materiell m. m., för historiska

museet upptagna anslag öka anslaget till nämnda universitet med ett belopp

af 1,500 kronor.

Af utredningen i ärendet finner Riksdagen framgå, att ifrågavarande

anslag, hvilket redan år 1870 bestämdes till 500 kronor och sedermera,

oaktadt de kraf, som numera ställas å en dylik institution, och oaktadt

museet sedan nämnda tid till sin storlek mer än fördubblats, bibehållits

vid detta belopp, är i starkt behof af en väsentlig ökning, och då det i

sådant afseende äskade beloppet, 1,500 kronor, icke synes högre än hvad

omständigheterna påkalla, har Riksdagen för beredande af höjning af det

i utgiftsstaten för universitetet i Lund, afdelningen B) Till materiell m. m.,

för historiska museet upptagna anslag ökat anslaget till nämnda universitet

med ett belopp af 1,500 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ökande af

det i universitetets i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. m., uppförda

anslaget till underhåll och reparationer af universitetets byggnader

höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 8,000 kronor.

För närvarande utgör anslaget till underhåll och reparationer af universitetets

byggnader 10,000 kronor. Detta belopp ingår i byggnadskassan,

som jämväl uppbär besparingar på lediga prebendepastorat och öfriga med

de teologiska professurerna under ledighet förenade inkomster. Byggnadskassan,

som det å andra sidan åligger att bestrida underhåll och reparationer

af byggnaderna, har emellertid under de senare åren oafbrutet nedgått,

så att behållningen å densamma, vid 1907 års ingång uppgående till

11,725 kronor 39 öre, den 1 januari 1910 utgjorde allenast 2,566 kronor

51 öre. Anledningen härtill torde i främsta rummet vara att söka i de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

stegrade kraf, som måst ställas på kassan till följd af det flertal stora

och dyrbara byggnader, hvilka sedan år 1890, då anslaget fastställdes till

sitt nuvarande belopp, tillkommit och hvilka tillsammans med universitetets

öfriga byggnader under perioden 1891 —1909 dragit en årlig underhållskostnad

af i medeltal 14,803 kronor 71 öre. Samtliga byggnader äro

brandförsäkringsvärderade till ett sammanlagdt belopp af 1,688,300 kronor,

däri icke inräknadt de stängsel med portar, som finnas i flertalet af institutionerna;

och anses det nu, att underhålls- och reparationskostnaderna

måste beräknas till minst 1 % af byggnadsvärdet. Riksdagen anser väl

utredningen i ärendet ådagalägga, att anslaget är i behof af en väsentlig

förhöjning för att kunna fylla sitt ändamål, men har däremot icke kunnat

undgå att finna det begärda beloppet, 8,000 kronor, väl högt tilltaget;

och vill det af utredningen synas Riksdagen, som om höjningen af anslaget

för närvarande skulle kunna utan olägenhet begränsas till 6,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen för ökande af det i universitetets

i Lund stat, afdelningen B) Till materiell m. m., uppförda anslaget

till underhåll och reparationer af universitetets byggnader höjt det

ordinarie anslaget till nämnda universitet med 6,000 kronor.

På grund af de under punkterna 13, 15—19 omförmälda besluten

har anslaget till universitetet i Lund ökats med sammanlagdt 18,000 kronor,

eller från 649,791 kronor till 667,791 kronor.

Karolinska mediko-kirnrgiska institutet.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å ordinarie

stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra en professur i öron-,

näs- och halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma

institutets professorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkor och bestämmelser, äfvensom att för ändamålet höja det ordinarie

anslaget till institutet med ett belopp af 7,500 kronor.

Af den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen funnit behofvet

af den föreslagna professuren tillfullo ådagalagdt och har Riksdagen ej

heller funnit anledning till erinran mot förläggande efter aftal med Stockholms

stad af en klinik för öron-, näs- och halssjukdomar till stadens sjukhus

Sabbatsberg, för hvilken klinik innehafvaren af den nya professorstjänsten

skulle blifva chef järnte det han tillika skulle utöfva öfverinseendet

öfver den å serafimerlasarettet befintliga polikliniken för nämnda

sjukdomar. Såsom af punkt 108 här nedan inhämtas, har till arfvode

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

åt en till öfverläkarens biträde vid kliniken anställd amanuens på extra

stat för år 1912 äskats ett anslag af 900 kronor. Jämväl denna framställning

anser sig Riksdagen böra bifalla. I anledning af det under nu

förevarande punkt gjorda förslaget bär Riksdagen å ordinarie stat för

karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört en professur i öron-, näsoch

halssjukdomar med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma institutets

professorer i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehafvare

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkor och bestämmelser, äfvensom för ändamålet höjt det ordinarie anslaget

till institutet med ett belopp af 7,500 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det till

materiell för den anatomiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet på ordinarie stat uppförda anslag från 2,000 kronor till 3,500

kronor eller med 1,500 kronor.

Sedan år 1908 har till förhöjning af materiellanslaget för den anatomiska

institutionen varit uppfördt anslag å extra stat, för nämnda år

å 1,000 kronor och för hvart och ett af åren 1909—1911 å 1,500 kronor.

Riksdagen, som på grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet

anföres, icke haft något att erinra mot att anslaget nu öfvertlyttas

å ordinarie stat, har alltså höjt det till materiell för den anatomiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet på ordinarie stat

uppförda anslag från 2,000 kronor till 3,500 kronor, eller med 1,500

kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har uti en den 17 februari 1911 aflåten proposition,

nr 67, föreslagit Riksdagen dels att, till täckande af möjligen uppkommande

brist å karolinska mediko-kirurgiska institutets aflöningsanslag

för år 1911, på extra stat för år 1912 anvisa 600 kronor, dels ock att

höja det bestämda ordinarie anslaget till nämnda institut med 600 kronor.

Den nu gjorda framställningen är föranledd af ett räknefel, som begåtts

i den af 1908 års Riksdag fastställda staten för karolinska medikokirurgiska

institutet, i det att statens slutsumma upptogs till ett belopp,

som med 600 kronor understeg summan af de olika utgiftsposterna.

Då rättelse härutinnan bör ske, har Riksdagen dels på extra stat för

år 1912 till täckande af möjligen uppkommande brist å karolinska medikokirurgiska

institutets aflöningsanslag för år 1911 anvisat 600 kronor; dels ock

höjt det bestämda ordinarie anslaget till nämnda institut med 600 kronor.

Genom de under punkterna 20—22 omförmälda besluten har anslaget

till karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 309,735 kronor (däraf till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tandläkarinstitutet 31,700 kronor, förslagsanslag högst), ökats med tillhopa

9,600 kronor eller till 319,335 kronor (däraf till tandläkarinstitutet

31,700 kronor, förslagsanslag högst).

Allmänna läroverken.

23:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att godkänna sådan

ändring i den år 1909 för öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

fastställda afiöningsstaten, att lönen för den i staten uppförda vaktmästaren

förklaras kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl

efter 10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till

sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som

blifvit stadgade för tillträde till förut medgifven sådan förhöjning.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 1 här ofvan anfört

beträffande ändring i staten för riksarkivet, får Riksdagen anmäla att

Riksdagen godkänt sådan ändring i den år 1909 för öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk fastställda afiöningsstaten, att lönen för den i

staten uppförda vaktmästaren förklarats kunna höjas ej blott efter 5 år

med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare 100 kronor,

äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning bestämt

enahanda villkor, som blifvit stadgade för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning.

24:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte, för beredande af medel för upprättandet från och med den 1

januari 1912 af 18 lektors- och 9 adjunktstjänster att på de olika läroverken

fördelas, på sätt Eders Kung! Maj:t bestämmer, höja reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 99,000 kronor.

Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

»I skrifvelsen nr 172 vid 1904 års riksdag angående de allmäna läroverkens

omorganisation yttrade Riksdagen: »På grund af den uppfattning,

som af Riksdagen nyss blifvit uttalad i fråga om borttagandet af särskilda

förmåner såsom en gifven följd af likställigheten i löneförmåner mellan

lärarna och öfriga tjänstemän, har Riksdagen ansett, att den rätt lärarna

för närvarande åtnjuta att för uppflyttning i högre lönegrad som ordinarie

räkna sig till godo sin tjänstgöring som extra ordinarie icke bör

för dem bibehållas. Den i statsrådsprotokollet uttalade farhågan, att

lärarnas befordringsutsikter framdeles ånyo kunde blifva alltför små genom

otillräckligheten af antalet ordinarie platser, har Riksdagen funnit för de

Bihang till Riksd. protokoll 1.911. 10 Sand. 1 Afd. 1 Band. 8 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

närmaste åren förebyggd genom det nu i utsikt ställda inrättandet af ett

ganska afsevärdt antal ordinarie platser, och instämmande med föredragande

departementschefen i hans uttalade mening, att det endast finnes ett

effektivt sätt att förbättra de extra ordinarie lärarnas ställning, nämligen att

förse läroverken med ett tillräckligt antal ordinarie platser, har Riksdagen

ansett sig kunna förutsätta, att äfven framdeles för sådant ändamål komme

att beviljas nödiga anslag, så att de för lärarnas befordran ogynnsamma förhållanden,

som tidtals varit rådande, ej må åter inträda». (Kursiveradt

af motionären.)

Emellertid befanns det redan år 1907, att ett afsevärdt antal platser

måste inrättas, om icke det sedan gammalt konstaterade extralärareländet

åter skulle börja florera. Utan tvifvel med känsla af det förpliktande i

härofvan relaterade yttrande i 1904 års riksdagsskrifvelse medgaf också

1907 års Riksdag, att Kung! Maj:t af de besparingar, som finnas å reservationsanslaget

till allmänna läroverken för år 1908 finge använda »de medel

som erfordras för inrättande af ett så stort antal ordinarie adjunktsplatser,

dock högst 75, som Kungl. Maj:t på grund af företagen utredning angående

behofvet af platser och tillgången till kompetenta lärarkrafter kan

finna skäligt.»

Vid 1908 års riksdag yttrade statsutskottet följande: »Genom anvisande

på sätt ofvan omförmäles af medel till inrättande redan under

år 1908 af högst 75 adjunktstjänster utöfver de i 1904 års normalstat

beräknade visade sig 1907 års Riksdag biträda den af utskottet då uttalade

uppfattning, att behof förelåge af en betydande ökning af lärarplatserna

vid de allmänna läroverkena såväl i läroverkens eget intresse, som ock

för att på ett effektivt sätt föy-bättra de extra ordinarie lärarnas ställning.

(Kursiveradt af motionären). Ku föreliggande förslag går visserligen vida

utöfver, hvad Riksdagen då ansåg vara nödigt för beredande af en snar

lättnad i de genom det alltför ringa antalet lärartjänster för såväl läroverken

som lärarna uppkomna olägenheterna, men af den i ärendet förebragta

utredningen synes framgå, att det föreslagna antalet nya tjänster

icke är större än hvad behofvet kräfver. Utskottet vill i sådant afseende

framhålla, att 1904 års normalstat upprättats efter en medeltalsberäkning

af ett elevantal vid de allmänna läroverken af 15,194 man, att lärjungeantalet

sedan dess så starkt tillväxt, att detsamma enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas, sedan vårterminen 1906 utgjorde 20,290 eller sålunda

omkring 33 procent mera än det till grund för normalstaten lagda

antalet. I följd häraf har också någon nämnvärd minskning i antalet

extra lärare, som läsåret 1903—1904 utgjorde 182, men som vid läroverksformens

genomförande beräknades kunna nedbringas till ett 40-tal,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

icke kunnat ske utan uppgick vid vårterminen 1907 deras antal till 168.

Vid sådant förhållande och för att under en längre tid framåt kunna

möta den stegring i elevantalet, som allt fortfarande torde vara att förvänta,

lärer det föreslagna antalet tjänster icke få anses för högt tilltaget.

Däremot skulle kunna ifrågasättas, huruvida tillgången på kompetenta

sökande till ett så stort antal nya tjänster är tillräcklig för att samtliga

platser på sätt beräknats må kunna tillsättas under de närmaste två eller

tre åren, utan att anspråken på aspiranternas lämplighet för de olika

tjänsterna behöfva nedsättas under de fordringar, som i sådant afseende

i normala fall böra uppställas, men har emellertid utskottet, som icke är

i tillfälle att ingå i närmare pröfning härutinnan, ej ansett sig böra af

sin tvekan i berörda hänseende afhållas från att biträda Kungl. Maj:ts

förslag.»

Riksdagen beviljade också medel till 63 nya adjunktstjänster utöfver

1904 års normalstat samt i enlighet med denna till 7 lektors- och 10

adj unktstj änster.

Till 1909 år Riksdag förelåg i statsverkspropositionen förslag om inrättandet

från och med den 1 januari 1910 af 8 lektors- och 6 adjunktstjänster,

förutom af en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Borås.

Statsutskottet yttrar härom: »Utskottet anser det af vikt, att nya lärarplatser

vid de allmänna läroverken ej upprättas i hastigare följd än att

tillgången på fullt kompetenta sökande för tillsättande af såväl dessa som

det antal platser, som på grund af dödsfall och afskedstaganden på vanligt

sätt blifva lediga, är så stor, att någon täflan mellan de sökande kan

påräknas. Endast under denna förutsättning torde förhoppning finnas, att

läroverken kunna erhålla fullt dugliga lärare. Utskottet har därför ansett,

att upprättandet af de nya lärarplatserna bör fördelas på flera år än som

af Kungl. Maj:t föreslagits och föreställer sig, att tillsättningen för nästa

år må kunna begränsas till 4 lektors- och 3 adjunktstjänster.» Detta blef

också Riksdagens beslut.

Till 1910 års Riksdag föreligger endast förslag om inrättandet af en

enda lektorstjänst nämligen vid det nyinrättade gymnasiet i Borås. Departementschefen

motiverar detta medelst en skrifvelse från öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk af den 30 september 1910. I denna förklarar

sig öfverstyrelsen vilja låta den synpunkt, som af statsutskottet

1909 framhölls, ocli hvilken jag här ofvan ordagrannt återgifvit, vara i

främsta rummet bestämmande, »öfverstyrelsen finner», heter det vidare,

»detta så mycket mera ändamålsenligt, som öfverstyrelsens egna erfarenheter

i nu ifrågavarande afseende, efter det rikliga upprättandet af nya

tjänster under de senare åren, gifva vid handen, att ett sparsamt inrättande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

af nya tjänster vid de allmänna läroverken för närvarande är en förutsättning

förc en sund rekrytering af den ordinarie personalen vid dessa

läroverk. Åtskilliga omständigheter hade nämligen medverkat till att ett

ej ringa antal af de tjänster, som under den sista tiden ledigförklarats särskilt

i matematisknaturvetenskapliga ämnen, antingen — trots upprepade

ledighetsförklaranden — saknat sökande eller ock måst tillsättas utan önskvärd

täflan. Till dessa omständigheter hörde i första rummet, att tillströmningen

till lärarbanan under tiden närmast före den senast genomförda

löneregleringen varit i starkt aftagande, ett förhållande, hvaraf verkningarna

för närvarande gjorde sig så mycket mer kännbara, som genom

de af Riksdagen under de senaste åren beslutade nya lärartjänsterna ett

jämförelsevis stort antal sådana inom en kort tidsperiod behöft tillsättas,

hvarjämte bestämmelserna i den nya pensionslagen i afsevärd mån bidragit

till uppkomsten af ett ovanligt stort antal lediga tjänster. Därtill komme

ytterligare, att sedan antalet lediga platser blifvit större, men antalet sökande

samtidigt minskats, dessa senare visat sig mindre benägna att vinna

anställning vid läroverk i Norrland och i de smärre samhällena, där tjänsterna

af olika anledningar ansåges vara mindre fördelaktiga.» Öfverstyrelsen

vill dock föreslå 4 nya lektor stjänst er hufvudsakligen omfattande

humanistiska ämnen, men departementschefen, som anser att inrättandet af

dessa lärarplatser icke påkallas af någon trängande nödvändighet, inskränker

sig att föreslå det nyssnämnda lektoratet i Borås.

Som man finner af denna korta historik ha vederbörande nu fullständigt

bortglömt löftet af 1904; det är icke längre fråga om att se till

huruvida extralärarpersonalens antal hålles inom något så när rimliga

gränser, mycket mindre att nedbringa det till en så låg siffra af ett 40-tal,

som föresväfvade 1904 års lagstiftare. Likaledes har man nu icke något

behof af att anställa jämförelse mellan det växande elevantalet och antalet

ordinarie platser. Ännu 1904 års Riksdag ville i sin ofvanomnämnda

skrifvelse erinra om »att riksens ständer år 1858 funno det böra bland

annat föreskrifvas, att läroverksstyrelsen i hvarje stift måtte tilläggas rättighet

att för hvarje gång lärjungeantalet vid ett läroverk ökades med 30

eller 40, om så lämpligt pröfvades, inkomma med anmälan om behofvet

af ännu en ny lärare». Det är påtagligt, att Riksdagen härigenom ville

kraftigt understryka sin mening om sättet hvarigenom extralärarantalets

ökande skulle förebyggas.

I 1911 års statsverksproposition ha vi emellertid kommit så långt,

att hela denna fråga förbigås med tystnad och ingen ny lärarplats föreslås.

Att frågan kommit i detta läge är tydligen beroende af statsutskottets

yttrande vid 1909 års riksdag. Det innebär att en plats ej bör tillsättas

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

förrän ett tillräckligt antal kompetenta sökande finnes att tillgå. Endast

då kan läroverkets berättigade kraf på tillräckligt goda lärare tillgodoses.

Men om nu någon sanning också ligger i detta påstående, så innebär det

icke att Riksdagen, som genom sitt beslut skrifvit under utskottets mening,

därmed sagt, att allt tillsvidare är väl beställdt. Mig synes det snarare

innebära, att Riksdagen vill hålla jämvikt mellan de två intressen, som

kunna komma i strid med hvarandra, dels läroverkens intresse att få goda

lärarkrafter, dels extralärarnas, som stödjande sig på Riksdagens yttrande

1904 vill ha ett tillräckligt antal platser. Hur man än ser saken, måste

det finnas en punkt, där båda dessa intressen mötas; detta inträffar, så

länge behofvet af platser är konstateradt, såsom nu alltsedan 1907 är fallet,

så snart det kan uppvisas, att det finnes ett tillräckligt antal kompetenta

sökande. År detta fallet, bör ett motsvarande antal platser inrättas.

Jag tillät mig vid förra riksdagen belysa frågan medelst ett yttrande

i Andra kammaren, till hvilket jag här vågar hänvisa, och slutade jag

med att säga, »att det vore ganska lämpligt, om det till nästa riksdag,

då frågan om nya lärarplatser kommer före, kunde föreligga en sådan

utredning, att Riksdagen då kunde se, hur lång tid det kan taga, innan

man verkligen har att påräkna kompetenta sökande till lärarbefattningarna.

» Någon sådan utredning föreligger emellertid icke.

Enligt de tabeller*), som bifogats denna motion, framgår emellertid,

att för närvarande tjänstgöra såsom icke ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken icke minde än 101 stycken, som äro kompetenta att söka ordinarie

plats i humanistiska ämnen och 25 som äro kompetenta att söka

ordinarie plats i matematisknaturvetenskapliga ämnen. Det synes under

sådana omständigheter minst sagdt besynnerligt, att icke en enda ny plats

skall böra inrättas. Ty enligt öfverstyrelsens skrifvelse af den 17 februari

1907, som utförligt refererats i statsverkspropositionen 1910, åsterstår ännu

af det behof af ordinarie platser, som då fanns att fylla, 18 lektorat och

9 adjunkturer. Detta behof hade beräknats efter det antal lärjungar, som

befolkat läroverken vårterminen 1906 eller 20,290; men då antalet lärjungar

senaste hösttermin stigit till 22,590; måste nämnda antal platser

nu motsvara ett minimibehof.

Man kan häremot invända, att vid ledigförklarandet af vissa platser

inga sökande anmäla sig. Detta är sant; men då å andra sidan till vissa

andra platser ett stort antal sökande — till och med 20 å 30 — kan anmäla

sig, bevisar ju detta endast, att vissa platser äro mindre eftersökta

*) Antalet extra lärare stämmer icke fullt med det i årets statsverksproposition

sid. 319 angifna. Skillnaden är emellertid så obetydlig, att den icke inverkar på mitt här

förda resonemang.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr S.

och gäller detta i all synnerhet långt aflägsna platser, såsom en del norrländska

läroverk. Detta missförhållande fordrar säkerligen andra åtgärder

för att botas, än ett om också aldrig så långt uppskof med inrättandet af

nya ordinarie platser.

Tabellerna visa dessutom att icke minde än 132 lärarbefattningar vid

de allmänna läroverken uppehållas af extra lärare. Det vill med andra

ord säga, att 132 lärarbefattningar, ehuru läroverkens behof af dessa är

ständigt, icke äro ordinarie. Det är ett långt steg från detta antal till det

40-tal, om hvilket 1904 års reformatorer talade. Om vi också skulle, med

tanke på att antalet ordinarie platser betydligt ökats under de år som

sedan dess förflutit, anse, att det antal extra lärare, som lämpligen bör

finnas, kunde höjas till 60, se vi dock, att disproportionen mellan detta

idealtal och det verkliga är alltför stor.

Slutligen är att märka att af de 236 icke ordinarie lärare som

höstterminen 1910 tjänstgjorde vid de allmänna läroverken icke mindre

än 110 voro mer eller mindre inkompetenta. Att detta antal är för stort

är påtagligt. Hvar och en, som är något inne i läroverksförhållandena, vet

också huru svårt det kan vara att anskaffa vikarier eller extra lärare.

Många måste därfär anställas som sakna icke blott den formella kompetensen

utan hvarje spår af pedagogisk erfarenhet och duglighet. Det är

icke säkert, att detta tillstånd är af öfvergående art. Åtskilligt tyder på

att tillströmningen till lärarbanan är i sinande och den uppmärksamme

iakttagaren kan icke underlåta den reflexionen, att ganska kraftiga åtgärder

måste vidtagas, om vi vilja undvika att snart nog ha det ändå sämre stäldt

vid våra läroverk än före 1904. Till dess sådant kan ske, synes det mig

ytterligt oklokt att underlåta de under nuvarande förhållanden till buds

stående åtgärder, som kunna uppmuntra den studerande ungdomen att

fortfarande ägna sig åt lärarbanan. Sådana åtgärder anser jag vara, att

när ett tillräckligt antal kompetenta sökande finns, inrätta ett så stort

antal platser som i enlighet med ett konstateradt behof vid läroverken

motsvarar detta antal. Då det ligger utanför en enskild motionärs förmåga

att åstadkomma den utredning, som erfordras för att få detta antal

för närvarande utrönt, måste jag härvid nöja mig med det antal som

redan år 1907 af öfverstyrelsen angifvits eller 18 lektors- och 9 adjunktstjänster

med respektive 4,000 och 3,000 kronors aflöning. Ett eventuellt

bifall till min här gjorda hemställan skulle minska anslaget för arfvoden åt

extra och vikarierande lärare med 54,000 kronor.»

De i motionen åberopade tabeller äro af följande lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

31

Tabell 1.

Tabell öfver de lärare, som tjänstgjorde vid rikets allmänna läroverk

såsom extra ordinarie höstterminen 1910.

Vikarierande

ämneslärare

Extralärare

Humanister

Mat. nät. vet.

Humanister

Mat. nät. vet.

Kompe-

Inkompe-

Kompe-

Inkompe-

Sum-

Kompe-

Inköra-

Kompe-

Inkom-

Sum-

tente

tente

tente

tente

ma

tente

petente

tente

petente

ma

Sum-

Sum-

Sum-

Sum-

A. Högre aUm. lärov

ma

ma

ma

ma

Stockholm.........

13

i

4

i

19

15

i

6

i

23

Landsorten ..........

19

32

26

27

3

7

16

17

64

35

50

14

15

9

15

24

25

82

B. Realskolor:

Stockholm ..

2

2

3

3

Landsorten .........

2*)

4

6

2

10

9*)

12

4

1

4

18

C. Samskolor...........

3

3

3

9

5

1

6

Summa

39

36

9

20

104

62

241

16

30

132

Tabell 2. H. T. 1910.

V

ikarierande

Extralärare

Huma-

nister

Mat. nät.

Summa

Huma-

nister

Mat. nät.

Summa

Kompetenta............

CO

CD

*

9

48

621)

16

78

Inkompetenta .........

36**)

20

56

24 tf)

30

54

Summa

75

29

104

86

46

132

Till förevarande ärendes såvidt möjligt allsidiga utredning har Riksdagen

från öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk införskaffat svar på

följande tre frågor:

1. Huru många nya ordinarie lektors- och adjunktsplatser äro behöfliga

i förhållande till det ökade antalet elever?

2. Huru många af dessa platser skulle omfatta humanistiska och huru

många matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ?

3. I hvilket antal kunna kompetenta krafter, fördelade på lektors- och

*) Diiraf en kvinnlig.

*) Däraf 9 undervisa äfven i matematik (Biologi, Fysik, Kemi).

**) » 12 » y> » » » »

t) » 10

tt) » 4

»

»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

adjunktsplatser och på de olika ämnesgrupperna, beräknas dels den

1 januari 1912, dels den 1 juli 1912?

Svaret å första frågan innefattas i tabeller sid. 34—37 samt följande

till tabellen hörande promemoria:

»P. M.

1. Jämförelsens utgångspunkt är förlagd till läsåret 1906—1907, enär

kung! öfverstyrelsen under nämnda år, den 28 februari 1907, afgaf det

förslag till upprättande af nya tjänster, som alltsedan legat till grund för

beviljande af sådana.

2. Märkas bör, att lärjungeantalets ökning icke lämnar någon säker

ledning för bedömande af behofvet af ökadt antal ordinarie lärarkrafter.

Så t. ex. kan i ett nioklassigt läroverk, där fem af klasserna endast äga

ett lärjungeantal af omkring 20 i hvarje, 10 nya lärjungar tillkomma i

hvarje eller inalles 50 lärjungar, utan att s. k. parallellafdelningar behöfva

upprättas och utan att lärarantalet behöfver ökas. Vid ett annat läroverk

åter kan det hända, att ett flertal klasser äro fyllda till högsta i

läroverksstadgan tillåtna antal (i realskolan 35 och å gymnasiet 30) i hvarje

afdelning eller därutöfver. Klart är, att ett tillskott af endast några få

lärjungar i en sådan klass kan göra det nödvändigt att dela klassen i två

parallellafdelningar och anställa en ny lärare för den nya afdelningen.

En säkrare måttstock för nuvarande behofvet af lärare innebär antalet

vid hvarje läroverk anställda extralärare. Äfven detta är emellertid

såsom norm för ett stadigvarande behof icke alltid tillförlitligt. Har emellertid

detta antal trots upprättande af nya ordinarie lärartjänster icke

kunnat i afsevärdare mån sänkas och är lärjungarnas numerär stadd i

starkare stigning, föreligger gifvetvis ett bevis för att behofvet af ökade

lärarkrafter vid läroverket i fråga tenderar till att blifva mer eller mindre

stadigvarande. Därför har också öfverstyrelsen i tabellen upptagit en

jämförelse i nämnda afseende. Anmärkas bör dock att det vid vissa läroverk

ännu befintliga mycket afsevärda antalet extra lärare bland annat

beror på de i de naturvetenskapliga ämnena införda frivilliga laborationerna,

hvilkas antal för olika läsår mycket skiftar. Dessa laborationer

upptaga tillsammans under innevarande läsår icke mindre än omkring

475 lärartimmar, representerande ett lärarantal af omkring 20.

Slutligen må erinras, att om lärarna vid vissa läroverk ha mindre

timantal än vid andra, detta kan bero på särskildt betungande omständigheter,

såsom stora klasser, profårsinstitution m. m. Vid sådana kräfves

gifvetvis ett relativt större antal lärarkrafter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

3. I fråga om särskilda läroverk är följande att märka:

Läroverket i Borås är (från och med höstterminen 1908) under utvidgning

till högre läroverk och måste därför förete ökning såväl i lärjungesom

lärarantal.

Samma har nyligen gällt om läroverket i Ystad och realskolan i

Malmö.

Anledningen till att nya elementarskolan visar så stark ökning, torde

till stor del bero på ett därstädes sedan tre år pågående försök med engelska

såsom begynnelsespråk, hvilket nödvändiggjort upprättande af en parallellafdelning

i första klassen.

Anledningen till den starka minskningen vid högre allmänna läroverket

i Malmö beror till största delen därpå, att vissa parallellklasser öfverflyttats

därifrån till realskolan därsammanstädes.

Alla samskoloma ha under de senare åren varit under utvidgning,

läsåret 1906—1907 ägde ännu ingen af dem 6 klasser.

4. Af de i tabellen upptagna ordinarie tjänsterna hafva tre lektorat,

ett i hvardera af städerna Kristianstad, Lund och Uppsala, samt tre adjunktstjänster,

en i hvardera af städerna Linköping, Skara och Örebro,

ännu icke vid dessa läroverk upprättats, emedan frågan om dessa städers

byggnadsskyldighet varit oklar. I Borås tillkommer dessutom ett af Riksdagen

beviljadt lektorat den 1 juli 1911 och vid samma tid en ny ordinarie

lärarinnetjänst vid hvardera af samskoloma i Piteå, Sala, Strömstad,

Södertälje, Vadstena och Ängelholm.

På grund häraf komma under nästa läsår, eller i fråga om några af

tjänsterna, så fort de hunnit besättas med innehafvare, inalles 7 extra

lärare och 6 extra lärarinnor att blifva obehöfliga.

5. Med ledning af ofvanstående har öfverstyrelsen i tabellens sista

kolumn, där nya lärartjänster synas kunna ifrågasättas, föreslagit ett visst

antal sådana.

För utförligare motivering hänvisas till öfverstyrelsens ofvannämnda

underdåniga utredning och förslag om nya ordinarie lärarplatser den 28

februari 1907.

6. Öfverstyrelsen hänvisar i öfrigt till sin underdåniga framställning

den 30 september 1910 angående riksdagspetita, hvaraf framgår, att öfverstyrelsen

på helt andra grunder än de ofvan anförda, nämligen i främsta

rummet med hänsyn till brist på sökande till ledigförklarade lärartjänster,

i„cke ansåg sig böra för närvarande föreslå upprättande af nya sådana.

Ä andra frågan har lämnats följande svar:

»Med tillämpning af den proportion, som för närvarande tinnes mellan

humanistiska och matematiskt-naturvetenskapliga extralärare, skulle af

Bihang till Jliksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 8 lläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Jämförelse mellan antal lärjnngar och

Antal läijungar h.-t. 1906

Antal läijungar h.-t. 1910

Ökning eller minskning

i läij ungeantalet

1. Högre allmänna

i

i

i hela

i

i

i hela

i

i

i hela

läroverk.

realsk.

gymnas.

verket

realsk.

gymnas.

verket

realsk.

gymnas.

verket

Borås.................................

222

■ —

222

245

52

297

+

23

+ 52

+ 75

Falun ..............................

286

132

418

265

126

391

21

— 6

— 27

Galle.................................

262

119

381

292

116

408

+

30

— 3

+ 27

Göteborg: latinlärov.......

295

218

513

297

237

534

+

2

+ 19

+ 21

» realiärov..........

401

199

600

424

228

652

+

23

+ 29

+ 52

Halmstad ........................

270

115

385

274

140

414

+

4

+ 25

+ 29

Hudiksvall........................

145

44

189

121

57

178

24

+ 13

— 11

Hälsingborg.....................

375

212

587

423

201

624

+

48

— 11

+ 37

Härnösand........................

213

75

288

195

94

289

18

+ 19

+ 1

Jönköping........................

333

148

481

330

151

481

—

3

+ 3

Kalmar..............................

290

134

424

270

161

431

—

20

+ 27

+ 7

Karlskrona........................

196

99

295

209

79

288

+

13

— 20

— 7

Karlstad...........................

284

216

500

256

202

458

28

— 14

— 42

Kristianstad .....................

221

129

350

243

113

356

+

22

— 16

+ 6

Linköping ........................

357

256

613

374

254

628

+

17

— 2

+ 15

Luleå.................................

180

97

277

175

82

257

5

— 15

— 20

Lund.................................

298

228

526

255

206

461

—

43

— 22

— 65

Malmö..............................

477

244

721

333

264

597

144

+ 20

— 124

Norrköping .....................

447

170

617

392

184

576

—

55

+ 14

— 41

Nyköping ........................

163

75

238

152

70

222

—

11

— 5

— 16

Skara ..............................

211

277

488

190

223

413

—

21

— 54

— 75

Stockholm, b. 1. Norrm....

507

202

709

504

213

717

—

3

+ 11

+ 8

» h. a. L Söderm.

449

272

721

428

218

646

—

21

— 64

— 75

» h. r. Norrm....

323

303

626

322

276

598

—

1

— 27

— 28

» h. r. Osterm....

432

134

566

443

161

604

+

11

+ 27

+ 38

» nya elem.-skol.

203

179

382

280

169

449

+

77

— 10

+ 67

Strängnäs ........................

90

28

118

84

40

124

6

+ 12

+ 6

Sundsvall ........................

305

86

391

309

125

434

+

4

+ 39

+ 43

Umeå ..............................

147

99

246

172

83

255

+

25

— 16

+ 9

Uppsala ...........................

358

237

595

330

248

578

28

+ 11

— 17

Visby ..............................

no

57

167

153

48

201

+

43

— 9

+ 34

Vänersborg........................

139

95

234

129

72

201

10

— 23

— 33

Västervik ........................

136

61

197

127

54

181

—

9

— 7

— 16

Västerås..........................

230

145

375

233

189

422

+

3

+ 44

+ 47

Växjö ..............................

256

165

421

225

167

392

31

+ 2

— 29

Ystad ..............................

183

64

247

170

81

251

—

13

+ 17

+ ‘4

Örebro..............................

438

200

638

459

210

669

+

21

+ 10

+ 31

Östersund ........................

223

101

324

278

98

376

+

55

— 3

+ 52

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

lärare läsåren 1906—1907 och 1910—1911.

35

Antal lärare v.-t. 1907.

Antal lärare v.-t. 1911

Ökning eller minskning

i lärarantalet

lekt.

(jämte

rekt.)

adj.

extra

Summa

lekt.

(jämte

rekt.)

adj.

extra

Summa

lekt.

(jämte

rekt.)

adj.

extra

Summa

1 (rekt.)

6

3

10

4

9

2

15

+ 3

+ 3

— 1

+ 5

7

13

3

23

7

14

4

25

+ i

+ 4

+ 2

8

12

3

23

8

13

2

23

—

+ 1

— 1

8

15

3

26

8

16

2

26

—

+ 1

— 1

—

8

16

4

28

9

18

4

31

+ 1

+ 2

—

+ 3

7

11

6

24

7

14

4

25

+ 3

— 2

+ 4

5

7

1

13

5

7

1

13

—

—

8

16

6

30

9

19

8

36

+ 1

+ 3

+ 2

+ 6

8

9

4

21

8

10

1

19

4“ 1

— 3

— 2

8

14

5

27

8

16

2

26

—

+ 2

— 3

— 1

8

15

2

25

8

16

1

25

—

+ 1

— 1

—

7

11

4

22

7

13

2

22

—

+ 2

— 2

—

8

16

3

27

8

17

3

28

—

+ 1

—

+ 1

7

13

3

23

8

14

1

23

+ 1

+ 1

— 2

8

18

7

33

8

22

6

36

+ 4

— 1

+ 3

7

9

2

18

7

10

1

18

—

+ 1

— 1

9

16

5

30

10

17

4

31

+ 1

+ 4

— 1

+ i

8

21

6

35

9

22

1

32

+ 1

+ 1

— 5

— 3

8

16

9

33

9

22

2

33

+ 1

+ 6

— 7

—

7

8

2

17

7

9

2

18

+ 4

—

+ 4

8

16

6

30

8

19

2

29

—

+ 3

— 4

— 1

11

22

4

37

11

22

4

37

—

—

—

9

20

10

39

10

24

6

40

+ i

+ 4

— 4

+ 4

9

16

6

31

10

17

5

32

+ 1

+ 1

— 1

+ 4

7

16

5

28

7

18

4

29

+ 2

— 1

+ 1

8

12

5

25

9

14

4

27

+ 1

+ 2

— 1

+ 2

6

7

—

13

6

7

—

13

—

5

11

2

18

6

11

2

19

+ 1

—

—

+ 4

7

9

—

16

7

9

—

16

—

—

9

16

4

29

10

17

5

32

+ 1

+ 4

+ 4

+ 3

7

9

—

16

7

9

—

16

7

9

1

17

7

9

—

16

—

—

— 1

— 1

5

7

—

12

5

7

1

13

—

—

+ 4

+ 4

8

11

5

24

8

14

4

26

—

+ 3

— 1

+ 2

8

12

6

26

8

15

4

27

—

+ 3

— 2

+ 1

5

7

1

13

5

7

4

16

—

+ 3

+ 3

8

17

7

32

8

21

5

34

—

+ 4

— 2

+ 2

7

11

1

19

7

11

4

22

~

+ 3

+ 3

Trpt

Antal nya

ord. tjänster,

som kunna

ifrågasättas

lekt. adj.

1

1

1

1

1

1

1

2

1

2

1

1

1

1

2

1

1

1

17

10

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Antal lärjungar h.-t. 1906

Antal lärjungar h.-t. 1910

Ökning eller minskning

i lärjungeantalet

i

realsk.

i

gymnas.

i hela

läro- verket

i

realsk.

i

gymnas.

i hela

läro- verket

i

realsk.

i

gymnas.

i hela

läro- verket

114

125

+ 11

114

—

—

—

—

128

—

—

+ 14

115

—

—

—

—

107

—

—

- 8

154

—

—

—

—

165

—

—

b 11

436

—

—

—

—

437

—

—

- 1

254

—

—

—

—

411

—

—

(-157

134

—

—

—

—

146

—

—

- 12

124

—

—

—

—

152

—

—

- 28

149

—

—

—

—

149

—

—

—

113

—

—

—.

—

117

—

—

+ 4

142

—

—

—

—

346

—

—

+ 204

103

—

—

—

—

112

—

—

+ 9

120

—

—

—

—

116

—

—

- 4

148

—

—

—

—

168

—

—

+ 20

291

—

—

—

—

294

—

—

+ 3

264

—

—

—

—

270

—

—

+ 6

284

—

—

—

—

331

—

—

+ 47

145

—

—

—

—

100

—

—

- 45

143

—

—

—

—

189

—

—

+ 46

108

—

—

—

—

112

—

—

+ 4

137

170

+ 33

94

—

—

—

—

120

—

—

+ 26

70

—

—

—

—

100

—

—.

+ 30

no

—

—

—

—

131

—

—

+ 21

87

—

—

—

—

142

—

—

+ 55

71

—

—

—

—

96

—

—

+ 25

115

—

—

—

—

154

—

—

+ 39

119

—

—

—

—

103

—

—

- 16

119

—

—

—

—

141

—

—

+ 22

90

—

—

—

—

167

—

—

+ 77

100

—

—

—

—

131

—

—

+ 31

55

—

—

—•

—

103

—

—

+ 98

97

—

—

—

—

167

—

—

+ 70

119

—

—

—

—

153

—

—

+ 34

75

—

—

—

—

93

—

—

+ 18

112

—

—

—

—

109

—

—

- 3

104

—

—

—

—

in

—

—

+ 7

95

—

—

—

—

160

—

—

+ 65

125

—

—

—

—

200

—

—

+ 75

2. Realskolor

(för gossar).

Arvika..............................

Eksjö.................................

Enköping ........................

Eskilstuna.........................

Göteborg: västra ............

» östra ...............

Karlshamn........................

Kristiuehamn ..................

Landskrona .....................

Lidköping ........................

Malmö..............................

Mariestad ........................

Oskarshamn .....................

Sköfde..............................

Stockholm: Jakobs .........

> Katarina ......

» Kungsholmen

Söderhamn........................

Uddevalla ........................

Varberg ...........................

3. Samskolor.

Alingsås...................,.......

Arboga..............................

Askersund........................

Falköping ........................

Filipstad...........................

Haparanda........................

Köping..............................

Norrtälje...........................

Piteå.................................

Sala .................................

Skellefteå ........................

Strömstad ........................

Södertälje ........................

Trelleborg........................

Vadstena...........................

Vimmerby........................

Åmål.................................

Ängelholm........................

Örnsköldsvik.....................

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

37

Ökning eller minskning

i lärarantalet

Antal lärare T.-t. 1911

Antal .lärare v.-t. 1907

adj.

(jämte

rekt.)

lekt.

Summa (jämte

rekt.)

adj.

(jämte

rekt.)

Summa

Summa

extra

adj. och

lärarinnor

jämte rekt.

adj. lära(jämte

rinrekt.

) nor

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr S.

de beräknade 17 nya lektorstjänstema 11 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga

samt af de beräknade 16 nya adjunktstjänsterna

10 vara humanistiska och 6 matematiskt-naturvetenskapliga.»

Till besvarande af tredje frågan hafva lämnats följande uppgifter:

Uppgift å

antalet nuvarande fullt kompetenta obefordrade ämneslärare.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 7

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ................................. 5

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen...................................................................... 65

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen ................................. 14

Anm. 1. Kompetensen beräknas omfatta i akademiska examina -{- profår -(- tvåårstjänstgöring.

Anm. 2. På grund af den korta tid, som stått till förfogande för förestående utredning,

har densamma icke kunnat gifva annat än ett åtminstone i viss mån

ungefärligt resultat.

Obs. Af ofvanstående obefordrade lärare måste ett visst antal reserveras

för de tjänster, hvilka för närvarande äro vid de allmänna läroverken

lediga. Dessa tjänsters antal uppgår till 27 humanistiska och 17

matematiskt-naturvetenskapliga.

Uppgift å

i

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 januari 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 0

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 13

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 7

Anm. Då det ännu icke är fullt bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå

profår höstterminen 1911, äro förestående siffror endast approximativa.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Uppgift å

det ytterligare antal ämneslärare, som beräknas uppnå full kompetens

den 1 juli 1912.

A) Lektorskompetenta

1) i humanistiska ämnen ..................................................................... 4

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen.................................... 2

B) Adjunktskompetenta

1) i humanistiska ämnen..................................................................... 7

2) i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen................................... 10

Anm. Då det ännu icke är bekant, hvilka profårskandidater, som komma att genomgå

profår läsåret 1911—1912, äro förestående siffror endast approximativa.»

Såsom i motionen framhålles och af ofvanintagna, af öfverstyrelsen

utarbetade tabell med all tydlighet framgår, uppehälles för närvarande

en så stor del af undervisningen vid de allmänna läroverken af extra

ordinarie lärare, att häri måste anses ligga ej mindre en fara för undervisningens

behöriga bedrifvande än äfven en betydande inskränkning i

de befordringsutsikter, som med 1904 års läroverksreform voro afsedda

att för den extra lärarpersonalen öppnas. Den väsentligaste orsaken till

att icke under de senare åren flere ordinarie lärarplatser, till undvikande

af dessa olägenheter, inrättats, än som skett, har legat i den omständigheten,

att tillgången på formellt kompetenta aspiranter varit så ringa att,

därest tillsättning i något större antal af ordinarie tjänster skolat äga

rum, man icke haft tillfälle att göra det urval bland de sökande, som

måste anses nödvändigt för tillgodoseende af läroverkens intresse att erhålla

de bäst möjligt kvalificerade lärarkrafter. Emellertid är, såsom ofvan

antydts, denna fråga af den natur, att goda skäl synas föreligga för verkställande

af en fullständig utredning angående sättet för afhjälpande af

de nuvarande olägenheterna. Hvad nu beträffar det i föreliggande motion

väckta förslaget, går detta ut på inrättande af 18 lektors- och 9 adjunktstjänster.

Af den af öfverstyrelsen förebragta utredningen framgår emellertid,

att ännu den 1 juli 1912 kommer att finnas antagligen endast 22 till

lektorstjänst och 116 till adjunktstjänst kompetenta extra lärare, af sistnämnda

antal 85 inom den humanistiska och 35 inom den matematisktnaturvetenskapliga

ämnesgruppen. Om härtill lägges, att 44 extra lärare

måste afses för återbesättande af redan för närvarande vakanta tjänster,

lärer det få anses uppenbart att, ur ofvan antydda synpunkt af nödvändigheten

af ett visst urval vid tillsättande af lärartjänster, inga nya lektorstjänster

inom den humanistiska och inga nya vare sig lektors- eller

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

adjunktstjänster inom den matematiskt-naturvetenskapliga ämnesgruppen

nu böra inrättas. Beträffande däremot adjunktstjänsterna inom den humanistiska

ämnesgruppen synes tillgången på kompetenta aspiranter vara

så pass riklig, att åtminstone en del af de 10 dylika tjänster, som af

öfverstyrelsen anses behöfliga, torde höra inrättas, och har Riksdagen i

sådant afseende funnit hälften af nämnda antal eller 5 vara det lämpliga.

På grund häraf kan det af Eders Kungl. Maj:t, på sätt af punkt

116 här nedan inhämtas, till arfvoden åt extra och vikarierande lärare

vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1912 äskade anslag å

134,000 kronor minskas med 10,000 kronor till 124,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen i anledning af förevarande

motion för beredande af medel för upprättandet från och med

den 1 januari 1912 af 5 adjunktstjänster att på de olika läroverken

fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, höjt reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 15,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af

lönefyllnad åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,072 kronor.

Då, såsom i statsrådsprotollet erinras, den föreslagna anslagsförhöjningen

endast är en direkt följd af 1910 års Riksdags beslut om upphörande

af Endre och Hejdeby församlingars pastorats egenskap af prebende

för ifrågavarande lektorstjänst, har Riksdagen för beredande af lönefyllnad

åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby höjt

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 1,072 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,

att terminsafgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna

läroverken må, enligt af Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,

från och med höstterminen 1911 utgå med högst 7 kronor, lägst 4 kronor

50 öre, för lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven ordning befrias.

Af de af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk i förevarande

ämne gjorda, i statsrådsprotokollet omförmälda utredningar och framställningar

finner Riksdagen med full tydlighet framgå ej mindre behofvet af

en ökning och förbättring af flertalets af de allmänna läroverken undervisningsmateriell

än äfven att läroverkens biblioteks- och materiellkassor,

från hvilka enligt läroverksstadgan kostnaden för sådan materiell skall

bestridas, icke i allmänhet äro i stånd att bära den ökning i utgifter, som

skulle blifva en följd af anskaffande inom en rimlig tid af den erforderliga

materiellen. Att åtgärder sålunda måste vidtagas för rådande af bot för

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

detta missförhållande, hvarigenom tillämpning i full utsträckning af den

af 1904 års läroverksreform betingade nya undervisningsplanen vid de

allmänna läroverken fördröjes eller omöjliggöres, synes uppenbart. I sådant

afseende hafva nu olika förslag framställts, gående ut på endera enbart

höjning af den till biblioteks- och materiellkassorna ingående terminsafgiften,

nu 4 kronor 50 öre, med visst belopp, högst 2 kronor 50 öre,

för viss tid eller tills vidare eller ock dylik höjning jämte beviljande af

statsanslag för ändamålet, i hvilket fall maximihöjningen af terminsafgiften

skulle kunna sättas till lägre belopp än den ofvan angifna. Departementschefen

har, såsom af statsrådsprotokollet framgår, ansett, att statsmedel

icke borde för ändamålet disponeras samt att höjning af terminsafgiften

med högst 2 kronor 50 öre borde medgifvas tills vidare. Riksdagen delar

departementschefens uppfattning angående olämpligheten af att för ifrågavarande

ändamål anvisa statsanslag. Visserligen kan icke förnekas, att

höjning af terminsafgifterna är i och för sig mindre tilltalande, såsom

utgörande ännu ett afsteg från den i vårt land af ålder tillämpade principen

om tillhandahållande af i det närmaste kostnadsfri elementarundervisning.

Redan de i sammanhang med genomförandet af 1904 års läroverksreform

på grund af tungt vägande ekonomiska skäl beslutade terminsafgifterna

till statsverket gjorde ett väsentligt intrång på denna

grundsats och det torde med skäl kunna befaras, att den höjning af afgiften

till ofvanberörda kassor, som nu, enligt Riksdagens förmenande, nödvändigtvis

måste genomföras, om än begränsad till det i och för sig ganska

måttliga beloppet af högst 2 kronor 50 öre, kommer att i förening med

öfriga nu utgående afgifter i vissa fall visa sig icke så litet betungande

för vederbörande, som däraf drabbas. Om än Riksdagen icke vill tillmäta

de af departementschefen framhållna svårigheterna att på de olika läroverken

rättvist fördela ett statsanslag någon afgörande betydelse härvidlag,

så kan det däremot med skäl befaras att beviljandet för denna gång af

statsmedel för ändamålet skulle medföra konsekvenser af vidtgående och

betänklig art. Då Riksdagen alltså till undvikande af inslående på en

sådan, enligt Riksdagens åsikt, betänklig väg, beslutat förhöjning af afgiften

till ifrågavarande kassor, har Riksdagen emellertid ansett, att denna

förhöjning icke bör, såsom af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, medgifvas

tillsvidare, utan torde densamma böra begränsas till en tid af fem år.

I detta sammanhang anser sig Riksdagen icke böra underlåta att framhålla,

hurusom, enligt hvad Riksdagen inhämtat, en stor del af den i de

allmänna läroverken använda undervisnings- och åskådningsmateriellen betingar

ett inköpspris, som måste anses synnerligen högt; och har Riksdagen

velat ifrågasätta huruvida icke, till nedbringande af priset, skulle kunna,

Bihang till Uiksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Håft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som nu genom folkskolebyråns

i ecklesiastikdepartementet försorg äger rum beträffande materiell för folkskolorna,

af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk träffas aftal med

de större leverantörerna af materiell för nämnda läroverk om viss prisnedsättning

emot att den af dessa leverantörer tillhandahållna materiell

upptages å de förteckningar, som utsändas till de olika läroverken.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,

att terminsafgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna

läroverken må, enligt af Eders Kungl. Magt meddelade föreskrifter, från

och med höstterminen 1911 under en tid af fem år utgå med högst 7

kronor, lägst 4 kronor 50 öre, för lärjunge, som ej därifrån i föreskrifven

ordning befrias.

27:o) Uti en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition,

nr 130, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att medgifva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala

August Hesslén må från och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje

lönegraden.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen

anföres anser sig Riksdagen böra medgifva, att den föreslagna lönetursrätten

varder Hesslén beviljad, därvid Riksdagen emellertid vill uttala sin fulla

anslutning till hvad öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk anfört

därom, att efter numera tilländalupen öfvergångstid mellan den gamla och

den nya organisationen det i regeln icke borde ifrågasättas, att någon

lärare finge tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare

förrän året näst efter det dispens till ordinarie tjänst meddelats samt

endast i fråga om tid före utgången af år 1904 äfvensom att endast tjänstgöring

vid läroanstalter med lönetursrätt därvid i regeln borde komma i

betraktande.

'' Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen medgifvit,

att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala August Hesslén må

från och med 1912 års ingång åtnjuta aflöning i tredje lönegraden.

28:o) I en inom Riksdagen väckt motion har förslagits, att Riksdagen

ville besluta, att adjunkten vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm

Lindgren må förklaras berättigad att från och med 1911 års ingång

åtnjuta aflöning i femte lönegraden.

Till stöd för framställningen har i motionen anförts följande:

»Adjunkten vid Göteborgs östra realskola Axel Wilhelm Lindgren,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som är född den 22 december 1854, idkade akademiska studier dels i

Uppsala 1873—75, dels i Lund 1878—80, men utan att afsluta dem genom

akademiska examina. Sedan höstterminen 1880 har han med mycket goda

vitsord för nit och skicklighet och med den största samvetsgrannhet och

punktlighet oafbrutet ägnat sina krafter åt ungdomens undervisning, sålunda

i icke mindre än 30 år eller 60 terminer, alla under tjänstgöring

i statens skolor utom 8 terminer, då han efter indragningen af pedagogien

i Kungsbacka 1891, där han varit t. f. föreståndare eller rektor i 11 terminer,

i anledning af den då ovanligt stora tillgången på examinerade

extralärare, som sökte anställning vid statens läroverk, måste antaga plats

under 4 år vid en privat gosskola, hvarest han dock undervisade på ett

stadium, som motsvarade de lägre klasserna vid de allmänna läroverken.

Därefter eller från och med höstterminen 1895 har Lindgren åter haft

anställning som vikarie eller extralärare vid statens läroverk, tills han,

som redan den 25 september 1891 af Kungl. Maj:t utan hinder däraf att

han ej aflagt vederbörliga akademiska examina eller undergått profår på

grund af sina undervisningsmeriter erhöll tillåtelse att söka ordinarie plats,

den 28 januari 1903 utnämndes till sin nuvarande tjänst som adjunkt

vid Göteborgs östra realskola.

Lindgren inträdde nu blott i första lönegraden som adjunkt, ehuru

han då tjänstgjort i 16 terminer vid statens läroverk, sedan han erhållit

Kungl. Maj:ts dispens. Han uppflyttades från och med år 1909 i andra

lönegraden, i hvilken han nu befinner sig. Oaktadt han redan nu kan

åberopa sig på 53 terminers mycket väl vitsordad tjänstgöring vid statens

läroverk, skulle han alltså ha knapp utsikt att komma upp i fjärde lönegraden

och ingen att nå den femte, innan den lagstadgade åldern tvingade

honom att afgå med minskad pension. '' Detta vore hardt och obilligt, synnerligast

som han under sin föregående långa tjänstetid måst på allt sätt

försaka för att kunna med de små inkomster han alltid haft försörja sig

och sin familj.

Om man tager i betraktande, att Lindgren, efter erhållande af dispensen,

genom hvilken han blef likställd med dem, som genom examina och

profår förvärfvat sig kompetens, tjänstgjort 16 terminer vid allmänt läroverk,

innan han utnämndes till ordinarie, och sedan dess intjänt 15 terminer,

så skulle dessa 31 terminer eller 151/2 år göra honom förtjänt åt

att uppflyttas i fjärde lönegraden, då det fordras 5 års väl vitsordad

tjänstetid för hvarje lönegrad.

Riksdagen biföll 1909 statsutskottets hemställan, att adjunkten vid

Askersunds samskola J. Ekegren med afseende på lönetur skulle få räkna

sig till godo en femårig tjänstgöring som extra lärare vid Simrishamns

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

pedagogi. Samma förmån torde i öfverensstämmelse härmed böra tillerkännas

Lindgren, hvilken i 51/2 år varit t. f. rektor vid pedagogien i

Kungsbacka. Därigenom skulle han kunna komma i åtnjutande af ytterligare

en lönegrad.

Vi tillåta oss slutligen erinra därom, att vid förra riksdagen förekom

en med Lindgrens någorlunda analog lönetursfråga, då Riksdagen

äfven på hemställan af enskilda motionärer gaf sitt bifall till att adjunkten

vid Hälsingborgs läroverk J. P. Ahlgren uppflyttades från första till fjärde

lönegraden. Bådas tjänstgöringstid är ungefär lika med någon öfvervikt

för Ahlgren, om man bortser från Lindgrens tjänstgöring vid privat

undervisningsanstalt, men det som talar ännu mer till förmån för Lindgren

är, att under det att Ahlgrens hufvudsakligaste tjänstgöring, 44 terminer,

förrättats i en 1-klassig pedagogi, Lindgren utom de 11 terminer,

då han förestod en pedagogi, tjänstgjort 42 terminer vid allmänt läroverk,

och att Lindgren redan 1891 fick dispens och 1903 blef ordinarie, under

det Ahlgren först 1905 erhöll dispens och 1906 utnämndes till adjunkt.

»

I motionen åberopas därjämte åtskilliga för Lindgren utfärdade tjänstgöringsbetyg

samt tjänsteförteckning, beträffande hvilka Riksdagen tillåter

sig hänvisa till motionen.

Med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående Lindgrens långvariga,

väl vitsordade tjänstgöring såsom lärare vid allmänt läroverk, finner

Riksdagen med billighet öfverensstämmande, att Lindgren berättigas att i

löneturshanseende få tillgodräkna sig någon del af sin tjänstetid såsom

e. o. lärare; och torde skäliga anspråk i sådant hänseende blifva tillgodosedda,

därest den del af denna tid, som infaller efter det Lindgren förklarats

behörig att utan hinder däraf att han ej fullgjort stadgade kompeten

svillkor söka och erhålla kollegabefattningar vid lägre allmänna läroverk,

eller tiden från och med höstterminen 1895, varder honom tillgodoräknad.

Däremot anser Riksdagen icke tillräckliga skäl föreligga för beredande

åt Lindgren, på sätt jämväl föreslagits, af lönetursrätt för den

tid som han före erhållandet af nämnda tillstånd tjänstgjort vid pedagogien

i Kungsbacka, liksom Riksdagen håller före att den nya löneturen bör

räknas från och med år 1912 i stället för, såsom föreslagits, 1911. Då

Lindgren enligt Riksdagens ofvan angifna beräkningsgrund vid innevarande

års böljan innehade 15 72 tjänstår, skulle han alltså vara berättigad att

från och med år 1912 åtnjuta lön i fjärde lönegraden. På grund af hvad

sålunda anförts har Riksdagen för sin del förklarat adjunkten vid Göteborgs

östra realskola Axel Wilhelm Lindgren berättigad att från och med

1912 års ingång åtnjuta aflöning i fjärde lönegraden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

45

På grund af de under punkterna 24 och 25 omförmälda besluten

har reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu 5,716,506 kronor,

ökats med 16,072 kronor eller till 5,732,578 kronor.

Högre lärarinneseminariet.

29:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att med godkännande

af den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1911 förordade stat för högre lärarinneseminariet för år

1912 höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslag för

denna läroanstalt från dess nuvarande belopp, 73,000 kronor, till 77,250

kronor eller med 4,250 kronor.

Sedan 1909 och 1910 årens Riksdagar fastställt stater för högre

lärarinneseminariet för åren 1910 och 1911, hvilka stater hade egenskap

af öfvergångsstater i förhållande till ett af Eders Kungl. Maj:t framlagdt förslag

till normalstat för seminariet, afsedd att tillämpas efter genomförande

af beslutad omorganisation af läroanstalten, har nu förslag till stat för

år 1912 förelagts Riksdagen. Denna stat slutar å ett belopp af 77,250

kronor eller 4,250 kronor mera än 1911 års stat å 73,000 kronor. Skillnaden

har uppkommit därigenom att i föreliggande stat upptagits dels

lön för ytterligare en lektor, 4,000 kronor, hvarigenom det i normalstaten

beräknade antalet lektorstjänster, 10, blifvit uppnådt, dels ock förhöjning

med 250 kronor af den i normalstaten och föregående öfvergångsstater

med 500 kronor upptagna aflöningen till eldaren. Då berörda förhöjning

af hvad till stöd för framställningen i denna del i statsrådsprotokollet anföres,

synes vara af behofvet påkallad samt Riksdagen ej funnit anledning

till erinran mot uppförande i staten af ifrågavarande lektorstjänst, hvilken

är afsedd att tillträdas tidigast den 1 juli 1912, har Riksdagen alltså bifallit

det framlagda statförslaget.

Eder Kungl. Maj:t har vidare, på sätt inhämtas af punkt 120 här

nedan, föreslagit Riksdagen att för seminariet dels på extra stat för år

1912 anvisa följande belopp:

till förhyrande af lokal för normalskolans higsta klasser kronor 3,000: —

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............. » 6,200: —

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.............. » 3,000: —

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m. ... » 9,100: —

» hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik....................................................................................... » 3,000: —

» undervisning i träslöjd....................................................... » 300:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels ock bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för

undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 3,500 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912

28,100 kronor.

Anslag för de fyra förstnämnda ändamålen äro uppförda å innevarande

års extra stat med samma belopp som de nu äskade, med undantag dock

för anslaget till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m., hvilket

i 1911 års stat är upptaget med 9,450 kronor. De tre sistnämnda anslagen

äro nya. Riksdagen, som funnit behofvet af såväl de äldre anslagens

bibehållande som ock anslagen till hyra af lokaler för undervisningen

i biologi och fysik samt till undervisning i träslöjd af hvad därom i

statsrådsprotokollet förekommer styrkt och som icke funnit anledning till

erinran mot de för ändamålen beräknade beloppen, har alltså bifallit

framställningen i denna del. Beträffande anslaget till inköp af materiell

för undervisningen i biologi och fysik har öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk, med hänsyn till att en del af kostnaden för materiellen

syntes kunna bestridas af det belopp af 14,000 kronor, som af inflytande

terminsafgifter finge användas till läroverkets expenser, ansett att detsamma

kunde bestämmas till 6,600 kronor, men har departementschefen,

som ansett det ovisst om expensmedlen kunde utan svårighet lämna det

af öfverstyrelsen beräknade öfverskottet, funnit anslaget böra upptagas till

7,000 kronor. Riksdagen, som delar den af öfverstyrelsen uttalade meningen,

har sålunda bestämt anslaget till 6,600 kronor, däraf 3,300 kronor

att utgå för år 1912.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen i anledning af den

under nu förevarande punkt gjorda framställningen anmäla, att Riksdagen

dels godkänt följande stat för högre lärarinneseminariet för år 1912:

Rektor, arfvode........................................................................... kronor 2,000: —

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kr.

för hvar............................................................................... » 40,000: —

1 adjunkt, lön och tjänstgöringspenningar........................ » 3,000: —

8 ämneslärarinnor, lön och tjänstgöringspenningar 2,100

kr. för hvar....................................................................... » 16,800: —

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode................................. » 1,800: —

3 biträdande ämneslärarinnor, » 1,500 kr. för hvar » 4,500: —

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön...................... » 1,800: —

1 » » »i musik, » .............................. » 1,200: —

1 * » »i gymnastik, lön ........................... » 1,200: —

Transport kronor 72,300: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 47

Transport kronor 72,300: —

1 lärarinna i handarbete, lön ............................................... » 1,500: —

Rektors skrifbiträde, arfvode ................................................ \ » 500: —

Bibliotekarie, » ................................................... » 400: —

Läkare, » ................................................... » 500: —

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600

kr. och arfvode 200 kr................................................ » 800: —

Eldare, arfvode .......................................................................... » 750: —

Stipendier...................................................................... »_500: —

Summa kronor 77,250: —

dels ock höjt det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

anslag för denna läroanstalt från dess nuvarande belopp, 73,000 kronor,

till 77,250 kronor eller med 4,250 kronor.

30:o) I en den 20 sistlidne januari till Riksdagen aflåten proposition,

nr 66, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande af närlagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen medgifva, att lärarinnorna Margareta Svensson, Sally Högström

och Anna Katarina Bergström må enhvar vid hennes nu innehafvande

befattning såsom lärarinna vid högre lärarinneseminariet från och med

den 1 januari 1910 uppbära aflöning i andra lönegraden.

I likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna

finner Riksdagen billigheten kräfva, att de ifrågavarande lärarinnorna

få i löneturshänseende tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöringstid

såsom extra lärarinnor. Emot hvad Eders Kungl. Maj:t i sådant afseende

föreslagit har Riksdagen emellertid velat erinra, att, då det begärda medgifvandet

icke synes böra verka retroaktivt, så att rätt till ålderstillägg

erhålles för år, som förflutit före den 1 januari 1911, Riksdagen ansett,

att ifrågavarande lärarinnor väl må uppföras i den högre lönegraden från

1910 års början, men ej uppbära aflöning i denna grad förr än från och

med den 1 januari 1911. Riksdagen har alltså medgifvit, att lärarinnorna

Margareta Svensson, Sally Högström och Anna Katarina Bergström må,

enhvar vid hennes nu innehafvande befattning såsom lärarinna vid högre

lärarinneseminariet, från och med den 1 januari 1910 uppföras i andra

lönegraden samt från och med den 1 januari 1911 uppbära aflöning i

denna lönegrad.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Kommunala mellanskolor.

31:o) I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 129,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

dels föreskrifva, att punkterna 5, 10 och 11 i de, med anledning af

Riksdagens beslut, af Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 29 oktober

1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala mellanskolor

skola hafva följande ändrade lydelse:

5. Finnes i kommun endast en kommunal mellanskola, skall denna

vara afsedd för såväl gossar som flickor.

Vid kommunal mellanskola skola vara anställda minst fyra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, extra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring äfvensom nödigt antal timlärare och

öfningslärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock

att vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig ordinarie

ämneslärare och vid skola, däri flickor undervisas, minst en kvinnlig

ordinarie ämneslärare.

Skolan förestås af en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna

förordnad rektor eller föreståndarinna.

Förestås skola, däri flickor undervisas, af rektor, skall en kvinnlig

ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

10. Den vid kommunal mellanskola anställda lärarpersonalen skall

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskola utgår med 6,400

kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett särskilt

understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 600

kronor, allt för kalenderår räknadt.

Härförutom skola till hvarje kommunal mellanskola utgå följande

bidrag:

a) för hvarje manlig ordinarie ämneslärare: 400 kronor;

b) för hvarje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor och föreståndarinna: två tredjedelar af det för ifrågavarande

befattningshafvare stadgade särskilda arfvodet; för biträdande

föreståndarinna: det till henne utgående särskilda arfvodet;

d) för hvarje manlig ämneslärare, som åtnjuter aflöning i högre lönegrad:

dels skillnaden mellan det eller de för honom stadgade ålderstillägg

och kvinnlig lärares i samma lönegrad, dels två tredjedelar af återstående

del af ålderstillägget eller ålderstilläggen; för hvarje kvinnlig ämneslärare,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som åtnjuter aflöning i högre lönegrad, två tredjedelar af det eller de för

henne stadgade ålderstillägg;

e) för hvarje lärare, manlig eller kvinnlig, som vikarierar för på

grund af sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare, förutom det belopp,

som enligt moment b) må kunna utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, rektors och föreståndarinnas

aflöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till öfriga lärares aflöning

för läsår.

Träder kommunal mellanskola i verksamhet med hösttermins början,

skola för det året af de understöd och bidrag, som beräknas för kalenderår,

utgå fem tolftedelar och af öfriga bidrag så stor del, som belöper sig

på antalet läsveckor under höstterminen;

dels godkänna följande grunder för aflöning och pensionering af lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder

må finnas erforderliga:

1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta aflöning

till minst följande belopp:

a) rektor eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som ordinarie

ämneslärare: ett särskildt arfvode af 800 kronor;

b) vikarierande rektor eller vikarierande föreståndarinna, förutom löneförmånerna

som lärare vid skolan: ett särskildt arfvode af 400 kronor;

c) biträdande föreståndarinna eller hennes vikarie, förutom löneförmånerna

som lärare: ett särskildt arfvode af 200 kronor;

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i första, 2,400

kronor i andra, 2,800 kronor i tredje och 3,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande ersättning;
e)

ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,600 kronor i första, 1,800

kronor i andra, 2,000 kronor i tredje och 2,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning;

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring:

arfvode af 1,800 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arfvode af 1,600 kronor;

h) manlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 80 kronor för hvarje

veckotimme;

i) kvinnlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 65 kronor för hvarje

veckotimme.

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagms slcrifvelse Nr 8.

Lönen för ordinäre ämneslärare äfvensom det särskilda arfvodet för

rektor, föreståndarinna eller deras vikarier utgå efter kalenderår, aflöningen

för öfriga lärare efter läsår.

Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att af sin aflöning afstå,

därest tjänstledigheten förorsakas af styrkt sjukdom, 400 kronor och, därest

tjänstledigheten förorsakas af annan anledning, 1,600 kronor, för läsår

räknadt.

Rektor eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,

är skyldig att af sitt särskilda arfvode afstå 400 kronor för kalenderår

räknadt. Tjänstledig biträdande föreståndarinna afstår sitt särskilda arfvode.

Af den för ordinarie ämneslärare stadgade aflöningen må innehållas

de pensionsafgifter, som enligt här nedan stadgade grunder skola af ifrågavarande

befattningshafvare erläggas.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de

tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre folkskola,

allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, äfvensom intill tio år af

den tid, han eller hon innehaft ordinarie anställning vid folkskola;

att manlig eller kvinnlig lärare, som aflagt de prof, och fullgjort den

tjänstgöring, hvilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola pröfvas af

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, med iakttagande i tillämpliga delar af hvad

angående delaktighet i dessa kassor är stadgadt i fråga om lärare vid högre

folkskolor; skolande det särskilda arfvode, som tillkommer rektor, föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna, ej inräknas i delaktighetsbeloppen;
dels

ock medgifva,

att, därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal

mellanskola utnämnes till ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

han må för uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt

tillgodoräkna sig de tjänstår utöfver tre, han, efter vunnen behörighet till

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

ämneslärare vid kommunal mellanskola; dock att honom icke må tillgodoföras

mer än tio dylika lönetursår; samt

att vid dylik öfvergång folkskollärarnas änke- och pupillkassa skall

till lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa erlägga det belopp,

hvartill det matematiska värdet af de för eller af vederbörande lärare

gjorda insatser uppgår.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, anhöll 1909 års Riksdag i den

skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t, hvari anmäldes Riksdagens i anledning

af Eders Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt enskilda läroverk

fattade beslut, om utredning och förslag i fråga om aflönings- och pensionsförmåner

åt lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor; och har

Eders Kungl. Maj:t nu, efter hörande af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk, statskontoret och direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning,

för Riksdagen framlagt sådant förslag. Riksdagen har, vid

granskning af förslaget funnit detsamma i hufvudsak vara tillfredsställande,

och endast i nedan angifna afseenden böra föranleda något Riksdagens

särskilda uttalande.

Beträffande då först frågan om fordringarna å kompetens för anställning

såsom ordinarie ämneslärare eller ämneslärarinna vid kommunal mellanskola

har, såsom af statsrådsprotokollet inhämtas, departementschefen

såsom sin åsikt uttalat, att för att kunna antagas till sådan tjänst skulle

erfordras

a) att uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie adjunktstjänst

eller ordinarie ämneslärarinnebefattning vid allmänt läroverk, dock att den

härför stadgade tjänstgöringen må kunna ersättas af tjänstgöring vid

högre folkskola eller folkskola; eller

b) att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt

därefter med hänsyn till fortsatta studier och väl vitsordad tjänstgöring

vid kommunal mellanskola, högre folkskola eller högre afdelning af folkskola

eller annan undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t, efter öfverstyrelsens

för rikets allmänna läroverk hörande, blifvit förklarad behörig att

antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola; eller ock

c) att hafva blifvit genom intyg om genomgången pröfning i ämnen

tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets väl vitsordad för studier

vid universitet och hafva med goda vitsord aflagt folkskollärarexamen

eller på annat sätt förvärfvat sig undervisningsskicklighet samt därefter

hafva, på sätt här näst ofvan sägs, af Kungl. Maj:t undfått vederbörlig

behörighetsförklaring för anställning såsom lärare vid kommunal

o o o o

mellanskola;

skolande i de under b) och c) nämnda fallen för erhållande af be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

hörighetsförklaring fordras att hafva under minst två läsår med nit och

skicklighet fullgjort sådan tjänstgöring, som under a) föreskrifves.

I afseende å dessa bestämmelsers sakliga innebörd har Riksdagen visserligen

ingen erinran att göra, liksom formuleringen af mom. a) och c)

jämväl synes tillfredsställande. Däremot vill det synas Riksdagen, som om

i mom. b) borde föreskrifvas, ej mindre att de fortsatta studier, som efter

genomgående af folkskoleseminarium erfordras för behörighetsförklaring,

skola omfatta ämnen tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets, än

äfven att jämväl dessa studier skola vara väl vitsordade. På grund häraf

anser Riksdagen, att ifrågavarande moment bör erhålla följande lydelse:

b) att hafva med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium samt

därefter med hänsyn till fortsatta, äfvenledes väl vitsordade studier i ämnen

tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets samt väl vitsordad

tjänstgöring vid sådan skola, högre folkskola eller högre afdelning af folkskola

eller annan undervisningsanstalt af Kungl. Maj:t, efter öfverstyrelsens

för rikets allmänna läroverk hörande, blifvit förklarad behörig att

antagas till ordinarie lärare vid kommunal mellanskola.

Vidkommande de för lärarpersonalen föreslagna aflöningarna har

Riksdagen funnit desamma lämpligt afvägda och alltså ansett sig böra

bifalla förslaget i denna del. Beträffande emellertid bestämmelsen, att

ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna skall, förutom den kontanta aflöningen,

erhålla tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande ersättning,

har Riksdagen funnit lämpligt, att till undvikande af de tvistigheter,

som kunna befaras uppstå mellan kommunen och läraren vid bestämmandet

af ersättningen för dessa naturaförmåner, visst minimibelopp för denna

ersättning fastställes. Vid bedömandet af frågan om storleken af detta

belopp har Riksdagen beaktat, att öfverstyrelsen, som ansett, att några

naturaförmåner icke borde förekomma, i stället föreslagit en ersättning af

300 kronor för både lärare och lärarinnor. Riksdagen kan icke finna annat

än, att då den kontanta lönen satts till högre belopp för lärarne än

för lärarinnorna, konsekvensen häraf bjuder, att äfven ersättningen för

bostad och vedbrand utgår med högre belopp för de förra än för de senare;

och har Riksdagen ansett, att minimiersättningen lämpligen kan

bestämmas till 350 kronor för lärare och 250 kronor för lärarinna.

Vid behandling af frågan om tjänstledig lärares bidrag till vikaries

aflöning har Riksdagen icke kunnat undgå att finna, det denna angelägenhet

otvifvelaktigt skulle låtit ordna sig på ett både enklare och mera

systematiskt sätt, än hvad nu föreslås, därest de ordinarie lärarnas kontanta

aflöning, i likhet med hvad som allmänt ägt rum vid de under de

senare åren verkställda löneregleringar, uppdelats i lön och tjänstgörings
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

penningar. Då emellertid anledningen till att i förevarande fall så ej förfarits

torde vara att söka i den omständigheten, att lönerna för lärarpersonalen

vid folkskolorna och högre folkskolorna, med hvilka läroanstalter

de kommunala mellanskolorna stå i intimt samband, icke äro på antydt

sätt uppdelade, har Riksdagen, med hänsyn jämväl till att denna fråga

torde komma under ompröfning vid den allmänna revision af skollagstiftningen,

som af departementschefen ställes i utsikt, icke velat för närvarande

besluta en sådan uppdelning af nu ifrågavarande aflöningar.

Vidkommande slutligen frågan om lärarpersonalens pensionering har

Riksdagen icke funnit annan anledning till erinran emot hvad Eders Kungl.

Maj:t i sådant afseende föreslagit, eller att delaktighet bör tillkomma lärarpersonalen

såväl i folkskollärarnas pensionsinrättning som i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, än att den lefnadsålder, 55 år, som enligt reglementet

för pensionsinrättningen berättigar till erhållande af hel pension, synes, hvad

beträffar nu ifrågavarande lärarpersonal, väl låg; och torde densamma,

åtminstone för de manliga lärarne, kunna ej oväsentligt höjas, möjligen till

samma ålder, som i detta afseende gäller för lärarne vid de allmänna läroverken.

Då emellertid en sådan förändring i bestämmelsen angående den till

hel pension berättigande lefnadsåldern måste utöfva inflytande i åtskilliga afseenden

på öfriga bestämmelser i det för pensionsinrättningen gällande

reglementet, särskildt beträffande storleken af pensionsafgifterna, samt

Riksdagen icke är i tillfälle att verkställa i sådant hänseende erforderlig

utredning, har Riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och förslag i fråga om höjning af den till hel pension berättigande

lefnadsåldern samt de förhållanden i öfrigt, som med denna

fråga stå i samband. I enlighet med denna uppfattning har Riksdagen

ansett, att i de nu föreliggande förslag till grunder för lärarpersonalens

pensionering bör införas bestämmelse om skyldighet för denna personal

att vara underkastad de förändrade bestämmelser i afseende å dess pensionering,

som framdeles kunna varda stadgade.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i öfriga, här ej vidrörda delar föreslagit har

Riksdagen, såsom ofvan antydts, ansett sig böra lämna utan erinran.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen ej mindre anmäla,

att Riksdagen

dels föreskrifvit, att punkterna 5, 10 och 11 i de, med anledning af

Riksdagens beslut, af Eders Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 29

oktober 1909 fastställda bestämmelser angående statsunderstöd åt kommunala

mellanskolor skola hafva följande ändrade lydelse:

5. Finnes i kommun endast en kommunal mellanskola, skall denna

vara afsedd för såväl gossar som flickor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Vid kommunal mellanskof skola vara anställda minst fyra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring samt, där så erfordras, extra ordinarie

ämneslärare med full tjänstgöring äfvensom nödigt antal timlärare och

öfningslärare. Som lärare kunna anställas såväl män som kvinnor, dock

att vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig ordinarie

ämneslärare och vid skola, däri flickor undervisas, minst en kvinnlig

ordinarie ämneslärare.

Skolan förestås af en för viss tid bland de ordinarie ämneslärarna

förordnad rektor eller föreståndarinna.

Förestås skola, däri flickor undervisas, af rektor, skall en kvinnlig

ämneslärare förordnas till biträdande föreståndarinna.

10. Den vid kommunal mellanskof anställda lärarpersonalen skall aflönas

enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

11. Statsunderstödet till kommunal mellanskof utgår med 6,400

kronor, hvarjämte skof, däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett

särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 600

kronor, allt för kalenderår räknadt.

Härförutom skof till hvarje kommunal mellanskof utgå följande bidrag:

a) för hvarje manlig ordinarie ämneslärare: 400 kronor;

b) för hvarje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor och föreståndarinna: två tredjedelar af det för ifrågavarande

befattningshafvare stadgade särskilda arfvodet; för biträdande föreståndarinna:

det till henne utgående särskilda arfvodet;

d) för hvarje manlig ämneslärare, som åtnjuter aflöning i högre lönegrad:

dels skillnaden mellan det eller de för honom stadgade ålderstillägg

och kvinnlig lärares i samma lönegrad, dels två tredjedelar af återstående

del af ålderstillägget eller ålderstilläggen; för hvarje kvinnlig ämneslärare,

som åtnjuter aflöning i högre lönegrad, två tredjedelar af det eller de för

henne stadgade ålderstillägg;

e) för hvarje lärare, manlig eller kvinnlig, som vikarierar för på grund

af sjukdom tjänstledig ordinarie ämneslärare, förutom det belopp, som enligt

moment b) må kunna utgå: 800 kronor.

Statsbidragen till ordinarie ämneslärares, rektors och föreståndarinnas

aflöning beräknas för kalenderår, statsbidragen till öfriga lärares aflöning

för läsår.

Träder kommunal mellanskola i verksamhet med hösttermins början,

skola för det året af de understöd och bidrag, som beräknas för kalenderår,

utgå fem tolftedelar och af öfriga bidrag så stor del, som belöper sig på

antalet läsveckor under höstterminen;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels godkänt följande grunder för aflöning och pensionering af lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

meddela de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa grunder

må finnas erforderliga:

1. Vid kommunal mellanskola skall lärarpersonalen åtnjuta aflöning

till minst följande belopp:

a) rektor eller föreståndarinna, förutom löneförmånerna som ordinarie

ämneslärare: ett särskildt arfvode af 800 kronor;

b) vikarierande rektor eller vikarierande föreståndarinna, förutom

löneförmånerna som lärare vid skolan: ett särskildt arfvode af 400 kronor;

c) biträdande föreståndarinna eller hennes vikarie, förutom löneförmånerna

som lärare: ett särskildt arfvode af 200 kronor;

d) ordinarie manlig ämneslärare: lön å 2,000 kronor i första, 2,400

kronor i andra, 2,800 kronor i tredje och 3,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning, dock ej understigande 350 kronor;

e) ordinarie kvinnlig ämneslärare: lön å 1,600 kronor i första, 1,800

kronor i andra, 2,000 kronor i tredje och 2,200 kronor i fjärde lönegraden

samt dessutom tjänlig bostad och nödigt bränsle eller motsvarande

ersättning, dock ej understigande 250 kronor;

f) extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arfvode af 1,800 kronor;

g) extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring: arfvode af 1,600 kronor;

h) manlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 80 kronor för hvarje

veckotimme;

i) kvinnlig öfningslärare och timlärare: arfvode af 65 kronor för

hvarje veckotimme.

Lönen för ordinarie ämneslärare äfvensom det särskilda arfvodet för

rektor, föreståndarinna eller deras vikarier utgå efter kalenderår, aflöningen

för öfriga lärare efter läsår.

Tjänstledig ordinarie ämneslärare är skyldig att af sin aflöning afstå,

därest tjänstledigheten förorsakas af styrkt sjukdom, 400 kronor och, därest

tjänstledigheten förorsakas af annan anledning, 1,600 kronor för läsår räknadt.

Rektor eller föreståndarinna, som är tjänstledig från föreståndarskapet,

är skyldig att åt sitt särskilda arfvode afstå 400 kronor för kalenderår

räknadt. Tjänstledig biträdande föreståndarinna afstår sitt särskilda arfvode.

Af den för ordinarie ämneslärare stadgade aflöningen må innehållas

de pensionsafgifter, som enligt här nedan stadgade grunder skola af ifrågavarande

befattningshafvare erläggas.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas,

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att lärare må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de

tjänstår, han eller hon intjänat under ordinarie anställning vid högre folkskola,

allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, äfvensom intill tio år af

den tid, han eller hon innehaft ordinarie anställning vid folkskola;

att manlig eller kvinnlig lärare, som aflagt de prof och fullgjort den

tjänstgöring, hvilka erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, äger att härför tillgodoräkna sig fem tjänstår;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad skola pröfvas af

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

3. Den ordinarie ämneslärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

skall vara delaktig i såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, med iakttagande i tillämpliga delar af

hvad angående delaktighet i dessa kassor är stadgadt i fråga om lärare

vid högre folkskolor dock med skyldighet att vara underkastade de förändrade

bestämmelser angående delaktigheten som framdeles kunna varda

stadgade; skolande det särskilda arfvode, som tillkommer rektor, föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna, ej inräknas i delaktighetsbeloppen;
dels

ock medgifvit

att, därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid kommunal

ipellanskola utnämnes till ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

han må för uppflyttning i högre lönegrad som adjunkt

tillgodoräkna sig de tjänstår utöfver tre, han, efter vunnen behörighet till

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, intjänat i sin befattning som ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola; dock att honom icke må tillgodoföras

mer än tio dylika lönetursår; samt

att vid dylik öfvergång folkskollärarnas änke- och pupillkassa skall

till lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa erlägga det

belopp, hvartill det matematiska värdet af de för eller af vederbörande

lärare gjorda insatser uppgår;

än äfven anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t så fort ske kan låta

verkställa utredning i fråga om i hvad mån den till hel pension från folkskollärarnes

pensionsinrättning berättigande lefnadsålder må, beträffande nu

ifrågavarande lärarpersonal, böra höjas samt de omständigheter i öfrigt,

som med denna fråga äga sammanhang, och därefter för Riksdagen framlägga

det förslag, som af förhållandena må anses påkalladt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Folkundervisningen.

32:o) Eclers Kungi. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för beredande

af anslag till materiell, bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet

i Luleå höja anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med

11,000 kronor, eller från dess nuvarande belopp 589,690 kronor till

600,690 kronor.

För innevarande år är till nu ifrågavarande ändamål jämte vissa

lärararfvoden anslag å 10,000 kronor anvisadt å extra stat. Då emellertid

seminariet med ingången af höstterminen 1911 kommer att taga sina nya

lokaler i besittning, begäres nu upptagande å ordinarie stat af ett till

11,000 kronor förhöjdt anslag för ändamålet.

Riksdagen, som af den i ärendet förebragta utredning funnit behofvet

af den äskade anslagsförhöjningen styrkt och icke haft något att erinra

mot anslagets uppförande å ordinarie stat, har alltså för beredande af anslag

till materiell, bränsle och lyse m. m. vid folkskoleseminariet i Luleå,

höjt anslaget till seminarier för folkskollärares bildande med 11,000 kronor

eller från dess nuvarande belopp 589,690 kronor till 600,690 kronor.

På grund af det under förestående punkt 32 omförmälda beslut har

reservationsanslaget till folkundervisningen, nu 763,940 kronor, ökats med

11,000 kronor eller till 774,940 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att böja förslagsanslaget

till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar från 90,000 kronor till 150,000 kronor eller med 60,000

kronor.

Med den föreslagna afsevärda förhöjningen af ifrågavarande anslagär

afsedt att dels uppbringa detsamma till ett belopp, som bättre än hittills

motsvarar de utgifter, som redan länder nuvarande förhållanden från

detsamma bestridas och alltså förebygga att en så väsentlig brist i anslaget,

som under de senare åren uppkommit, fortfarande skall uppstå, dels ock

åstadkomma en genomgripande förbättring i skolväsendet bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar. Sistnämnda ändamål skulle vinnas såväl

genom inrättande inom vederbörande socknar af ett betydande antal

nya folkskolor, mindre folkskolor och småskolor som ock genom beredande

af möjlighet till inackordering vid skolorna af därifrån aflägset boende

barn. I statsunderstöd till skolorna skulle utgå lärarlönerna i sin helhet

jämte åklerstillägg samt vissa hyresbidrag, hvaremot öfriga kostnader skulle

bestridas af församlingarna. Ifrågavarande anordning, fullt genomförd,

Bihang till Kilosd. protokoll 11) 11. 10 Sami. 1 A/d. 1 Band. 8 Höft. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beräknas draga en årlig kostnad af minst 23,900 kronor. För inackordering

af skolbarn är beräknadt ett belopp af 10,000 kronor.

Riksdagen, som till fullo delar den af vederbörande myndigheter och

departementschefen uttalade meningen om ej mindre den synnerliga rikt,

som ligger däruppå att kunskapen i svenska språket utbredes och bibehålies

bland den finsktalande befolkningen i de nordligaste delarna af landet på

det att dymedelst må åvägabringas det nödvändiga stöd för den svenska

kulturen i dessa gränstrakter, utan hvilket densamma allt mer och mer

måste trängas tillbaka, än äfven att det verksammaste medlet för ernåendet

af detta mål är inrättandet i största möjliga utsträckning af skolor, där

barnen bibringas insikter i vårt språk och vår odling, har vid granskning

af den framlagda planen för skolorganisationen funnit densamma, såvidt

den kunnat af Riksdagen bedömas, tillfredsställande. Beträffande sättet för

fördelningen af kostnaden för den nya skolorganisationen kommer visserligen

den på statsverket belöpande andel häraf att betydligt öfverstiga det

bidrag, som staten enligt vanliga grunder skolat lämna till ifrågavarande

skolor, men då af utredningen framgår, att vederbörande kommuner för

uppehållande af det redan nu befintliga skolväsendet inom de olika församlingarna

och genom de bidrag till de nya skolorna, som enligt de föreslagna

villkoren skola af dem utgöras, komma att betungas i den grad,

att deras ekonomiska bärkraft icke skäligen kan anses tåla en hårdare

belastning, har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att statsmedel enligt

angifna grunder för ändamålet anvisas.

På grund häraf har Riksdagen höjt förslagsanslaget till befrämjande

af folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar

från 90,000 kronor till 150,000 kronor eller med 60,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

10,000,000 kronor till 10,650,000 kronor eller med 650,000 kronor.

Riksdagen har med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

10,000,000 kronor till 10,650,000 kronor, eller med 650,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja

dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 140,000 kronor

till 220,000 kronor, eller med 80,000 kronor,

dels förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan

från 110,000 kronor till 135,000 kronor, eller med 25,000

kronor,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

dels förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola från 345,000 kronor till 390,000 kronor,

eller med 45,000 kronor,

dels ock förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 205,000 kronor till 265,000

kronor, eller med 60,000 kronor.

På grund af de brister, som enligt hvad i statsrådsprotokollet omförmäles

under de senare åren å ifrågavarande anslag uppstått, har Riksdagen

höjt

dels förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor från 140,000 kronor

till 220,000 kronor eller med 80,000 kronor;

dels förslagsanslaget till understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan

från 110,000 kronor till 135,000 kronor eller med 25,000

kronor;

dels förslagsanslaget för anordnande af manlig slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola från 345,000 kronor till 390,000

kronor eller med 45,000 kronor;

dels ock förslagsanslaget för anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 205,000 kronor till 265,000

kronor eller med 60,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å åttonde

hufvudtiteln under rubriken Folkundervisningen för understödjande, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af departementschefen i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 angifna grunder,

af dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna, dels ock

folkskolebarns studieresor, uppfört ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Riksdagen, som funnit det med förevarande anslagskraf afsedda ändamål

synnerligen behjärtansvärdt och som ej haft något att erinra mot de

beräkningar, som ligga till grund för det föreslagna beloppet, har alltså å

åttonde hufvudtiteln under rubriken Folkundervisningen för understödjande,

i hufvudsaklig öfverenstämmelse med de af departementschefen i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1911 angifna

grunder, af dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna,

dels ock folkskolebarns studieresor, uppfört ett förslagsanslag å 30,000

kronor.

37:o) I eldighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

och på grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen

förekommer, har Riksdagen ur riksstaten affart den under åttonde hufvud
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

titelns anslagsrubrik Folkundervisningen, med förslagvis 83 kronor uppförda

anslagsposten »Folkskolan i Västerlösa, ersättning att utgå enligt

hittills gällande grunder».

Det under punkt 37 omförmälda beslutet förorsakar en minskning af

anslaget till folkundervisningen med 83 kronor, under det att besluten

under punkterna 32—36 åstadkomma en ökning af samma anslag med

tillhopa 961,000 kronor, och har sålunda genom de under samtliga punkterna

32—37 angifna besluten anslaget till folkundervisningen, nu 12,099,523

kronor, ökats med 960,917 kronor eller till 13,060,440 kronor.

De tekniska läroverken.

38:o) I en den 10 mars 1911 till Riksdagen aflåten proposition, nr 124,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

beträffande tekniska högskolan:

dels — under medgifvande, att för uppförande af nya byggnader för

tekniska högskolan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af särskildt

tillkallade sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet framlagdt förslag

må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk

ett härför erforderligt område af omkring 65,000 kvadratmeter, beläget

å en nordnordväst om Sophiahemmet å norra Djurgårdens mark

varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen, i öster af

Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen — till bestridande af kostnaderna

för ifrågavarande byggnader med utrustning och inredning samt

för terrasseringsarbeten med mera väsentligen i enlighet med nämnda

förslag bevilja ett anslag af 4,766,188 kronor och däraf för påbörjande

af berörda byggnadsarbeten på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 300,000 kronor;

dels — med godkännande af i berörda statsrådsprotokoll af departementschefen

förordad stat för tekniska högskolan för år 1912 jämte i protokollet

omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya afiöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser samt med förklarande därvid, att vid

ingången af år 1912 lektorn vid högskolan P. H. Henriques skall varda

professor i beskrifvande geometri, lektorn vid högskolan E. Jäderin professor

i geodesi, lektorn vid högskolan E. Andersson professor i maskinlära,

lektorn vid högskolan C. J. F. M. Lilliehöök professor i skeppsbyggnadslära,

lektorn vid högskolan P. K. af Bjerkén professor i fysik samt

lektorn vid högskolan J. G. Petrén professor i bergskemi och metallurgi

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

— öka högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med

54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höja anslaget till

de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifva, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratorietjänare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels medgifva, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp af högst

6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af departementschefen

i ofvanberörda statsrådsprotokoll angifna grunder användas till uppehållande

vid högskolan af den undervisning, som, därest sagda professurer

icke upprättats med ingången af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna

i motsvarande ämnen, att af besparingar, som under första halfåret

af år 1912 uppkomma å aflöningen vid den nya professuren i matematik

och mekanik, ett belopp af högst 750 kronor må för vårterminen

1912 användas till aflöning af en extra lärare i matematik, samt att återstående

besparingar under första hälften af år 1912 å sagda fyra professurer,

tillhopa 7,750 kronor, må, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,

i mån af behof användas till bestridande af högskolans utgifter under år

1912 till bränsle, lyshållning med mera;

dels ock på extra stat för år 1912 för högskolan anvisa:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar.................................... kronor

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi............................................................................... *

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

transport kronor 2,000: —

1,000: —

1,000: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

transport

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode .......................

till förstärkning af lärarkrafterna.................................

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik.........

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i maskinkrokiritning.........................................

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt en

speciallärare i byggnadskrokiritning ....................................

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor .......................................................................................

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode................................................................

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren...............

till förhöjning under senare hälften af år 1912

utaf bibliotekariens arfvode ...................................................

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode...................................................

till förhöjning af kamrerarens arfvode .....................

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912..........................................................................................

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket

kronor

3>

»

>

2,000: —

100: —

225: —

14,500: —

2,000: - 1,200: —

750: —

450: —

500: —

400: —

1,200: —

700: —

400: —

700: —

600: —

1,925: —

1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen i anledning af

denna framställning, bland annat,

dels för nya byggnader för tekniska högskolan — nämligen byggnad

för fysik och elektroteknik, maskinlaboratorium, byggnad för bergsvetenskap,

byggnad för centraluppvärmning, observatorium, byggnad för vaktmästare^

och maskinister samt paviljong för magnetometri, allt enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag, äfvensom så stor byggnad, som erfordras för

de enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag i flygeln till hufvudbyggnaden belägna

lokaler men beräknad för årskurser om 150 elever och så planerad,

att den ej lägger hinder i vägen för vare sig ett längre provisorium för

detta elevantal eller en utvidgning motsvarande ett större elevantal —■

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beviljat till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande byggnader med

utrustning och inredning samt för terrasseringsarbeten med mera ett anslag

af 4,(119,000 kronor och däraf för påbörjande af berörda byggnadsarbeten

på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 300,000 kronor,

samt raedgifvit, att för detta ändamål ett härför erforderligt område af

omkring 65,000 kvadratmeter, beläget å en nordnordväst om Sophiahemmet

å norra Djurgårdens mark varande platå, som begränsas i väster af Riksmarskalksvägen,

i öster af Margaretavägen och mot norr af Mellanvägen,

må under de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, tagas i anspråk;

dels — med godkännande af den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

stat för tekniska, högskolan för år 1912 jämte för åtnjutande af i staten

upptagna nya aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt

med förklarande därvid, att vid ingången af år 1912 lektorn i beskrifvande

geometri och ritkonst skall varda professor i beskrifvande geometri, lektorn

i geodesi och topografi skall varda professor i geodesi, lektorn i elementarmekanik

och beskrifvande maskinlära skall varda professor i maskinlära,

lektorn i skeppsbyggnadskonst skall varda professor i skeppsbyggnadslära,

lekt om i allmän fysik skall varda professor i fysik samt lektorn i metallurgi

och hyttkonst skall varda professor i bergskemi och metallurgi —

ökat högskolans stat från 226,700 kronor till 281,400 kronor eller med

54,700 kronor samt förty för här ifrågavarande ändamål höjt anslaget till

de tekniska läroverken, nu 581,975 kronor, till 636,675 kronor;

dels medgifvit, att de ordinarie befattningshafvare vid tekniska högskolan

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder befattning vid högskolan såsom professor, förste vaktmästare,

laboratorieränare eller maskinist, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de lektorer vid högskolan,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels medgifvit, att af besparingar, som under första halfåret af år

1912 uppkomma å aflöningsförmånerna vid de nya professurerna i mineralogi

och geologi, i byggnadsstatik och i husbyggnadslära, ett belopp åt

högst 6,500 kronor må under sagda halfår i enlighet med af Eders Kungl.

G ! O O o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8-

•54

Maj:t föreslagna grunder användas till uppehållande vid högskolan äf den

undervisning som, därest sagda professurer icke upprättats med ingången

af år 1912, skulle hafva fullgjorts af lektorerna i motsvarande ämnen,

att af besparingar, som under första halfåret af år 1912 uppkomma å

aflöningen vid den nya professuren i matematik och mekanik, ett belopp

af högst 750 kronor må för vårterminen 1912 användas till aflöning åt

en extra lärare i matematik, samt att återstående besparingar under första

hälften af år 1912 å sagda fyra professurer, tillhopa 7,750 kronor, må, efter

Eders Kung!. Maj:ts bestämmande, i mån af behof användas till bestridande

af högskolans utgifter under år 1912 till bränsle, lyshållning med mera;

dels och'' på extra stat för år 1912 för högskolan anvisat:

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i konstruktion af enkla maskindelar ........................ kronor 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning af aflöningsförmånerna vid lektoratet

i elektrokemi ........................................................................ > 1,000: —

hvaraf 500 kronor skola anses såsom lön och 500 kronor

såsom tjänstgöringspenningar;

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i frihandsteckning arfvode ........................ » 100: —

till förhöjning under senare delen af år 1912 af

speciallärarens i ornamentsritning arfvode ........................ 5 225: —

till förstärkning af lärarkrafterna ................................. » 14,500: —

till arfvode åt en speciallärare i elektroteknik......... » 2,000: —

till arfvode åt en speciallärare i kemi........................ » 1,200: —

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt eu

speciallärare i maskinkrokiritning......................................... > 750: •—

till arfvode under senare hälften af år 1912 åt eu

speciallärare i byggnadskrokiritning .................................... » 450: —

till hyresbidrag under senare hälften af år 1912

åt rektor ....................................................................................... » 500:

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

sekreterarens arfvode.................................................................. » 400: —

till arfvode åt ett biträde till sekreteraren............... » 1,200:

till förhöjning under senare hälften af år 1912 utaf

bibliotekariens arfvode......................... ... > 700: —

till förhöjning under senare hälften af år 1912 af

bibliotekariebiträdets arfvode................................................... » 400: —

transport kronor 24,425: —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Rilcsdagens skrifvelse Nr 8.

65

transport kronor 24,425: —

till förhöjning af kamrerarens arfvode........................ > 700: —

till ett vaktmästarbiträde under senare hälften af

år 1912 .......................................................................... » 600: —

till inköp af ett elektriskt växelströmsmaskineri ...... » 1,925: —

samt

till upprättande af en tillväxtkatalog för biblioteket » 1,125: —

tillhopa kronor 28,775: —

39:o) I den under punkt 38 här ofvan omförmälda proposition har

Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att beträffande Chalmers

tekniska läroanstalt

dels godkänna den af departemertschefen i det vid propositionen fogade

statsrådsprotokoll förordade stat för Chalmers tekniska läroanstalt

jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna nya

aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika

förklara, att vid den nya statens trädande i kraft den nuvarande lektorn

i skeppsbyggeri vid läroanstalten, öfriga nio lektorer vid läroanstalten varda

professorer vid anstalten samt den vaktmästare vid anstalten, som för närvarande

närmast biträder föreståndaren med tillsyn öfver anstaltens tillhörigheter,

varda förste vaktmästare vid anstalten;

dels medgifva, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder nu af sedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarbefattning,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för

Chalmers tekniska läroanstalt öka nämnda stat från 106,200 kronor till

133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höjt anslaget till de

tekniska läroverken, som vid bifall till hvad ofvan hemställts beträffande

tekniska högskolan skulle ökas från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor,

Bihang till lliksd. protokoll 1911. 4 Sami 1 Afd. S Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

till 636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225

kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare

vid anstalten anvisa:

för läraren i verkstadsarbete........................

......................... kronor

500: —

» andre läraren i byggnadslära...................

*

500: —

för andre läraren i matematik ...................

»

750: —

» » »i allmän kemi ...................

750: —

» läraren i skeppsbyggeri ............................

......................... »

750: —

samt

» läraren i frihandstecknin£..................

Ö

......................... »

650: —

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar bevilja

ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa

150,000 kronor.

Såsom i särskild skrifvelse anmäles har Riksdagen

dels godkänt den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna stat för Chalmers

tekniska läroanstalt jämte åtnjutande af i staten upptagna nya aflöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser samt därvid tillika förklara,

att vid den nya statens trädande i kraft samtliga tio lektorer vid anstalten

skola varda professorer vid anstalten samt den vaktmästare, som för närvarande

närmast biträder föreståndaren med tillsyn öfver anstaltens tillhörigheter,

varda förste vaktmästare därstädes;

dels medgifvit, att de professorer och vaktbetjänte vid läroanstalten

tillkommande ålderstillägg må utgå af det nu under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder nu afsedd befattning vid läroanstalten, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att de

förutvarande innehafvare af föreståndarbefattning, lektorat eller vaktmästarebefattning,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de

vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförinåner äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels för genomförande af nu ifrågavarande förändringar i staten för

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Chalmers tekniska läroanstalt ökat nämnda stat från 106,200 kronor till

133,750 kronor eller med 27,550 kronor och förty höjt anslaget till de

tekniska läroverken, som på grund af det under punkt 38 här ofvan omförmälda

beslutet ökats från sitt nuvarande belopp, 581,975 kronor, till

636,675 kronor, med ytterligare 27,550 kronor eller till 664,225 kronor;

dels å extra stat för år 1912 till löneförbättring för följande lärare

vid anstalten anvisat:

för läraren i verkstadsarbete .......

» andre läraren i byggnadslära

» » »i matematik ....

» » »i allmän kemi.

för läraren i skeppsbyggeri..........

samt

» läraren i frihandsteckning ....

kronor 500: —

> 500: —

» 750: —

» 750: —

» 750: —

650:

tillhopa kronor 3,900: —

dels ock för utförande af om- och tillbyggnadsarbeten vid läroanstalten

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

beviljat ett belopp af 455,000 kronor och däraf på extra stat för år 1912

anvisat 150,000 kronor.

Farmaceutiska institutet.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels godkänna

den af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1911 förordade stat för farmaceutiska institutet

jämte i sagda protokoll omförmälda, för åtnjutande af i staten upptagna

aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels förklara, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1912 tillträder ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet, skall

vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid institutet,

hvilka icke före viss tidpunkt, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla,

att de vilja öfvergå till den nya allöningsstaten samt underkasta sig de

för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem,

dels höja det under rubriken Farmaceutiska institutet upptagna anslag

med 23,900 kronor,

dels ock medgifva, ej mindre att de i staten omförmälda ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, än äfven att det belopp, hvarmed de studerandes

afgifter kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må efter Eders

Kungl. Maj:ts pröfning användas till förbättring af materiellen vid institutet

äfvensom till bestridande af förökad undervisning därstädes, i fall sådant

finnes behöflig!, dock att sådana öfverskottsmedel icke få användas till beredande

af ökad ersättning åt befattningshafvare, för hvilken aflöning finnes

uppförd i staten;

vid bifall till hvilket förslag det i riksstaten under rubriken Farmaceutiska

institutet förefintliga anslag å 34,000 kronor skulle komma att

uppgå till 57,900 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, har dels godkänt följande stat för farmaceutiska institutet:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

69

K r o

n o

Lön.

Tjänst-

görings-

Ortstill-

Summa.

pennin-

lagg-

gar.

.

1 professor i kemi och kemisk

farmaci .............................................

4,400

2,000

—

6,400

I Efter 5 år kan

1 professor i botanik och farma-

1 lönen höjas

[ med 600 kro-

kognosi.............................................

1 lärare i teknisk farmaci och för-

4,400

2,000

1

6,400

| nor.

fattningskunskap, arfvode............

—

—

—

2,000

1 lärare i fysik, arfvode..................

—

—

—

1,500

1 lärare i bakteriologi, arfvode ...

—

—

—

1,000

("Efter 5 år kan

1 lönen höjas

I med 500 kro-

1 laborator.........................................

2,400

1,600

—

4,000)

3 laboratorer ....................................

7,200

4,800

—

12,000)

\ nor och efter

I 10 år med

I ytterligare

("Efter 5 år kan

1 förste vaktmästare........................

900

450

150

1,500

1 lönen höjas

| med 100 kro-

1 vaktmästare, tillika maskinist och

Efter 5 år kan,

lönen höjas

eldare ...............................................

700

350

150

1,200

med 100 kro- nor och efter

^ För bestridande af föreståndar-

10 år med

ytterligare

göromål.............................................

För bestridande af sekreterar- och

—

—

—

1,000

100 kronor.

kamrerargöromål...........................

—

—

—

1,000

Städning af lokaler...........................

Materialier, instrument, böcker och

''''

400

samlingar..........................................

Uppvärmning, belysning och vatten-

7.500

3.500

förbrukning med mera dylikt ...

—

*-

—

Hyra för lokaler................................

Egendomens underhåll, renhållning

'' ''

12,000

3,000

och diverse......................................

—

—

—

Summa

—

1 -

-

| 64,400

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid institutet skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning och

den aflöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade föreskrifter

sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försedt med Eders Kung! Maj:ts oktroj eller blifvit registreradt

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår professor, Eders Kung! Maj:t, och, hvad angår innehafvare af annan

befattning, institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ej må uppbäras af tjänstinnehafvare under

honom beviljad tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den, som

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att skötabefattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest

pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 L

Riksdagens skrifvelse Nr S.

skyldig att mottaga förordnande till högre befattning vid institutet mot

åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar i stället

för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än tre månader under ett

och samma kalenderår;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,

på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; börande professor vid farmaceutiska institutet därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till extra ordinarie professorsbefattning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg skola utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat, ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af

år 1912 tillträder ordinarie befattning vid farmaceutiska institutet, skall

vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar vid institutet,

hvilka icke före viss tidpunkt, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anmäla,

att de vilja öfvergå till den nya aflöningsstaten samt underkasta sig

de för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner, äfven''

som, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

dels höjt det under rubriken Farmaceutiska institutet upptagna anslag

med 23,900 kronor;

dels ock medgifvit ej mindre att de i staten omförmälda ålderstillägg

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg, än äfven att det belopp, hvarmed de studerandes

afgifter kunna komma att öfverskjuta 6,500 kronor för år, må efter Eders

Kungl. Maj:ts pröfning användas till förbättring af materiellen vid institutet

äfvensom till bestridande af förökad undervisning därstädes, i fall sådant

finnes behöfligt, dock att sådana öfverskottsmedel icke få användas

till beredande af ökad ersättning åt befattningshafvare, för hvilken aflöning

finnes uppförd i staten.

På grund af det under denna punkt anmälda beslut kommer det i

riksstat en under rubriken Farmaceutiska institutet förefintliga anslag å

34,000 kronor att uppgå till 57,900 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

41:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 1 här ofvan anfört

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt sådan ändring i den år

1909 för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien fastställda aflöningsstaten,

att lönen för de i staten uppförda två vaktmästarna förklaras

kunna efter 5 år höjas med 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda

medgifven aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som blifvit

stadgade för tillträde till första aflöningsförhöjningen vid antikvariebefattning

vid akademien.

Akademien för de fria konsterna.

42:o) I en den 21 april 1911 till Riksdagen afbiten proposition, nr 200,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna och

konsthögskolan fastställda stat af den däri upptagna professorn i byggnads
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

konst jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförmåner — i staten uppföra

ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en aflöning

af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning i lönen

med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan i svensk arkitekturhistoria

med en aflöning af 4,600 kronor, däraf 2,500 kronor lön, 1,800

kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, med rätt till två

ålderstillägg å lönen, hvartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio

års tjänstgöring;

dels godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda, för åtnjutande åt

nämnda aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser samt förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder

någon af ifrågavarande befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att,

därest nuvarande innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst

vid konsthögskolan icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill

underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen

vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den

mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila, tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik

med flera ämnen i staten uppföra ett belopp af 3,000 kronor;

dels höja det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas

studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor

till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten öka det

under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med

11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å

sammanlagdt 31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag

å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifva, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

På sätt i särskild skrifvelse anmäles har Riksdagen

dels — med uteslutande ur den för akademien för de fria konsterna

och konsthögskolan fastställda stat af den där upptagna professorn i byggnadskonst

jämte sagda befattning tillhörande aflöningsförmåner — i staten

uppfört ej mindre en professor vid konsthögskolan i arkitektur med en

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 luft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

aflöning af 6,400 kronor, däraf 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar,

med rätt att efter fem års tjänstgöring erhålla förhöjning

i lönen med 600 kronor, än äfven en professor vid konsthögskolan

i svensk arkitekturhistoria med en aflöning af 4,600 kronor, däraf 2,500

kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg,

med rätt till två ålderstillägg å lönen, hvartdera å 500 kronor, efter respektive

fem och tio års tjänstgöring;

dels godkänt af Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af nämnda aflöningsförmåner

föreslagna villkor och bestämmelser samt förklarat ej mindre

att en hvar, som med eller efter 1912 års ingång tillträder någon af ifrågavarande

befattningar vid konsthögskolan, skall vara pliktig att underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser, än äfven att, därest nuvarande

innehafvaren af professorsbefattningen i byggnadskonst vid konsthögskolan

icke före viss angifven tidpunkt anmäler, att han vill underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och han icke lagligen kan därtill förbindas, han skall varda bibehållen vid

honom dittills tillkommande aflöningsförmåner, äfvensom, i den mån ej

annat föranledas af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som ditills tillkommit

honom;

dels till bestridande af undervisning vid konsthögskolan i byggnadsteknik

med flera ämnen i staten uppfört ett belopp af 3,000 kronor;

dels höjt det i staten upptagna anslaget å 1,000 kronor till elevernas

studieresor med 1,200 kronor till 2,200 kronor, däraf högst 400 kronor

till ersättning åt läraren vid arkitektelevernas resor;

dels för genomförande af ifrågavarande förändringar i staten ökat det

under rubriken akademien för de fria konsterna upptagna anslag med

11,200 kronor eller från 90,750 kronor (däraf två reservationsanslag å sammanlagdt

31,900 kronor) till 101,950 kronor (däraf två reservationsanslag

å tillhopa 33,100 kronor);

dels ock medgifvit, att de professorerna i arkitektur och svensk arkitekturhistoria

tillkommande ålderstillägg må utgå af det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

och på grund af hvad till stöd härför i statsrådsprotokollet anförts har

Riksdagen höjt förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn

från 185,000 kronor till 255,000 kronor eller med 70,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Rese- och traktamentspenningar.

75

44:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom framställda förslag har

Riksdagen ökat förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar från

6,000 kronor till 15,000 kronor eller med 9,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

45:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för år 1911

finnas uppförda under åttonde hufvudtiteln, har icke nu föreslagits

någon annan ändring än att, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma,

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., nu utgörande

55,093 kronor, må höjas till 55,120 kronor, eller med 27 kronor.

Riksdagen får anmäla, att öfriga, här ofvan icke omförmälda ordinarie

anslag under åttonde hufvudtiteln i riksstaten för år 1912 upptagits

till oförändrade belopp; dock att förslagsanslaget till skrifmaterialier,

expenser, ved m. m. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma höjts från

sitt nuvarande belopp 55,093 kronor med 2 kronor till 55,095 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Extra anslag:.

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva följande

anslag beviljats.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

46:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet,

i enlighet med hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1911 blifvit angifvet, å extra stat för år 1912

bevilja ett förslagsanslag af 12,145 kronor, hvaraf högst 275 kronor må

användas till höjning af vikariatsersättning under semester, dels ock godkänna

de af departementschefen i statsrådsprotokollet förordade villkor

för åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen samt föreskrifter till

iakttagande vid utbetalningen af aflöningstilläggen.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot det till provisorisk

lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet begärda

belopp samt Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande af det provisoriska

aflöningstillägget föreslagit samma villkor, som af 1910 års Riksdag godkänts

för erhållande af aflöningstillägg för innevarande år, har Riksdagen

alltså

dels till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 januari 1911 angifoa grunder å extra stat för år 1912

beviljat ett förslagsanslag af 12,145 kronor, däraf högst 275 kronor må

användas till höjning af vikariatsersättning under semester;

dels godkänt följande villkor, utöfver redan gällande lönevillkor, för

åtnjutande af de provisoriska aflöningstilläggen, nämligen

att tjänsteman icke må med den befattning, för hvilken lönefyllnaden

utgår, förena vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj för
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

77

sedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, såframt ej, hvad angår tjänsteman, som af Eders Kungl.

Maj:t utnämnes, Eders Kungl. Maj:t, och hvad angår innehafvare af annan

befattning, vederbörande chef, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid det egna verket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att, i fråga om rätt att åtnjuta aflöningsförmåner under tjänstledighet,

hvad som stadgats angående lön gäller jämväl beträffande ortstillägg;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring, utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att hvad som föreskrifvits i fråga om tidpunkten för inträdande af

löneförhöjning första och andra gången skall äga motsvarande tillämpning

beträffande tredje löneförhöjningen, där sådan äger rum;

att löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande af

löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, ej må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller^ kontroll å

uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af

vederbörande chef bestämmes; äfvensom

att samtliga ordinarie befallningshafvande skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje söckendag;
dels

ock föreskrifvit till iakttagande vid utbetalningen af provisoriska

aflöningstillägg:

att å lönen skall afdragas, efter år räknadt, så stort belopp afrundadt,

om sådant erfordras för vinnande af jämn summa, till närmast

högre femtio- eller hundratal och, hvad vaktmästare beträffar, till 30 kronor

för förste vaktmästare och 25 kronor för andre vaktmästare — som motsvarar

den pensionsafgift, hvilken enligt lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension skulle hafva af vederbörande

befattningshafvande erlagts såsom bidrag till egen pensionering, om

berörda lag varit å honom tilllämplig; börande dock därvid iakttagas,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

att den, som oberoende af den provisoriska löneregleringen är skyldig att

erlägga pensionsafgift enligt berörda lag, skall därutöfver vidkännas allenast

så stort afdrag, som betingas af lönetillökningen vid den provisoriska

löneregleringen, hvarvid afdraget, efter sammanläggning med pensionsafgiften,

afrundas på förut angifvet sätt;

samt att, om vaktmästare, för hvilken föreslagits provisoriskt aflöningstillägg

å 400 kronor, åtnjuter fri bostad med bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, från ortstillägget eller lönen afdragas så stort belopp,

att det, tillsammans med hvad som enligt den ordinarie aflöningsstaten

för berörda förmån afdrages från aflöningen, uppgår till 250 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1911 ägt rum, för beredande af

arfvode å 7,800 kronor, hvaraf 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar,

åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet på

extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 7,800 kronor.

48:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för beredande af arfvode åt en särskild föredragande i ecklesiastikdepartementet

m. m. på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af 4,500 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

1910 års Riksdag för beredande af arfvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet

m. m. på extra stat för år 1911 ett anslag af 11,500

kronor. Af ifrågavarande belopp voro 7,000 kronor afsedda till bestridande

af arfvoden, belöpande på år 1910, och återstående 4,500 kronor

ämnade till arfvoden för år 1911.

Riksdagen har. i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

beredande af arfvode åt en särskild föredragande i ecklesiastikdepartementet

m. m. på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 4,500 kronor.

49:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till förhöjning

af de inom ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds

kansli anställda amanuensers arfvoden m. m. på extra stat för år 1912 anvisat

ett belopp af 10,950 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till biträden

vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande statistiska

arbetena på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 6,200 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

biträden vid utförande af de inom ecklesiastikdepartementet förekommande

statistiska arbetena på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 6,200

kronor.

Riks- och landsarkiven.

51:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt

utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som

äro af väkt för fäderneslandets historia, på extra stat för år 1912 anvisa

ett anslag af 4,500 kronor, dels ock medgifva, att för enahanda ändamål

må gemensamt disponeras hvad som icke blifvit an vän dt af för år 1911 eller

tidigare beviljade anslag för utgifvande genom riksarkivet ej mindre af

sådana handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets historia, än äfven

af Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens

historia under tiden 1521—1809.

Under en följd af år har Riksdagen på framställning af Eders Kungl.

Maj:t å extra stat beviljat två särskilda anslag dels å 3,000 kronor för

utgifvande i tryck genom riksarkivet af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vikt för fäderneslandets historia och dels å 1,500 kronor till

utgifvande, likaledes genom riksarkivet, af Svenska riksdagsakter jämte

andra handlingar, som höra till statsförfattningens historia under tiden

1521—1809.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka vare sig emot den nu föreslagna

sammanslagningen af ofvannämnda två anslag eller att gjorda besparingar

å de båda anslagen få användas för det med det nya anslaget

afsedda ändamål, har Riksdagen alltså dels till fortsatt utgifvande i tryck genom

riksarkivet af sådana skrifter och handlingar, som äro af vikt för fäderneslandets

historia, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 4,500

kronor; dels ock medgifvit, att för enahanda ändamål må gemensamt disponeras

hvad som icke blifvit an vän dt af för år 1911 eller tidigare beviljade

anslag för utgifvande genom riksarkivet ej mindre af sådana handlingar,

som äro af vikt för fäderneslandets historia, än äfven af Svenska

riksdagsakter jämte andra handlingar, som höra till statsförfattningens

historia under tiden 1521—1809.

52:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels

att på extra stat för år 1912 anvisa till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Uppsala 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Vadstena 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens vid

landsarkivet i Lund 1,800 kronor samt till arfvode åt en amanuens vid

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

landsarkivet i Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, hvad

angår hvart och ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle

därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera

extra biträden vid landsarkivet i fråga, dels ock att likaledes på extra

stat för år 1912 bevilja ett anslag af 1,000 kronor till ersättning åt extra

biträden vid landsarkivet i Lund.

Till arfvode åt en amanuens vid hvartdera af landsarkiven i Uppsala,

Vadstena och Lund samt till ersättning åt extra biträden vid sistnämnda

landsarkiv har Riksdagen på extra stat för åren 1910 och 1911 beviljat

enahanda belopp som de nu begärda. Vid fastställande af stat för landsarkivet

i Göteborg medgaf 1910 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att af uppkommande besparingar å aflöningsstaten för landsarkivet finge användas

ett belopp af högst 3,000 kronor bland annat till arfvode, beräknadt

efter 1,800 kronor för år, till en amanuens vid arkivet under de

senare månaderna af år 1911.

Riksdagen har på extra stat för år 1912 anvisat dels till arfvode åt

en amanuens vid landsarkivet i Uppsala 1,800 kronor, till arfvode åt en

amanuens, vid landsarkivet i Vadstena 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens

vid landsarkivet i Lund 1,800 kronor, till arfvode åt en amanuens

vid landsarkivet i Göteborg 1,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t,

hvad angår hvart och ett af dessa belopp, att, om särskilda förhållanden

skulle därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning

åt flera extra biträden vid landsarkivet i fråga, dels ock till ersättning åt

extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Kungl. biblioteket.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till redigering

af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

26:e årgång, omfattande år 1911, på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 1,500 kronor.

Ifrågavarande anslag har varit uppfördt å extra stat från och med

år 1907. Emellertid har, enligt hvad Riksdagen inhämtat, utgifvandet af

accessionskatalogerna fortskridit så långsamt, att ännu i början af innevarande

år 1908 års katalog icke från trycket utkommit. Då det är

uppenbart, att genom sådant förhållande ett af katalogernas hufvudsakligaste

ändamål, att utgöra en vägledning för de olika biblioteken vid

bedömandet af behofvet af inköp af större och dyrbarare vetenskapliga

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 81

arbeten, i väsentlig grad måste förfelas, har Riksdagen, som icke har något

att erinra mot att anslag för ändamålet beviljas, velat uttala önskvärdheten

af att arbetet med katalogernas utgifvande i största möjliga grad

påskyndas.

Riksdagen har alltså till redigering af den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 26:e årgång, omfattande år 1911, på

extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

54:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen, som icke har något att erinra mot den föreslagna förhöjningen

af det för utarbetande af katalog öfver vissa samlingar för innevarande

år anvisade anslag å 10,000 kronor till 11,000 kronor, på extra stat för

år 1912 anvisat till inbindning af obundna böcker i kungl. bibliotekets äldre

samlingar 10,000 kronor; och till utarbetande af katalog öfver ofullständigt

förtecknade delar af dessa samlingar 11,000 kronor.

N ationalmus eum.

55:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för

beredande i enlighet med de af Riksdagen beträffande motsvarande anslag

för år 1911 angifna grunder af provisoriska aflöningstillägg att på de

af Riksdagen då bestämda villkor och under iakttagande af de utaf Riksdagen

för aflöningstilläggens utbetalning meddelade föreskrifter utgå till

vissa befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för år 1912

bevilja ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf högst 25 kronor må användas

till höjning af vikariatsersättning under semester.

Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning emot den för vissa

befattningshafvare vid nationalmuseum föreslagna provisoriska löneförbättring,

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

dels för beredande, i enlighet med de af Riksdagen beträffande motsvarande

anslag för år 1911 angifna grunder, af provisoriska aflöningstillägg

att utgå till vissa befattningshafvare vid nationalmuseum på extra stat för år

1912 anvisat ett förslagsanslag af 4,395 kronor, däraf högst 25 kronor må

användas till höjning af vikariatsersättning under semester;

dels godkänt de under punkt 46 här ofvan upptagna villkor för

åtnjutande af de nu ifrågavarande provisoriska aflöningstilläggen;

dels ock till iakttagande vid utbetalningen af de provisoriska aflöningstilläggen

meddelat de under punkt 46 här ofvan intagna föreskrifter.

Bih. till Iliksd. prot. 7011. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Ifäft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

56:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till beredande af ökade ersättningar för bestridande

af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum på extra stat

för år 1912 beviljat ett anslag af 600 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande af

höjda arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän vid nationalmuseet på extra

stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,350 kronor.

Riksdagen har till beredande af höjda arfvoden åt extra ordinarie

tjänstemän vid nationalmuseet på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag

af 3,350 kronor.

58:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen jämväl för år 1912 anvisat ett extra anslag af 5,100

kronor för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar.

59:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1901—1911 ägt rum, för biträde

vid vård och tillhandahållande af handtecknings- och gravyrsamlingen i nationalmuseum

äfvensom för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

60:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för ordnandet af nattlig bevakning vid nationalmuseibyggnaden

anvisat på extra stat för år 1912 ett anslag af 3,800 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande

af tillläggsarfvoden åt extra ordinarie vaktmästare vid nationalmuseum för

ökad tjänstgöring under år 1912, att utgå under de villkor Eders Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 bevilja ett

anslag af 900 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda

anslagsbeloppet, har Riksdagen för beredande af tilläggsarfvoden åt extraordinarie

vaktmästare vid nationalmuseum för ökad tjänstgöring under år

1912, att^ utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 900 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Lifrustkammaren.

83

62:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1912 anvisa dels för tillsyn, underhåll och vård

af lifrustkammarens samlingar ett belopp af 6,200 kronor, dels ock för

iståndsättande af vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp af 300

kronor.

För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar har

Riksdagen på extra stat för hvartdera af åren 1906—1911 anvisat ett belopp

af 6,200 kronor.

Då Riksdagen icke har något att anmärka emot det begärda ytterligare

beloppet af 300 kronor till iståndsättande af vissa föremål i lifrustkammarens

samlingar, har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat

dels för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar ett

belopp af 6,200 kronor,

dels ock för iståndsättande af visso föremål i nämnda samlingar ett belopp

af 300 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande

af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år

1912 bevilja ett anslag af 4,570 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvartdera af åren

1905-1911 på extra stat anvisat ett belopp af 2,970 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för den

nu begärda anslagsökningen, har Riksdagen till förstärkande af ordinarie

anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1912 beviljat ett

anslag af 4,570 kronor.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen för beredande af ökadt anslag för år 1912 till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrifning m. m. vid Stockholms stads konsistorium

på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 500 kronor.

Universitetet i Uppsala.

65:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1911 ägt rum, till

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala på

extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000 kronor.

66:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908—1911 ägt rum, till förstärkande

af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra

stat för år 1912 anvisat ett anslag af 2,000 kronor.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen för anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk

kemi vid universitetet i Uppsala af den i stadgan för medicinska

examina föreskrifna undervisningskursen i kemi på extra stat för år 1912

beviljat till arfvode åt en lärare vid kursen 2,500 kronor samt till höjning

af institutionens anslag till materiell m. m. 1,000 kronor, eller tillhopa

3.500 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets i Uppsala röntgenafdelning

med den tjänstgöring, som af Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för

år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor, med villkor att för ifrågavarande

assistents aflöning ett lika stort belopp utgår från akademiska

sjukhusets stat.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande

år anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning emot det begärda

beloppet samt Eders Kungl. Maj:t upptagit det af 1910 års Riksdag för

arfvodets utgående fastställda villkoret om skyldighet för akademiska sjukhuset

att med samma belopp deltaga i aflöningen af assistenten å röntgenafdelningen,

har Riksdagen såsom bidrag åt en assistent å akademiska sjukhusets

i Uppsala röntgenafdelning, med den tjänstgöring, som af Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

1.500 kronor, med villkor att för ifrågavarande assistents aflöning ett lika

stort belopp utgår från akademiska sjukhusets stat.

69:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till förhöjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

vid universitetet i Uppsala på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag

af 400 kronor. i

70:o) Sedan 1906 års Riksdag för anställande under ytterligare sex

år vid universitetet i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

språken beviljat ett anslag af 54,000 kronor och däraf på extra stat för

hvart och ett af åren 1907—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan

beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa återstoden 9,000 kronor.

Riksdagen har af redan beviljadt anslag för anställande vid universitetet

i Uppsala af lektorer i tyska, franska och engelska språken anvisat

återstoden 9,000 kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt

en lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk och jämförande fornkunskap

med den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på

extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor att utgå under

förutsättning, att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande

finnes att tillgå samt med villkor att, därest vederbörande lärare

är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall

minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande

år anvisat samma belopp som det nu äskade 3,500 kronor.

Riksdagen har till uppehållande vid universitetet i TJppsala af undervisning

i nordisk och jämförande fornkunskap på extra stat för år 1912

beviljat ett anslagsbelopp af 3,500 kronor, att utgå under förutsättning

att fullt lämplig person för ifrågavarande undervisnings meddelande finnes

att tillgå samt med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare

af docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall minskas, så att

detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt en

lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande att biträda vederbörande

professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af

undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de närmare

bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för

år 1912 bevilja ett belopp af 3,500 kronor med villkor att, därest vederbörande

lärare är innehafvare af docentstipendium, arfvodet för undervisningen

skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej öfverstiger

5,000 kronor.

För hvartdera af åren 1910 och 1911 har Riksdagen i anledning af

Eders Kungl. Maj:ts framställningar beviljat ett anslag af 3,500 kronor

till enahanda ändamål.

Då Riksdagen funnit, att samma anslag fortfarande bör utgå, har

Riksdagen till arfvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med ålig
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

gande att biträda vederbörande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria

vid uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten

i samma ämne enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t

meddelas, på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 3,500 kronor,

med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare af docentstipendium,

arfvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte

stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska seminariet vid universitetet

i Uppsala och den med seminariet förbundna öfningsskolan på extra

stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då Riksdagen i likhet med departementschefen anser det pedagogiska

seminariet nödvändigt för studiernas i pedagogik planmässiga bedrifvande

samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det för uppehållande

af ifrågavarande verksamhet begärda anslagsbelopp, har Riksdagen

såsom bidrag till uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska

seminariet vid universitetet i Uppsala och den med seminariet förbundna

öfningsskolan på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000

kronor.

74:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, såsom för innevarande år ägt rum, till uppehållande

af öfningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

75:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904—1911 ägt rum, till

aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet i TJppsala samt

till bestridande af löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade

seismologiska undersökningarna på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

af 2,000 kronor.

76:o) Sedan Riksdagen år 1908, på därom af Eders Kungl. Maj:t gjord

framställning, till arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella

solarforskningen anställd assistent vid den fysiska institutionen vid universitetet

i Uppsala beviljat ett anslag af 7,500 kronor, däraf på extra

stat för hvartdera af åren 1909—1911 anvisats ett belopp af 1,500 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda redan

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Kr 8. 87

beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 1,500

kronor.

Riksdagen har af redan beviljadt anslag till arfvode åt en för biträde

vid arbetet med den internationella solarforskningen anställd assistent vid

den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala på extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af

arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala

på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 700 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i

Uppsala på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 700 kronor.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen till Uppsala universitets bibliotek å extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 10,0u0 kronor.

79:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för anordnande vid universitetet i Uppsala af undervisning

i bokföring enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna godt meddela, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 600

kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utgifvande

af Uppsala universitets årsskrift på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 5,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har hittills understöd utgått från anslaget

till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgifvande

med under senare tiden 3,000 kronor årligen.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka vare sig emot uppförande

af särskildt anslag för ändamålet å universitetets stat eller beträffande

det begärda anslagets belopp, har Riksdagen till utgifvande af Uppsala

universitets årsskrift på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af

5,000 kronor.

Universitetet i Lund.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande

vid universitetet i Lund af undervisning och examination i teologisk

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

encyklopedi och teologiska prenotioner, enligt de närmare bestämmelser,

som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912 anvisa ett

belopp af 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke af Riksdagen bifallits.

82:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, för

anordnande af kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid

universitetet i Lund på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af

1,500 kronor.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag

till arfvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker inrättade

röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som af Eders Kungl. Maj:t

bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 1,500 kronor,

under villkor att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp bidrager

till ifrågavarande assistents aflöning.

Under erinran att Riksdagen på extra stat för innevarande år beviljat

samma belopp som det nu äskade, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

såsom bidrag till arfvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund

kliniker inrättade röntgenlaboratoriet, med den tjänstgöring, som af Eders

Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

1,500 kronor, under villkor att Malmöhus läns landsting med lika stort

belopp bidrager till ifrågavarande assistents aflöning.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för anordnande af den i stadgan angående medicinska examina

föreskrifna undervisningskursen i allmän kemi vid universitetet i Lund

på extra stat för år 1912 uppfört

dels till aflöning åt en lärare vid kursen 2,000 kronor,

dels ock till materiell för densamma 500 kronor, eller sålunda tillhopa

2,500 kronor.

85:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för universitetet

i Lund på extra stat för år 1912 anvisat

till arfvode åt en biträdande lärare i medicin ett belopp af 2,000

kronor, samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

till höjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten ett belopp

af 200 kronor,

tillhopa 2,200 kronor.

86:o) Sedan 1907 års Riksdag för anställande under ytterligare sex

år vid universitetet i Lund af lektorer i tyska, franska och engelska språken

beviljat ett anslag af 54,000 kronor, och däraf på extra stat för hvardera

af åren 1908—1911 anvisats ett belopp af 9,000 kronor, har Eders

Kung! Maj:t nu föreslagit Riksdagen att af omförmälda, redan beviljade

anslag på extra stat för år 1912 anvisa ytterligare 9,000 kronor.

Riksdagen har för anställande vid universitetet i Lund af lektorer i tyska,

franska och engelska språken på extra stat för år 1912 anvisat af förut

beviljadt anslag ett belopp af 9,000 kronor.

87:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till uppehållande

vid universitetet i Lund af undervisning i slaviska språk, företrädesvis

ryska, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 2,500 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt

en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda vederbörande

professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande af

undervisnings- och examinationsskyldigheten i samma ämne enligt de närmare

bestämmelser, som af Eders Kungl. Maj:t meddelas, på extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag af 3,500 kronor.

Riksdagen har till arfvode åt en lärare vid universitetet i Lund med

åliggande att biträda vederbörande professor i estetik samt litteratur- och konsthistoria

vid uppehållande af undervisnings- och examinationsskyldigheten

i samma ämne enligt de närmare bestämmelser, som af Eders Kungl.

Maj:t meddelas, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,500

kronor med villkor att, därest vederbörande lärare är innehafvare af

docentstipendium, arfvodet för undervisningen skall minskas, så att detsamma

jämte stipendiet ej öfverstiger 5,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för aflönande af

en föreståndare för universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och

medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t

bestämmes, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.

Till aflönande af föreståndaren för ifrågavarande historiska museum

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 8 Raft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

samt mynt- och medaljkabinett har Riksdagen för hvart af åren 1904

—1911 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Riksdagen har, med hänsyn till hvad i ärendet är upplyst angående

ifrågavarande samlingars omfattning och de kraf, som på grund däraf

måste ställas på föreståndaren, icke haft något att anmärka emot den

nu begärda anslagsökningen, men liar emellertid ansett att jämväl beträffande

förevarande föreståndare bör uppställas samma villkor angående

afdrag å arfvodet, därest docentstipendium åtnjutes, som fastställts angående,

bland andra, biträdande läraren i estetik samt litteratur- och konsthistoria.

Med anledning häraf har Riksdagen för aflönande af en föreståndare för

universitetets i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett med

den tjänstgöringsskyldighet, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på

extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,000 kronor, med villkor att.

därest vederbörande föreståndare är innehafvare af docentstipendium, arfvodet

för undervisningen skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet

ej öfverstiger 4,000 kronor.

90:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, till arfvode

åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar på extra stat

för år 1912 anvisat ett belopp af 500 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för erforderlig

inredning och utrustning af det geografiska seminariet vid universitetet i

Lund på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Då anslag för ifrågavarande ändamål synes vara af behofvet påkalladt

och Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot storleken af det

begärda beloppet, har Riksdagen för erforderlig inredning och utrustning

af det geografiska seminariet vid universitetet i Lund på extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.

92:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1901 - 1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000

kronor för uppehållande af undervisning i entomologi och vård af de

entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund, att utgå under förutsättning

att fullt lämplig person för tjänstgöringens bestridande finnes att

tillgå.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att

universitetet i Lund må för vinnande af lämplig plats för en ny byggnad för

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

universitetets botaniska institution med Lunds stadsfullmäktige tralla öfverenskommelse

rörande tomtförvärf och jordutbyte i enlighet med hvad

stadsfullmäktiges i ärendet omförmälda protokoll den 17 september 1909

utvisar och på de i protokollet närmare angifna villkor och bestämmelser,

dels ock för tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader

samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaffande

af inventarier in. m. därför bevilja ett anslag af 162,000 kronor och däraf

på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 62,000 kronor.

Af den i ärendet lämnade utredningen finner Riksdagen behofvet af

en nybyggnad för botaniska institutionen till fullo adagalagdt. Särskildt

skarpt framträder detta behof, om i betraktande tages nödvändigheten åt

att bereda ett i afseende å utrymme och anordningar i öfrigt tillfredsställande

förvaringsrum för ej mindre institutionens dyrbara bibliotek än

äfven och framför allt de stora, synnerligen värdefulla växtsamlingar, som

Lunds universitet genom gåfva eller annorledes förvärfva! från åtskilliga

af den botaniska forskningens främsta målsmän i vårt land. Uppenbart

är att dessa samlingar icke vidare böra, på sätt nu sker, förvaras i trånga

och otidsenliga eller för ändamålet provisoriskt anordnade lokaler, därest

icke samlingarna, som delvis måste anses såsom de förnämsta i sitt slag

existerande och fullkomligt oersättliga, skola förstöras eller taga obotlig skada.

För anskaffande af nödig tomt för nybyggnaden har föreslagits att

enligt af Lunds stad gjordt erbjudande från staden skulle inköpas vissa

fastigheter vid Östra Vallgatan, i den mån dessa ej erfordrades för en

blifvande gatureglering, i sammanhang hvarmed staden skulle till universitetet

dels afyttra en med litt. c å planen för berörda reglering betecknad

s. k. intaga inom botaniska trädgården, likaledes med den inskränkning,

som betingades af gaturegleringen, dels ock utan särskild ersättning

till universitetet öfverlåta två med litt. a och e betecknade, jämväl inom

trädgården belägna intagor, dock under villkor att till staden för gaturegleringen

utan ersättning öfverlåtes ett mindre område af trädgården

samt dispositionsrätten till erforderligt område af intagan litt. c. Då i

ärendet är utredt att det icke later sig göra att förlägga nybyggnaden

inom botaniska trädgården med hänsyn ej mindre till dess jämförelsevis

ringa utrymme än äfven därtill, att en sådan åtgärd skulle förrycka den

vetenskapliga anordningen af trädgården, har Riksdagen ansett sig böra bifalla

förslaget i denna del. Särskildt har Riksdagen härvid beaktat den

med det föreslagna förfaringssättet förenade fördelen, att de för närvarande

något oklara rättsförhållandena i afseende å berörda intagor vinna

en slutlig lösning. Då vidare genom universitetets inköp af berörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrifvelse Nr 8.

fastigheter vid Östra Vallgatan undanröjes den fara, som annars otvifvelaktigt

förelegat, att å ifrågavarande tomter komme att uppföras höga

byggnader, som till skada för trädgården borttoge ljus och värme från

de närmast dessa byggnader belägna planteringar, har Riksdagen i denna

omständighet funnit ännu ett stöd för lämpligheten af anordningen i fråga,

slutligen vill Riksdagen ej underlåta att omnämna, hurusom den möjligheten

icke lärer vara utesluten att, vid en blifvande förflyttning af epidemisjukhuset,

dispositionsrätt till dess nuvarande tomt, som gränsar intill det

till inköp föreslagna området, kan komma att af staden till universitetet

upp latas, hvarigenom en för trädgården synnerligen förmånlig afrundning

åt dess område skulle ernås.

f^'' inköp af tomt beräknade beloppet, 42,000 kronor, har icke

Pvlt Riksdagen anledning till erinran. Likaledes har Riksdagen ansett sig

bö™ lämna utan erinran det för själfva byggnaden med inventarier

äskade beloppet 120,000 kronor.

Riksdagen har alltså dels medgifvit, att universitet i Lund må för

vinnande af lämplig plats för en ny byggnad för universitetets botaniska institution

med Lunds stadsfullmäktige träffa öfverenskommelse rörande tomtförvärf

och jordutbyte i enlighet med hvad stadsfullmäktiges protokoll i

ärendet den 17 september 1909 utvisar och på de i protokollet närmare

angifna villkor och bestämmelser;

dels ock för tomtinköpet och därmed i samband stående kostnader

samt för uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar

och kostnadsförslag af den nya byggnaden äfvensom för anskaftande

åt inventarier in. in. därför beviljat ett anslag af 162,000 kronor

och därat pa extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 62.000 kronor.

94i-°) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat för

anvisa dels till uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

töretedd ritning af en nybyggnad för astronomiska observatoriet vid universitetet

i Lund ett belopp af 22,000 kronor, dels till inredning af ifrågavarande

byggnad ett belopp af 2,000 kronor, och dels till inköp af räknemaskiner

för observatoriets behof ett belopp af 5,000 kronor, eller tillhopa

29,000 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 15 här ofvan an-*

tört har Riksdagen pa extra stat för år 1912 anvisat

. Rll uppförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med företedd

ritning af en nybyggnad för astronomiska observatoriet vid universitetet i

Lund ett belopp af 22,000 kronor;

dels till inredning af ifrågavarande byggnad ett belopp af 2,000 kronor;

och

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels till inköp af räknemaskiner för observatoriets behof ett belopp af

5,000 kronor,

eller tillhopa 29,000 kronor.

95:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten vid universitetet i

Lund på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 250 kronor.

96:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till materiell

m. m. för universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för år 1912 anvisat

ett belopp af 10,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande vid

universitetet i Lund af undervisning i bokföring på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 600 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kung]. Maj:t kan finna godt meddela.

För anordnande af ifrågavarande undervisning under höstterminen 1908

samt år 1909 anvisade 1908 års Riksdag på extra stat för år 1909 ett belopp

af 900 kronor. Därjämte anvisade Riksdagen för hvartdera af åren 1910

och 1911 till förevarande ändamål på extra stat ett belopp af 600 kronor.

Riksdagen, har för anordnande vid universitet i Lund af undervisning

i bokföring, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 600 kronor

att användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung]. Maj:t kan

finna godt meddela.

98:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till materiell

för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet i Lund

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 500 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utgifvande af

Lunds universitets årsskrift på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag

af 4,000 kronor.

Riksdagen, som anser, att kostnaderna för utgifvandet af Lunds universitets

årsskrift — i likhet med hvad beslutats beträffande årsskriften för

Uppsala universitet — böra utgå af medel ä förstnämnda universitets stat,

har för utgifvande af Lunds universitets årsskrift på extra stat för år 1912

beviljat ett anslag af 4,000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

100:o) Med anledning af Eder» Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, till

arfvode åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 900 kronor.

101:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen, på sätt under åren 1907—1911 ägt rum, till arfvode

åt en amanuens vid mediko-kirurgiska institutets syfilidologiska klinik å sjukhuset

Sd Göran på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 900 kronor.

102:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senare åren ägt rum, för upprätthållande

af den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande undervisning

och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker under

den tid af år 1912, hvarunder de ordinarie lärarna vid institutet icke ombesörja

nämnda undervisning och sjukvård, på extra stat för är 1912 anvisat

ett anslag af 1,500 kronor.

103:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1912 anvisat

dels till arfvode åt en biträdande lärare i medicin 3,000 kronor,

dels till arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi 3,000 kronor,

dels ock till uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm 600 kronor, eller sålunda tillhopa 6,600 kronor.

104:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1912 beviljat:

dels till ai''fvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet ä serafinierlasarettet

3,000 kronor,

dels ock till aflöning åt erforderligt biträde åt föreståndaren och till

underhåll af röntgeninstrumentariet 2,000 kronor, eller sålunda tillhopa

5,000 kronor.

105:0). 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för å,r 1912 beviljat:

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

dels till arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän

kemi 2,500 kronor;

dels ock till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor, eller tillhopa

4,000 kronor.

106:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för år 1911 ägt rum, för beredande af

tillgång till ett belopp af 2,400 kronor att, lika fördeladt mellan den anatomiska

och den histologiska institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, användas till aflönande af nödigt arbetsbiträde vid en hvar af

nämnda institutioner, utöfver de för ändamålet disponibla, å ordinarie stat

uppförda aflöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor, på extra stat

för år 1912 beviljat ett anslag af 750 kronor.

107:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1912 anvisat:

till en pedriatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn ett belopp af 1,800 kronor; och

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 3,500 kronor, att

utgå under villkor, att Stockholms stad för polikliniken tillskjuter samma

belopp för år 1912.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode

åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för

öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus på extra stat för år

1912 anvisa ett belopp af 900 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 20 här ofvan anfört

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till arfvode åt en amanuens vid

institutets klinik för öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus på

extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 900 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till täckande af

brist, som uppstått å karolinska institutets allmänna materiellanslag under

åren 1907, 1908 och 1909, på extra stat för år 1912 anvisa ett afrundadt

belopp af 4,000 kronor.

Riksdagen har, till täckande af brist, som uppstått å institutets allmänna

materiellanslag under åren 1907, 1908 och 1909, på extra stat för år 1912

anvisat ett afrundadt belopp af 4,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

96.

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anordnande

af elektriskt belysnings- och kraftsystem inom den åt patologiskanatomiska

samt kemiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet upplåtna byggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisa ett

belopp af högst 7,400 kronor.

Då Riksdagen af utredningen i ärendet funnit, att införandet af elektriskt

belysnings- och kraftsystem inom ifrågavarande byggnad är af behofvet

påkallad, och Riksdagen icke funnit skäl till anmärkning emot den

därför beräknade kostnaden, har Riksdagen, till anordnande af elektrisk

belysning inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska institutionerna vid

institutet upplåtna byggnad, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag, på extra stat för år 1912 anvisat ett

belopp af högst 7,400 kronor.

Universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet gemensamt.

lll:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

jämväl för år 1912 på extra stat beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

Undervisning i epidemiologi.

112:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala

af klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater, på extra stat

för ar 1912 anvisat ett anslag af 6,000 kronor att användas enligt af

Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Allmänna läroverken.

113:o) Eders Kungl. Makt har föreslagit Riksdagen att till förstärkande

af det till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk utgående anslag för tillfällig

adjunktion, vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

med ett belopp af 4,500 kronor för år 1912, på extra stat för nämnda år

anvisa ett belopp af 4,500 kronor.

På grund af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller, har Riksdagen

till förstärkande af det till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

utgående anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, hyra för

lokal och expenser m. m. med ett belopp af 4,500 kronor för år 1912, på

extra stat för nämnda år anvisat ett belopp af 4,500 kronor.

114:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1907—1911 ägt rum, till

arfvode åt en amanuens hos öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk på

extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500 kronor.

115:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, för beredande af medel till gäldande af hyra för ärnbetslokal

åt öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk under hyresåret 1 oktober

1911 — 30 september 1912, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 5,000 kronor.

116:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit Riksdagen att till arfvoden åt

extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken på extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag af 134,000 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkt 24 här ofvan anfört,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till arfvoden åt extra och vikarierande

lärare vid de allmänna läroverken på extra stat för ar 1912 beviljat

ett anslag af 124,000 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till extra arfvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för

år 1912 bevilja ett anslag af 13,000 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda

anslaget, som är afsedt till bestridande af ökade kostnader dels för öfverflyttande

till teckningslärarna af undervisningen i välskrifning, dels. ock

för undervisningen i teckning till följd af stegradt antal undervisningsafdelningar,

har Riksdagen till extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 13,000

kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen medgifva, att till

skolläkare vid allmänna läroverk må såsom ersättning för dem i nämnda

Bihang Ull Biked. prat. 1911. JO Sami. 1 Afd. 1 Band. S /luft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut af statsmedel och

af läroverkets ljus- och vedkassa utgående arfvodet, af statsmedel utgå

ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för hvarje under höstterminen

vid läroverket närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål på

extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 23,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har Riksdagen på extra stat för innevarande

år anvisat ett belopp af 20,000 kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet till stöd för anslagshöjningen

anföres, har Riksdagen medgifvit, att till skolläkare vid allmänna läroverk

må såsom ersättning för dem i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom

det redan förut af statsmedel och af läroverkets ljus- och vedkassa

utgående arfvodet, af statsmedel utgå ytterligare ett belopp, motsvarande

1 krona för hvarje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge,

samt för detta ändamål på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af

23,000 kronor.

t

119:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för upprätthållande under är 1912 vid högre realläroverket i

Göteborg af prof årskurs för praktisk utbildning af blifvande lärare vid de

allmänna läroverken på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag å 5,100

kronor.

Högre lärarinneseminariet.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för högre

lärarinneseminariet

dels på extra stat för år 1912 anvisa:

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000:

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet ............... » 6,200

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.............. » 3,000

» arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare m. m..... » 9,100:

» hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik .............................................................................. » 3,000: —

» undervisning i träslöjd................................................... » 300: —

dels 0'' k bevilja ett anslag af 7,000 kronor till inköp af materiell för

undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 3,500 kronor, eller tillhopa på extra stat för år 1912

28,100 kronor.

Under hänvisning till hvad Riksdagen under punkt 29 här ofvan anmält,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen för högre lärarinneseminariet

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

99

dels på extra stat för år 1912 anvisat:

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser kronor 3,000: —

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet................. » 6,200: —

uppehållande af den valfria fjärde årskursen ............ » 3,000: —

> arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare in. m. ... » 9,100: —

> hyra af nya lokaler för undervisningen i biologi och

fysik.............................................................................. » 3,000: —

^ undervisning i träslöjd.................................................. » 300: —

dels ock beviljat ett anslag af 6,600 kronor till inköp af materiell för

undervisningen i biologi och fysik samt däraf på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 3,300 kronor, alltså tillhopa på extra stat för år 1912

27,900 kronor.

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

122:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett, dels till resestipendier,

dels ock till understöd vid fortsatta studier åt föreståndarinnor

och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi äfvensom

åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter, under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kali finna godt föreskrifva, på extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 2,000 kronor.

Folkundervisningen.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att

tillfällig löneförbättring må för år 1912 till de ordinarie lärarna och lärarinnorna

vid folkskoleseminariernas öfningsskolor utgå, i Stockholm och

Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i

öfriga städer med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,

dels ock för bestridande af berörda löneförbättring på extra stat för år

1912 anvisa ett belopp af 8,200 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1909 års Riksdag ett belopp af

7,600 kronor och 1910 års Riksdag ett belopp af 8,200 kronor att utgå

enligt ofvan angifna grunder.

Riksdagen har dels medgifvit, att tillfällig löneförbättring må för år

1912 till de ordinarie lärarna och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas

öfningsskolor utgå, i Stockholm och Göteborg med 400 kronor för lärare

och 300 kronor för lärarinna och i öfriga städer med 300 kronor för

lärare och 200 kronor för lärarinna, dels ock för bestridande af berörda

löneförbättring på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 8,200 kronor.

124:o) Sedan 1909 års Riksdag till uppförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med uppgjorda ritningar, af erforderliga byggnader för folkskoleseminariet

i Göteborg samt afjämnande af därvarande lekplan beviljat

ett anslag af 429,000 kronor och däraf på extra stat för hvartdera af åren

1910 och 1911 anvisat ett belopp af 150,000 kronor, har Kungl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag på extra stat för år 1912 anvisa

återstoden 129,000 kronor.

Riksdagen har af det till uppförande af nybyggnader för folkskoleseminariet

i Göteborg samt afjämnande af därvarande lekplan redan beviljade

anslag af 429,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat återstoden

129,000 kronor.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande

af undervisningen vid seminariet i Göteborg i förhyrda lokaler

samt anordnande af parallellklasser därstädes på extra stat för år 1912

anvisa ett belopp af 27,525 kronor.

För uppehållande af undervisningen vid ifrågavarande seminarium

anvisade Riksdagen på extra stat för år 1910 ett anslag af 10,700 kronor

samt för år 1911 ett anslag af 15,250 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka emot den nu begärda anslagsökningen,

har Riksdagen för uppehållande af undervisningen vid seminariet

i Göteborg i förhyrda lokaler samt anordnande af parallellklasser

därstädes på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 27,525 kronor.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för inredning

och möblering af de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för

anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för ordnande af seminariets

trädgård på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 78,000 kronor.

Riksdagen, som verkställt en ingående granskning af de till stöd för

förevarande framställning liggande handlingar, har därvid funnit, att minsk
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

ning i beloppet af de till grund för det äskade anslaget beräknade särskilda

utgiftsposterna i ett flertal fall bör kunna äga rum, utan att därigenom

vare sig inredning eller undervisningsmateriell kommer att till sin

beskaffenhet nedbringas under hvad som i sådant afseende skäligen bör

förekomma. Då de sammanlagda minskningarna på de olika posterna

uppgå till i rundt tal 7,000 kronor, har Riksdagen alltså för inredning och

möblering af de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Göteborg, för

anskaffande af undervisningsmateriell därstädes samt för ordnande af seminariets

trädgård på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 71,000

kronor.

127:o) Under punkt 119 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för inköpande på de af stadsfullmäktige i Falun den 29 oktober

1909 och den 14 april 1910 godkända villkor af ett å den Falu

stad tillhöriga egendomen Haga belägna område om 40,000 kvadratmeter

bevilja ett belopp af 35,000 kronor samt till uppförande å sagda område

af nya byggnader för folkskoleseminariet i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med för ändamålet af professor E. Lallerstedt uppgjorda ritningar

och förslag ytterligare ett belopp af 506,500 kronor eller sålunda

tillhopa 541,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 150,000

kronor.

Riksdagen har af utredningen i ärendet funnit framgå, att det behof,

som för seminariet i Falun otvifvelaktigt föreligger att varda inrymdt i

nya och tidsenliga lokaler, är af beskaffenhet att nu böra blifva tillgodosedt,

och har Riksdagen vid granskning af de till ärendet hörande handlingar

och ritningar icke haft något att i hufvudsak mot det föreliggande

förslaget erinra. Emellertid har Riksdagen trott sig finna, att ritningarna

till själfva seminariebyggnaderna möjligen borde underkastas vissa jämkningar

i syfte att vinna en lämpligare anordning af de olika lokalernas

läge i förhållande till hvarandra. Riksdagen har i sådant afseende särskildt

fäst sig vid, att enligt förslaget badinrättningen förlagts till hufvudbyggnaden

och tvättinrättningen med tillhörande utrymmen till gymnastikbyggnaden,

under det att det förefaller som om ett motsatt förfarande

skulle varit mera ändamålsenligt. Beträffande det för själfva byggnaderna

afsedda beloppet 506,500 kronor ingår i detsamma ett för uppförande

af rektorsbostad beräknadt belopp af 34,400 kronor. Vid granskning

af ritningarna till denna byggnad har Riksdagen, som icke funnit anledning

till anmärkning mot de beräknade utrymmena i bostaden, emellertid

trott sig finna, att såväl byggnadens form som ock anordningen af

lokalerna inom densamma icke äro fullt så praktiskt afvägda, som till

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nedbringande af byggnadskostnaden skulle kunnat ske, och har Riksdagen

därför ansett det för ifrågavarande byggnad beräknade belopp 34,400 kronor

böra, utan att byggnadens storlek eller lokalernas bekvämlighet behöfver

minskas, kunna nedbringas till 30,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen för inköpande på

af stadsfullmäktige i Falun den 29 oktober 1909 och den 14 april 1910

godkända villkor af ett å den Falu stad tillhöriga egendomen Haga beläget

område om 40,000 kvadratmeter beviljat ett belopp af 35,000 kronor

samt till uppförande å sagda område af nya byggnader för folkskoleseminariet

i Falun i hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet af

professor E. Lallerstedt uppgjorda ritningar och förslag ytterligare ett belopp

af 502,100 kronor eller sålunda tillhopa 537,100 kronor och däraf

på extra stat för år 1912 anvisat 150,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till arfvode åt

läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Luleå samt för undervisning

i hygien därstädes på extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af

700 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i statsrådsprotokollet

anföres har Riksdagen till arfvode åt läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet

i Luleå samt för undervisning i hygien därstädes på extra stat

för år 1912 beviljat ett belopp af 700 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppehållande

af undervisning i folkskolans högre afdelning vid de med folkskoleseminanarierna

i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Växjö

och Luleå förenade öfningsskolorna på extra stat för år 1912 bevilja ett

belopp af 19,030 kronor.

På grund af den i ärendet förebragta utredningen har Riksdagen

för uppehållande af undervisning i folkskolans högre afdelning vid de med

folkskoleseminarierna i Kalmar, Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara,

Växjö och Luleå förenade öfningsskolorna på extra, stat för år 1912 beviljat

ett belopp af 19,030 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande

under år 1912 af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning till

fjärde klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom till undervisning i

slöjd uti nämnda parallellafdelning höstterminen 1910 och åren 1911 och

1912 på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 4,520 kronor.

På grund af hvad i ärendet förekommit har Riksdagen till anord
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

103

ilande under år 1912 af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning

till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i Växjö äfvensom till undervisning

i slöjd uti nämnda parallellafdelning höstterminen 1910 och åren

1911 och 1912 på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 4,520

kronor.

131:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd

för uppehållande af Stockholms privata folkskol/ärarinneseminarium under

år 1912 på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 6,300

kronor att utgå på de närmare villkor, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till anordnande,

i enlighet med de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt föreskrifva, af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och

folkskollärarinnor på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 12,900

kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1910 års Riksdag på extra stat

för innevarande år ett anslag af 12,000 kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot den begärda

anslagsökningen har Riksdagen till anordnande, i enlighet med de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva,

af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare och folkskollärarinnor på

extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 12,9(J0 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd

för anordnande i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, af fortbildningskurser i trädgårdsskötsel

för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårdsskola under år 1912 på

extra stat för samma år anvisat ett anslag af 1,300 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:ts har föreslagit Riksdagen att för beredande af

möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skolorna boende

skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs

och Malå församlingar samt, i mån af tillgång, jämväl Fredrika församling

på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 20,000 kronor att

användas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

godt meddela.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Riksdagen liar för beredande af möjlighet till skolgång för fattiga,

på längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn inom Vilhelmina,

Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs och Mala församlingar samt,

i mån af tillgång, jämväl Fredrika församling på extra stat för år 1912

beviljat ett anslag af 20,000 kronor att användas enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungi. Maj:t kan finna godt meddela.

135:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande

af möjlighet till skolgång för fattiga, på längre afstånd från skola

boende skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands län på

extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 1,000 kronor, att användas enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

136:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna,

under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva, anvisat på extra stat för år 1912 ett belopp

af 2,000 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier

åt folkskollärare och folkskollärarinnor, enligt de villkor och bestämmelser

Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för

år 1912 uppföra ett anslag af 8,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1900—1911 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål på extra stat anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Då Riksdagen af utredningen i ärendet funnit behofvet af den begärda

anslagsökningen ådagalagdt, har Riksdagen till resestipendier åt folkskollärare

och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser Eders

Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 uppfört

ett anslag af 8,000 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till resestipendier

åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor

och småskolor äfvensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,

enligt de villkor och bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 3,000

kronor.

På grund af hvad i statsrådsprotokollet anförts till stöd för ifråga
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

varande framställning, har Riksdagen till resestipendier åt lärare och lärarinnor

vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor och småskolor äfvensom

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, enligt de villkor och

bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat

för år 1912 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

De tekniska läroverken.

139:o) Beträffande Riksdagens beslut i anledning af Eders Kungl.

Maj:ts i särskild proposition gjorda framställning om anvisande för tekniska

högskolan af vissa anslag å extra stat för år 1912 får Riksdagen

hänvisa till hvad Riksdagen i sådant afseende under punkt 38 här ofvan

för Eders Kungl. Maj:t anmält.

140:o) I afseende å sitt beslut med anledning af Eders Kungl. Maj:ts

i den under nästföregående punkt omförmälda proposition framlagda förslag

om beviljande för Chalmers tekniska läroanstalt af vissa anslag å

extra stat för år 1912 får Riksdagen hänvisa till Riksdagens under punkt

39 här ofvan gjorda anmälan.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för beredande af

provisorisk lönereglering med 20 % å i stat uppförda aflöningsförmåner åt

befattningshafvare vid tekniska skolan i Stockholm, med undantag för

skolans föreståndare i hans egenskap af sådan samt såsom föreståndare

för högre konstindustriella skolan och öfverlärare inom denna afdelning, på

extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,600 kronor, med beräknande,

att till denna lönereglering bidrag lämnas af Sjöstedtska fonden med ett

belopp af 480 kronor samt under villkor, att Stockholms stad för ändamålet

särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

Otvifvelaktigt äro, såsom af departementschefen framhålles, de nuvarande

löneförmånerna för befattningshafvarna vid tekniska skolan i

Stockholm skäligen svaga och kunna därför påkalla någon förbättring.

Hvad i sådant afseende af Eders Kungl. Maj:t föreslagits, eller en förhöjning

af de i stat uppförda lönerna med 20 procent, synes icke vara mera än hvad

omständigheterna billigtvis kunna anses kräfva och utgör för öfrigt endast

ett fortgående på af Riksdagen förut inslagen väg, i det för åren 1908—

1911 beviljats löneförbättring till maskinister och betjäning vid skolan

med visst procenttal å deras kontanta aflöningar. Då Riksdagen ej heller haft

något att erinra mot det för ändamålet äskade anslagets belopp, har

Bihang till Rilcsd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Riksdagen för beredande af provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat

uppförda aflöningsförmåner åt befattningshafvare vid tekniska skolan i

Stockholm, med undantag för skolans f öreståndare i hans egenskap af sådan

samt såsom föreståndare för högre konstindustriella skolan och öfverlärare

inom denna afdelning, på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,600

kronor, med beräknande, att till denna lönereglering bidrag lämnas af

Sjöstedtska fonden med ett belopp af 480 kronor samt under villkor, att

Stockholms stad för ändamålet särskildt tillskjuter ett belopp af 4,600 kronor.

142:o) På grund af Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

på extra stat för år 1912 anvisat:

för förhöjning af betjäningens aflöning.................................... kronor

» » » underlärarnas » »

» » * anslaget för den extra ordinarie undervisningen

...................................................... »

» » » anslaget till belysning .............................. »

» » » anslaget till inventariers anskaffande

och underhåll............................................. »

» » anslaget till undervisningsmateriell...... »

» » » anslaget till diverse utgifter .................. »

446:

9,905:

260:

750:

1,000

1,750

2,050

eller således tillhopa kronor 16,161

under villkor, att Stockholms stad för år 1912, utöfver förut anslagna

medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 16,161 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Norrköping på

extra stat för år 1912 anvisat till undervisning i svenska språket 200

kronor, till betjäningens aflöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 2,000 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor, till

undervisning i främmande språk 400 kronor, till höjd aflöning åt läraren i

frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt

till undervisning i verkstadsarbete 400 kronor, tillhopa 4,250 kronor.

144:o) Enligt Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning har

Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö på extra stat

för år 1912 anvisat till betjäningens aflöning 1,000 kronor, till lyshållning,

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

uppvärmning m. m. 2,200 kronor, till en parallellafdelning i första årskursen

4,600 kronor, till en parallellafdelning i andra årskursen 5,000

kronor, till en parallellafdelning i tredje årskursen 1,000 kronor, till inköp

af undervisningsmateriell 750 kronor, eller tillhopa 14,450 kronor.

145:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

uppehållande af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro pa extra

stat för år 1912 anvisat till höjda aflöningar åt extra lärarna i svenska

språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor,

till höjd ersättning för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromålen

100 kronor, till arfvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser

13,075 kronor, till biträden i landtmäteri m. m. 200 kronor, till biträden

på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor och till

lyshållning, uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa 19,920 kronor.

146:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås pa extra stat

för år 1912 anvisat till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till undervisning

i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning

i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt

till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,000 kronor, tillhopa 4,250 kronor.

147:o) T enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

af verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand på extra

stat för år 1912 anvisat till undervisning i svenska språket 200 kronor,

till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 2,900 kronor, till betjäningens aflöning 850 kronor samt till

förhöjning af arfvodet till gymnastiklärare 200 kronor, eller tillhopa

4,550 kronor.

148:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för beredande af tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie

lärare, tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 602 kronor, under villkor

att Eskilstuna stad för nämnda ändamål bidrager med 601 kronor.

149:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen dels till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor på det

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari 1906

angifha villkor rörande bidrag från vederbörande kommun, dels ock till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor på extra stat för år

1912 beviljat ett anslag af 95,000 kronor.

150:o) På grund af framställning af Eders Kung! Maj:t bär Riksdagen,

i likhet med hvad som skett för innevarande år, till resestipendier

åt föreståndare och facklårare vid lägre tekniska läroanstalter, under de villkor

och bestämmelser, Eders Kung! Maj:t kan finna godt föreskrifva, på

extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 3,000 kronor.

151:o) Med anledning af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—

1911 ägt rum, till understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg

skola, på extra stat för år 1912 beviljat ett belopp af 30,000 kronor

att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst lika

mycket för ar 1912 äfvensom på de öfriga villkor, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt föreskrifva, ställas till styrelsens för skolan förfogande för

därmed afsedt ändamål.

Gymnastiska centralinstitutet.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels medgifva, att

tillfällig aflöningsförbättring för år 1912 må kunna tillkomma följande

befattningshafvare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda

belopp:

. öfverlärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar;
lärare

1,000 kronor, därat 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar;
lärarinna

500 kronor, däraf 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;

samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor;

°dels för bestridande af berörda aflöningsförbättringar på extra stat

för år 1912 anvisa ett förslagsanslag af högst 8,400 kronor,

dels godkänna följande villkor för åtnjutande af ifrågavarande aflöningsförbättringar

:

att tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

109

gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta

aflöningsförbättring, hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af ärestånd arbefattningen vid institutet

med öfver lärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare icke må med den

tjänst, för hvilken aflöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,

allmän eller enskild, såframt ej, hvad angår öfverlärare, Kungl. Maj:t

och, hvad angår annan tjänstinnehafvare vid institutet, direktionen, uppå

därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning

ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen vid institutet,

finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

Riksdagen, som funnit någon aflöningsförbättring för befattningshafvarna

vid gymnastiska centralinstitutet vara af behofvet påkallad och icke haft något

att erinra mot de i sådant afseende af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

beloppen, har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del. I afseende

å villkoren för åtnjutande af den provisoriska löneförbättringen har af

löneregleringskommittén föreslagits, att öfverlärare och lärarinna, som åtnjuter

fri bostad, skall vidkännas afdrag å lönen, den förre med 900 kronor

och den senare med 450 kronor, i stället för i nu gällande stat för institutet

upptagna belopp respektive 600 och 300 kronor. Eders Kungl. Maj:t

har emellertid i anslutning till departementschefens härom uttalade mening

icke föreslagit något förhöjdt afdrag för ifrågavarande förmån. Då Riksdagen

icke kunnat finna annat, än att de för närvarande bestämda afdragen,

som måste anses ganska obetydliga i förhållande till vederbörandes bostadsförmån,

kunna utan att billigheten trädes för nära höjas med de af löneregleringskommittén

föreslagna belopp, har Riksdagen ansett bestämmelse

härom böra inflyta bland berörda villkor. Riksdagen har alltså

dels medgifvit, att tillfällig aflöningsförbättring för år 1912 må kunna

tillkomma följande befattningshafvare vid gymnastiska centralinstitutet med

nedannämnda belopp:

öfverlärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgö

ringspenningar;

lärare 1,000 kronor, däraf 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgörin

gspennin gar;

lärarinna 500 kronor, däraf 250 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar;

samt

vaktmästaren och portvakten hvardera 200 kronor;

dels för bestridande af berörda aflöningsförbättringar på extra stat för

år 1912 anvisat ett förslagsanslag af högst 8,400 kronor;

dels ock godkänt följande villkor för åtnjutande af ifrågavarande

aflöningsförbättringar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

att tjänstinnehafvare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid gymnastiska

centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta

aflöningsförbättring, hvarom nu är fråga, samt

att i öfrigt, frånsedt föreningen af föreståndarbefattningen vid institutet

med öfverlärartjänst därstädes, tjänstinnehafvare icke må med den tjänst,

för hvilken aflöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning, allmän

eller enskild, såframt ej, hvad angår öfverlärare, Eders Kungl. Maj:t

■och, hvad angår annan tjänstinnehafvare vid institutet, direktionen, uppå

därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid institutet,

finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas, samt

att öfverlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,

skall, utöfver det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda

afdrag å lönen, vidkännas ytterligare sådant afdrag med, öfverlärare

300 kronor och lärarinna 150 kronor.

153:o) På grund af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909 —1911 ägt rum, för uppehållande

af gymnastiska centralinstitutets verksamhet under år 1912 anvisat

ett anslag på extra stat för samma år af 7,650 kronor, att användas

med nedanstående belopp till följande ändamål, nämligen:

till förhöjning af anslaget till arfvoden åt extra lärare...... kronor 5,400: —

» förhöjning af anslaget till ved, ljus, materiell, samlingar

m. m........................................................................ » 1,450: —

» aflöning åt extra vaktmästarbiträde................................ »_800: —

eller tillhopa kronor 7,650: —

Barnmorskeundervisningen och. barnbördshus en.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till anordnande

af repetitionskurser för äldre barnmorskor och till beredande, såvidt

ske kan, af fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under

den tid, de genomgå dessa kurser, på extra stat för år 1912 anvisat ett

belopp af 2,000 kronor.

155:o) För uppförande å viss angifven tomtplats å kungl. Djurgården

af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af arkitekten Gustaf Wickman uppgjorda ritningar med

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tillhörande kostnadsförslag äfvensom för anskaffande af nya inventarier

för barnbördshuset beslöt 1909 års Riksdag, att ett belopp intill 574,860

kronor skulle af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Eders Kungl.

Maj:t bestämde, för att återgäldas i den mån, den allmänna barnbördshuset

tillhöriga fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren i Stockholm blefve

försåld och köpeskilling därför inflöte; och beviljade Riksdagen för berörda

ändamål ytterligare ett anslag af 304,640 kronor att till statsverket återbäras

i den mån nämnda köpeskilling kunde komma att öfverstiga 574,860

kronor, samt anvisade af sistnämnda anslag på extra stat för år 1910 ett

belopp af 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att af förutnämnda

till uppförande af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm

m. m. beviljade anslag, 304,640 kronor, på extra stat för år 1912 anvisa

100,000 kronor.

Riksdagen har af förut till uppförande af nya byggnader för allmänna

barnbördshuset i Stockholm m. m. beviljadt anslag, 304,640 kronor, pa extra

stat för år 1912 anvisat ett belopp af 100,000 kronor.

V etenskapsakademien.

156:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad under en följd af år ägt rum, på extra

stat för år 1912 anvisat

dels för inlösen af fullständiga exemplar och enstaka delar af en

internationell, fortlöpande katalog öfver naturvetenskaplig litteratur ett belopp

af 2,000 kronor;

dels ock för upprätthållande under samma år af den för ifrågavarande

katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett belopp af 1,600 kronor.

157:o) Sedan Riksdagen år 1906, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att för åren

1907-1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,

till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i dessa kostnader

beviljat ett anslag af 14,240 kronor och däraf på extra stat anvisat för

hvartdera af åren 1907 —1911 1,424 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att af förenämnda redan beviljade anslag på extra

stat för år 1912 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Riksdagen har till bestridande af den på Sverige belöpande andelen i

kostnaderna för den internationella jordmätningen af förut beviljadt anslag

på extra stat för år 1912 anvisat ytterligare 1,424 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

158:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bekostande

af åtgärder för konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år

1912 anvisa ett anslag af 2,400 kronor.

Då Riksdagen anser, att konserveringen af ifrågavarande klosterkyrka

på grund af densammas arkitektoniska betydelse bör utgöra föremål för

statens intresse samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot

den uppgjorda kostnadsberäkningen, har Riksdagen till bekostande af åtgärder

för konserverande af Roma klosterkyrka på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 2,400 kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för undersökning

af en pålbyggnad vid Alvastra på extra stat för år 1912 anvisa ett

anslag af 6,000 kronor.

På grund af hvad till stöd för framställningen i ärendet förekommit

har Riksdagen för undersökning af en pålbyggnad från stenåldern vid

Alvastra på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

160:o) I en till Riksdagen aflåten proposition (nr 87) af den 17

februari 1911 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels såsom

bidrag till bestridande af kostnaderna för inköp af en i statsrådsprotokollet

angifven del af tomten nr 8 i S:t Hansrotens andra kvarter i Visby,

dels ock såsom ersättning för upplåtelse af servitutsrätt i tomten nr 16 i

samma rotes första kvarter, hvarigenom den del af tomten, som är belägen

närmast intill S:t Lars ruin därstädes, ej får bebyggas, på extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag af 5,900 kronor, under villkor att Visby

stad bidrager med 2,900 kronor till kostnaderna för omförmälda tomtköp.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen dels såsom bidrag

till bestridande af kostnaderna för inköp af en i statsrådsprotokollet angifven

del af tomten nr 8 i S:t Hansrotens andra kvarter i Visby, dels

ock såsom ersättning för upplåtelse af servitutsrätt i tomten nr 16 i samma

rotes första kvarter, hvarigenom den del af tomten, som är belägen närmast

intill S:t Lars ruin därstädes, ej får bebyggas, på extra stat för år

1912 under åttonde hufvudtiteln beviljat ett anslag af 5,900 kronor, under

villkor att Visby stad bidrager med 2,900 kronor till kostnaderna för

omförmälda tomtköp.

161:o) I en till Riksdagen den 10 februari 1911 aflåten proposition,

nr 97, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af stats
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

113

rådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, att till bekostande af åtgärder för konserverande af Källa

ödekyrka på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 2,500 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, har alltså till bekostande af åtgärder för konserverande af Källa

ödekyrka på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 2,500 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

162:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1912 anvisa ett anslag af 6,500 kronor till vård, underhåll och

förkofran af naturhistoriska riksmuseets etnografiska afdelning, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att däraf redan under år 1911 förskottsvis utanordna

ett belopp af 300 kronor.

För ifrågavarande ändamål bar Riksdagen under åtskilliga år anvisat

anslag, senast för år 1911 till belopp af 5,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att anmärka mot den begärda anslagsförhöj

ningen, har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

6,500 kronor till vård, underhåll och förkofran af naturhistoriska riksmuseets

etnografiska afdelning, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att däraf redan under

år 1911 förskottsvis utanordna ett belopp af 300 kronor.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag af 2,428 kronor för brandförsäkring af

naturhistoriska riksmuseets samlingar och macerationsbyggnaden vid

Väntan.

Riksdagen har för brandförsäkring af naturhistoriska riksmuseets samlingar

och macerationsbyggnaden vid Värtan på extra stat för år 1912 anvisat ett

anslag af 2,428 kronor.

164:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande

af personlig löneförbättring åt amanuensen vid naturhistoriska riksmuseets

mineralogiska afdelning G. Flink och amanuensen vid samma museums

botaniska afdelning G. A. II. Dahlstedt med 2,000 kronor till dem

hvardera på extra stat för år 1912 anvisat ef t anslag af 4,000 kronor.

165:o) Uti en den 31 mars 1911 afbiten proposition, nr 181, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådspro
Bihang

till Rilcsd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrifvelse Nr S.

tokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

— under förutsättning att vissa utaf friherre Erland Nordenskiöld under

åren 1908—1910 i Argentina och Bolivia hopbragta etnografiska samlingar

i enlighet med i statsrådsprotokollet omförmälda, af disponenten Arvid

Hernmarck uppställda villkor såsom gåfva öfverlämnas till naturhistoriska

riksmuseet för att införlifvas med dess samlingar samt under åren 1911

och 1912 blifva af friherre Nordenskiöld fullständigt ordnade och katalogiserade

— på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af högst 6,900

kronor till bestridande af kostnaderna för samlingarnas ordnande och bearbetande.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen — under förutsättning

att vissa utaf friherre Erland Nordenskiöld under åren 1908—

1910 i Argentina och Bolivia hopbragta etnografiska samlingar i enlighet

med i statsrådsprotokollet omförmälda, af disponenten Arvid Hernmarck

uppställda villkor såsom gåfva öfverlämnas till naturhistoriska riksmuseet

för att införlifvas med dess samlingar samt under åren 1911 och 1912

blifva af friherre Nordenskiöld fullständigt ordnade och katalogiserade —

på extra stat för 1912 anvisat ett belopp af högst 6,900 kronor till bestridande

af kostnaderna för samlingarnas ordnande och bearbetande.

Meteorologiska centralanstalten.

166:o) Med anledning af Eders Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907

—1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 anvisat

dels till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten 10,250 kronor, hvaraf 1,100 kronor såsom personligt

tillägg i arfvodet åt amanuensen vid anstalten Nils Ekholm samt

3,000 kronor såsom arfvode åt en andre amanuens med hufvudsaklig uppgift

att biträda vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under hela året

och med skyldighet att, om så påfordras, mot en särskild ersättning af

600 kronor biträda vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna under månaderna

juli—september;

dels ock till upprätthållande af två meteorologiska stationer, den ena i

Gellivare och den andra i norra Värmland eller i norra Dalarne, 600 kronor.

167:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till utförande

under meteorologiska centralanstaltens ledning och kontroll af vissa

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen af Sveriges

färskvatten på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 13,700 kronor.

168:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag från Sverige för åren 1911

—1913 till bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren

beviljat ett anslag af 2,160 kronor samt däraf på extra stat för

innevarande år anvisat ett belopp af 720 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu

föreslagit Riksdagen att af nämnda anslag på extra stat för år 1912 anvisa

ett belopp af 720 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag från Sverige för åren 1911—1913 till

bekostande af den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling

publikation af undersökningar rörande de högre luftlagren beviljadt anslag

å 2,160 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 720

kronor.

169:o) Sedan 1900 års Riksdag för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga meteorologiska telegram under tjugu ars tid från

Färöarna och Island beviljat ett anslag af 144,000 kronor samt däraf på

extra stat för hvart och ett af åren 1901, 1902 och 1903 anvisat ett belopp

af 7,200 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af

ofvan omförmälda anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

4,320 kronor.

Riksdagen har af för meteorologiska centralanstaltens förseende med

dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljadt anslag

å 144,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 4,320

kronor.

Undervisningsanstalter för döfstnmma och blinda.

170:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning

har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad innevarande år ägt rum, Ull

handtverksskolan i Kristinehamn för blinda på extra stat för ar 1912 anvisat

ett belopp af 20,000 kronor.

17l:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därom föreslagit, har

Riksdagen, i likhet med hvad för en följd af år ägt rum, på extra stat

för år 1912 anvisat

dels till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor;

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

och dels till understöd åt blindlärarelever samt till reseunderstöd åt

blindlärare 1,200 kronor.

172ro) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för de senaste åren ägt rum, till resestipendier

åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor (döfstumskolor,

blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva,

på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,000 kronor.

l_73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till understöd

åt De blindas förening på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

af 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna godt meddela.

Undervisningsanstalter för vanföra.

174:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1912 anvisat ett belopp af 30,000 kronor att användas dels

i öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

d.en 13 januari 1911 angifna grunder till understöd åt de i Göteborg, Hälsingborg

och Stockholm af föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra, dels ock för bekostande af dessa anstalters

inspektion.

175:o) Uti ^en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte, på villkor Riksdagen finner nödigt föreskrifva, på extra stat

bevilja föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg ett belopp af 75,000

kronor att utgå. med 25,000 kronor under hvartdera af åren 1912, 1913

och 1914 som bidrag till kostnaderna för en ny vanföreanstalts uppförande

samt föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ett belopp af 40,000

kronor^ att utgå med 20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och

1913 såsom .bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik

och sjukafdelning i Hälsingborg.

Till^stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:

»I arets statsverksproposition under åttonde hufvudtiteln omnämner

föredragande departementschefen, i samband med yttrandet angående

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

det arliga statsanslaget till undervisningsanstalterna för vanföra, att föreningen

för bistånd åt vanföra i Göteborg samt föreningen för bistånd

åt vanföra i Skane till Ivungl. Maj:t inkommit med särskilda underdåniga

ansökningar om utverkande af statsbidrag till uppförande af nybyggnader

för vanföreanstalterna i Göteborg och Hälsingborg. Departementschefen

yttrar angående de båda föreningarnas ansökningar: ''Jag finner dessa

framställningar synnerligen behjärtansvärda, och det är endast hänsyn

till de stora kraf, jag för främjande af andra viktiga frågor nödgas framlägga,

som afhållit mig från att nu göra framställning i ämnet inför

Eders Kungl. Maj:t.’

Det kan ju synas, som om de, hvilka närmast intressera sig för och

hafva vården om de båda vanföreanstaltalterna, borde låta vid detta

departementschefens välvilliga yttrande bero, i förhoppning att nästa år

täflan mellan de olika krafhufvudtiteln omfattar, icke skall vara så stor

som nu, utan att då framställning i ärendet måtte från Kungl. Maj:t

komma Riksdagen till hända. Da det emellertid är svårt att med visshet

förutsäga, att icke äfven nästa år trängseln mellan olika behof, som böra

af staten tillgodoses, kan bli lika stor som för närvarande, och då den hjälp,

som vanföreanstalterna begära, redan under flera år varit i hög grad af

nöden, vagar jag härmed i form af motion framlägga frågan för innevarande

års Riksdag, förvissad att den behjärtansvärda sak det här gäller

skall röna ett välvilligt mottagande.

Redan till 1909 års Riksdag frambar jag en hemställan om ett byggnadsanslag

för Göteborgsanstalten af 183,000 kronor. Statsutskottet, som

ansåg saken ^behjärtansvärd, afstyrkte dock motionen på den grund, att

utskottet ansag, att byggnadsanslag af så högt belopp som det då föreslagna

icke borde till enskild förening lämnas, utan att frågan varit föremal

för Kungl. Maj:ts pröfning. I två afseenden är denna fråga nu i ett

lyckligare läge. Dels begäres nu icke ett så stort belopp som 1909 och

dels kan ärendet nu, åtminstone i viss mån, sägas hafva varit underkastadt

Kungl. Maj:ts pröfning. Genom nådiga remisser den 16 november

1909 och den 10 och 19 september 1910 anbefallde nämligen Kungl. Maj:t

statens inspektör för vanföreanstalterna i riket, med. doktor Alfred Petrén,

att afgifva utlåtande öfver de ansökningar om statsbidrag i form af byggnadsanslag,

som ingifvits af föreningarna för bistånd åt vanföre i Göteborg

och Skåne. Denna inspektörens utredning förelåg färdig den 30 nästlidne

september; och antagligt är jo, att det är efter det föredragande departementschefen

tagit del af denna utredning som han vid föredragningen

inför Kungl. Maj:t yttrar, att endast hänsynen till de stora kraf, som måste

framläggas för främjande af andra viktiga frågor, hindrade honom att nu

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrifvelse Kr 8.

göra framställning i ämnet. Alltså torde kunna sägas, att ärendet varit

föremål för, om icke Kungl. Maj:ts, så likväl departementschefens pröfning

och vunnit dennes gillande.

Då inspektörens yttrande torde vara af afgörande betydelse för frågans

bedömande, tar jag mig friheten att oaktadt dess omfattning härmed återgifva

detsamma i dess helhet. Det lyder som följer:

''Genom nådiga remisser den 16 sistlidne november och den 10 innevarande

månad har Eders Kungl. Maj:t anbefallt mig att afgifva underdånigt

utlåtande öfver af styrelsen för föreningen för bistånd åt vanföra

i Göteborg ingifna underdåniga ansökningar om statsbidrag till uppförande

af en ny vanföreanstalt i Göteborg, äfvensom genom nådig remiss den 19

innevarande månad att afgifva underdånigt utlåtande öfver af styrelsen

för föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne ingifven underdånig ansökan

om statsbidrag till en tillbyggnad af föreningens i Hälsingborg

belägna anstalt.

Med öfverlämnande af remisshandlingarna — till hvilka höra 9

stycken ritningar öfver den planerade nya anstalten i Göteborg och 4

öfver den påtänkta tillbyggnaden af anstalten i Hälsingborg — får jag

till åtlydnad af den sålunda erhållna befallningen i underdånighet anföra

följande.

Föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg, hvilken var den första

af detta slag i vårt land, stiftades år 1885, då den började sin verksamhet

med en helt liten arbetsskola, hvilken sedermera under årens lopp

alltmera utvidgats, så att den numera lämnar undervisning åt bortemot

ett 60-tal elever. Med denna arbetsskola bar efter band förenats dels

(1901) ett hem för sådana elever, som äro i behof af bostad ''vid själfva

anstalten, dels (1890) en poliklinik, å hvilken anstaltens läkare 2 gånger

i veckan (undantagandes ferietiden — 2 månader på sommaren och 1

månad vid jultiden) håller mottagning för lämnande af kostnadsfri behandling

åt medellösa vanföra från hela landet, dels slutligen ock (1902)

i samband med denna poliklinik en liten sjukafdelning (klinik) på några

sängar.

Den fastighet, i hvilken arbetsskolan sedan 1892 varit inrymd och

hvilken genom donation blifvit föreningens egendom, har emellertid icke

haft tillräckligt utrymme för alla dessa olika afdelningar, med hvilka anstalten

efter hand utvidgats. Hemmet för flickor är sålunda förlagdt till

en i grannhuset förhyrd våning, hvilken emellertid genom en järndörr är

förbunden med skolans lokaler, medan för gosshemmets räkning måst förhyras

en våning i ett på något afstånd från skolan beläget hus. Vidare

hyres sedan förlidet år uti ett närbeläget hus verkstadslokal för bokbin
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

deriet, enär den lokal, uti hvilken detta förut varit inrymdt, måst tagas

i bruk för en välbehöflig utvidgning af kliniken.

Oaktadt sålunda flera lokaler utanför föreningens fastighet blifvit förhyrda,

hafva dock — på grund af den alltjämt ökade tillströmningen af

hjälpbehöfvande vanföra — de lokala förhållanden, under hvilka föreningens

verksamhet bedrifves, länge varit mindre tillfredsställande och med hvarje

år blifvit allt sämre. Såväl skolan med dess olika arbetslokaler som

hemmet lida nämligen af en från hygienisk synpunkt betänklig trångboddhet,

mot hvilken redan för flera år sedan skarpa anmärkningar gjordes

af vanföreanstalternas dåvarande inspektör, framlidne medicinalrådet Schuldheis,

hvartill komma de stora olägenheter, som föranledas däraf att hemmet

icke är under samma tak som skolan och kliniken. Hvad slutligen

denna senare beträffar, lider den, såsom varande af en mera provisorisk

karaktär, af betänkliga brister, som omöjliggöra åtskilliga af de operativa

ingrepp, som å en ortopedisk klinik kunna behöfva företagas.

Som af det anförda framgår, föreligger det alltså ett synnerligen

trängande behof för föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg att erhålla

en nybyggnad, hvilken inom sig rymmer icke endast tillräckliga lokaler

för skola med nödiga arbetsrum och verkstäder samt för hem för bådadera

könen, utan äfven en med lämplig operationssal och öfriga för ortopedisk

behandling behöfliga lokaler försedd poliklinik och sjukafdelning. Kostnaderna

för uppförandet af en dylik fullständig vanföreanstalt enligt ritningar,

hvilka medföljde den första af här ifrågavarande remissakter,

beräknades ursprungligen skola uppgå till 480,000 kronor, däri inräknadt

kostnaderna för inredning och inventarier. Uti den i fjol inlämnade af

de här ifrågavarande underdåniga ansökningarna begärdes till en ny vanföreanstalt

i Göteborg ett statsbidrag af 183,000 kronor, då de för ändamålet

i fråga tillgängliga medlen vid denna tidpunkt endast uppgingo till

297,000 kronor, däraf 257,000 kronor erhållits genom donationer, medan

återstående 40,000 kronor beräknas finnas uti värdet af föreningens fastighet.

Sedan dess hafva emellertid genom ytterligare donationer de för nybyggnaden

tillgängliga medlen ökats till 390,000 kronor. Då kostnaderna

för denna uti den af föreningen i fråga senast ingifna underdåniga ansökan

beräknas kunna stanna vid 465,000 kronor, utgör sålunda den nu felande

summan, som i nämnda underdåniga ansökan begäres, endast 75,000

kronor.

Föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne stiftades år 1887, då

den började sin verksamhet med en arbetsskola, med hvilken 4 år senare

förenades ett hem för dennas elever. Däremot har föreningen alltjämt

icke sett sig i stånd att utvidga anstalten med en ortopedisk poliklinik

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

och sjukafdelning. Sedan emellertid nu för detta ändamål på enskild

väg anskaffats ett kapital af cirka 40,000 kronor, har styrelsen för ifrågavarande

förening låtit uppgöra ritningar till utvidgning af den nuvarande

anstalten med en tillbyggnad, innehållande alla för en ortopedisk klinik

(med hvilket uttryck för korthetens skull här nedan städse betecknas såväl

poliklinik som sjukafdelning) nödiga lokaler jämte nya verkstadsrum. En

dylik tillbyggnad i öfverensstämmelse med här ifrågavarande remissakt

medföljande ritningar skulle enligt infordrade anbud uppgå till 75,800

kronor, hvartill komme kostnaderna för utredningen, hvilka beräknas till

cirka 10,000 kronor. Uti sin underdåniga ansökan begär föreningen för

bistånd åt vanföra inom Skåne ett statsbidrag af 40,000 kronor, motsvarande

alltså största delen af den för åstadkommande af här omnämnda

tillbyggnad ännu felande summan.

För min del vill jag på det varmaste tillstyrka de sålunda begärda

bidragen, då ett realiserande af här omförmälda byggnadsplaner vore af

en ofantligt stor betydelse icke endast för de två ifrågavarande anstalterna

utan för hela vanföreväsendet i vårt land, som därigenom erhölle två fullt

utrustade ortopediska kliniker. Det förhåller sig nämligen så, att ett rationellt

ordnande af vanföreväsendet kräfver icke endast arbetslokaler i

förening med hem utan äfven ortopediska kliniker. Dessa senares stora

betydelse ligger däruti, att månget medfödt lyte liksom ock mången under

lifvet genom sjukdom eller olyckshändelse förvärfvad vanförhet kan genom

en i tid inledd kirurgisk-ortopedisk behandling i större eller mindre grad

förminskas, understundom till och med fullständigt häfvas. Fn arbetsskola

för vanföra utan tillhörande ortopedisk klinik är därför enligt nutida

uppfattning en defekt institution, då den vanföres yrkesutbildning bör

taga vid först sedan hans kroppsliga lyte och funktionsdefekt genom sakkunnig

ortopedisk-kirurgisk behandling blifvit nedbringad till det minsta

möjliga. Detta har man redan från början insett i Danmark, föregångslandet

på detta område. Här blir ingen vanför mottagen i arbetsskolan,

som icke först blifvit undersökt och eventuellt behandlad å kliniken. Vid

denna undersökning utgallras i öfrigt alla sådana vanföra, som äro blinda,

döfva eller sinnesslöa eller af andra orsaker, såsom smittofara (vid öppen

lungtuberkulos), ogynnsam inverkan på omgifningen (exempelvis genom

epileptiska anfall), m. m. icke lämpa sig för en vanföreskola utan rätteligen

tillhöra andra specialanstalter. Kliniken har sålunda äfven den uppgiften

att sortera materialet.

Då arbetet för de vanföra för ett kvarts sekel sedan begynts i vårt

land, omhändertogos å vanföreanstalterna endast individer i lärlingsåldern

och fullvuxna för att här utbildas i något yrke. Så småningom och i

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

mån som ortopedien genom förbättrade behandlingsmetoder (operativa

ingrepp, gipsning, moderna bandager, gymnastik och massage m. m.) nått

en allt högre ståndpunkt, har äfven i vårt land bland dem, som deltaga

i arbetet för de vanföra, den uppfattningen alltmer gjort sig gällande, att

den ortopediska specialbehandlingen af de lytta och vanföra, inledd i så

tidig ålder som möjligt, då utsikterna för ett gynnsamt resultat af densamma

äro störst, bör vara grunden för allt arbete för de vanföra. Vanföreunderstödsväsendet

har sålunda på senare tid börjat ändra karaktär, i

det vid sidan af undervisningsfrågan den rena sjukvårdsfrågan mera trädt

i förgrunden.

Jag går nu att anföra de skäl, på grund af hvilka enligt mitt förmenande

lösandet af denna speciella sjukvårdsfråga icke kan läggas på

landstingen och kommunerna, som omhänderhafva den vanliga sjukvården.

De vanliga kirurgiska sjukhusafdelningarna, som hufvudsakligen äro

afsedda för kortvarigare behandlingar af jämförelsevis akuta sjukdomar,

hvilkas hela behandling består i ett eller flera kirurgiska ingrepp och i

öfrigt vanlig sjukvård, lämpa sig icke för de ortopediska fallen, hvilka

oftast äro af utprägladt kronisk art och hvilka i allmänhet också kräfva

en särdeles långvarig och ständigt öfvervakad behandlingstid, under hvilken

olika behandlingsmetoder raskt växla. För den ortopediska behandlingen

kräfvas därför alldeles särskilda anordningar äfvensom en speciellt skolad

personal, hvilket allt endast kan erhållas genom särskilda ortopediska afdelningar,

hvilka med hänsyn till det intima samarbete, som behöfves

mellan dessa och arbetsskolorna för vanföra, lämpligen böra förläggas så,

att de ingå som ett led uti vanföreanstalterna. Häraf följer emellertid,

att den ortopediska behandlingen, i hvarje fall under en afsevärd tid framåt,

måste koncentreras till några få platser inom landet.

Fn annan omständighet, som gör att här ifrågavarande sjukvårdsfråga

bör alldeles särskildt vara föremål för statens omsorg, är vidare den,

att de, som behöfva ortopedisk behandling, ingalunda, såsom sjuka i allmänhet,

äro någorlunda jämnt fördelade öfver landet. I fråga om en stor

grupp af de vanföra, nämligen sådana som efter en genomgången barnförlamning

blifvit mer eller mindre förlamade, är fördelningen på de olika

länen tvärtom synnerligen ojämn, i det denna sjukdom, hvilken — som

bekant — under de senaste åren visat ett epidemiskt uppträdande i vårt

land, däri företrädesvis hemsökt vissa trakter af landet. Som exempel

härpå kan nämnas, hurusom af de 1,074 fall af barnförlamning, hvilka

från och med augusti 1905 (då anmälningsplikt blef föreskrifven) till

samma års slut blefvo anmälda, icke mindre än 482 inträffat uti ett enda

län, nämligen Kronobergs län.

Bihang till Riksd. ''protokoll 11)11. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 8 Häft.

10

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Här må för öfrigt framhållas, att just denna barnförlamningens under

senare år så stora frekvens i vårt land i denna stund gör behofvet

af ortopediska kliniker större än någonsin. Under 5-årsperioden 1 augusti

1905—31 juli 1910 hafva icke mindre än 2,314 fall af nämnda sjukdom

inträffat i vårt land. Då nu alla de, som lyckligt genomgå densamma —

hvilkas antal i allmänhet uppskattas till cirka 50 procent af samtliga insjuknade

— få vidkännas sviter i form af mer eller mindre höggradiga

förlamningar, finnes det med all säkerhet för närvarande i vårt land mer

än 1,000 offer för barnförlamningen, som äro i behof af ortopedisk behandling.

På nu anförda grunder anser jag det vara skäligt, att staten lämnar

bidrag till upprättandet af ortopediska kliniker, och vill i detta sammanhang

erinra om det understöd staten lämnar för ordnandet af en annan

speciell sjukvårdsfråga, nämligen tuberkulos vården. I fråga om vårdanstalter

för tuberkulösa bidrager staten sålunda med halfva anläggningskostnaden,

dock högst 1,000 kronor per sjukplats. På grund af de särskilda

anordningar och många olika slag af lokaler, som kräfvas för en

ortopedisk klinik ställer sig emellertid uppförandet af en sådan förhållandevis

mycket dyrare. Den planerade kliniken vid vanföreanstalten i Hälsingborg,

hvilken afser att rymma ett 20-tal sjukplatser, beräknas sålunda

— som nämnts — betinga en anläggningskostnad af 85,800 kronor, hvaraf

begäres i statsbidrag 40,000 kronor, motsvarande alltså 2,000 kronor per

plats. I ungefärlig proportion härmed är äfven den summa, 75,000 kronor,

som hegäres i statsbidrag till den nya vanföreanstalten i Göteborg,

om man nämligen utgår ifrån att sådant endast kan ifrågasättas för klinikafdelningen.

Denna är nämligen afsedd att från de 16 platser, hvarmed

början skall göras, vid behof utvidgas till minst det dubbla platsantalet

(hvilket kan ske genom att för densamma taga i anspråk äfven de

lokaler, som till en början äro afsedda för bokbinderi, för hvilket utrymme

kan beredas å vinden).

Till sist har jag nu att yttra mig angående de villkor för erhållande

af de begärda statsbidragen, som lämpligen böra föreskrifvas. Därvid vill

jag då framhålla vikten af att staten skaffar sig nödig garanti för att

läkarvården å den ortopediska klinik, till hvilken den lämnar byggnadsbidrag,

bestrides af för uppgiften i fråga fullt kompetent person. Denna

garanti synes mig bäst kunna erhållas därigenom, att kungl. medicinalstyrelsen

före tillsättandet af sådan plats får yttra sig om den föreslagnes

kompetens. Som vilkor för de begärda statsbidragens erhållande bör gifvetvis

äfven föreskrifvas, att båda de ifrågavarande anstalterna skola hafva

skyldighet mottaga vanföra från hela landet.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

På grund af hvad jag sålunda anfört och då jag icke har något att

anmärka mot de uppgjorda ritningarna, får jag i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för beredande af statsunderstöd

mot ofvannämnda villkor åt föreningen för bistånd åt vanföra

i Göteborg till ett belopp af 75,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna

för en ny vanföreanstalts uppförande samt åt föreningen för bistånd

åt vanföra inom Skåne till ett belopp af 40,000 kronor såsom bidrag

till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och

sjukafdelning.’

Efter återgifvande af detta sakkunniga yttrande, som lämnar så väl

en, om ock kortfattad, historik öfver de båda föreningarnas verksamhet

som ock ger en inblick i denna verksamhets betydelse, torde det vara

onödigt att ytterligare söka motivera den hemställan jag härmed vågar göra.

För att emellertid för Riksdagen underlätta ett tillmötesgående af

denna framställning ha de båda föreningarnas styrelser förklarat sig ämna

anordna arbetet med nybyggnaderna så, att anslaget för Göteborgsanstalten

skulle kunna fördelas på tre år med 25,000 kronor under hvartdera

af åren 1912, 1913 och 1914 samt anslaget till Hälsingborgsanstalten på

två år med 20,000 kronor under hvartdera af åren 1912 och 1913.

De villkor beträffande kontroll och dylikt, Riksdagen i händelse af

ett bifall till motionen kan finna nödigt föreskrifva, äro föreningarna naturligtvis

villiga att underkasta sig.»

Vidkommande först det för vanföreanstalten i Göteborg äskade anslaget

vill Riksdagen erinra därom, att, då frågan om byggnadsanslag till

anstalten på grund af förslag af den nuvarande motionären var föremal

för 1909 års Riksdags pröfning, framhölls, såsom i motionen jämväl omförmäles,

att saken visserligen var behj ärt ans värd, men att anslag till så

stort belopp som det då begärda, 183,000 kronor, icke borde till enskild

förening lämnas utan att frågan varit föremål för Eders Kungl. Maj:ts

pröfning. Då den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden, 480,000

kronor, nu nedbringats till 465,000 kronor samt föreningen nu disponerar

öfver tillgångar för byggnadsföretaget, hufvudsakligen tillkomna genom

donationer, till belopp af 390,000 kronor i stället för 297,000 kronor vid

tiden för föregående framställning, har det erforderliga understödet nu

kunnat inskränkas till 75,000 kronor. Frågan om såväl förevarande anslag

som ock det nu likaledes äskade understödet å 40,000 kronor till

vanföreanstalten i Skåne har jämväl varit underkastad pröfning af inspektören

för vanföreanstalterna i riket, som tillstyrkt båda anslagen, och har

departementschefen vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t af ansökningar,

om utverkande af de sålunda tillstyrkta understöden yttrat, att han

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrifvelse Rr 8.

funne framställningarna synnerligen behjärtansvärda och att det endast vore

hänsynen till de stora kraf, departementschefen för främjande af andra

viktiga frågor nödgades framlägga, som afhållit honom från att då göra

framställning i ämnet inför Eders Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande

hyser Riksdagen, som vidhåller sin förut uttalade åsikt om det behjärtansvärda

i förevarande förenings verksamhet, ingen tvekan att nu bevilja det

begärda anslaget. Visserligen måste det för byggnaden beräknade beloppet

465,000 kronor anses i och för sig ganska högt, men då detsamma betingats

af att, enligt af Riksdagen granskade ritningar, åt byggnaden gifvits

ett omfång och inredning, som, om än för närvarande icke till fullo

erforderliga, likväl med fästadt afseende å anstaltens väntade utveckling

och däraf föranledda behof af ökadt utrymme framdeles lärer blifva behöfliga,

har Riksdagen med särskild hänsyn därtill, att den ojämförligt

största delen af byggnadskostnaden bestrides af föreningens egna medel,

icke velat minska beloppet i fråga.

Jämväl framställningen om byggnadsanslag å 40,000 kronor till föreningen

för bistånd åt vanföra i Skåne, hvilken i ej mindre grad än anstalten

i Göteborg synes förtjänt af understöd, har Riksdagen ansett sig böra

bifalla.

De af inspektören för vanföreanstalterna för anslagens åtnjutande föreslagna

villkor om nödig garanti för behörig läkarevård vid anstalterna

samt därom, att vanföra från hela landet skola där mottagas, anser Riksdagen

lämpligen böra uppställas.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beviljat:

dels till föreningen för bistånd åt vanföra i Göteborg såsom bidrag till

kostnaderna för en nybyggnad för vanföreanstalten i nämnda stad ett anslag

af 75,000 kronor, och däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 25,000 kronor,

dels till föreningen för bistånd åt vanföra inom Skåne såsom bidrag till

kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk poliklinik och sjukafdelning i

Hälsingborg ett anslag af 40,000 kronor och däraf på extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 20,000 kronor;

. båda anslagen att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

Diverse anslag.

176:o) Pa grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

beredande af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt

andra därstädes sig uppehållande landsmän på extra stat för år 1912 beviljat

ett belopp af 25,000 kronor.

177:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till

aflöning åt pastor vid svenska Vidoriaförsamlingen i Berlin på extra stat

för år 1912 anvisat ett belopp af 6,000 kronor.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande

under åren 1912 — 1914 af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen

Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus bevilja

10,500 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa 3,500

kronor.

För anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen

Gällivare—Riksgränsen har Riksdagen under en följd af år och senast för

innevarande år på extra stat beviljat ett årligt anslag af 3,500 kronor.

Då Riksdagen finner utsträckandet af ifrågavarande prästmans verksamhet

jämväl till den under byggnad varande banlinjen Gällivare—Porjus

välbetänkt samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det

begärda anslagsbeloppets storlek, har Riksdagen för anställande under åren

1912—1914 af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—

Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljat 10,500

kronor samt däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 3,500

kronor.

179:o) Sedan 1910 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning beviljat

till anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken 24,000

kronor och resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 3,900 kronor

samt på extra stat för år 1911 anvisat af anslaget till kontraktsadjunkterna

8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser

rörande dessa anslags användning, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1912 anvisa af anslaget till kontraktsadjunkterna

8,000 kronor och af anslaget till resekostnadsersättning

åt dessa 1,300 kronor.

Riksdagen har af förut beviljadt anslag dels till fyra kontraktsadjunkter

inom Lappmarken dels ock till resekostnadsersättning åt dessa på extra stat

för år 1912 anvisat af anslaget till kontraktsadjunkterna 8,000 kronor och

af anslaget till resekostnadsersättning åt dessa 1,300 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

180:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

bevilja:

till anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra

kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar af lappmarkens

tredje kontrakt 12,000 kronor, däraf på extra stat för år 1912 4,000 kronor;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor,

däraf på extra stat för 1912 500 kronor; samt

till tre stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna

med finska språket, 6,750 kronor, däraf på extra stat för år 1912 2,250

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande anslagens användande.

För treårsperioden 1909—1911 har Riksdagen beviljat för anställande

af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi

och Karesuando församlingar af lappmarkens tredje kontrakt 12,000 kronor,

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor

och till två stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna

med finska språket, 4,500 kronor.

De af Eders Kungl. Maj:t för åren 1912—1914 begärda anslagen till kontraktsadjunkter

och till reseersättning åt dessa äro lika med de af Riksdagen

förut för ifrågavarande ändamål beviljade belopp. Däremot begär

Eders Kungl. Maj:t nu medel till ännu ett stipendium att till lika belopp

med de två föregående utgå med 750 kronor årligen.

Då Riksdagen anser beviljande af anslag till ifrågavarande ändamål

fortfarande vara af behofvet påkalladt och icke har något att erinra emot

den begärda anslagsökningen till stipendier, har Riksdagen på extra stat

beviljat:

till anställande af tvä kontraktsadjunkter inom Norrbottens norra kontrakt

samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar af Lappmarkens tredje

kontrakt 12,000 kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett belopp af

4,000 kronor;

till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter 1,500 kronor, däraf

på extra stat för år 1912 ett belopp af 500 kronor; samt

till tre stipendier för utbildande vid universitet af präster, förtrogna

med finska språket, 6,750 kronor, däraf på extra stat för år 1912 ett

belopp af 2,250 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande anslagens användande.

181:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till rese
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrifvelse Rr 8.

stipendier åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1912 anvisat 8,000

kronor.

182:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, likhet med hvad för åren 1903—1911 ägt rum,

till bestridande af kostnaderna för viss utredning rörande ecklesiastika boställen

på extra stat för år 1912 anvisat ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

183:o) Sedan 1910 års Riksdag såsom bidrag till uppförande af en

svensk kyrka med samlingslokal och pastorsbostad m. m. för svenska församlingen

i Paris beviljat ett anslag af 125,000 kronor att utgå under de

villkor Eders Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, samt af nämnda

anslag på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000 kronor,

har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af förut omnämda,

redan beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

25,000 kronor.

Riksdagen har af det till uppförande af en svensk kyrka med samlingslokal

och pastorsbostad m. m. för svenska församlingen i Paris redan beviljade

anslag å 125,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ett

belopp af 25,000 kronor.

184:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för beredande

af arfvodestillökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,500

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung]. Maj:t kan

finna godt föreskrifva.

185:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

upprätthållande under tiden den 1 september 1911—den 1 september 1912

af svensk undervisning för svenska barn i Berlin på extra stat för år 1912

beviljat ett anslag af 1,600 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva.

186:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för

upprätthållande under tiden den 1 juli 1911 —den 1 juli 1912 af svensk

undervisning för svenska barn i London beviljat ett belopp af 2,000 kro
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Riksdagens skrifvelse Nr 8.

nor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt föreskrifva.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande af

utgifter för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och

småskolor å Sveriges landsbygd på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag

af 5,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

Riksdagen vill icke bestrida, att ifrågavarande undersökningar kunna

betraktas såsom ett statsintresse förtjänt af understöd, och har därför,

med särskild hänsyn därtill, att desamma icke äro afsedda att vare

sig direkt eller mera medelbart göra något intrång på kommunernas

själfbestämmanderätt angående deras skolväsende och hälsovårdsförhållanden,

ansett sig böra medgifva, att anslag för ändamålet, försöksvis, beviljas

till begärdt belopp. Anslaget torde böra, på sätt af statskontoret föreslagits,

ställas till medicinalstyrelsens förfogande mot redovisningsskyldighet

samt provinsialläkarföreningens styrelse tillförbindas att, såsom medicinalstyrelsen

framhållit, i sinom tid inkomma med betänkande i ämnet

till nämnda ämbetsverk och ecklesiastikdepartementet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen till bestridande af utgifter

för undersökningar rörande hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor

å Sveriges landsbygd beviljat ett anslag af 5,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt meddela.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1912 till nordiska museet anvisa ett belopp af 70,000 kronor att,

under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Eders Kungl.

Maj:t förordnad äfvensom på de öfriga villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

För hvart och ett af åren 1901—1911 har Riksdagen på extra stat

till nordiska museet anvisat ett belopp af 50,000 kronor.

Riksdagen har af utredningen i ärendet funnit ådagalagdt, att den nu

begärda anslagshöjningen af 20,000 kronor är af behofvet påkallad, därest

museet allt fortfarande skall kunna på ett dess nuvarande ställning värdigt

sätt fylla den framskjutna plats det intager bland nordens museer.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har en bidragande orsak till att

ställningen hittills kunnat hållas uppe varit det jämförelsevis gynnsamma

resultatet af museiafdelningen på Skansen. Härom yttrar emellertid mu
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

seets nämnd, att det syntes vara klokast att för framtiden icke bygga för

mycket på denna inkomstkälla. Skansen hade under en följd af år af

brist på medel fått stå jämförelsevis stilla. Det vore i hög grad att befara,

att intresset för denna museiafdelning undan för undan skulle försvagas,

därest man ej söijde för att detta friluftsmuseum alltjämt utvecklades.

Men för att detta skulle kunna ske, måste Skansen få behålla ej

blott sina egna inkomster oafkortade, utan också disponera öfver största

delen af de medel Skansen genom samfundet för nordiska museets främjande

tillfört museet. Och i detta sammanhang borde jämväl erinras, att

det tydligen icke kunde vara nyttigt att Skansen utvecklades med hufvudsakligen

det mål för ögonen, att det såsom ett annat nöjesetablissement

skulle lämna den största möjliga kontanta behållningen. Efter andra

och högre synpunkter borde Skansen ledas, om det skulle vara värdigt

sina traditioner och sin uppgift.

I detta uttalande anser sig Riksdagen böra till fullo instämma. Vidare

vill Riksdagen uttala sin anslutning till departementschefens framhållande

af det beaktansvärda i väckt förslag om sådan ändring i de för museet

gällande stadgar, att museiföremål icke finge afhändas utan att nämnden

därom vore ense och att frågan, om så af den utaf Eders Kungl. Maj:t

utsedda ledamoten påfordrades, underställdes Eders Kungl. Maj:ts afgörande.

Slutligen vill Riksdagen erinra därom, att enligt hvad som inhämtas

af det vid statsverkspropositionen till 1909 års Riksdag fogade statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1909, punkt 50, yttrade

departementschefen i anledning af en utaf föreståndaren för lifrustkammaren

gjord framställning om ökade aflöningsförmåner, att, därest det

skulle anses skäligt att föreståndaren bereddes ökad aflöning, det syntes

departementschefen bäst öfverensstämmande med det med nordiska museet

träffade aftalet om deposition af lifrustkammarens samlingar hos museet,

att härtill anlita museets medel. Uttalande i enahanda riktning göres af

departementschefen beträffande i nu föreliggande statsrådsprotokoll, sid.

230—232, omhandlade fråga om anställande vid museet af ytterligare en

vaktmästare för lifrustkammarens räkning. Vidare antydes i nu förevarande

ärende af museets nämnd, att intendenternas vid museet aflöningar

vore lägre än motsvarande befattningshafvares i statens tjänst. I anledning

af samtliga dessa frågor om löneförhållanden och personal vid museet och

lifrustkammaren, vill Riksdagen hafva uttalat, att de löneförbättringar och

den personalökning vid ifrågavarande institutioner, som må vara af be
-

Rihang till Riksd. ‘protokoll 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 8 Haft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrifvelse 1VV 8.

hofvet påkallade, höra, då betydligt förhöjdt statsanslag till museet nu

beviljas, bestridas af museets medel.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på extra

stat för år 1912 till nordiska museet anvisat ett belopp af 70,000 kronor

att, under villkor att utaf ledamöterna i museets nämnd en är af Eders

Kungl. Maj: t förordnad äfvensom på de öfriga villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas till nämndens förfogande för

att enligt dess bestämmande användas för museet tillhörande ändamål.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1912 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp af

15,000 kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige en är af Eders Kungl. Ma:jt

förordnad samt under de ytterligare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskrifva, ställas till styrelsens förfogande för att användas för

museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till aflöning af två

vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Till kulturhistoriska museet i Lund har Riksdagen på extra stat beviljat

för hvart och ett af åren 1903—1908 ett belopp af 5,000 kronor

och för hvartdera af åren 1909—1911 10,000 kronor.

Riksdagen, som funnit behofvet af den begärda anslagshöjningen af

hvad därom i statsrådsprotokollet förekommer, styrkt, har alltså på extra

stat för år 1912 till kulturhistoriska museet i Lund anvisat ett belopp af

15,000 kronor att, under villkor att utaf ledamöterna i styrelsen för

kulturhistoriska föreningen för södra Sverige en är af Eders Kungl. Maj:t

förordnad samt under de ytterligare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskrifva, ställas till styrelsens förfogande för att användas för

museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till aflöning af två

vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till befrämjande

af föreningen Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 på extra stat

för sistnämnda år bevilja ett anslag af 6,000 kronor, under villkor att

föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrifningar

öfver behandlade föremål.

Riksdagen finner den af föreningen bedrifna verksamhet för konservering

af äldre värdefulla textilföremål vara af beskaffenhet att böra

understödjas med statsmedel, men anser att anslagets belopp skäligen kan

begränsas till 4,000 kronor. Emellertid torde, såsom jämväl af departe
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

metschefen framhållits, för statsanslagets beviljande böra göras till villkor,

att föreningen till statens historiska museum med äganderätt öfverlämnar

de fotografier, register eller beskrifningar öfver de behandlade föremålen,

hvilka åvägabragts genom föreningens försorg.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till befrämjande

af föreningen Pietas’ verksamhet under åren 1911 och 1912 beviljat

ett anslag af 4,000 kronor, under villkor att föreningen till statens

historiska museum med äganderätt öfverlämnar genom föreningens försorg

utförda fotografier, register och beskrifningar öfver behandlade föremål.

191:o) I två inom Riksdagen väckta lika lydande motioner har föreslagits,

att Riksdagen ville åt arkivdepåföreståndaren i Visby Oskar Vilhelm

Wennersten personligen under hans tjänstetid bevilja ett årligt anslag å

800 kronor för den åt honom af vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

ombetrodda arkeologiska verksamheten på Gottland.

Till stöd för framställningen hafva motionärerna erinrat, hurusom

statsutskottet vid 1910 års riksdag i anledning af i ämnet väckta motioner

förklarat sig icke vilja bestrida, att skäl kunde förefinnas att med hänsyn

till nuvarande arkivföreståndarens synnerligen förtjänstfulla och väl vitsordade

verksamhet ej endast inom det arkivariska området utan äfven för

Gottlands arkeologiska utforskning bereda honom ersättning af statsmedel

utöfver den till honom såsom arkivföreståndare utgående lön; hvilket af

en statsutskottsledamot i debatten förklarats innebära en anvisning att

»gifva herr Wennersten ett erkännande af hans arbete på det antikvariska

området», hvarjämte en annan ledamot af statsutskottet uttalat såsom sin

uppfattning, att »på grund af hvad som föreligger beträffande Wennerstens

arkeologiska verksamhet ett anslag därför är absolut befogadt», och att

han »icke hyste något tvifvel om att ett sådant förslag komme att tillstyrkas

af statsutskottets vederbörande afdelning», till hvilken ståndpunkt

jämväl anslutit sig nämnda afdelnings och tillika utskottets vice ordförande.

Det vid sistlidne Riksdag gjorda, af motionärerna åberopade uttalande

angående ersättning åt Wennersten för hans arkeologiska arbete anser sig

Riksdagen böra vidhålla, och vill Riksdagen erinra därom, att såsom hufvudsakligt

skal för Riksdagens afslag å den då i ämnet väckta motionen

anfördes den olämpliga form, under hvilken ersättningen föreslogs skola

utgå. Då i de nu föreliggande motionerna hemställes om särskildt anslag

för ändamålet och Riksdagen icke bär något att erinra mot detta anslags

belopp 800 kronor, vill Riksdagen alltså i hufvudsak bifalla motionen.

Emellertid lärer anslaget icke, såsom föreslagits, böra anvisas att utgå

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

årligen under Wennerstens tjänstetid såsom föreståndare för arkivdepån,

utan torde detsamma böra beviljas för endast ett år i sänder. På grund

af hvad sålunda anförts, har Riksdagen i anledning af förevarande motioner

till ersättning åt föreståndaren för arkivdepån i Visby Oskar Vilhelm

Wennersten för hans arbete med Gottlands arkeologiska undersökning på

extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 800 kronor.

192:o) Under erinran, att 1907 års Riksdag på grund af därom väckta

motioner till understöd åt »musikhistoriska museet» beviljat ett anslag af

9.000 kronor att utgå under tre år på de villkor och under de förbehåll,

Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt föreskrifva, hvaraf på extra stat för

hvartdera af åren 1908, 1909 och 1910 anvisats ett belopp af 3,000 kronor,

samt att Riksdagen för samma ändamål beviljat för innevarande år

3.000 kronor, har Riksdagen på framställning af Eders Kungl. Maj:t till

understöd åt musikhistoriska museet på extra stat för år 1912 anvisat ett

belopp af 3,000 kronor att utgå på de villkor och under de förbehåll,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

193:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt rum, jämväl

för år 1912 på extra stat anvisat ett belopp af 2,000 kronor till svenska

fornskriftsällskapet.

194:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1907—1911 ägt rum, till understöd

åt samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens

historia på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 1,000 kronor under

villkor, att samfundet till ecklesiastikdepartementet aflämnar 50 exemplar

af den för anslagsåret afsedda publikationen.

195:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1906—1911 ägt rum, på

extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000 kronor till understöd

för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt medicinskt arkiv, dock under

villkor att af tidskriften för år 1912 kostnadsfritt öfverlämnas till hvartdera

af universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund 10 exemplar samt

till karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, af hvilka

behöfligt antal i främsta rummet tilldelas vederbörande institutioner och

kliniker vid de medicinska undervisningsanstalterna.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

196) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åtskilliga föregående år ägt

rum, till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta Mathematica»,

på extra stat för år 1912 anvisat 3,000 kronor.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903 — 1911 ägt rum, på

extra stat för år 1912 till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

Sfinx beviljat ett belopp af 1,200 kronor, med villkor att dess utgifvare

kostnadsfritt öfverlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar

och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar af tidskriften

för att användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

198:o) I en den 24 februari 1911 till Riksdagen aflåten proposition,

nr 118, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af närlagd! utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur

för åren 1906—1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag

af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog

kostnadsfritt öfverlämnas till kungl. ecklesiastikdepartementet.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts har Riksdagen till understöd för

utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur för åren 1906—1910

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 3,000 kronor, under villkor

att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt öfverlämnas till

kungl. ecklesiastikdepartementet.

199:o) Uti en den 21 april 1911 aflåten proposition, nr 216, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

för understöd under de af departementschefen i statsrådsprotokollet angifna

villkor åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 245,000

kronor, af hvilket anslag dels högst 10,000 kronor må kunna på de villkor,

som Eders Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt centralbyråer

och, undantagsvis, äfven åt andra sammanslutningar för förmedling

af dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor må användas till arfvode

åt en särskild föredragande för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet,

tillika konsulent för föreläsningsverksamheten, dels ock

högst 3,000 kronor må, i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t fastställda

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrifvelse Nr S.

villkor, kunna användas för understöd åt sådana nybildade anstalter,

hvilkas ortsbidrag ej uppgår till 200 kronor.

De anmärkningar mot den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,

som tid efter annan såväl inom som utom Riksdagen framställts

och hvilka anmärkningar hufvudsakligen gifvit uttryck åt den uppfattningen,

att verksamheten i fråga bedrefves med bristande planmässighet

och lämnade för liten praktisk behållnig åt åhörarna, hafva, såsom af

statsrådsprotokollet inhämtas, föranledt tillkallande af sakkunnige för biträde

vid beredandet af frågan om ändrade grunder för utgående af statsanslag

till understöd för anordnande af föreläsningar af ifrågavarande slag;

och är Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition affåttad i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af dessa sakkunnige i ämnet utarbetade

förslag. Då Riksdagen funnit den plan för föreläsningsverksamheten, som

i förslaget och propositionen framlagts, tillfredsställande samt de för statsunderstödets

utgående angifna grunder lämpligt afvägda, har Riksdagen

ansett sig böra bifalla propositionen i denna del. Det för ändamålet

äskade anslaget, 245,000 kronor, öfverstiger med 10,000 kronor det nu

utgående å 235,000 kronor. Denna höjning har föranledts däraf, att man

afsett dels 3,000 kronor till understöd åt nybildade anstalter med otillräckligt

ortsunderstöd, dels 2,000 kronor till arfvode åt den föredragande

för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet och tillika konsulent

för föreläsningsverksamheten, som nu föreslås skola anställas, dels

2.000 kronor för ökning af understöden till centrala anstalter, dels ock

3.000 kronor till höjning af anslaget i öfrigt för mötande af den stegring

i verksamheten med däraf följande utsträckta kraf på understöd, som förväntas

skola blifva en följd af den nu ifrågasatta omläggningen af föreläsningsrörelsen.

Då Riksdagen ej funnit anledning till anmärkning mot

de sålunda verkställda beräkningarna, har Riksdagen jämväl ansett sig

böra bevilja anslag för ändamålet till äskadt belopp.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen, för understöd under

de af departementschefen i statsrådsprotokollet angifna villkor åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, på

extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 245,000 kronor, af h vilket

anslag dels högst 10,000 kronor må kunna på de villkor, som Eders

Kungl. Maj:t bestämmer, användas till understöd åt centralbyråer och,

undantagsvis, äfven åt andra sammanslutningar för förmedling af dylika

föreläsningar, dels 2,000 kronor må användas till arfvode åt en särskild

föredragande för föreläsningsärenden inom ecklesiastikdepartementet, tillika

konsulent för föreläsningsverksamheten, dels ock högst 3,000 kronor må,

i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t fastställda villkor, kunna användas

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 135

för understöd åt sådana nybildade anstalter, hvilkas ortsbidrag ej uppgår

till 200 kronor.

200:o) I en den 24 februari 1911 till Riksdagen aflåten proposition,

nr 119, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro afsedda att under sommaren 1911 eller senare

anordnas vid Göteborgs högskola för allmänheten, på extra stat för år

1912 anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts, har Riksdagen, såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att

under sommaren 1911 eller senare anordnas vid Göteborgs högskola för

allmänheten, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 2,500 kronor.

201:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen såsom bidrag till täckande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i TJppsala och Lund varda på begäran

vare sig af institution, som ej åtnjuter särskildt till populärvetenskapliga

föreläsningskurser i folkbildningssyfte beviljadt statsunderstöd, eller af viss

kommun eller enskild person anordnade att under år 1912 eller senare

hällas utom universitetsstäderna, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp

af 5,500 kronor, hvaraf 2,500 kronor till Uppsala universitet och 3,000

kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt

föreläsning, för täckande af föreläsarens resekostnad och arfvode tillskjuter

minst lika mycket som staten.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro afsedda att

under sommaren 1912 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas

för allmänheten, på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 7,000

kronor.

Då Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot det begärda

anslagsbeloppet, har Riksdagen såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro afsedda att under sommaren 1912

eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten, på extra

stat för år 1912 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

203:o) Sedan Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

år 1910 till fasta årliga understöd under åren 1911 — 1913 åt

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

inhemska författare af utmärkt förtjänst beviljat ett anslag af 30,000

kronor samt däraf på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 10,000

kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af omförmälda

anslag på extra stat för år 1912 anvisa ytterligare 10,000 kronor.

Riksdagen har af ett till fasta årliga understöd under åren 1911—

1913 åt inhemska skönlitterära författare af utmärkt förtjänst redan beviljadt

anslag å 30,000 kronor på extra stat för år 1912 anvisat ytterligare

ett belopp af 10,000 kronor.

204:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 1,800 kronor för

att bereda forskare från Sverige tillfälle till vetenskapligt arbete vid en eller

-flera utländska biologiska stationer.

205:o) Eders Kungl. Maj-.t har föreslagit Riksdagen att till pedagogiska

biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

5.500 kronor.

Till ifrågavarande bibliotek har Riksdagen på extra stat beviljat för

hvart och ett af åren 1900—1902 ett anslag af 2,500 kronor, för år 1903

6,000 kronor, däraf 2,000 kronor voro afsedda för bestridande af vissa

utgifter för biblioteket under år 1902, för hvartdera af åren 1904—1906

ett belopp af 4,000 kronor samt för hvartdera af åren 1907 —1911 ett till

4.500 kronor förhöjdt belopp. Den nu begärda ökningen af anslaget till

biblioteket är till väsentlig del beroende på behofvet af större utrymme

för nya böcker och tidskrifter. Särskildt har detta behof blifvit trängande

genom erhållandet af den värdefulla boksamling på omkring 2,500 band,

som till biblioteket donerats af framlidne kanslisekreteraren Hugo Boman.

Med hänsyn till hvad sålunda är upplyst angående bibliotekets tillväxt,

har Riksdagen ansett sig böra medgifva den äskade anslagshöjningen.

Härvid har Riksdagen emellertid icke velat underlåta att framhålla, hurusom

biblioteket, hvilket, enligt hvad Riksdagen inhämtat, äges af Stockholms

lärarsällskap, icke af detta sällskap, såvidt Riksdagen har sig bekant, erhåller

något som helst fast kontant bidrag, om än enskilda medlemmar af

sällskapet nedlagt och nedlägga ett synnerligen erkännansvärdt och uppoffrande

arbete för bibliotekets räkning. Vid sådant förhållande och med

hänsyn till de jämförelsevis afsevärda belopp, hvarmed statsunderstöden

utgå, torde det kunna ifrågasättas om icke åtgärder borde vidtagas för

beredande af möjlighet för staten att medbestämmande och kontrollerande

deltaga i bibliotekets skötsel och förvaltning.

Under uttalande häraf får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till peda
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 137

gogisJca biblioteket i Stockholm på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag

af 5,500 kronor.

206:o) Eders Kung! Maj:t bär föreslagit Riksdagen att för understödjande

af Svenska skolmuseet på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af

3,000 kronor att på de villkor, Eders Kung! Maj:t kan finna godt bestämma,

för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening

förfogande.

Riksdagen anser, i likhet med departementschefen, att tillgången på

god undervisningsmateriell är af synnerlig vikt för folkundervisningens

Tätta anordnande. Då Svenska skolmuseet synes Riksdagen i väsentlig grad

bidraga till ernåendet af detta mål samt Riksdagen icke funnit anledning

till anmärkning emot det begärda beloppets storlek, har Riksdagen för

understödjande af Svenska skolmuseet på extra stat för ar 1912 anvisat

ett anslag af 3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

godt bestämma, för sagda ändamål ställas till centralstyrelsens för Sveriges

allmänna folkskollärarförening förfogande.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd,

under de villkor Eders Kungl. Maj-.t kan finna skäligt bestämma, för anordnande

af undervisningskurser för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi

på extra stat för år 1912 anvisa åt styrelsen för Uppsala enskilda

läroverk 14,000 kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i

Stockholm 4,000 kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500

kronor, tillhopa 20,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen under en följd af år å

extra stat anvisat medel. För innevarande år har Riksdagen härtill beviljat

ett belopp af 15,500 kronor, hvaraf styrelsen för Uppsala enskilda

läroverk erhållit 10,500 kronor, styrelsen för aktiebolaget Ateneum för

flickor i Stockholm 2,500 kronor och Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

2.500 kronor. Den nu begärda anslagsökningen å tillhopa 5,000 kronor

är afsedd till förhöjning af statsanslaget till Uppsala enskilda läroverk med

3.500 kronor och åt aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm med

1.500 kronor, hvaremot anslaget till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

begäres till samma belopp som för innevarande år.

Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den äskade anslagsförhöjningen,

har Riksdagen till understöd, under de villkor Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, för anordnande af undervisningskurser

för utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi på extra stat för år

1912 anvisat, åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 14,000 kronor, åt

Bihang till Riksd. protokoll 1911. 10 Sami. 1 .!/</. 1 Band. 8 Raft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000 kronor, och

åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor; eller tillhopa 20,500

kronor.

208:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning har Riksdagen,

i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för år 1912 ställt

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 5,000 kronor att

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas

till understöd för utgifvande äfven under år 1912 af tidskriften » Nyare bidrag

till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt folklif».

209:o) I en den 10 februari 1911 aflåten proposition, nr 143, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels till arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare under de tre sista kvartalen

af år 1911 och under år 1912 på extra stat för sistnämnda år bevilja

ett anslag af 7,000 kronor, dels ock för utförande i enlighet med af Eders

Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar rörande ortnamn inom

Värmlands län bevilja ett anslag af 10,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1912 anvisa ett belopp af 5,000 kronor, dock under villkor

att af landsting, korporationer eller enskilda för samma ändamål tillskjutes

ett belopp af minst 10,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet framgår, har det arbete med undersökningar

af ortnamn inom Alfsborgs och Örebro län, hvartill Riksdagen

vid olika tillfällen, senast år 1910, anvisat medel, numera fortskridit så

långt, att tiden anses vara inne för påbörjande af sådana undersökningar

inom ännu ett län, därvid Värmlands län särskildt kommit i fråga på

den grund att, för upptagande af dessa undersökningar, af enskilda, för

saken intresserade personer redan till ortnamnskommittén öfverlämnats

eller genom teckning å utsända listor utlofvats ett belopp af tillhopa omkring

6,000 kronor. Då det antages att ytterligare 4,000 kronor skola kunna

inom länet för ändamålet anskaffas samt hela den ifrågasatta undersökningen

efter en del förenklade arbetsmetoder, som af kommittén äro afsedda att vid

undersökningen tillämpas, beräknas draga en kostnad af 3(),000 kronor, skulle

alltså det af statsmedel erforderliga beloppet utgöra 20,000 kronor. Emellertid

har det ansetts, att för beredande af möjlighet för kommitténs sekreterare

att odeladt ägna sig åt ortnamnsarbetet, icke allenast i hvad detsamma

afser Värmlands län utan äfven beträffande afslutandet af undersökningarne

inom Alfsborgs och Örebro län, åt honom borde anvisas ett

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

fast årsarfvode af 4,000 kronor och skulle, därest sådant arfvode beviljas,

för undersökningarne särskildt inom Värmlands län, utöfver nämnda

arfvode, af statsmedel erfordras allenast 10,000 kronor.

Såsom Riksdagen år 1910 hade anledning uttala, finner Riksdagen

ifrågavarande undersökningar förtjänta af intresse både ur vetenskaplig

och praktisk synpunkt. Då Riksdagen i allt fall vid upprepade tillfällen

gifvit uttryck åt vissa betänkligheter mot beviljandet af för ändamålet

äskade anslag, har detta uteslutande haft sin grund i farhågor, att

arbetsplanen för undersökningarne varit så vidlyftigt anlagd, att undersökningarnes

fullständiga genomförande efter denna plan skulle draga allt

för störa kostnader. Enligt hvad som inhämtas af statsrådsprotokollet,

är emellertid denna plan numera ej oväsentligt förenklad, och har Riksdagen

vid sådant förhållande icke velat motsätta sig undersökningarnes utsträckande.

såsom föreslagits, till Värmlands län, liksom Riksdagen icke funnit

anledning till anmärkning mot den för dessa undersökningar beräknade

kostnaden 30,000 kronor. Beträffande förslaget att bereda kommitténs

sekreterare ett årsarfvode af 4,000 kronor, bär Riksdagen icke kunnat för

sig fördölja, att en dylik åtgärd skulle kunna betraktas såsom ett första

steg till inrättande af en ny statstjänst för ifrågavarande ändamål. Ehuru

Riksdagen ingalunda vill medverka till en dylik anordning, har Riksdagen,

då å andra sidan icke kan förnekas möjligheten af att genom den föreslagna

anordningen vissa fördelar såväl för själfva undersökningsarbetet

som ock ur besparingssynpunkt stå att vinna, icke velat motsätta sig, att

det för de tre sista kvartalen af innevarande år samt hela år 1912 för

ändamålet beräknade beloppet 7,000 kronor nu beviljas, och detta så

mycket mindre som berörda belopp jämte det anslag a 10,000 kronor,

som därutöfver för arbetet äskas, faller inom den summa af 20,000 kronor,

som enligt hvad ofvan antydts beräknats böra af statsmedel för ändamålet

utgå och mot hyilken Riksdagen icke har någon erinran att göra.

Riksdagen vill emellertid hafva uttryckligen angifvit, att Riksdagen genom

beviljande af nämnda arfvodesbelopp, 7,000 kronor, icke för sin del

godkänt jämväl för framtiden anordningen med en med fast årsarfvode

aflönad sekreterare. Under uttalande slutligen af sin förväntan, att det

ifrågavarande undersökningsarbetet icke ma komma att för statsverket

draga högre kostnad än den nu beräknade, eller 20,000 kronor, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen dels till arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare

under de tre sista kvartalen af år 1911 och under år 1912 på

extra, stat för sistnämnda år beviljat ett anslag af 7,000 kronor, dels ock

för utförande i enlighet med af Kungl. Maj:t fastställd plan af undersökningar

rörande ortnamn inom Värmlands län beviljat att anslag af 10,000

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 5,000

kronor, dock under villkor att af landsting, korporationer eller enskilda

för samma ändamål tillskjutes ett belopp af minst 10,000 kronor.

210:o) I en den 3 mars 1911 aflåten proposition, nr 180, har Eders

Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för vidtagande

af åtgärder till höjande af musiklifvet i landet på extra stat för

år 1912 anvisa ett belopp af 28,000 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

Såsom af departementschefen erinras, afses med det anslag, som nu

äskats, befrämjande af ett ändamål, som hittills icke varit med statsmedel

understöd! och hvilket kan förväntas komma att i framtiden på statsverket

ställa anspråk, som gå vida utöfver det nu begärda beloppet. Om

sålunda i dessa omständigheter otvifvelaktigt legat en maning för Riksdagen

att med mycken försiktighet pröfva det föreliggande förslaget, så

har dock Riksdagen vid denna pröfning funnit de till stöd för framställningens

principiella del anförda skäl vara så tungt vägande, att Riksdagen

icke tvekat att för ändamålet bevilja anslag. Det lärer nämligen

icke låta sig förnekas, att det inflytande på ett folks kulturella utveckling,

som af en i rätt riktning utöfvad och med god uppfattning mottagen

tonkonst utöfvas, är så stort, att understödjandet och främjandet

af en sådan tonkonst kan betraktas såsom ett statsintresse af ej ringa vikt.

Särskild! i vårt land, där man å ena sidan på grund af vårt folks naturliga

musikaliska fallenhet kan förvänta en lämplig jordmån för det musikaliska

arbete, som nu ifrågasättes, men där å andra sidan för närvarande,

såsom man tyvärr icke kan för sig fördölja, den musikaliska allmänbildningen

står på en ganska låg ståndpunkt och intresset för och begreppet

om mera gedigen musik hos den stora allmänheten är synnerligen

ringa, synas förutsättningarna för och beliofvet af en verksamhet för

musiklifvets höjande vara i särskildt grad tillfinnandes.

Beträffande det för ändamålet nu erforderliga beloppet har af Eders

Kungl. Maj:t beräknats, att understöd af statsmedel skulle lämnas till orkestrar

å två platser med hälften af den för dessa orkestrar beräknade

kostnaden under villkor att andra hälften lämnades af vederbörande kommun

eller enskilda. Då hvarje orkester beräknas draga en kostnad af

27.000 kronor samt för inspektion af verksamheten afsetts ett belopp af

1.000 kronor, skulle alltså erfordras ett anslag af 28,000 kronor. Mot

denna beräkning har Riksdagen icke funnit anledning till erinran, och har

Riksdagen alltså för vidtagande af åtgärder till höjande af musiklifvet i

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

landet på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 28,000 kronor att

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva.

211:o) Sedan 1910 års Riksdag för bearbetning och utgifning af de

vetenskapliga resultaten af filosofie doktor Sven Hedins resa i Centralasien

under åren 1906—1908 beviljat ett anslag af 75,000 kronor att fördelas

på åren 1911, 1912 och 1913 med 25,000 kronor hvarje år samt

utgå under de af departementschefen i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 14 januari 1910 tillstyrkta villkor och förbehåll, samt af

omförmälda anslag på extra stat för år 1911 anvisat ett belopp af 25,000

kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att af detta redan

beviljade anslag på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 25,000

kronor.

Riksdagen har af för bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten

af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Centralasien under åren 1906

—1908 redan beviljadt anslag af 75,000 kronor på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 25,000 kronor.

212:o) I två inom Riksdagen väckta särskilda motioner har föreslagits,

i den ena, att Riksdagen måtte för år 1912 anslå 6,000 kronor till

stipendier åt journalister, företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt

arbete eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning, samt anhålla

att Eders Kungl. Maj:t måtte utfärda närmare bestämmelser rörande villkoren

och sättet för stipendiernas utdelning, och i den andra, att Riksdagen

måtte för år 1912 anslå 6,000 kronor till stipendier åt journalister,

företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt arbete i svensk tidning

eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning samt anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte utfärda närmare bestämmelser rörande villkoren

och sättet för stipendiernas utdelning.

Till stöd för dessa framställningar hafva i motionerna anförts följande:

»Kommitterade för Svenska journalistföreningen hafva till oss öfverlämnat

följande framställning:

’Vid 1910 års riksdag väckte herr C. A. Lindhagen i Andra kammaren

en motion, nr 203, som tilldrog sig en betydande uppmärksamhet.

Den afsåg en utredning angående sättet att höja pressens själfständighet

och bereda den bättre förutsättningar att leda folkets politiska uppfostran.

I motiveringen till sina yrkanden framhöll motionären pressens — deri

tredje statsmakten’ — störa betydelse. Det finnes’, sade han bland

annat, ''för närvarande knappast någon politisk makt, på hvilken så mycket

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

som på tidningspressen beror, hur samhällsutvecklingen gestaltar sig. I

stort sedt hämta samhällets medlemmar sin politiska uppfattning och sociala

etik förnämligast ur den tidning de läsa. Det politiska upplysningsarbete,

som sålunda hvilar hos tidningarna, är icke mindre viktigt än undervisningen

i läroanstalter. På den senare nedlägges all möjlig omsorg. Det

förra lämnas för vind och väg.’

Andra kammarens tillfälliga utskott nr 5 kunde ej tillstyrka bifall

till motionen, men framhäfde med kraft den utomordentliga betydelse

pressen har i nutida samhället, diet sätt, hvarpå ett lands tidningspress

fullgör sin uppgift, är utan tvifvel i mycket hög grad bestämmande å folkets

uppfostran i etiskt och politiskt afseende’, yttrade utskottet.

Detta är ett uttryck för hvarje upplyst medborgares åsikt om tidningspressens

stora inflytande på hela vår tids kulturlif och detta snart sagdt

på alla områden.

Vi äro alla medvetna om den betydelse, pressen har äfven på det

politiska området, särskildt med afseende på det uppfostringsarbete, åt

hvilket väl alla partier utan undantag önska framgång. Efter rösträttsreformens

genomförande gör sig behofvet af en upplysningsduglig press

mer gällande än någonsin tillförene. Men förutsättningen för att pressen

på ett rätt sätt skall kunna fylla denna sin uppgift är, att en mångsidig

sakkunskap och rika erfarenheter rörande förhållandena både inom och

utom landet bli väl representerade å redaktionernas byråer.

Tidningsmannens kall är utomordentligt ansvarsfullt. Hvarje afdelning

i en modern tidning ställer stora kraf på den, som har sig ålagdt

att sköta densamma. Detta kan sägas såväl beträffande det rent tekniska

arbetet som rörande öfriga sidor af den journalistiska verksamheten. Det

är icke nog med en god skolunderbyggnad; det kräfves bland annat af

journalisten, att hans insikter äro parade med klart och upplyst omdöme,

om han på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppdrag.

Erkännes nu, att pressen har en ansvarsfull samhällsuppgift att fjolla,

bör då icke staten också medverka till, att tidningsmannakåren rekryteras

på bästa möjliga sätt af kompetenta personer? Med afseende på andra

yrkesgrenar ha statsmakterna funnit det förenligt med klok hushållning

att anslå medel till understöd åt deras utöfvares bildningssträfvanden, bland

annat beviljas årligen stipendier för studieresor i in- och utlandet åt personer,

som velat öka sitt vetande eller förkofra sin arbetsskicklighet. Den

principen, att staten bör understödja och uppmuntra olika yrkesutöfvare,

är sedan lång tid tillbaka erkänd inom alla partier. Sålunda erhålla

vetenskapsmän, konstnärer, handtverkare, jordbrukare, köpmän o. s. v.

resestipendier af staten. Anslag därför beviljas årligen, liksom för olika

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

tjänstemannakårer afsedda resestipendier kunna erhållas på ansökan därom.

Dessutom anslås numera årligen 10,000 kronor, som utdelas till vissa författare,

hvilka äfven i de flesta fall använda dessa anslag för utländska

studieresor. Det är snart sagdt ingen annan kår än tidningsmännens, som

står helt utanför möjligheten att erhålla statsbidrag för studieresor för

utbildning i sitt yrke, och dock erkänna alla, att publicisten har en af de

mest ansvarsfulla af alla samhälleliga uppgifter att fylla.

Annorlunda är förhållandet här och hvar i utlandet. Sålunda har

den franske journalisten samma rätt och lika stora utsikter som t. ex.

vetenskaps- och tjänstemän att söka och erhålla statsbidrag för utbildningsresor.

I andra länder åter ha statsmakterna anslagit vissa belopp att utgå

i form af resestipendier åt journalister. Den danska riksdagen har anslagit

2,000 kronor, som uppdelas i 4 stipendier, och finska landtdagen har

beviljat 6,000 kronor för samma ändamål, ehuru tsaren nekat att sanktionera

beslutet.

Yi ha den bestämda uppfattningen, att det är just stipendievägen,

man först och främst bör slå in på, om man vill medverka till höjandet

af journalistiken.

Detta spörsmål har också nyligen varit uppe inom Svenska journalistföreningen,

hvars centralstyrelse uttalat sig för en sådan anordning äfven

för vårt land. Man hade tänkt sig ett årligt anslag af 6,000 kronor, så

att 4 stipendier utginge med 1,000 kronor hvardera och 4 med 500 kronor.

De förstnämnda skulle afse att sätta stipendiaten i tillfälle att vistas för

studier i utlandet under 2 månaders tid och de mindre för studier under

en månads tid, då företrädesvis inom landet eller i grannländerna.

Villkoren för erhållande af stipendierna skulle vara vissa förutsättningar

för inhämtande af upplysningar och förmågan att tillgodogöra sig

det, som kan afvinnas de olika studieföremålen, och stipendiaten skulle

förpliktas att efter återkomsten gifva en kort skriftlig redogörelse för

sina erfarenheter.

Resorna skulle afse dels yrkestekniska studier, dels studier rörande

samhällsförhållanden på olika områden.

De sökandes kompetens har man ansett böra pröfvas af eu nämnd

sålunda sammansatt, att tre ledamöter i densamma tillsättas af Kungl.

Maj:t, tre af Publicistklubben och tre af Svenska journalistföreningen.

Efter inhämtande af denna nämnds förslag skulle Kungl. Maj:t utdela

stipendierna till de från journalistisk synpunkt lämpligaste, utan hänsyn

till de sökandes partiståndpunkt.»

Såsom i motionerna framhålles lärer den betydelse, som ett lands

tidningspress äger för folkets uppfostran, särskilt i politiskt afseende, få

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens skrifvelse AV 8.

tillmätas eu utomordentligt stor betydelse. Att under sådana omständigheter

synnerlig vikt ligger däruppä, att publicisternas rekrytering och utbildning

i sitt yrke försiggår under så gynnsamma förhållanden som möjligt,

synes uppenbart; och då Riksdagen delar den uppfattning, som i

motionerna framställts, om det fördelaktiga inflytande i sådan riktning, som

tillgången till resestipendier för beredande af möjlighet till studerande af

såväl yrkestekniska som samhälleliga förhållanden på främmande platser

kan antagas komma att utöfva, har Riksdagen ansett sig böra bevilja anslag

för ändamålet. Då emellertid Riksdagen håller före, att ett så högt

belopp som det äskade, 6,000 kronor, icke tillsvidare är erforderligt, detta

särskildt med hänsyn till att stipendierna icke annat än undantagsvis torde

behöfva sättas till högre belopp än 500 kronor, har Riksdagen ansett, att

anslaget bör begränsas till 4,000 kronor.

Riksdagen, som anser sig kunna förvänta, att stipendierna, på sätt

i motionerna uttalas, blifva tilldelade de från journalistisk synpunkt

lämpligaste personerna, utan hänsyn till de sökandes partiståndpunkt,

har alltså med anledning af ifrågavarande motioner till resestipendier

för år 1912 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som ha redaktionellt

arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till hufvudsaklig sysselsättning,

på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 4,000 kronor

att efter sakkunniges hörande af Eders Kungl. Maj:t fördelas under de

villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande, i

enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 sistlidne

januari angifna grunder, af extra lönetillägg för år 1911 åt eu del tjänstemän

och betjänte i vissa fall till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer på extra stat för år 1912 anvisa, såsom förslagsanslag, ett

belopp af 20,000 kronor.

Riksdagen har till beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt en del

tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer på extra stat för år 1912 anvisat, såsom förslagsanslag,

ett belopp af 20,000 kronor att utbetalas med iakttagande, att för beräknande

af extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som

under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,

med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall

med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8. 145

12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre belopp än

500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om tjänstgöringen

är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan

aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall

det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med

ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner, hvarå

tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom häradshöfdingarna

och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring

för år 1911,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget

i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden

mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd

till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda aflöningsförmåners

belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetillägget

oberäknad^ under år 1910 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas

till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är

förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall nämnda

inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå

med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor,

eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500

kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 eller 1910 årens riksdagar ny- eller

omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af

andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blif
1}

ilning till Riksd. jirotolmll Vill. 10 Sami. 1 Af A. 1 Band. 8 Raft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

vit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan

afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tj änstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer

än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;

samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har för återgäldande af vissa i statsrådsprotokollet

omförmälda förskott, sammanlagdt 134,177 kronor 65 öre, af

Riksdagen äskat ett extra anslag för år 1912, hvilket för undvikande af

öretal i riksstaten ansetts böra bestämmas till 134,178 kronor.

Riksdagen har för återgäldande af omförmälda förskott, tillhopa

134.177 kronor 65 öre, å extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

134.178 kronor.

Stockholm den 31 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad:

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse AV 8.

147

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under Riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementschefen.....................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ...

Riks- och landsarkiven...............................................

Kungl. biblioteket........................................................

Nationalmuseum (däraf fem särskilda reservationsanslag

å tillhopa 32,800 kronor).........................................

Kleresistaten.................................................................

Domkapitlens expeditioner .........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..............

Universitetet i Uppsala................................................

Universitetet i Lund ...................................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag ......

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (däraf till tandläkarinstitutet

31,700 kronor, förslagsanslag, högst)

Universitetskanslersexpeditionen (däraf förslagsanslag,

högst 1,900 kronor)..................................................

Allmänna läroverken, reservationsanslag....................

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, förslagsanslag

..................................................................

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på, grund af sjukdom, förslagisanslag

........................................................................

Högre lärarinneseminariet ............................................

Anvisning

kontant.

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor

17,000

88,900

101,150

131,500

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

17,000

88,900

101,150

131,500

Ö.

60,850

29.721

89.930

100,000

793,436

667,791

10,000

60,850

369,308

89,930

100,000

793,436

667,791

10,000

—

2,500

--

337,087

—

—

319,335

319,335

9,550

5,732,578

9,550

5,732,578

10,000

10,000

5,000

77,250

5,000

77,250

—

—

—

—

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

! Indelning och därmed

... . jämförlig (invisning.

Anvisning i I J p

a pa förslag.

kontant.

Enskilda läroausanstalter:

Enskilda mellanskolor......... 60,000

Högre flickskolor ............... 375,000

Högre goss- och satnskolor 120,000

Enskilda lärarinneseminarier 20,000

eller ett gemensamt reservationsanslag 575,000:

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, förslagsanslag

................................................... 190,000:

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag ...............

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskollärares

bildande............ 600,690: —

Stipendier för seminarie
elever.

.......................... 93,750: —

Arfvoden åt folkskoleinspektörer

..................... 50,500: —

Undervisningsmateriel m.

m. för folkskolor......... 30,000: -

eller ett gemensamt reservationsanslag

.......................................... 774,940:

Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer,

förslagsanslag...... 93,000

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.

.................................... 58,000

Bidrag till aflönande af vikarie under

öfningslärares vid folkskollärarsemi
narium

sjukdom, förslagsanslag...... 4,000:

Bidrag till aflönande af lärare och

lärarinnor vid seminarier för småskollärares

och småskollärarinnors

bildande, förslagsanslag.................. 26,000:

Till befrämjande af folkundervisning

en bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar, förslagsanslag 150,000

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor, förslagsanslag......... 10,650,000

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag

............................................. 220,000

Kronor

765,000

10,000

Friheter. Ersättningar.

Kronor ö. Kronor ö.

Summa.

Kronor

765,000

10,000

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

149

35,000:

135,000:

390,000:

265,000:

60,000:

161,000:

2,000

2,000

4,500

30,000: —

Anvisning i

kontant.

Kronor ö

Stipendier åt elever vid folkhögskolor...

Understöd för aflönande af lärare vid

fortsättningsskolan, förslagsanslag......

För anordnande af manlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag....................

För anordnande af kvinnlig slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, förslagsanslag.....................

För anordnande af undervisning i huslig

ekonomi i folkskola, högre folkskola

och folkhögskola, förslagsanslag.........

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie

för lärare eller lärarinna vid folkskola

eller småskola, förslagsanslag...

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare

vid småskollärarseminarium, förslagsanslag

..................................................

Bidrag till aflönande af vikarie för lärare

vid högre folkskola, förslagsanslag ...

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande

.............................................

För understödjande af dels folkskolebarns

resor till landet under sommarferierna,

dels ock folkskolebarns studieresor,

förslagsanslag.......................................

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag .

De tekniska läroverken...............................

Gymnastiska centralinstitutet......................

Farmaceutiska institutet ...............................................i

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ............j

Svenska akademien .........................................................

Vetenskapsakademien .....................................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (däraf

1,000 kronor reservationsanslag).................................

Akademien för de fria konsterna (däraf tvenne reservationsanslag

å tillhopa 33,100 kronor)..............

Musikaliska akademien (däraf 15,000 kronor reservationsanslag)

......................................................................

Indelning och därmed ''

jämförlig anvisning,

på förslag. ! '' S n m m a.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor ö.

13,060,440

60,000

664,225

39,650

57.900

63,533

8,250

14,460

83.900

101,950

93,635

Kronor ö.

Kronor

13,060,440

60,000

664,225

39,650

57.900

63,533

8,250

14,460

83.900

101,950

93,635

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

69,500:

2,000:

14,800:

j Naturhistoriska riksmuseum.............................................

j Meteorologiska centralanstalten (däraf 16,000 kronor

reservationsanslag)......................................................

Kyrklig själavård åt döfstumma, förslagsanslag, högst

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till befrämjande af döfstumundervisningen, förslagsanslag

.................................................. 200,000: —

Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ..........................................

Till bekostande af elevers vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda

äfvensom åtföljande vårdares resor på

statens järnvägar, förslagsanslag ......

Förskolan för blinda i Växjö..................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie

för lärare och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna

å Tomteboda

och i Växjö, förslagsanslag.............. 1,200: —

Serafimerlasarettet..........................................................

Stora barnhuset i Stockholm.........................................

Frimur arbarnhuset............................................................

Barnhusen i landsorten...................................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt afseende

försummade barn, förslagsanslag

Kyrkors underhåll.......................................

Svenska kyrkan i Paris.............................

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgifvande, reservationsanslag.................

Alderstiliägg, förslagsanslag ................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(däraf till domkapitlens expeditioner högst 10,000

kronor) ...............................................

Extra utgifter, reservationsanslag .........

Anvisning i

kontant

Indelning och därmed

jämförlig anvisning,

på förslag.

Friheter. Brsättningar.

Kronor

118,450

27.863

14,000

287,500

120,000

78.000

2,750

28,380

255.000

70.000

1,028

2,950

45.000

135.000

15.000

55,095

15,000

Kronor i ö.

Summa 24,537,950

Summa.

Kronor

169,400

2,500]—1506,487|-

Kronor

118,450

27,863

14,000

287,500

120,000

78.000

2,750

28,380

255.000

70.000

170,428

2,950

45.000

135.000

15.000

55,095

15,000

25,046,937

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

151

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvare i ecklesiastikdepartementet,

förslagsanslag.............................. 12,145:

» arfvode åt en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet

........................................................................... 7,800:

» beredande af arfvode åt en särskild föredragande i

ecklesiastikdepartementet ............................................. 4,500:

» förhöjning af de inom ecklesiastikdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensers

arfvode m. m............... 10,950:

» biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet

............................................................... 6,200:

Riks- och landsarkiven.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vikt för fäderneslandets historia...

4.500

1,800

1,800

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala.,

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund...... 1,800

arfvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800

" ■ " '' '' '' " '' 1,000

ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund

Kungl. biblioteket.

Till redigering af Sveriges offentliga biblioteks gemensamma

accessionskatalogs 26:e årgång, omfattande år

1911 ..........................................................................

1,500:

Transport 1,500: —

Kronor

41,595

12,700

54,295

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport 1,500:

Till inbindning af obundna böcker i kungl. bibliotekets

äldre samlingar ........................................................... 10,000:

» utarbetande af katalog öfver ofullständigt förtecknade

delar af kungl. bibliotekets äldre samlingar.............. 11,000:

Nationalmuseum.

Kronor

54,295

22,500

Till provisoriskt aflöningstillägg till vissa befattningshaf
vare

vid nationalmuseum, förslagsanslag....................

» beredande af ökade ersättningar för bestridande

af sekreterar- och kamrerargöromålen vid nationalmuseum.

...........................................................................

» beredande af höjda arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän

vid nationalmuseum ...........................................

» vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar ........................................................

» biträde vid vård och tillhandahållande af handtecknings-

och gravyrsamlingen i nationalmuseum äfvensom

för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar

.......................................................................;•

» anordnande af nattlig bevakning vid nationalmusei
byggnaden

...................................................................

» beredande af tilläggsarfvoden åt extra ordinarie vaktmästare

vid nationalmuseum .......................................

Lifrustkammaren.

j Till tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar.

............................................................................

» iståndsättande af vissa föremål i lifrustkammarens

samlingar......................................................................

Domkapitlens expeditioner.

| Till förstärkande af ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner ......................................................... ......

» beredande af ökadt anslag för år 1912 till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrifuing m. in. vid Stockholms

stads konsistorium .........................................

4,395:

600

3,350

5,100

2,000

3,800

900

6,200: —

300: —

4,570: —

500: —

20,145

6,500

5,070 —

Transport

108,510—:

s. 153 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

153

Universiteten.

Till arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet

i Uppsala...........................................................

» förstärkande af lärarkrafterna i kirurgi vid universitetet

i Uppsala...........................................................

» anordnande vid institutionen för medicinsk och fysiologisk

kemi vid universitetet i Uppsala af undervisningskurs

i allmän kemi...............................................

Bidrag till arfvode åt en assistent å akademiska sjukhusets

i Uppsala röntgenafdelning.........................................

Till höjning af arfvodet för notarien hos medicinska fakulteten

vid universitetet i Uppsala................................

» anställande vid universitetet i Uppsala af lektorer i

tyska, franska och engelska språken ...........................

» arfvode åt eu lärare vid universitetet i Uppsala i nordisk

och jämförande fornkunskap..........................................

» arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt

litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Uppsala

Bidrag till uppehållande af verksamheten vid det pedagogiska

seminariet vid universitetet i Uppsala............

Till uppehållande af öfningarna å institutionen för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala .........

» aflöning åt en assistent vid det meteorologiska observatoriet

i Uppsala samt till bestridande af löpande

utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologi
ska

undersökningarna..................................................

» arfvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella

solarforskningen anställd assistent vid den

fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala.........

» höjning af arfvodet för notarien hos filosofiska fakulteten

vid universitetet i Uppsala .................................

» universitetsbiblioteket i Uppsala ................................

» anordnande vid universitetet i Uppsala af undervisning

i bokföring............................................................

» utgifvande af Uppsala universitets årsskrift ...............

» anordnande af kostnadsfri propedeutisk undervisning

i allmän kirurgi vid universitetet i Lund .................

Bidrag till arfvode åt en assistent å det vid universitetets

i Lund kliniker inrättade röntgenlaboratoriet

Transport

3,000: —

2,000: —

3.500

1.500

400

9.000

3.500

3.500

5.000

1.500

2,000: —

1,500

700

10,000

600

5,000

1.500

1.500

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sami.

Transport 55,700

1 Afd. 1 Bänd. 8 Häft.

Kronor

108,510

108,510|—!

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Biksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport 55,700

Till anordnande af undervisningskurs i allmän kemi vid

universitetet i Lund..................................................... 2.500

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid universitetet

i Lund ............................................................. 2,000

» böjning af arfvodet för notarien vid medicinska fakulteten

vid universitetet i Lund..................................... 200

» anställande vid universitetet i Lund af lärare i tyska,

franska och engelska språken....................................... 9,000

» uppehållande vid universitetet i Lund af undervisning

i slaviska språk, företrädesvis ryska ........................... 2,500

j » arfvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt

litteratur- och konsthistoria vid universitetet i Lund 3,500

I » aflönande af en föreståndare för universitetets i Lund

historiska museum samt mynt- och medaljkabinett ... 4,000

» arfvode åt en amanuens vid universitetets i Lund

konstsamlingar.............................................................. 500

» inredning och utrustning af det geografiska seminariet

vid universitetet i Lund.............................................. 5,000

» uppehållande af undervisning i entomologi och vård

af de entomologiska samlingarna vid universitetet i Lund 3,000

» uppförande af ny byggnad för universitetets i Lund

botaniska institution ................................................... 02,000

> uppförande af ny byggnad för astronomiska observato
riet

vid universitetet i Lund m. m............................... 29,000

» höjning af arfvodet för notarien ho3 filosofiska fakulteten

vid universitetet i Lund .................................... 250

» materiel m. in. för universitetsbiblioteket i Lund...... 10,000

» anordnande vid universitetet i Lund af undervisning

i bokföring.................................................................... 600

» materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst

vid universitetet i Lund............................................... 500

» utgifvande af Lunds universitets årsskrift .................. 4,000

» resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet

och karolinska mediko-kirurgiska institutet... 10,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus....................................... 900: —

Transport 900: —

Krouor ö.

108,510 —

204,250

312,760 —

s. 155 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

155

Transport

Till arfvode åt eu amanuens vid institutets syfilidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran ......................................

» upprätthållande af undervisning och sjukvård vid vissa

obstetriska och gynekologiska kliniker under en del

af år 1912.....................................................................

» arfvode åt en biträdande lärare i medicin vid institutet

> arfvode åt en biträdande lärare i kirurgi vid institutet

» uppehållande af assistenttjänstgöring vid allmänna

barnhuset i Stockholm...................................................

» arfvode åt eu föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet,

till aflöning åt erforderligt biträde

åt föreståndaren och till underhåll af röntgeninstru
mentariet,

tillhopa.........................................................

» arfvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen

i allmän kemi samt till materiel vid kemiska institutionen

» beredande af tillgång till aflönande af nödigt arbetsbiträde

vid enhvar af den anatomiska och histologiska

institutionen vid institutet...........................................

» en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn..................................................

» en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ............

» arfvode åt en amanuens vid institutets klinik för öron-,

näs- och halssjukdomav å Sabbatsbergs sjukhus.........

» täckande af brist å institutets allmänna materielanslag

under åren 1907, 1908 och 1909.................................

> anordnande af elektriskt belysnings- och kraftsystem

inom den åt patologisk-anatomiska samt kemiska institutionerna

vid institutet upplåtna byggnad, högst

» täckande af möjligen uppkommande brist å institutets

aflöningsanslag för år 1911 .........................................

900:

900:

Kronor

312.760

1.500: —

3,000: —

3,000: —

600: —

5,000: — I

4,000: —

750: —

1,800: —

3,500: — |

I

900: —

4.000: —

7,400: — j

600: —

37,850

Undervisning i epidemiologi.

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Uppsala af klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater .........................................................................................

Allmänna läroverken.

6,000

Till förstärkande åt det till öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk utgående anslag för tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, hyra för lokal och expenser m. m. 4,500: —____

Transport 4,500: —| 356,61 o]

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Kronor

Transport 4,500: —

Till arfvode åt eu amanuens hos öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk ............................. 1,500: —

» hyra af ämbetslokal för öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk under hyresåret 1 oktober 1911—30

september 1912 ............................................................ 5,000: —

» arfvoden åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna

läroverken ......................................................... 124,000: —

* extra arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

.......................................................................... 13,000: —

» ersättning åt skolläkare................................................ 23,000: —

» upprätthållande under år 1912 vid högre realläroverket

i Göteborg af profårskurs för praktisk utbildning af

blifvande lärare vid de allmänna läroverken.............. 5,100: —

Högre lärarinneseminariet.

Till högre lärarinneseminariet och därmed förenade läroanstalter....

Enskilda läroanstalter och kommunala mellanskolor.

Till resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter

och kommunala mellanskolor........................ 10,000:

» dels resestipendier, dels ock understöd vid fortsatta

studier åt föreståndarinnor och lärarinnor såväl vid

lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi som vid

skolkök........................................................................... 2,000:

Folkundervisningen.

Till tillfällig löneförbättring till lärare och lärarinnor vid

folkskoleseminariernas öfningsskolor .......................... 8,200

» uppförande af nybyggnader för folkskoleseminariet i

Göteborg........................................................................ 129,000

» uppehållande af undervisningen vid folkskoleseminariet

i Göteborg i förhyrda lokaler in. in.................. 27,525

» inredning och möblering af de nya byggnaderna för

folkskoleseminariet i Göteborg m. m............................ 71,000

» uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet

i Falun...................... 150,000

Transport 385,725

356,610|—

176,100

27,900i

12,000

572,610

s. 157 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

157

Transport 385,725:

trädgårdsskötsel vid folkskole
-

700: —

19,030: —

Till arfvode åt läraren

seminariet i Luleå.........................................................

» uppehållande af undervisning i folkskolans högre afdelning

vid de med folkskoleseminarierna i Kalmar,

Landskrona, Strängnäs, Härnösand, Skara, Yäxjö och

Luleå förenade öfningsskolor ...................................

» anordnade af en för manliga studenter afsedd parallellafdelning

till fjärde klassen vid folkskoleseminariet i

Växjö m. m..................................................................

j> understöd för uppehållande af Stockholms privata folk
skollärarinneseminarium

............................................

» anordnande af repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare

och folkskollärarinnor ................................. 12,900

» understöd för anordnande af fortbildningskurser i trädgårdsskötsel

för folkskollärare vid Adelsnäs trädgårdsskola

» beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre afstånd från skolorna boende skolpliktiga barn

inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele,

Arjeplogs, Mala och Fredrika församlingar ...............

» beredande af möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre afstånd från skola boende skolpliktiga barn

inom Hotagens församling...........................................

> resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare och lärarinnor

vid folkskoleseminarierna ...............................

» resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor

» resestipendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier

samt mindre folkskolor och småskolor äfvensom

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor...

4,520

6300

1.300

20,000:

1,000: —

2,000: —

8,000: —

3,000: —

De tekniska läroverken.

Till bestridande af kostnader för nya byggnader för tek
-

niska högskolan

300.000

» aflönings- och arfvodesförhöjning till vissa lärare vid

tekniska högskolan m. m.............................................. 28,775

» löneförbättring till vissa lärare vid Chalmers tekniska

läroanstalt ..................................................................... 3,900

» utförande af om- och tillbyggnadsarbeteu vid Chalmers

tekniska läroanstalt ..................................................... 150,000

» beredande af provisorisk lönereglering åt befattnings
hafvare

vid tekniska skolan i Stockholm..................... 4,600

Transport 487,275

Kronor

572,610)

464,475

1.037,085

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

'' o Transport 487,275

Till uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Stockholm .................................................................. 16,161

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Norrköping.................................................................... 4,250

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Malmö ......................................................................... 14.450

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Örebro ......................................................................... 19,920

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i Borås 4.250

» uppehållande af verksamheten vid tekniska skolan i

Härnösand ................................................................... 4,550

* tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare,

tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i

Eskilstuna .................................................................... 602

» understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till bestridande

af kostnader för inspektion af dessa skolor 95,000

» resestipendier åt föreståndare och facklärare vid lägre

tekniska läroanstalter ................................................. 3,000

» understöd för uppehållande af slöjdföreningens i Göteborg

skola ..................................................................... 30,000

Gymnastiska centralinstitutet.

Till tillfällig aflöningsförbättring åt befattningsbafvare vid

gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag............... 8,400:

» uppehållande af gymnastiska centralinstitutets verksamhet

under år 1912.................................................. 7.650:

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Till anordnande af repetitionskurser för äldre barnmorskor 2,000:

» uppförande af nya byggnader för allmänna barnbörds
kuset

i Stockholm m. m. ............................................. 100,000:

Vetenskapsakademien.

Till inlösen af eu internationell, fortlöpande katalog öfver

naturvetenskaplig litteratur ......................................... 2,000:

» upprätthållande af den för en internationell, fortlöpande

katalog öfver naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrån för Sverige ............................. 1,600:

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella jordmätningen...................................... 1,424:

Transport

K rouor

1,037,085

679,458

;

16,050

102.000

5,024

1,839,617

s. 159 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

159

Transport

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Till bekostande af åtgärder för konserverande af Roma

klosterkyrka ................................................................. 2,400

» undersökning af en påbyggnad från stenåldern vid

Alvastra ..................................................................... 6,000

» bestridande af kostnaderna för inköp af en intill S:t

Lars ruin i Visby belägen tomt.............. 5,900

» bekostande af åtgärder för konserverande af Källa

ödekyrka ........................................................................ 2,500

Naturhistoriska riksmuseum.

Till vård, underhåll och förkofran af museets etnografiska

afdelning....................................................................... 6,500

» brandförsäkring af naturhistoriska riksmuseets samlingar

och macerationsbyggnaden vid Värtan ............ 2,428

» beredande af personlig löneförbättring åt amanuenserna

G. Flink och G. A. H. Dahlstedt ..................... 4,000

Meteorologiska centralanstalten.

Till upprätthållande af fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid centralanstalten ..................................................... 10,250: —

» upprätthållande af två meteorologiska stationer ........ 600: —

» utförande af meteorologiska observationer för den

hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten 13,700: —

Bidrag från Sverige för åren 1911 — 1913 till bekostande

af den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation af undersökningar rörande de

högre luftlagren ........................................................... 720: —

För meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga

meteorologiska telegram från Färöarna och Island 4.320: —

Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda.

Till handtverksskolan för blinda i Kristinehamn .............. 20.000:

» tryckning af blindskrifter........................................... 2,500:

» understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd till

blindlärare .................................................................... 1,200:

Transport 23,700: —

Kronor

1,839,617

16,800

12,928

29,590

1,898,935

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

Transport

Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (döfstumskolor, blindskolor

och sinnesslöanstalter)..................................................

» understöd åt De blindas förening.................................

23,700:

1,000:

25,000:

Undervisningsanstalter för vanföra.

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra, äfvensom

för bekostande af dessa anstalters inspektion...... 30,000:

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för vanföre
anstalten

i Göteborg..................................................... 25,000:

Bidrag till kostnaderna för en nybyggnad för ortopedisk

poliklinik och sjukafdelning i Hälsingborg.................. 20,000:

Diverse anslag.

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar ...................................................... 25,000:

» aflöning åt pastor vid svenska Vietoriaförsamlingen i

Berlin ....... 6,000:

» anställande af en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen

Gellivare-Riksgränsen samt vid järnvägs
byggnaden

Gellivare-Porjus........................................ 3,500

» anställande af fyra kontraktsadjunkter inom Lappmarken

........................................................................ 8,000

» resekostuadsersättning åt fyra inom Lappmarken anställda

kontraktsadjunkter .......................................... 1,300

» anställande af två kontraktsadjunkter inom Norrbottens

norra kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando

församlingar af Lappmarkens tredje kontrakt............ 4,000:

» resekostnadsersättning åt två inom Norrbottens norra

kontrakt samt Jukkasjärvi och Karesuando församlingar

anställda kontraktsadjunkter............................. 500:

» två stipendier för utbildande vid universitetet af präster,

förtrogna med finska språket ..................................... 2,250:

» resestipendier åt prästmän ....................................... 8,000:

» bestridande af kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika

boställen, förslagsanslag ........ 10,000:

» uppförande i Paris af en svensk kyrka m. in............. 25,000:

» beredande af arfvodestillökning åt bibliotekarien vid

stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.................. 1,500:

Kronor

Transport 95,050: —

1,898,935

49,700

75,000

2,023,635 —

s. 161 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

161

Transport 95,050: —

Till upprätthållande under tiden den 1 september 1911—

den 1 september 1912 af svensk undervisning för svenska

barn i Berlin ....................................................••••• 1,600: —

s upprätthållande under tiden den 1 juli 1911—den 1 juli

1912 af svensk undervisning för svenska barn i London 2,000: —

» bestridande af utgifter för undersökningar rörande

hälsovårdsförhållandena vid folk- och småskolor i Sveriges

landsbygd ........................................................... 5,000: —

» nordiska museet ........................................................... 70,000: —

» kulturhistoriska museet i Lund .................................... 15,000: —

» befrämjande af föreningen Pietas'' verksamhet under

åren 1911 och 1912...................................................... 4,000: —

» ersättning åt föreståndaren för arkivdepån i Visby

Oskar Vilhelm Wennersten för hans arbete med Gott
lands

arkeologiska undersökning ................................. 800: —

» understöd åt musikhistoriska museet........................... 3,000: —

» svenska fornskriftsällskapet .................................... 2,000: —

» understöd åt samfundet för utgifvande af handskrifter

rörande|Skandinaviens historia .................................... 1,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Nordiskt

medicinskt arkiv.................................................. 5,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta

mathematica ................................................. 3,000: —

» understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften Sfinx 1,200: —

> understöd för anordnande af populärvetenskapliga före
läsningskurser

i folkbildningssyfte................................. 245,000: —

Bidrag till täckande af kostnaderna för de från universiteten

i Uppsala och Lund utom universitetsstäderna

under år 1912 eller senare anordnade föreläsningskurser 5,500: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro afsedda att under sommaren 1912 eller

senare vid universitetet i Uppsala anordnas för allmänheten.

.................................................................••••• 7,000

» bestridande af kostnader för anordnande af föreläsningskurser

vid Göteborgs högskola.............................. 2,500

» fasta årliga understöd åt inhemska skönlitterära författare

af utmärkt förtjänst.......................................10,000

> beredande för forskare från Sverige af tillfälle till

vetenskapligt arbete vid en eller flere utländska biologiska

stationer............................................................ 1,800:

Kronor

2,023,635

Bihang till Riktd. prol. 1911. 10 Sami.

Transport 480,450: — 2,023,635|-

1 Afd. 1 Band. 8 Häfl. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Riksdagens skrifvelse Nr S.

Transport 480,450:

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm .......................... 5,500:

» utgifvandet af en svensk bokkatalog för åren 1906—

1910 ............................................................................ 3,000:

» understödjande af Svenska skolmuseet ........................ 3,000:

» understöd för anordnande af undervisningskurser för

utbildande af lärarinnor i huslig ekonomi .................. 20,500:

» understöd för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag

till kännedomen om de svenska landsmålen och svenskt

folklif» ........................................................................... 5,000:

» arfvode åt ortnamnskommitténs sekreterare under de

tre sista kvartalen af år 1911 och under år 1912 ..... 7,000:

» utförande af undersökningar rörande ortnamn inom

Värmlands län............................................................... 5,000:

» höjande af musiklifvet i Sverige ................................. 28,000:

> bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten

af filosofie doktorn Sven Hedins resa i Centralasien

under åren 1906 — 1908....................................... 25,000:

» anordnande och bearbetande af vissa af friherre Erland

Nordenskiöld hopbragta etnografiska samlingar... 6,900:

» resestipendier för år 1912 åt journalister .................. 4,000:

» beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt eu del

tjänstemän och betjänte i ecklesiastikdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag

.......................................................................... 20,000:

» ersättande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ........................................................ 134,178:

Kronor

2,023,635

747,528

Summa] 2,771,163

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1911,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.