Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde Jiufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1911-05-30 · 151 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 151 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1911:9, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde Jiufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 30 maj 1911.

*

— — — — Andra kammaren den 30 maj 1911.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna

under riksstatens nionde Jiufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 och 121 samt memorial nr 107 och 112.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.

Maj:t under nionde hufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att

höja den i staten för jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd■ 1 Band. 9 Höft. (Nr 9-J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kansli upptagna anslagsposten för amanuenser, vikariatsersättning och

renskrifning m. m. från dess nuvarande belopp 18,000 kronor till 23,600

kronor eller med 5,600 kronor.

Ifrågavarande anslagspost utgick under tiden från det jordbruksdepartementet

inrättades till och med år 1908 med ett belopp af 12,000

kronor. Därefter har densamma utgått med 18,000 kronor. Under de

två hela år, 1909 och 1910, anslaget sålunda utgått med det högre

beloppet, har detsamma emellertid oaktadt höjningen visat sig otillräckligt,

särskilt på grund af ökade kostnader för amanuenser, hvadan

brist uppstått å anslaget. Den nu ifrågasatta anslagsökningen är afsedd,

dels för undvikande för framtiden af berörda brist, dels ock för att

bereda vissa af departementets amanuenser, hvilka nu samtliga — med

ett af särskilda förhållanden betingadt undantag — åtnjuta 1,500 kronor

i årligt arfvode, en till 1,800 å 2,000 kronor förhöjd aflöning, så att de

må komma i åtnjutande af samma löneförmåner, som i regel tillkomma

amanuenserna i andra jämförliga statsdepartement.

Riksdagen, som funnit den äskade anslagshöjningen af förhållandena

påkallad, har alltså höjt den i staten för jordbruksdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten för amanuenser,

vikariatsersättning och renskrifning m. m. från dess nuvarande belopp

18,000 kronor till 23,600 kronor eller med 5,600 kronor.

På grund häraf har anslaget till jordbruksdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli undergått motsvarande ökning eller från

53,700 kronor till 59,300 kronor.

Landtbruksstyrelsen.

2:o) Under punkten 2 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för den 13 januari 1911 intagna förslag

till stat för landtbruksstyrelsen att tillämpas från och med år 1912;

dels förklara,

att de villkor och bestämmelser, hvilka i nådiga kungörelsen den

2 oktober 1908 stadgats för åtnjutande af de uti nu gällande stat för

landtbruksstyrelsen upptagna aflöningsförmåner, skola tillämpas för åtnjutande

af aflöningsförmånerna enligt den nya staten,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 3

att enhvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

nyinrättad befattning i landtbmksstyrelsen, skall vara skyldig underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser, äfvensom

att nuvarande innehafvaren af den veterinära medicinalrådsbefattningen

i medicinalstyrelsen, därest han icke före viss af Kung!. Majtt

bestämd dag anmäler, att han vill underkasta sig öfverflyttning till

landtbmksstyrelsen, den nya aflöningsstaten därstädes samt nämnda

villkor och bestämmelser och lian icke lagligen kan därtill förbindas,

skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till

pension som dittills tillkommit honom;

dels medgifva, att, därest sistnämnda befattningshafvare öfvergår

å landtbruksstyrelsens stat, han må för åtnjutande af löneförhöjning

räkna sig tillgodo den tid, som dessförinnan förflutit, sedan han utnämndes

till medicinalråd;

dels och höja det i riksstaten uppförda anslaget till landtbruksstyrelsen

från 57,600 kronor med 19,400 kronor till 77,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen i anledning af Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning vidtagit den ändring i landtbruksstvrelsens

gällande stat, att vaktmästarens lön förklaras kunna höjas ej

blott efter 5 år med 100 kronor, utan jämväl efter 10 år med ytterligare

100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven aflöningsförhöjning

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade, men att förevarande fråga i öfrigt

på grund af Riksdagens kamrars därutinnan fattade stridiga beslut för

denna Riksdag förfallit.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

3:o) Under punkterna 3 och 4 af nionde hufvudtiteln har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna förslagen till nya

aflöningsstater för landtbruksinstitutet vid Ultima samt för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp att tillämpas från och med år 1912;

dels förklara, att de villkor och förbehåll, Indika i nådiga kungörelsen

den 16 juni 1905 äro stadgade för åtnjutande af de uti nu gäl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

lande stater för instituten upptagna aflöningsförmåner i den män de

fortfarande äga giltighet skola gälla för åtnjutande af aflöningsförmånerna

enligt de nya staterna, samt att enhvar, som med eller efter

ingången af år 1912 tillträder befattning å de nya lönestaterna, skall

vara skyldig underkasta sig förberörda villkor och förbehåll;

dels bestämma det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruksinstitutet

vid Ultima till 64,790 kronor;

dels ock bestämma det under samma anslagstitel uppförda anslag

till landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp till 83,650 kronor.

För närvarande gälla följande af 1905 års Riksdag godkända

aflöningsstater för landtbruksinstitutet vid Ultuna samt för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp med sedermera i desamma vidtagna

ändringar:

Stat för landtbruksinstitutet vid IJltuna.

Tjänst

Lön.

görings

-

Summa.

penningar.

Aflöning:

1 rektor, arfvode ........................

—

—

—

2,000

—

1 lektor ....................................

2,600

1,400

_

4,000

_ ■

5 lektorer....................................

13,000

—

7,000

—

20,000

—

1 adjunkt....................................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

''1 adjunkt....................................

2,000

—

1,000

—

3,000

—

Extra lärare, arfvoden..................

—

—

—

—

3,250

—

1 bibliotekarie ...........................

—

—

—

—

300

—

Aflöning summa kronor

—

—

—

—

35,550

—

Till institutets öfriga utgifter.........

24,450

—

Summa kronor

60,000

—

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 500

kr., efter 15 år med ytterligare

500 kr. och efter

20 år med ytterligare

500 kr.

Anmärkningar:

a) Så länge rektor och öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta fri bostad, afdragas å lönen

500 kronor årligen.

b) Af hvart och ett af lektorernas och adjunkternas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra

lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

5

Stat för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

Aflöning:

2,000

4.000

24,000

3.000

9,200

300

2,600

15,600

2,000

1.400

8.400

1,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 500

kr„ efter 15 år med ytter- ligare 500 kr. och efter

Extra lärare, arfvoden..................

20 år med ytterligare

500 kr.

1 bibliotekarie ...........................

—

_

—

—

—

Aflöning summa kronor j — |—

Till betäckande af möjligen uppkommande förl

rörelsen ...............................

ist å mejeri-

42,500

5,000

33,000

—

Till institutets öfriga utgifter..........................................

Summa kronor

80,500

_

Anmärkningar :

a) Så länge rektor, öfriga lektorer samt adjunkten åtnjuta fri bostad, afdragas å lönen

500 kronor årligen.

b) Af hvart och ett af lektorernas och adjunktens ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra

lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.

Ämnesfördelningen mellan de ordinarie lärarna vid instituten är

för närvarande fastställd på följande sätt:

Vid Ultima:

ett lektorat i jordbrukslära och landtbrukets ekonomi;

» » )) kemi och geologi;

» » )) botanik och zoologi;

''» » » mejerilära och bakteriologi samt kemi;

» » » redskapslära, praktisk matematik, mekanik, fysik och

meteorologi;

>> » » liusdjurslära;

eu adjunktur i byggnadslära, läran om jords torrläggning och bevattning

samt fältmätning och ritning;

s> i> » husdjurens anatomi, fysiologi samt hälso- och sjukvårdslära;

samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Vid Alnarp:

ett lektorat i kemi och geologi;

» » » husdjurslära;

» » D redskapslära, praktisk matematik, mekanik, fysik och

meteorologi;

» » » jordbrukslära;

» y> » botanik och zoologi;

» )) » hippologi och hofbeslagslära samt husdjurens anatomi,

fysiologi och sjukvård;

» » j> mejerilära och bakteriologi;

en adjunktur i d:o d:o.

Antalet extra lärare är vid Ultima fyra och vid Alnarp utom

föreståndaren för Alnarps landtegendom och föreståndaren för Alnarps

trädgårdsskola, hvilka meddela undervisning, den förre i en del af joidbruksläran

och den senare i trädgårdsskötsel — sju med undervisnmgsskyldighet

i nedannämnda ämnen och med följande arfvoden:

Vid Ultima:

en i bokföring .......................................................................................

» j> skogshushållning .......................................................................

» » nationalekonomi samt ekonomilagfarenhet och kommunalrätt

......................................................................................

» » trädgårdsskötsel .......................................................................

750: —

750: —

1,000: —

750: —

3,250: —

Vid Alnarp:

en i skogshushållning......................................................................... 1,000:

)) » byggnadslära och ritning .......................................................... 1,500:

» » kemi och fysik ......................................................................... 1,200:

» » husdi’urens anatomi, fysiologi och sjukvård samt hus
djurslära

................................................................................2,000:

» )> nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt 1,000:

» » läran om jords torrläggning och bevattning, fältmätning

och kartritning ........................................................................ 1,500:

» » landtbruks- och mejeribokhålleri ......................................... 1,000:

9,200: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

De nu ifrågasatta förändringarna i institutens stater äro betingade

dels i allmänhet af de med tiden ökade krafven på instituten i deras

nuvarande organisation med afseende å såväl elevantalet som undervisningens

beskaffenhet dels ock af inrättandet vid instituten af fortsättningskurser

för utbildandet af landtbrukslärare och konsulenter.

Tillfälle till att vinna dylik vidsträcktare utbildning finnes nämligen

för närvarande endast för dem, som önska utbilda sig till mejerikonsulenter,

i det att mejeriafdelningens högre kurs vid landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp utgör sådan för ändamålet lämplig fortsättningskurs.

Dessutom äro vid landtbruksinstitutet vid Ultuna två stipendiatplatser

upprättade för personer, som från något af rikets landtbruksinstitut

utexaminerats med vitsord om framstående flit och skicklighet

och som önska ytterligare utbilda sig i något eller några af institutets

läroämnen, hvarjämte styrelserna vid båda instituten, i den mån utrymme

vid institutet det medgifver och sådant kan ske utan intrång i den allmänna

undervisningen därstädes, äga meddela högst två personer med

ofvannämnda kvalifikationer rättighet att under högst två år åtnjuta

undervisning i ett eller annat läroämne.

Berörda ändringar i institutens stater innebära i afseende å institutens

lärarpersonal följande förändringar, nämligen

vid JJltuna: dels förändring af båda adjunkturerna till lektorat, dels

ock anställande utöfver nu befintliga extra lärare af sådana lärare i nedan
-

nämnda ämnen och med följande arfvoden:

en i matematik, fältmätning in. m................................... kronor 1,200: —

» » botanik ........................................ » 1,200: —

» )) kemi................................................................................. » 500: —

» ■» jordbrukslära.................................................................... » 2,500: —

» » pedagogik...................................................... »_250: —

tillhopa kronor 5,650:—,

hvilken summa afrundats till 6,000 kronor, samt

vid Alnarp: dels inrättandet af ett nytt lektorat nämligen i vattenaflednings-

och byggnadslära, hvarvid de nuvarande extra lärarna i läran

om jords torrläggning och bevattning, fältmätning och kartritning samt

i byggnadslära och ritning blefve obehöfliga, dels inrättandet af en adjunktur

i anatomi och fysiologi, hvarigenom extra läraren i dessa ämnen

kunde undvaras, dels höjande af nu utgående arfvode till en extra lärare

i kemi och fysik med 1,100 kronor till ........................... kronor 2,300: —

Transport kronor 2,300: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Transport kronor 2,300: —

dels ock anställandet, utöfver nuvarande extra lärare

med undantag- af de ofvannämnda tre, som genom inrättandet

af ordinarie lärarbefattningar blefve obehöfliga,

af följande extralärare med nedannämnda arfvoden:

en i botanik och zoologi........................................................ » 1,000: —

» » jordbrukslära och fältbyggnad................................... » 1,200: —

» » pedagogik ...................................................... » 250: —

tillhopa kronor 4,750

eller i rundt tal 5,000 kronor.

Vidare afse de föreslagna ändringarna i landtbruksinstitutens stater

att möta ökade kostnader för förbrukningsmateriel vid laborationer,

underhåll af inventarier, städning och uppvärmning m. m. äfvensom

vissa kostnader för eventuella frielever.

Enahanda orsaker, som betinga förenämnda ändringar i institutens

stater, hafva också medfört behof af åtskilliga ny- och ombyggnadsarbeten

vid instituten, hvarom Eders Kungl. Maj:t under punkt 19 af

förevarande hufvudtitel gjort framställning. I sådant afseende skulle

sålunda behöfvas

vid Ultima: dels en ny institutionsbyggnad för agronomi m. in. dels

ock två nya lärarbostäder i stället för de två för närvarande till tjänstebostäder

åt adjunkterna upplåtna flygelbyggnaderna vid hufvudbyggnaden,

hvilka skulle befinna sig i så bristfälligt skick, att de ej vidare kunde

anses lämpliga som familjebostäder, hvaremot i dem dock skulle kunna

för en tid framåt anordnas rum för fortsättningskursens elever, hvilkas

bostadsbehof i annat fall måste tillgodoses genom nybyggnad eller på

annat sätt, samt

vid Älnarp: dels två nya lärarbostäder, den ena för institutets rektor

och den andra för den nya lektorn, dels ock vissa ändringsarbeten i

hufvudbyggnaden för omändring af rektorns nuvarande bostad därstädes

till bostad åt den nye adjunkten äfvensom, jämte vissa andra lokaler i

byggnaden, till elevrum.

De af Eders Kungl. Maj:t i nu ifrågavarande sammanhang framställda

förslag i afseende såväl å landtbruksinstitutens stater som å byggnadsarbetena

kunna åskådliggöras genom följande tablå, därvid de kostnader,

som ansetts vara oberoende af fortsättningskurserna, angifvas med kursiverad

stil.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

9

Ändringar

i aflöningssta

terna

Byggnader

Ökning

Kronor

Minskning

Kronor

Skillnad

Kronor

Ultima

1 lektor i bygg-

1 adjunkt i bygg-

institutionsbygg-

nadslära m.m. 4,000: —

nadslära m.m. 3,000: —

1,000: —

nåd............... 60,000: —

1 lektor i hälso-

1 adjunkt i hälso-

2 lärarbostäder 40,000: —

och sjukvårds-

och sjukvårds-

lära m. m....... 4,000: —

lära m. m....... 3,000: —

1,000: —

»extra lärare, arf-

6,000: —

»öfriga utgifter» 2,350: —

2 stipendier ...... 1,560: —

790: —

16,350: —

7,560: —

8,790: —

Alnarp

1 lektor i vatten-

* extra lärare, arf-

1 lärarbostad ■. ■ 20,000: —

afledning

voden*, 2 extra

ändringar i hufvud-

m. m............. 4,000: —

lärare............ 3,000: —

1,000: —

byggnaden...... 4,000: —

»extra lärare, arf-

l lärarbostad...... 20,000: —

1 adjunkt i ana-

voden», 1 extra-

tomi m. m....... 3,000: —

lärare ........... 2,000: —

1,000: —

»extra lärare, arf-

»extra lärare, arf-

voden», 1 extra-

3,800:—

»öfriga utgifter» 2,350:—

2,350: —

14,350: —

6,200: —

8,150: —

Summa ökning 16,940: —

144,000: —

Såsom häraf framgår skulle institutens stater komma att ökas,

Ultunas med 8,790 kronor och Alnarps med 8,150 kronor eller sålunda

till, den förra 68,790 kronor och den senare 88,650 kronor.

Med sistnämnda belopp i deras helhet behöfver emellertid icke

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»,

hvarifrån utgifterna till instituten bestridas, belastas, enär samtliga

ordinarie lärare såsom åtnjutande fri bostad skulle få vidkännas

afdrag å lönen med 500 kronor. Med afseende härå kunna de under

nämnda anslagstitel uppförda anslagen till landtbruksinstituten bestämmas

för Ultima till 4,000 och för Alnarp till 5,000 kronor lägre än

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

staternas slutsumma eller således till, för Ultuna 64,790 kronor och för

Alnarp 83,650 kronor. Dessa belopp angifva dock icke statens verkliga

löpande kostnader för instituten, enär vid beloppens bestämmande

hänsyn icke tagits till elevafgifterna, 175 kronor för betalande elev och

år, hvilka redovisas till statsverket utom staten.

Det af Eders Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget om inrättande

af särskilda kurser för utbildande af landtbrukslärare och konsulenter diett

första mera betydande steg mot anordnandet i vårt land af en högre

undervisning på landtbrukets område. I betraktande häraf torde förslaget

icke kunna annat än hälsas med tillfredsställelse. Såsom ett steg mot målet

kan detsamma emellertid, såsom Riksdagen i sin skrifvelse den 21 april

1909 i fråga om anordnande af landtbrukshögskoleundervisning yttrade

beträffande kurser af nu ifrågavarande slag, icke uppfylla alla önskningar

angående en högre undervisning på ifrågavarande område, som

med fog kunna framställas. Emellertid håller Riksdagan, i anslutning

till sitt i berörda skrifvelse därutinnan gjorda uttalande, före, att

frågan om en högre landtbruksundervisning icke behöfver lösas i hela

sin omfattning på en gång. Och då af sådan undervisning den art

som nu är ifråga obestridligen är af behofvet i högsta grad påkallad

och gifvetvis är af den mest omedelbara betydelse för jordbrukets utveckling,

finner Riksdagen sig obetingadt böra bevilja medel för anordnandet

af kurserna i fråga. Därmed har Riksdagen emellertid icke

velat uttala sig för ett undanskjutande af frågan om högre landtbruksundervisning

i öfrigt, utan torde den af Riksdagen i dess förberörda

skrifvelse begärda fullständiga utredning- och förslag i frågan alltjämt

vara att i sinom tid förvänta.

Såsom af utredningen i ärendet framgår har vid ärendets förberedande

behandling fråga uppstått om anordnande af landtbrukslärareoch

konsulentutbildningen antingen såsom en själfständig till Stockholm

förlagd högre undervisning eller ock såsom fortsättningskurser vid båda

eller det ena af landtbruksinstituten. Det förstnämnda alternativet må väl

såsom en första början till en själfständig landtbrnkshögskola vara i viss

mån tilltalande, men de sakliga skälen torde under förhandenvarande omständigheter

vara för den af samtliga i ärendet hörda myndigheterna delade

meningen om undervisningens förläggande till landtbruksinstituten, därvid

— för bibehållandet af institutens inbördes jämnställighet och förekommande

af den ojämnhet i undervisningen och andra olägenheter, som, i fall

fortsättningskurser anordnades endast vid det ena institutet, genom däraf

nödsakad öfverflyttning till detta institut skulle uppstå för elever vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

det andra institutet, iivilka önskade genomgå sådan kurs — båda instituten

böra i lika mått komma i åtanke. Utsikterna att erhålla för

ändamålet fullt lämpliga lärarekrafter torde nämligen vara ojämförligt

mycket större vid undervisningens förläggande till instituten, hvarjämte

de blifvande landtbrukslärarna och konsulenterna därstädes skulle erhålla

bästa möjliga tillfälle att vid de till instituten förlagda landtbruksskolorna

praktiskt förvärfva den för deras framtida verksamhet så

ytterst betydelsefulla pedagogiska utbildningen. Och härtill kommer

dessutom att, såvidt Riksdagen kunnat finna, kostnaderna för undervisningens

anordnande fristående otvifvelaktigt skulle ställa sig afsevärdt

högre än för dess anordnande på af Eders Kungl. Maj:t föreslaget sätt.

Riksdagen har således icke något i hufvudsak att erinra emot

förevarande förslag till utvidgning af den vid landtbruksinstituten meddelade

undervisningen. Ej heller har Riksdagen funnit anledning till

uttalande i afseende å förslagets detaljer vare sig beträffande fortsättningskursernas

organisation eller do för desammas inrättande föreslagna

ändringarna i institutens stater. Likaledes har Riksdagen funnit

de ändringar i samma stater, som enligt hvad ofvan sagts skulle vara

erforderliga oberoende af fortsättningskurserna, af behofvet påkallade

och detta gifvetvis i all synnerhet vid fortsättningskursernas inrättande.

Vidkommande de i detta sammanhang ifrågasatta byggnadsarbetena

vill Riksdagen till en början meddela, att Riksdagens vederbörande

utskott vid besök å platsen tagit närmare kännedom om beskaffenheten

af de till landtbruksinstitutet vid Ultuna hörande byggnader; och

har utskottet därvid blifvit öfvertygadt såväl om de nuvarande såsom

bostäder åt adjunkterna vid institutet upplåtna flygelbyggnadernas

olämplighet för sin nuvarande användning som om behofvet, äfven

under nuvarande förhållanden, af ökadt utrymme för undervisningslokalerna.

I sistnämnda afseende har såsom af statsrådsprotokollet inhämtas

institutsstyrelsen på sin tid framlagt en plan att sammanföra med hvarandra

likartade institutioner i tre byggnader, den ena afsedd för undervisning

i kemi, fysik och därmed sammanhörande ämnen, den andra för

undervisning i husdjurslära och veterinära ämnen, samt den tredje

för undervisning i agronomi, botanik, bvggnadslära in. m., hvarvid inom

hvarje byggnad skulle finnas eu föreläsningssal, rum för samlingar och

arbetsrum för lärare och elever. Denna plan har redan delvis genomförts,

i det att 1908 års Riksdag beviljat medel till en numera verkställd

utvidgning af laboratoriebyggnaden, hvarigenom den förstnämnda gruppens

behof af utrymme blifvit väl tillgodosedt; och då de nuvarande under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

visningslokalerna i elevbyggnaden för obetydlig kostnad torde kunna

göras fullt användbara för undervisningen i husdjurslära och veterinära

ämnen, återstår endast den tredje byggnaden för att systemet skall

blifva fullt genomfördt och institutet tillfredsställande utrustadt i fråga

om undervisningslokaler.

I betraktande häraf finner Riksdagen sig böra bifalla förslaget om

uppförande af ny institutionsbyggnad. I afseende å de för byggnaden

uppgjorda, handlingarna i ärendet bifogade ritningarna samt de därför

beräknade kostnaderna, 60,000 kronor, har Riksdagen icke funnit anledning

till annat uttalande än att då, såvidt Riksdagen kunnat finna, öfverintendentsämbetet

ej haft tillfälle att bedöma förslaget efter nu rådande

byggnadsförhållanden, Riksdagen trott sig böra uttala sin förväntan, att

Eders Kungl. Maj:t föranstaltar om en förnyad granskning och, där så

tarfvas, omarbetning af förslaget i syfte att den beräknade kostnadssumman,

60,000 kronor, hvilken synes Riksdagen tillräcklig för den

ifrågasatta nya institutionsbyggnaden, äfven må förslå för byggnadens

utförande.

Då såsom ofvan sagts de två till adjunkterna vid Ultuna upplåtna

lärarbostäderna behöfva ersättas med nya sådana samt de två nya ordinarie

lärarna vid Alnarp gifvetvis måste tillhandahållas bostäder, torde

det vara för Riksdagen oundvikligt att anslå medel för nämnda ändamål.

Och har Riksdagen, ehuru de för de föreslagna nya lärarbostäderna

beräknade kostnaderna, 20,000 kronor för hvar, förefallit Riksdagen

väl höga i förhållande till bostadshafvarnas lönevillkor i öfrigt, icke

tilltrott sig att föreslå någon afvikelse från hvad Eders Kungl. Maj:t

därutinnan äskat.

På grund af hvad sålunda anförts och då Riksdagen icke har

något att erinra mot förevarande framställning i hvad den ofvan icke

berörts, har Riksdagen, som i fråga om byggnadsarbetena anmäler sitt

beslut under punkt 18 här nedan,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels godkänt följande stat för landtbruksinstitutet vid Ultima att

tillämpas från och med år 1912:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

Aflöning:

|

1 rektor, arfvode ........................

—

—

2,000

1 lektor ....................................

2,600

_

1,400

—

4,000

—

7 lektorer .................................

18,200

—

9,800

—

28,000

—

Extra lärare, arfvoden..................

_

_

_

—

9,250

r

1 bibliotekarie ...........................

—

-

—

300

—

Aflöning summa kronor

-

-

43,550

-

Till institutets öfriga utgifter ......

25,240

-|

Summa kronor 68,790 —

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 500

kr., efter 15 år med ytterligare

500 kr. och efter

20 år med ytterligare

500 kr.

Anmärkningar:

a) Så länge rektor och öfriga lektorer åtnjuta fri bostad, afdragas å lönen 500 kronor årligen,

b) Af hvart och ett af lektorernas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra lönen och 150

kronor tjänstgöringspenningama.

dels godkänt följande stat för landtbmks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp att tillämpas från år 1912:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Tjänst-

Lön.

görings

-

Summa.

penningar.

Aflöning:

1 rektor, arfvode ........................

-

-

-

-

2,000

-

1 lektor ....................................

2,600

—

1,400

—

4,000

—

7 lektorer .................................

18,200

-

9,800

—

28,000

—

1 adjunkt .................................

2,000

-

1,000

—

3,000

—

1 dito .......................................

2,000

-

1,000

-

3,000

-

Extra lärare, arfvoden..................

—

—

—

—

8,000

_

1 bibliotekarie ...........................

—

—

-

—

300

—

Aflöning summa kronor

—

—

—

—

48,300

—

Till betäckande af möjligen uppkommande förlust å mejeri-

rörelsen .................................

5,000

Till institutets öfriga utgifter ......

35,350

—

Summa kronor

88,650

—

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

10 år med ytterligare 500

kr., efter 15 år med ytterligare

500 kr. och efter

20 år med ytterligare

500 kr.

Anmärkningar :

a) Så länge rektor, öfriga lektorer samt adjunkterna åtnjuta fri hostad, afdragas å lönen

500 kronor årligen.

b) Af hvart och ett af lektorernas och adjunkternas ålderstillägg räknas 350 kronor tillhöra

lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.

dels förklarat,

att de villkor och förbehåll, Indika i nådiga kungörelsen den

16 juni 1905 äro stadgade för åtnjutande af de uti nu gällande stater

för instituten upptagna aflöningsförmåner, i den män de fortfarande äga

giltighet, skola gälla för åtnjutande af aflöningsförmånerna enligt do

nya staterna, samt

att enhvar,, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder

befattning å de nya lönestaterna, skall vara skyldig underkasta sig

förberörda villkor och förbehåll;

dels bestämt det under anslags titeln » undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till landtbruksinstitutet

vid Ultuna till 64,790 kronor;

dels ock bestämt det under samma anslagstitel uppförda anslag till

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp till 83,650 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Härigenom kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda anslag att undergå

höjning med 15,940 kronor eller från 306,900 kronor till 322,840 kronor.

4:o) Under punkt 5 af nionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition

har Eders Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del

godkänna vissa i statsrådsprotokollet sammanfattade grunder för med

statsmedel understödda landtbruks- och landtmannaskolor att tillämpas

å sådana skolor från och med ingången af läsåret 1912—1913.

För den lägre landtbruksundervisningen finnas för närvarande i

vårt land upprättade två olika slag af fasta, med statsmedel understödda

undervisningsanstalter, nämligen lantbruksskolor och landtmannaskolor.

Vid de förra meddelas praktisk-teoretisk undervisning särskild! lämpad

för utbildande af arbetsförmän för det större jordbruket, vid de senare

uteslutande teoretisk undervisning efter en plan, som förutsätter vissa

förkunskaper utöfver den vanliga folkskolebildningen.

Af dessa skolor hafva landtbruksskolorna sedan lång tid tillbaka

varit i verksamhet, i det den första upprättades redan år 1840 i Malmöhus

län. Vid 1840—1841 årens riksdag beviljades för första gången

statsbidrag till dem att med 1,500 kronor om året utgå till hvar och

en af fem dylika skolor. Detta statsbidrag har sedermera blifvit höjdt,

först vid 1850—1851 årens riksdag till 3,000 kronor och därefter vid

1856—1858 årens riksdag till 4,000 kronor för hvarje skola, med hvilket

belopp statsbidraget fortfarande utgår, dock att iandtbruksskola, som

upprättats i län, där sådan skola redan förut var i verksamhet, erhöll

statsbidrag endast med 2,000 kronor, hvilket sistnämnda anslag utgick

och fortfarande utgår endast under villkor, att hushållningssällskap eller

landsting inom den ort, där skolan blifvit upprättad, förbundit sig att

till skolans underhåll tillskjuta lika stort belopp som statsbidraget.

Landtbruksskolornas antal, som under de senaste årtiondena sjunkit

betydligt, nedgick år 1910 till 17, däraf en i hvardera af Stockholms,

Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Malmöhus,

Hallands, Ålfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Medelantalet

lärjungar vid hvarje skola, hvilket likaledes sjunkit, uppgick

nyssnämnda år till 13, däraf högst 24 vid två skolor och lägst 8 vid eu.

Statsbidragen till landtbruksskolor utgå från det i riksstaten under

nionde hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Enligt det för landtbruksskolorna den 13 april 1877 utfärdade reglementet

hade de till uppgift att åt unga män, som ville ägna sig åt

landtbruket, meddela insikt, praktisk öfning och skicklighet uti detsamma

samt att i sådant afseende äfven bibringa dem de förberedande kunskaper,

som för landtmannayrkets utöfning vore nödiga; och borde därför

jordbruket och boskapsskötseln vid den egendom, där landtbruksskola

var förlagd, så bedrifvas, att skolan i praktiskt hänseende kunde

tjäna såsom föresyn för ett efter ortens förhållanden med god beräkning

ordnadt och omsorgsfullt skött landtbruk. Landtbruksskolans kurs

var tvåårig med öfvervägande praktisk undervisning samt lektioner i

teoretiska ämnen i regel förlagda till morgnar och aftnar.

Nu gällande förnyade nådiga reglemente för de med statsmedel

understödda lantbruksskolor är utfärdadt den 9 juni 1893.

I detta reglemente har bibehållits såväl bestämmelsen om, att

skolans kurs skall vara tvåårig som ock föreskrifter, att vid hvarje

skola bör finnas plats för 12 frilärlingar, dock att, om det bestämda

antalet frilärlingsplatser är fylldt, därutöfver må, efter landtbruksstyrelsens

medgifvande, antagas frilärlingar eller betalande lärlingar till ett antal

af tillhopa högst 12. Inträdesfordringarna inskränka sig till, att sökanden

skall kunna läsa väl innantill, skrifva redig handstil samt äga god öfning

i de fyra räknesätten med hela tal. Inträdessökande, som äger insikt

och vana i landtmannaarbeten och kunskaper motsvarande dem, som

meddelas första årets kurs, kan omedelbart vinna inträde i andra årskursen

för att genomgå skolan på ett ar. Vidare är det föreskrifvet,

att lärlingarna skola deltaga i alla vid den egendom, dit skolan är förlagd,

förekommande jordbruksarbeten, turvis tjänstgöra i stall och ladugård

in. m. samt såsom uppsyningsman eller rättare utställa och fördela

arbetarna, hafva tillsyn öfver dem och föra anteckningar öfver arbetena.

Landtbruksskolas styrelse utgöres af hushållningssällskapets förvaltningsutskott

inom den ort, där skolan är belägen, eller de män, åt hvilka

förvaltningsutskottet för en tid al tre år i sänder lämnat detta uppdrag.

Beträffande de inom Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län belägna landtbruksskolorna, blef år 1901 den förändringen vidtagen

i dessa tre skolors organisation, att kursen inskränktes till endast ett

år, detta i viss mån på-bekostnad af lärjungarnas praktiska utbildning,

som hufvudsakligen skulle försiggå under sommaren. I anledning häraf

begärde Kungl. Maj:t hos 1901 års riksdag ett anslag å extra stat af

6,000 kronor för höjning från 4,000 kronor till 6,000 kronor af det

årliga statsbidraget till hvar och en af dessa tre landtbruksskolor. Denna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 17

framställning blef af Riksdagen bifallen; och samma anslag bär sedermera

årligen beviljats.

Landtmannaskolorna äro särskildt afpassade för sådana blifvande

ägare eller brukare af mindre landtegendomar, som utan hjälp af något

under dem stående biträde själfva komma att hafva närmaste ledningen

af och tillsynen öfver sina jordbruk.

Vid dessa undervisningsanstalter beredes sålunda den i jordbruksarbete

mera försigkomne tillfälle att vid en koncentrerad kurs och inom

begränsad tid förvärfva insikter i landtbrukets teori.

Till understöd åt landtmannaskolor, för Indika stadgar blifvit af

Kungl. Maj:t godkända, beviljade Riksdagen på ordinarie stat från och

med år 1888 ett förslagsanslag å 15,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

bepröfvande med högst 3,000 kronor årligen tilldelas sådan landtmannaskola

under villkor: att vederbörande hushållningssällskap vitsordade

behofvet inom orten af dylik skola samt antingen afgåfve förslag till

såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig att den anordnades fristående

eller förenad med annan lämplig undervisningsanstalt, som särskildt

inträdesfordringar, undervisningsämnen och undervisningsplan,

eller ock, där skolan af enskilda personer grundades, förordade det af

dessa i berörda hänseende uppgjorda förslag; att inom orten tillskötes

lika belopp, elevafgifter inberäknade; att en frielev för hvarje 1,000

kronor af statsbidraget ägde att vid skolan åtnjuta undervisning; att skolan

underkastade sig den kontroll Kungl. Maj:t i hvarje särskildt fall funne skäl

föreskrifva; och att skolan årligen afgåfve berättelse om sin verksamhet.

Samtidigt medgaf Riksdagen, att besparingar å anslagen till lägre

landtbruksskolor finge användas till understöd åt ofvannämnda landtmannaskolor

med belopp af högst 4,000 kronor åt landtmannaskola,

som vore belägen i län, där med statsmedel till samma belopp understödd

lägre landtbruksskola ej funnes, och med högst 3,000 kronor åt

öfriga landtmannaskolor, allt på enahanda villkor som förut nämnts,

dock att i län, där med statsmedel understödd lägre landtbruksskola ej

funnes, statsanslag till en landtmannaskola finge utgå, ehvad bidrag

inom orten tillskötes eller icke.

1900 års Riksdag höjde förslagsanslaget till understöd åt landtmannaskolor

till 50,000 kronor samt medgaf utöfver dittillsvarande bestämmelser

att statsanslaget åt sådan landtmannaskola, hvars elevantal

öfverstege 20, finge utgå med högst 4,000 kronor årligen under samma

villkor som de af 1887 års Riksdag föreskrifna.

T anslutning till detta Riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t

Bihang till Rikscl. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

den 22 juli 1906 nu gällande nådiga kungörelse angående anslag till

landtmannaskolor.

Under år 1909 var antalet landtmannaskolor 30 och till dem anvisades

genom nådigt bref den 8 april 1910 67,050 kronor från förslagsanslaget

till understöd åt landtmannaskolor och 24,000 kronor från

besparingar å anslagen till lägre landtbruksskolor.

Då landtmannaskola första gången af Kungl. Magt tillerkänts understöd,

har Kungl. Maj:t samtidigt fastställt stadgar för skolan. Uti enhvar

af de sålunda utfärdade stadgarna, hvilka, med obetydliga afvikelse!''

för de särskilda skolorna, äro väsentligen öfverensstämmande med ett af

landtbruksstyrelsen upprättadt normalförslag, har för undervisningens

förläggning bestämts den årstid, som med hänsyn till lokala förhållanden

funnits lämplig och som med ett undantag visat sig vara vinterhalfåret;

och skall enligt dessa stadgar undervisningen pågå minst 20

veckor, ferier oberäknade, samt, med undantag för frielever, lärjunge

för undervisningen betala den afgift, som af skolstyrelsen bestämmes.

Vid ett flertal af skolorna erhålla lärjungarna kost och logi vid skolan

mot särskild afgift.

För att vinna inträde vid dylik skola fordras, att sökanden vid

anställd pröfning visar sig äga visst, i stadgarne närmare angifvet

kunskapsmått, öfverstigande det som vid folkskolan inhämtas. Inträde

utan föregående pröfning medgifves dock yngling, som företer intyg

från föreståndare vid en af staten understödd folkhögskola, att han äger

stadgade kunskaper, eller som genomgått femte klassen i allmänt eller

motsvarande afdelning i tekniskt eller dimissionsberättigadt enskildt

läroverk med goda insikter i vissa ämnen.

Vid flera af de större landtmannaskolorna hafva genom föreståndarnas

försorg vidtagits anordningar, hvarigenom åt dem af eleverna, som

sådant önska, för inhämtande af jordbrukspraktik beredas anställningar

såsom landtbrukselever vid välskötta jordbruk under något år före eller

efter kursen vid skolan.

För att den kunskap, som i landtmannaskolorna meddelas, måtte

blifva spridd i så vida kretsar som möjligt, har Riksdagen på extra stat

för hvartdera af åren 1906—1911 till understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

beviljat ett anslag, som under senaste åren utgått med 10,000 kronor.

Understöden hafva i allmänhet kommit eleverna till godo såsom stipendier

å mindre belopp, 25—50, högst 75 kronor, som utbetalts efter

skolkursens genomgående.

Kungörelse angående omförmälda anslag har af Kungl. Magt ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr y. 19

färdats den 5 juli 1907 att gälla tillsvidare, så länge statsmedel för

ändamålet anvisas.

Inspektionen af de olika undervisningsanstalterna för jordbruket

tillkommer, enligt den för landtbruksstyrelsen utfärdade instruktion,

chefen för samma styrelse, hvilken dock, när omständigheterna däiflill

föranleda, äger såväl uppdraga åt ledamot i styrelsen att i hans ställe

företaga resa i inspektionsändamål som ock att efter bemyndigande af

chefen för jordbruksdepartementet anmoda annan sakkunnig man att

verkställa dylik inspektion.

Eders Ivungl. Majrts nu förevarande förslag beträffande landtbruksoch

landtmannaskolorna, hvilket i det hela ansluter sig till det af den med

anledning af Riksdagens i skrifvelse den 22 maj 1907 hos Kung!. Maj:t

gjorda framställning i syfte att åstadkomma en förbättrad undervisning

i landthushållning, särskildt för mindre jordbrukare, tillsatta kommitté,

den s. k. landtbruksundervisningskommittén, den 12 december 1908 afgifna

betänkande i ämnet, och hvilket förslag således åsyftar såväl att

så litet som möjligt rubba den grund, hvarpå nämnda undervisningsanstalter

äro byggda, som ock att i största möjliga utsträckning utnyttja

de utvecklingsmöjligheter, hvilka redan befintliga undervisningsformer

vid dem kunna besitta, är af hufvudsakligen följande innehåll.

De båda typer af landtbrukssJcolor vi för närvarande äga, den tvååriga

i mellersta och södra Sverige, med hufvuduppgift att utbilda arbetsledare,

och den ett-åriga i norra Sverige, hufvudsakligen inriktad på

att meddela utbildning i landthushållning åt blifvande hemmansägare

eller hemmansbrukare, skulle sålunda bibehållas, och skulle därvid Kopparbergs

läns landtbruksskola omorganiseras till ett-årig i öfverensstämmelse

med landtbruksskolorna i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Då emellertid landtbruksskolorna under senare tid ej omfattats med

samma intresse som förut, hvilket hade till orsak, bland annat, dels att

skolorna blifvit för många och därigenom på flere håll ej kommit att

arbeta med fullgodt material och dels att brister i fråga om landtbrukslärarnas

utbildning stundom gjort sig gällande, vore en förändrad organisation

af dem i vissa afseenden af behofvet påkallad.

Sålunda skulle utan att minskning skedde uti totalantalet af de

förmän, som för närvarande årligen utbildas vid våra landtbruksskolor,

förmansutbildningen förläggas till ett färre antal väl utrustade skolor,

på hvilka krafvel! i allo kunde ställas högt. Härigenom skulle vinnas

äfven ökad möjlighet till en fullt effektiv kontroll. Med stöd af gjorda

beräkningar och under förutsättning, att landtbruksskolan i Kopparbergs

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

län öfverginge till en ett-årig skola af samma typ som de norrländska

landtbruksskolorna, skulle, förutom de vid Ultima och Alnarp förlagda

landtbruksskolorna, ett antal af minst nio två-åriga lantbruksskolor

vara behöfligt för utbildningen af arbetsförmän i tillräckligt antal för

det större jordbruket inom mellersta och södra Sverige. Vid hvar och en

af dessa skolor skulle finnas plats för 28 elever, däraf 20 i två-årskursen.

Eleverna skulle i regel icke erlägga afgift för undervisningen.

Beträffande den teoretiska undervisningen vid landtbruksskolorna

skulle en omläggning af densamma på grund af jordbrukets utveckling

och dess allt intimare baserande på vetenskapliga rön vara nödvändig.

Denna omläggning syntes hufvudsakligen böra gå ut på att bereda i

främsta rummet eleverna i andra årskursen ökad tid till själfstudier och

att beträffande dessa så vidt möjligt undvika ett samtidigt bedrifvande

af intensivt kroppsarbete och läsning.

I fråga om elevernas praktiska undervisning skulle densamma såsom

hittills innefatta ett allvarligt deltagande i alla vid ett jordbruk

förekommande arbeten. Dessutom borde ökad vikt läggas vid direkt instruktionsund

ervisning i alla arbeten, som sådant kräfva, därvid hvarje

elev skulle göras fullt förtrogen med skötseln af vanligen förekommande,

moderna åkerbruksredskap och -maskiner äfvensom med en välordnad

kreatursskötsels alla detaljer.

Vid sidan af den två-åriga förmansutbildningen skulle vidare landtbruksskolorna

i ökad utsträckning öppnas för en ett-årig kurs, tillgänglig

för unga män, som på förhand förskaffat sig god färdighet i landtbruksarbeten

och tillräckliga kunskaper för att kunna följa den andra

årskursens undervisning. Härigenom skulle bättre utnyttjas de resurser,

en välordnad landtbruksskola har att erbjuda, samt fyllas ett tydligt

framträdande behof. Eu dylik ett-årig kurs syntes böra kunna blifva

till gagn ej minst för dem, som önska erhålla grundläggande praktiskt

teoretiska kunskaper för fortsatta studier vid landtbruksinstituten.

Uppfyllandet af de fordringar, som genom omorganisationen af

landtbruksskolan skulle ställas å densamma, skulle i flere afseenden

medföra ökning af skolans utgifter. Sålunda skulle /omorganisationen

förutsätta en ökning af lärarkrafterna och skärpta fordringar på lärarnas

kompetens, särskilt i fråga om deras praktiska utbildning. Detta nödvändiggjorde,

att lärarlönema sattes så höga, att för kallet verkligt

dugliga personer ville ägna sig däråt och att man kunde undvika det

nu till stor skada för skolorna rådande missförhållandet, att lärarplatserna

stundom besättas med för unga och för befattningarna ofta alltför

oerfarna personer, Indika till följd af de låga löner, som vid skolorna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 21

kunna erhållas, i regel fortast möjligt söka sig bort från landtbrukslärarbanan.

Vidare måste skolan vara försedd med fullgod undervisningsmateriell

såväl för lärorummet som för den praktiska utbildningen, i hvilket

sistnämnda afseende särskild vikt borde läggas vid en välordnad försöksverksamhet.

Till följd af de ökade kostnaderna för omorganisationen af landtbruksskolorna

skulle för hvardera af de nio i södra och mellersta

Sverige erfordras ett årligt anslag af 7,500 kronor, att såsom hittills utgå

enbart af statsmedel.

Därest nämnda skolor minskades till antalet i enlighet med förslaget,

komme förläggningen af desamma att upphöra att såsom hittills

vara en respektive hushållningssällskap i orterna tillkommande angelägenhet.

Då således hvarje hushållningssällskap icke hädanefter på

samma sätt som hittills skulle blifva direkt intresseradt i någon viss

landtbruksskola, skulle det uppdragas åt landtbruksstyrelsen att, sedan

Kungl. Maj:t fattat beslut om landtbruksskolas förläggning, med innehafvaren

af den utsedda skolegendomen upprätta kontrakt beträffande

denna förläggning. I konsekvens härmed har det synts lämpligt, att i

landtbruksskolas styrelse, hvars tillsättande af praktiska skäl skulle till

väsentlig del uppdragas åt förvaltningsutskottet hos det hushållningssällskap,

inom hvars område sådan skola blifvit förlagd, ordförande

utses af landtbruksstyrelsen. Och skulle vidare den person, som närmast

hade ansvaret för och ledningen af skolan, nämligen skolans föreståndare,

komma att intaga en själfskrifven plats i skolans styrelse.

Den sålunda ifrågasatta omorganisationen af landtbruksskolorna i

södra och mellersta Sverige skulle söka genomföras samtidigt beträffande

samtliga de föreslagna skolorna.

Beträffande landtbruksskolorna i Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län, med hvilka skolan i Kopparbergs län skulle blifva likställd,

har icke föreslagits andra förändringar än att det för ett bättre

tillvaratagande af deras utvecklingsmöjligheter måtte vid dem inrättas

vid sidan af den ett-åriga kursen en teoretisk vinterkurs med för såväl

denna som den ordinarie ett-åriga kursen gemensam undervisning.

Enligt det sålunda framlagda förslaget skulle eleverna vid denna teoretiska

vinterkurs genom särskilda för denna kurs anordnade turer i ladugård

och slöjdstuga bibringas praktisk öfning i ladugårdsskötsel och

slöjd, hvarjämte de skulle beredas öfning uti eu del af de viktigaste,

vid ortens jordbruk förekommande vinterarbeten, hvilket syntes kunna

möjliggöras genom att från studierna undantaga en dag i hvarje vecka

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

utaf den tid af minst sex månader, ifrågavarande kurs beräknats skola

omfatta. Elevantalet vid den ett-åriga kursen skulle sänkas från nuvarande

12 till 10, dock utan hinder att, om förhållandena sådant tillåta,

ett större antal elever med landtbruksstyrelsens medgifvande skulle få

mottagas vid kursen. Minimiantalet elever i vinterkursen har beräknats

till 10.

Vidare har föreslagits, att föreståndarna vid nu ifrågavarande

landtbruksskolor genom bestämmelse i skolornas reglemente skulle åläggas

att söka bereda eleverna lämpliga elevplatser på för deras vidare utbildning

lämpliga gårdar.

Någon förändring i det nu till hvar och en af dessa skolor utgående

årsanslaget af 6,000 kronor har icke ansetts erforderlig.

Beträffande landtmannaskolan, för hvilken måste förutsättas en skolform

med grundlig teoretisk undervisning för att en önsklig och i viss

mån redan befintlig förbindelse mellan denna skola och landtbruksinstituten

skulle kunna uppehållas, skulle sådana skolor af hittillsvarande

typ fortfarande verka i de trakter af vårt land, där så befinnes lämpligt.

Vid sidan af den nuvarande landtmannaskolan, den s. k. A-typen, skulle

emellertid uppsättas eu ny form af landtmannaskola, B-typen, med sådan

plan, att vanlig folkskolebildning vore tillräcklig för tillgodogörande af

undervisningen. Vidare skulle landtmannaskolornas verksamhetsområde

utvidgas därhän, att detsamma äfven komme att omfatta fast ordnad

undervisning för småbrukare. Det samband, som nu förefinnes mellan

landtmannaskolan och folkhögskolan skulle efter hand lossas, så att den

förra komme att arbeta under mer själfständiga former och utveckla

sig till en oberoende anstalt. Där man funne det lämpligt att fortfarande

bibehålla redan förefintlig gemenskap i afseende å lärare, undervisningslokaler

m. in. mellan landtmannaskola och folkhögskola, skulle

denna gemenskap emellertid få fortfara, hvarvid en af de sålunda samarbetande

läroverkens föreståndare borde utses till rektor för båda.

Rektors uppgift skulle i afseende å landtmannaskolan blifva att under

skolstyrelsens öfverinseende handhafva skolans ekonomi och utöfva

högsta disciplinära myndigheten vid densamma samt att såsom ordförande

i skolans lärarråd sörja för, att lärarna finge tillfälle att gemensamt

behandla frågor, som röra undervisningen samt annat, som kunde

lända skolverksamheten till gagn. Landtmannaskolas föreståndare skulle

åter vara ansvarig för undervisningens rätta bedrifvande inom sagda

skola äfvensom söka att underlätta elevernas praktiska utbildning vid

framstående landtbruk.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Förutom föreståndaren borde vid hvarje skola finnas en agronomiskt

utbildad förste lärare, som vore så aflönad, att han kunde stanna

på platsen under någon längre följd af år. Härigenom skulle endera

af dessa kunna odeladt ägna sig åt undervisningen i jordbrukslära och

de förberedande ämnen, som därmed äga samband, och den andra kunna

handhafva undervisningen i husdj ursskötsel med dithörande ämnen.

Dessutom skulle genom en dylik anordning skolorna lättare kunna mottaga

de småbrukar kurser, kurser för utbildning af kontroll assistenter

m. m., som lämpligen kunna dit förläggas.

För betryggande af elevernas praktiska utbildning, hvilken icke

finge lämnas å sido, borde hvarje skola hafva tillgång till ett välskött

landtbruk, där skolans elever under sina lärares ledning kunde i sammanhang

med den pågående undervisningen taga närmare kännedom

om tillämpning i praktiken af de kunskaper, som i skolan inhämtades,

hvarigenom särskildt den numera kräfvande undervisningen i redskapslära

skulle gifvas ett fastare underlag än det läte sig göra, då undervisningen

meddelades endast på lärorummet. Dylika demonstrationsmöjligheter

skulle kunna åstadkommas antingen på sådant sätt, att

öfverenskommelse träffades med innehafvare af något välskött mindre

jordbruk i skolans närhet om rätt för skolans lärare att därstädes verkställa

demonstrationer för eleverna, eller ock, där saken icke lämpligen

kunde ordnas på detta sätt, så, att skolan själf anordnade ett demonstrationsjordbruk,

för hvilket ändamål lämplig kronoegendom skulle

kunna upplåtas. Ehuruväl genom skolundervisningens förläggande till

vinterhalfåret dylika praktiska demonstrationer måste delvis pågå under

en för desamma mindre gynnsam årstid, skulle dock genom dem eleverna

göras förtrogna med eu god landthushållnings allmänna planläggning,

lämpliga anordningar vid utfodring i ladugårdar och stall, gödselns

tillvaratagande, det i orten pågående afvelsarbetet, bedömande af

husdjurens exteriör in. in.

För meddelandet af den tekniska färdigheten i landtbruksarbetenas

detaljer skulle föreståndarna för landtmannaskolorna vinnlägga sig om

att söka bereda eleverna platser vid välskötta landtbruk antingen före

eller efter den teoretiska kursen.

I regel skulle eleverna för deltagande i kurs vid landtmannaskola

erlägga afgift.

Beträffande sättet för beräkning af statsanslaget till landtmannaskolorna

och villkoren för dess beviljande vill Riksdagen hänvisa till

den i statsrådsprotokollet gjorda, nedan intagna sammanfattning i ämnet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Det för närvarande utgående statsunderstödet till elever vid den lägre

landtbruksundervisningen skulle gifvas en i väsentlig grad vidgad omfattning

dels i anseende till de personer, som skulle komma i åtnjutande

af understöd, ity att sådant skulle utgå till obemedlade och mindre

bemedlade elever vid landtmannaskolor, vid de vid landtbruksskolorna i

Norrland och Dalarne anordnade teoretiska vinterkurserna samt vid för

småbrukare anordnade fasta kurser med särskildt antagna elever, dels

ock i afseende å understödens belopp. Understöd borde sålunda utgå

såväl till obemedlad, hvarmed i detta sammanhang borde förstås den,

som hvarken själf äger tillgångar för genomgående af en undervisningskurs,

ej heller kan från hemmet påräkna bidrag för ändamålet, som ock

till mindre bemedlad, eller den, som antingen äger tillgångar, men dock

ej tillräckliga för genomgående af en undervisningskurs, eller ock kan

från hemmet påräkna något, ehuru otillräckligt, bidrag för ändamålet. I

anslutning härtill borde det understöd, som af statsmedel tilldelas obemedlad

elev, motsvara minst hälften af elevens oundvikliga utgifter

under loppet af den undervisningskurs, som är i fråga, dock att statsunderstöden

borde utgå med lika belopp vid alla skolor af samma typ.

Vid beräkning af understödsbeloppen har till utgångspunkt tagits

ett understöd af 25 kronor i månaden åt obemedlad och 15 kronor i

månaden åt mindre bemedlad elev vid skola, där eleverna sj kifva bestrida

utgifterna för kost och logis, samt med 100 kronor för år åt obemedlad

och 60 kronor för år åt mindre bemedlad elev vid skola, där eleverna

erhålla fri kost och logis.

I fråga om fasta småbrukarkurser med särskildt antagna elever

bär det emellertid synts svårligen kunna uppdragas någon skillnad

mellan obemedlade och mindre bemedlade med hänsyn till rätt att

åtnjuta statsunderstöd för bevistande af sådan kurs, utan har detta

understöd ansetts skäligen böra utgå med en krona om dagen under

den tid, kursen pågår, åt sådana kursdeltagare, män eller kvinnor, som

hafva sin verksamhet vid jordbruk med högst 12 hektar åker, därest

de äro boende så aflägset från den plats, där kursen hålles, att de

under densamma icke kunna vistas i sina hem, samt därjämte visa sig

vara i behof af dylikt understöd.

Slutligen borde understöden, där så läte sig göra, lämnas under

sådana former, att skolornas elever erhölle desamma under pågående

lärokurs och att de redan i god tid före kursens början finge vetskap

om, huruvida understöd blifvit dem tillerkändt eller ej.

Då eu oftare återkommande inspektion af de olika landtbruksundervisningsanstalterna

blefve erforderlig, bland annat till följd af de

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

föreslagna grunderna för statsbidragets utgående till de olika läroverken,

samt densamma förty icke kunde hinna utföras af landtbruksstyrelsen,

skulle det blifva af nöden att för ändamålet tillsätta särskilda, förslagsvis

tre, skolinspektörer, hvilka det skulle åligga att hvar och en inom

det för honom anvisade distrikt, på sätt Ivungl. Maj:t föreskrefve, genom

ofta upprepade besök å platsen utöfva tillsyn öfver undervisningen vid

där befintliga, med statsmedel understödda anstalter för den lägre landtbruksundervisnin

gen.

Inspektörerna skulle för sitt arbete erhålla, förutom reseersättning

efter tredje klass i gällande resereglemente, ett årligt arfvode, hvars storlek

lämpligen kunde bestämmas till lägst 1,000, högst 2,000 kronor, allt

efter distriktets omfattning.

Grunderna för den ifrågasatta förändrade organisationen af landtbruks-

och landtmannaskolor, hvilken torde komma att tillämpas tidigast

hösten år 1912, äro i statsrådsprotokollet af departementschefen sammanfattade

sålunda:

»l:o. Till landtbruks- och landtmannaskolor, som inrättats på

det af mig här ofvan förordade sätt, utgår årligt statsbidrag:

till enhvar af nio landtbruksskolor i södra och mellersta Sverige

med 7,500 kronor;

till enhvar af fyra landtbruksskolor inom Xorrland och Dalax-ne

med 6,000 kronor; samt

till landtmannaskolor, efter Ivungl. Maj:ts bepröfvande, med eg

mindre ett grundanslag å 2,000 kronor åt sådan landtmannaskola, hvars

elevantal uppgår till minst 20, eller, under de tre första åren af en

landtmannaskolas verksamhet till minst 12, än äfven ytterligare högst

4,000 kronor åt sådan landtmannaskola, hvars elevantal öfverstiger 30,

med högst 3,000 kronor åt sådan landtmannaskola, hvars elevantal uppgår

till minst 20, men icke öfverstiger 30, äfvensom, under de tre första

åren af en landtmannaskolas verksamhet, med högst 1,000 kronor åt

sådan landtmannaskola, hvars elevantal uppgår till minst 12, med rätt för

Kungl. Maj:t att för de tre närmaste läsåren efter dessa bestämmelsers

ikraftträdande åt redan i verksamhet varande landtmannaskola, hvars

elevantal uppgår till minst 12, tilldela understöd till enahanda belopp,

som enligt nuvarande bestämmelser af densamma uppbäres, äfvensom

att jämväl i andra fall på grund af särskilda omständigheter bevilja

statsunderstöd åt landtmannaskola, hvars elevantal icke uppgår till 20,

allt under villkor i öfrigt beträffande landtmannaskola:

Bihang till Rifcsd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

att inom orten tillskjutes minst lika stort belopp, elevafgifterna

inberäknade, som det, hvarmed statsbidraget öfverstiger grundanslaget,

2,000 kronor,

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet inom

orten af dylik skola,

att för hvarje 1,000 kronor af statsbidraget minst två frielever

eller dubbla antalet elever mot half undervisningsafgift äga att vid

skolan åtnjuta undervisning, för så vidt obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande till motsvarande antal anmäla sig till

erhållande af sådan förmån,

att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i hvarje

särskild! fall finner skäl föreskrifva, samt

att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen.

2:o. Till Kungl. Majtts förfogande ställes ett belopp af 35,000

kronor om året för att såsom understöd utdelas bland obemedlade och

mindre bemedlade elever vid landtmannaskola, vid den vid landtbruksskola

inom Norrland och Dalarne anordnade teoretiska vinterkurs samt

vid fast undervisningskurs för småbrukare med särskildt antagna

elever.

3:o. För skolorna anordnas inspektion, på sätt Kungl. Maj:t närmare

bestämmer, för en beräknad kostnad af, förutom reseersättningar, 5,000

kronor om året.»

Ett genomförande af nämnda förslag skulle, frånsedt utgifterna för

inspektion, erfordra följande kostnader, nämligen:

understöd med 7,500 kronor åt enhvar af nio landtbruksskolor i södra

och mellersta Sverige.............................. kronor 67,500: —

understöd med 6,000 kronor åt enhvar

af fyra landtbruksskolor i Norrland

och Dalarne................................................ „ 24,000: —

understöd åt vissa elever vid landtbruksskola

i Norrland och Dalarne,

vid landtmannaskola samt vid fast

undervisningskurs för småbrukare...... „

35,000: —

126,500: -

understöd åt landtmannaskolor, förslagsanslag

........ kronor

150,000: -

Su

mma kronor

276,500: -

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

För motsvarande ändamål funnos för år 1910 anvisade följande

belopp, nämligen:

understöd till landfbruksskolor ............... kronor 70,000: —

förhöj dt understöd till sådana skolor

i Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län ....................................... „ 6,000: —

understöd åt mindre bemedlade lärjungar

vid med statsmedel understödda landt
mannaskolor

............................................. „ 10,000: — gg 000:

statsunderstöd åt landtmannaskolor ........................... kronor 91,050: —

Summa kronor 177,050: —

Den nu föreslagna omorganisationen kan sålunda beräknas medföra

en ökad kostnad för statsverket af 99,450 kronor, hvartill komma

utgifterna för den föreslagna inspektionen eller 5,000 kronor. Kostnadsökningen

skulle sålunda uppgå till sammanlagdt 104,450 kronor.

Då emellertid med hänsyn till tiden för omorganisationens ikraftträdande

ökade medel för ifrågavarande ändamål icke erfordras för nästa

statsregleringsperiod, har framställning i sådant syfte icke i innevarande

års statsverksproposition upptagits.

I sammanhang med förevarande framställning har Riksdagen till

behandling förehaft en inom Riksdagen väckt motion, däri hemställts,

att Riksdagen i afseende å de utaf Eders Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna för statsbidrags utgående till landtmannaskolor måtte, åtminstone

beträffande sådana landtmannaskolor, som icke äro förenade

med folkhögskola, eller beträffande skolor af s. k. B-typ, vidtaga ändring

i syfte att statsbidragen till dessa skolor blifva till beloppet mera säkra

än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, antingen genom att sänka minimiantalet

af elever, som betingar höjning af anslaget utöfver grundanslaget,

eller på annat sätt.

Till stöd härför har motionären anfört:

»Uti statsverkspropositionen under nionde hulvudtiteln har Kungl.

Maj:t för Riksdagen framlagt förslag till ordnande af den lägre landtbruksundervisningen,

i hufvudsak grundadt på den för frågans utredning

tillsatta kommitténs den 12 december 1908 afgifna betänkande.

Därvid föreslås rörande den undervisning, som nu meddelas i de

så kallade landtmannaskolorna, bland annat — förutom landtmannaskolor

af hittillsvarande slag, som af kommittén benämnas A-typen, med högre

inträdesfordringar — anordnande af landtmannaskolor af en ny form,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kallad B-typen, där inträde skulle medgifvas endast på genomgången

folkskolekurs.

Enligt undertecknads mening är anordnande af skolor med sistberörda

slags inträdesfordringar, hvilket för öfrigt synes öfverensstämma

med Riksdagens i skrifvelse den 22 maj 1907 uttryckta mening, af stor

betydelse för det mindre jordbruket. Och förslaget härom synes vara

förtjänt af allt understöd från Riksdagens sida.

Det torde dock knappast vara så, att denna form af landtmannaskola

är så alldeles ny. Redan nu finnas tre landtmannaskolor, med

hufvudsakligen enahanda inträdesfordringar, nämligen å Simmersröd i

Bohuslän, på Frösön i Jämtlands län och i Skara. De båda förstnämnda

fordra för inträde endast genomgången folkskolekurs; och vid landtmannaskolan

i Skara fordras ej heller mera, men i stället är anordnad

vid början af hvarje kurs eu kortare undervisning för elever, som anses

ej äga tillräckliga förkunskaper. I afseende på den utbildning för jordbruket,

som i dessa skolor meddelats, torde kunna sägas, att de på ett

synnerligen utmärkt sätt fyllt sin uppgift. Åtminstone tror jag det

kunna vitsordas från landtmannaskolan i Jämtlands län, som verkat

sedan en längre tid tillbaka, att den fostrat många elever, som i sin

ort framträdt som föregångsmän på landtbrukets område. Och som

ordförande i skolans styrelse kan undertecknad vitsorda, att skolan fortfarande

är flitigt besökt och uppskattad af länets ungdom. Om samma

förhållande med afseende å samtliga dessa skolor torde få anses vittna

den omständigheten, att under läsåret 1906—1907 var elevantalet vid

dessa tre skolor i medeltal 33 stycken, under det samma medeltal vid

de öfriga 24 landtmannaskolorna var 15.

Det torde emellertid få antagas som visst, att dessa skolor, hvilka

enligt propositionen skulle i afseende å statsbidrag likställas med de

andra, komma i eu svårare ekonomisk situation än de andra med folkhögskolor

förenade landtmannaskolorna (den s. k. A-typen). Dessa

sistnämnda hafva nämligen förmånen af att kunna i flera ämnen (såsom

naturlära, svenska, matematik, geometri, bokhålleri, ritning, fältmätning

och afvägning samt gymnastik och sång) använda, åtminstone till eu

del, samma lärarkrafter som folkhögskolan, likasom äfven undervisningsmateriel

mången gång kan vara gemensam. Äfven andra ekonomiska

förmåner af sammanslutningen kunna tänkas.

Afsikten med påvisande af detta förhållande är icke att nu bestämdt

påyrka någon skillnad mellan dessa båda skolformer i afseende å statsbidraget.

Det synes gagneligt, att hvarje ort får, utan att vara påverkad

af detta förhållande, ordna sig efter den form, som där anses mest pas
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrifvelse Nr 9-

sande och behöflig. I det hela torde de båda slagen skolor icke heller

i afseende på den meddelade undervisningen böra hållas isär, utan böra

få bedrifva densamma efter ungefär enahanda former och i enahanda

omfattning.

Utan det bär varit afsikten allenast att framhålla, att de fristående

landtmannaskolorna eller skolorna enligt B-typen äro i behof af att så

mycket som möjligt tryggas i sin ekonomi. Detta behof är än större

därigenom, att Kung!. Maj:t, välbetänkt nog, synes det, icke velat upptaga

förslaget om en lånefond för anordnande af landtmannaskola,

hvarigenom, det emellertid lärer möta svårigheter att anskaffa lokaler

med mera, som äro för skola beliöfliga. Erfarenheten från Jämtlands

län, där skollokaler endast med svårighet och genom ekonomisk medverkan

af föreståndaren kunnat ordnas, bär nogsamt vittne härom.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för landtmannaskolor af hvad

slag som helst utgå ett grundanslag af 2,000 kronor åt sådan landtmannaskola,

hvars elevantal uppgår till minst 20 eller under de tre första

åren af en skolas verksamhet till minst 12, samt därutöfver efter elevantalet

höjdt anslag. Sålunda 4,000 kronor till skola med elevantal öfver

30 och 3,000 kronor till skola med elevantal af minst 20, men ej öfver

30; hvarjämte under de tre första åren af en skolas verksamhet skulle

utgå högst 1,000 kronor åt skola med elevantal af minst 12, och dessutom

Kungl. Maj:t hafva rätt att för de tre närmaste läsåren efter dessa

bestämmelsers trädande i kraft åt redan i verksamhet varande landtmannaskola,

hvars elevantal uppgår till minst 12, tilldela understöd till

enahanda belopp, som enligt nuvarande bestämmelser af densamma

uppbäres, äfvensom att jämväl i andra fall på grund af särskilda omständigheter

bevilja statsunderstöd åt landtmannaskola med elevantal

under 20.

Af dessa bestämmelser blifver en följd, att en landtmannaskola

blifver för sina inkomster af statsunderstöd i hög grad beroende af

elevantalet. Och dock kunna utgifterna icke i samma mån regleras efter

nämnda norm. Största delen af dessa, hyra, aflöningar m. fl., äro lika

störa i hvarje fall; och å andra sidan sjunka med elevantalet gifvetvis

de inkomster, som hämtas af elevernas afgifter. Elevantalets sjunkande

för något eller några år lärer knappast kunna förekommas, beroende al

rena tillfälligheter, sjuklighet, missväxt, penningknapphet o. s. v. Exempelvis

var vid Jämtlands läns landtmannaskola under den tid den var

förlagd till Ope i Brunflo socken och stod under den framstående direktören

J. Er. Bromans ledning, från och med 1895 räknadt, för de följande

10 åren elevantalet växlande i bär angifna grad: 14,23,11,13,13,4,21,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

17, 20, 17. Det är uppenbart, att en landtmannaskolas ekonomi härigenom

ställes på en mycket osäker fot. Visserligen finnes ju till äfventyr8

utsikt att kunna få Ivungl. Maj:ts medgifvande att, äfven fastän

elevantalet sjunkit, åtnjuta det högre statsunderstödet. Men detta är

kanske ej så säkert, och en otrygghet kvarstår, som måste verka nedtryckande

och hindra lusten att nedlägga kapital i skolan och få den

att följa med tiden. Det synes nödigt, att landtmannaskolornas ekonomi,

om desamma skola kunna utvecklas och verka på ett tillfredsställande

sätt, ställes på säkrare fötter. Åtminstone är detta af förut framhållna

skäl angeläget med afseende å skolorna af B-typen eller de fristående

landtmannaskolorna.

Utan att återgå till kommitténs förslag, framför hvilket Kungl.

Maj:ts utan tvifvel har åtskilliga företräden, synes nämnda ändamål

lämpligen kunna vinnas genom en, kanske äfven af andra omständigheter

i viss mån betingad, sänkning af det minimiantal af elever, som

betingar höjning af statsbidraget utöfver grundanslaget, så att höjning

med 3,000 kronor äger rum redan vid ett elevantal af minst 15 och

med 4,000 kronor vid ett elevantal af 25. Måhända kan målet vinnas

äfven på annat sätt, hvilket i sådant fall utskottet, som får att bereda

denna fråga, torde kunna föreslå.

Någon höjning i det af Kungl. Maj:t begärda förslagsanslaget till

förevai-ande ändamål 150,000 kronor, hvilket öfverensstämmer med det

af kommittén föreslagna, torde icke häraf betingas. Likaså synas de

föreslagna villkoren för statsbidragets åtnjutande böra blifva i öfrigt

oförändrade.»

Det nu föreliggande förslaget till omorganisation af den lägre

landtbruksundervisningen synes vara af beskaffenhet att på ett i det

hela lyckligt sätt med bibehållande af det goda i den nuvarande organisationen

bereda nämnda undervisning en sådan utveckling, att den

bör kunna på tillfredsställande sätt uppfylla de höga anspråk, som numera

med fog kunna ställas därå. Riksdagen tvekar därför icke att i

hufvudsak ansluta sig till förslaget. Visserligen skulle såsom af uti’edningen

i äi’endet framgår ett bifall härtill medföra en betydlig ökning

af statens utgifter för ändamålet. Men då en sådan följd torde vai''a

oundgängligen förenad med ett tidsenligt ordnande öfver hufvud taget

åt undervisningen i fluga, har Riksdagen icke tvekat att vid förevarande

angelägenhets ordnande sätta kostnadsfrågan i andra rummet.

1 hufvudsak har Riksdagen sålunda icke något att erinra emot

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Däremot har Riksdagen trott

sig finna anledning till uttalande i nedannämnda särskilda afseende!!.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

I fråga om inrättandet vid landtbrnks,skolorna i södra och mellersta

Sverige af en 1-årig kurs vid sidan af den nuvarande 2-åriga kursen

inser Riksdagen till fullo behöfligheten och önskvärdheten af en sådan

åtgärd. Då emellertid den 1-åriga kursen i åtskilliga afseenden måste

framstå såsom mera lockande, synes det Riksdagen ligga stor vikt uppå,

att såsom elever vid denna kurs endast antagas personer, som hafva

nödiga förutsättningar att på tillfredsställande sätt kunna tillgodogöra

sig den där meddelade undervisningen — ett förhållande, som emellertid

enligt Riksdagens förvissning kommer att af vederbörande myndigheter

behörigen beaktas.

Eders Kungl. Maj:t har, såsom förut omförmälts, i Eders Kungl.

Maj:ts förslag uteslutit eleverna vid landtbruksskolorna i södra och

mellersta Sverige från erhållande af statsunderstöd. Såväl landtbruksundervisningskommittén

som landtbruksstyrelsen hafva däremot uttalat

sig för att jämväl berörda elever skulle kunna komma i åtnjutande af

sådant understöd. I detta afseende har Riksdagen delat sistberörda

mening och torde således det för statsunderstöden erforderliga beloppet

böra beräknas till 55,000 kronor. Beträffande understödens storlek har

Riksdagen, hvad angår landtmannaskolorna, särskild! med hänsyn till

att kurserna vid dessa undervisningsanstalter äro förlagda å tid, som är

för eleverna i ekonomiskt afseende minst betungande att undandraga

från deras egentliga sysselsättning, funnit desamma måhända väl höga.

Dock har Riksdagen icke ansett sig böra utttala sig för någon nedsättning

af de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppen. I fråga om statsunderstöden,

som skulle utgå till såväl obemedlade som mindre bemedlade

elever, har Riksdagen vidare, då det vid tillämpningen af nu gällande

bestämmelser i ämnet ej sällan torde hafva händt, att understöd meddelats

personer, som ej egentligen däraf varit i behof, velat i detta

sammanhang betona vikten däraf, att vid understöds meddelande sorgfällig

pröfning ägnas den ifrågasatta understödstagarens egenskap af obemedlad

eller mindre bemedlad, i hvilket afseende ofvan angifna tolkning af dessa

begrepp torde gifva god ledning.

De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för beräknandet af

statsbidrag till landtmannaskolor har synts Riksdagen i vissa fall ställa

väl höga fordringar å skolorna med hänsyn till deras elevantal. På grund

häraf och med afseende jämväl å hvad i förenämnda motion i ämnet

anförts anser sig Riksdagen böra uttala sig för de jämkningar i Eders

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, som här nedan angifvas med fet stil.

Statsbidrag skulle sålunda utgå till landtmannaskolor, efter Kungl.

Maj:ts bcpröfvande, med ej mindre ett grundanslag å 2,000 kronor åt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

gådan landtmannaskola, hvars elevantal uppgår till minst 15, eller, under

de tre första åren af eu landtmannaskolas verksamhet till minst 12, än

äfven ytterligare högst 4,000 kronor åt sådan landtmannaskola, hvars

elevantal öfverstiger SO, med högst 3,000 kronor åt sådan landtmannaskola,

hvars elevantal uppgår till minst 15, men icke öfverstiger 30,

äfvensom, under de tre första åren af en landtmannaskolas verksamhet,

med högst 1,000 kronor åt sådan landtmannaskola, hvars elevantal uppgår

till minst 10, med rätt för Kungl. Magt att för de tre närmaste läsåren

efter dessa bestämmelsers ikraftträdande åt redan i verksamhet

varande landtmannaskola, hvars elevantal uppgår till minst 12, tilldela

understöd till enahanda belopp, som enligt nuvarande bestämmelser af

densamma uppbäres, äfvensom att jämväl i andra fall på grund af särskilda

omständigheter bevilja statsunderstöd åt landtmannaskola, hvars

elevantal icke uppgår till 15.

Beträffande villkoren för statsbidrags utgående till landtmannaskolor

har Riksdagen ej annat att erinra, än att, med hänsyn därtill att hushållningssällskapen

mera sällan sammanträda, ej endast sällskapet själft, utan

jämväl dess förvaltningsutskott må äga befogenhet att meddela det för

statsbidrags erhållande erforderliga vitsordet om behofvet inom orten af

dylik skola.

Hvad slutligen angår den ifrågasatta särskilda inspektionen af landtbruksundervisningsanstalterna

i fråga, ansluter sig Riksdagen helt till Eders

Kungl. Maj:ts förslag därutinnan. Riksdagen vill härvid endast uttala

sin förvissning, att, därest inspektionen, som lämpligen torde böra omfatta

jämväl andra statsunderstödda verksamheter på ifrågavarande undervisningsområde,

kommer att förrättas af flera personer, Kungl. Maj:t kommer

att vidtaga erforderliga åtgärder för att vinna nödig enhetlighet och

likformighet i inspektionen öfver hela landet.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen i anledning af

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och förenämnda i ämnet väckta

motion, för sin del godkänt de i statsrådsprotokollet sammanfattade

grunderna för förändrad organisation af med statsmedel understödda

landtbruks- och landtmannaskolor med de jämkningar, hvarför Riksdagen

här ofvan uttalat sig, att tillämpas å sådana skolor från och med

ingången af läsåret 1912—1913.

Häraf föranledes som ofvan antydts för närvarande icke någon

höjning i anslagstitelns slutsumma. Då emellertid det beslut, Riksdagen

under punkt 3 här ofvan anmält, förutsätter höjning af det i anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» in
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 33

gående bestämda anslaget, kommer anslagstiteln i sin helhet att erhålla

följande utseende:

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten in. in......................................... kronor 322,840: —

förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor................................. „ 50,000: —

Summa kronor 372,840: —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

5:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

med godkännande af det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till stat

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet att gälla

från och med ingången af år 1912 samt med förklarande, att de villkor

och förbehåll, som nu gälla för åtnjutande af de i staten för centralanstalten

upptagna aflöningsförmåner, skola tillämpas å samtliga föreståndar-

och öfverassistentsbefattningar i den nya staten, höja det under

anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»

uppförda anslag till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

nu 108,100 kronor, med 13,000 kronor till 121,100 kronor.

Centralanstalten för jordbruksförsök arbetar för närvarande på fem

hufvudafdelningar, nämligen en för jordbrukets, en för agrikulturkemiens,

en för boskapsskötselns, mejerihandteringens och bakteriologiens, en för

växtfysiologiens och växtsjukdomarnas samt en för skadeinsekternas områden.

Den vid anstalten fast anställda personalen utgöres af fem föreståndare,

eu för hvardera af ofvannämnda afdelningar, tre öfverassistenter,

en å jordbruksafdelningen och två å husdjursafdelningen, af hvilka två

sistnämnda den ene förestår det under avdelningen sorterande bakteriologiska

laboratoriet, tre assistenter, en å hvardera af kemiska, botaniska

och entomologiska afdelningarna, samt fem vaktmästare eller

arbetsbiträden, en å hvardera liufvudafdelningen. Nu utgående aflöningar

till den fasta personalen äro med ett undantag desamma, som upptagits

i nedanstående stat, hvilken jämväl beträffande anslagen till

vikariatsersättning och anstaltens »öfriga utgifter» samt personalens

ålderstillägg och bostadsförmåner motsvarar nuvarande förhållanden.

Berörda undantag gäller de fasta assistenternas arfvoden, som nu utgå

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

med endast 2,000 kronor om året. Utöfver den fast anställda personalen

har anstalten i större eller mindre utsträckning anlitat biträde af

extra assistenter, hvilka aflönats från anslaget till anstaltens öfriga

utgifter.

De nu ifrågavarande ändringarna i anstaltens stat bestå däri, att

öfverassistentbefattningen å bakteriologiska laboratoriet skulle med laboratoriets

utbrytande från husdjursafdelningen och ombildande till sjelfständig

kufvudafdelning öfvergå till föreståndarbefattning, hvarigenom

aflöningen vid befattningen komme att höjas med 1,000 kronor; att tre

nya fasta assistentbefattningar skulle tillkomma, en för hvardera af de

två afdelningar, där fast assistent ej nu finnes, och en för den nya

bakteriologiska afdelningen; samt att de fasta assistenternas årsarfvoden

skulle höjas till 3,000 kronor. De två sistnämnda förändringarna i staten

skulle medföra en höjning däraf med sammanlagdt 12,000 kronor.

Då på grund af ökade kostnader för anstaltens alltjämt under utvidgning

varande försöksverksamhet någon nedsättning icke kan vidtagas beträffande

anslaget till anstaltens öfriga utgifter, hvilket anslag genom

de nya fasta assistentbefattningarnas inrättande gifvetvis kommer att i

minskad omfattning anlitas för beredande af extra biträde, kommer den

för anstalten nu ifrågavarande anslagshöiningen att uppgå till sammanlagdt

13,000 kronor.

Statens slutsumma skulle sålunda komma att ökas från 112,100

kronor till 125,100 kronor. Det till central anstalten under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda

anslag, hvilket med anledning af att föreståndare och öfverassistenter

äro skyldiga att vidkännas afdrag å sina löner på grund af fri bostad,

understiger statens slutsumma med 4,000 kronor och nu utgör 108,100’

kronor, skulle sålunda behöfva ökas till 121,100 kronor.

Vid inrättandet af centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

fästes stora förhoppningar vid dess blifvande verksamhet

för utvecklingen af det svenska jordbruket. Under den tid, som därefter

förflutit, har anstalten ock på sådant sätt motsvarat sitt ändamål och

i så hög grad tillvunnit sig landtmännens förtroende, att förväntningarna

å resultaten af anstaltens vidare arbeten måhända än ytterligare stegrats.

Det är därför af vikt att tillse, det anstalten ej i brist på medel hämmas

i sin verksamhet, utan sättes i tillfälle att till landtbruk snäringens

fromma i möjligaste mån utnyttja den inom anstalten i rikt mått representerade

fackkunskapen och erfarenheten. I betraktande häraf och då

den äskade höjningen af anstaltens anslag torde väl motsvaras af den

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

efter hand inträdda ökningen i anstaltens göromål, tvekar Riksdagen

icke att tillmötesgå nu ifrågavarande anslagskraf.

Beträffande de särskilda ändamål, som genom beredande af ökade

medel åt centralanstalten skulle vinnas, vore detta, som ofvan nämnts, i

första rummet utbrytande af det bakteriologiska laboratoriet från afdelningen

för husdjursskötsel och dess konstituerande såsom särskild hufvudafdelning.

Redan vid centralanstaltens upprättande var på tal att

inrätta en särskild hufvudafdelning för försök på det med hvarje år allt

betydelsefullare bakteriologiska området. Orsaken, att så ej blef fallet,

torde hafva varit, att det ansågs lämpligast att, då bakteriologiska undersökningar

borde stå i närmaste samband med andra försök, särskildt

inom nyssnämnda samt jordbruks- och kemiska afdelningarna, inordna

en bakteriologisk afdelning under en af dessa, därvid valet föll å husdjursafdelningen.

Af vissa skäl hafva emellertid de bakteriologiska arbetena

hittills kommit att hufvudsakligen utgöras af själfständiga forskningar,

hvilkas resultat visat sig vara af den vikt, att befrämjandet af

denna verksamhet måste framstå såsom synnerligen önskvärd!. Och

därtill kommer, att under de senare åren det bakteriologiska forskningsområdet

vidgats särskildt därigenom, att en ny gren af den moderna

bakteriologien — jordbakteriologien — tillkommit, hvilken vid sidan af

mejeribakteriologien intager en med hvarje år alltmera betydelsefull

och framskjuten plats samt i allt högre grad påkallar laboratoriets uppmärksamhet.

Då med hänsyn härtill det bakteriologiska laboratoriet

för framtiden i hvarje fall torde komma att utöfva en själfständig verksamhet,

som med allt skäl kan antagas växa i vikt och omfattning,

synes det vara väl befogadt att ombilda laboratoriet till själfständig hufvudafdelning,

helst samarbetet mellan laboratoriet och särskildt jordbruksafdelningen

samt den botaniska afdelningen på grund af jordbakteriologiens

utveckling blifvit lifligare än med den hufvudafdelning, af

hvilken det nu utgör en del.

Vidare skulle anslagsökningen användas för nyanställande af tre

fasta assistenter äfvensom till höjande af assistenternas aflöning till 3,000

kronor. I båda dessa afseenden har för förslaget anförts fullgoda skäl.

Beträffande särskildt ökandet af assistenternas antal, hvarigenom fast

biträde skulle beredas de afdelningar, där sådant hittills saknats, och

hvilka därför varit hänvisade att anlita extra biträden, torde för arbetets

ostörda och jämna gång å afdelningarna ligga i öppen dag vikten

däraf, att alltid finnes att tillgå en med afdelningens arbeten fullt förtrogen

person, som vore kompetent att uppehålla föreståndarens åligganden,

då denne begagnade sig af semester eller vore sjiik eller eljest

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

hade förfall. Vidkommande slutligen assistenternas aflöning, så är denna

betydligt lägre än de aflöningar, som numera åtnjutas å de jämförliga

assistentbefattningarna vid statens skogsförsöksanstalt och vid de statsunderstödda

kemiska stationerna äfvensom jordbrukskonsulentbe fattningarna.

Då af dessa befattningar endast de vid skogsförsöksanstalten,

med hvilka är förenadt ett arfvode af 3,000 kronor, äro i anseende till

krafven å innehafvarnas kompetens likställda med centralanstalten, synas

billighet och nödig omtanke om tjänstemannakårens vid centralanstalten

behöriga rekrytering fordra, att jämväl denna anstalts assistenter komma

i åtnjutande af samma löneförmåner, som redan kommit assistenterna

vid skogsförsöksanstalten till del.

På grund af hvad sålunda anförts och då Riksdagen i öfrigt icke

haft något att erinra emot förevarande förslag, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen

dels godkänt följande stat för centralan stalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, att gälla från och med ingången af år 1912:

A fl ö n i n g.

1

1

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

1 föreståndare ........................

3,000

2,500

5,500

Efter fem år kan

5 föreståndare ........................

15,000

12,500

27,500

lönen höjas med 500

, kronor och efter tio år

1 öfverassistent........................

2,500

2,000

4,500

med ytterligare 500

1 öfverassistent........................

2,500

2,000

4,500

kronor.

6 assistenter, arfvoden ............

5 vaktmästare eller arbetsbi-

—

18,000

träden, arfvoden ...............

—

—

3,800

Vikariatsersättning ..................

—

2,100

Aflöning summa kronor............

Till centralanstaltens öfriga ut-

65,900

gifter ..............................

—

— ■

59,200

Summa kronor

—

_

125,100

Anm. Föreståndare, öfverassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta

fri bostad; och skola, så länge föreståndare och öfverassistent åtnjuta denna förmån, afdragas

å lönen 500 kronor årligen.

dels förklarat, att de villkor och förbehåll, som nu gälla för åtnjutande

af de i staten för centralanstalten upptagna aflöningsförmåner,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 37

skola tillämpas å samtliga föreståndar- och öfverassistentbefattningar i

den nya staten;

dels ock höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af

jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för för söks väsen det på jordbruksområdet, nu 108,100 kronor, med 13,000

kronor till 121,100 kronor.

På grund häraf kommer anslagstiteln till »befrämjande i allmänhet

af jordbruk och landtmannanäringar» att ökas med 13,000 kronor, eller

från 290,800 kronor till 303,800 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

6:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, för tillsättande

från och med år 1912 af en femte fiskeriintendentsbefattning, höja

det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till

statens fiskeriadministration från 24,000 kronor till 28,000 kronor eller

med 4,000 kronor, samt att, vid bifall härtill, höja anslaget till fiskerinäringens

understöd från 68,000 kronor till 72,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad Kungl. Maj:t föreslagit godkände

Riksdagen år 1904 stat för statens fiskeriadministration, upptagande

bland annat aflöningar för sex fiskeriintendenter med för hvar och en

2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar eller tillhopa

4,000 kronor äfvensom ålderstillägg.

I brist på kompetenta sökande hafva emellertid hittills endast fyra

af fiskeriintendentsbefattningarna blifvit tillsatta. Enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas finnes nu anledning antaga, att ytterligare en

fiskeriintendentsbefattning skulle kunna från och med år 1912 tillsättas.

I anledning häraf har Riksdagen

dels, för tillsättande från och med år 1912 af en femte fiskeriintendentsbefattning,

höjt det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd»

uppförda anslag till statens fiskeriadministration från 24,000 kronor

till 28,000 kronor eller med 4,000 kronor;

dels ock höjt anslaget till fiskerinäringens understöd från 68,000

kronor till 72,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr 9,

Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet.

I riksstaten äro statsverkets utgifter för närvarande i regel sammanförda,

efter det ändamål hvars främjande med dem afses, å respektive

hufvudtitlar utan hänsyn till utgifternas beskaffenhet af verkliga eller

endast mer eller mindre skenbara. Beträffande nionde hufvudtiteln bestridas

sålunda från därå uppförda ordinarie anslag åtskilliga utgifter,

som hufvudsakligen äro att hänföra till driftkostnader för af staten

utöfvad affärsverksamhet, nämligen utgifterna för statens domänförvaltning,

i riksstaten upptagna under anslagstitlarna »domänstyrelsen» och

»skogsväsendet». Enligt det med innevarande års statsverksproposition

framlagda vid propositionens uppställning tillämpade förslaget till ändrad

uppställning af riksstaten skola emellertid utgifter af nyssnämnda

slag icke längre upptagas under hufvudtitlarna. I anslutning härtill har

Eders Kungl. Maj:t under punkterna 8 och 9 af förevarande hufvudtitel

gjort framställning om afförande från hufvudtitelns stat af anslagen

under ofvannämnda anslagstitlar och sammanförande å samma stat

under titel »skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet» af de

utgiftsposter, samtliga nu ingående i anslaget till »skogsväsendet», som

äro att betrakta såsom verkliga utgifter.

Den förändring af riksstatens uppställning, som häri funnit ett

uttryck och som, hvad nu angår nionde hufvudtiteln, kommer att öfva

stort inflytande jämväl å hufvudtitelns extra stat genom uppförandet i

riksstaten utom hufvudtitlarna af de kapitalökning innebärande utgifterna,

är onekligen i hög grad ägnad att öka riksstatens öfverskådlighet och

göra densamma till ett långt säkrare uttryck för den statsekonomiska

innebörden af budgeten i dess helhet eller till särskilda dess delar än

riksstaten med hittillsvarande uppställning mäktat gifva. Beträffande

särskildt nionde hufvudtiteln torde emellertid förändringen i riksstatens

uppställning, ehuru den jämväl i afseende å denna hufvudtitel innebär

en gifven förbättring, icke kunna medföra så stora fördelar, som önskligt

vore. Så har riksstaten, genom dess förändrade uppställning, i det afseende

förlorat i öfverskådlighet, att ej längre i samma grad som förut

af staten omedelbart framgår, i hvad män statsutgifterna i hela deras

omfattning falla å de särskilda hufvudgrenarna af statsförvaltningen.

Vidare är den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna behandlingen i budgethän
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

seende af de nuvarande anslagen till domänstyrelsen och skogsväsendet,

hvilken skulle hafva till ändamål att, med frånskiljande från hufvudtiteln

af de anslag, som äro att hänföra till driftkostnader vid statens domänförvaltning,

därå bibehålla de anslag, som icke äro hänförliga till någon

statens affärsverksamhet, just i berörda afseende i viss mån vilseledande.

I de anslag, som sålunda skulle frånskiljas hufvudtiteln, ingå nämligen,

bland annat, anslagen till aflöningarna åt domänstyrelsens personal och

skogsstaten. Och då berörda statstjänares verksamhet till ej obetydlig

del faller utom området för den egentliga domänförvaltningen, t. ex. i

hvad verksamheten afser skogsvården i allmänhet eller i något särskildt,

allmänt ändamål tjänande afseende, såsom tillsynen öfver skyddsskogarna

m. m., kunna sistberörda anslag med fog anses till viss mån

höra hemma i hufvudtitelns stat. Att på annat sätt än Eders Kungl.

Maj:t föreslagit upptaga dessa anslag i riksstaten torde emellertid under

gifna förhållanden icke vara lämpligt, om ens möjligt.

7:o) Hvad härefter beträffar de särskilda nu ifrågavarande anslagen

har Eders Kungl. Maj:t i afseende å

Domänstyrelsen

föreslagit Riksdagen att för sin del besluta, att det å nionde hufvudtiteln

bland ordinarie anslag uppförda anslaget till domänstyrelsen,

159,000 kronor, skall från hufvudtitelns stat afföras.

I anslutning härtill och med hänvisning till hvad ofvan anförts

får Riksdagen, under erinran att de till domänstyrelsens ämbets- och

tjänstemän utgående ålderstillägg samt rese- och traktamentsersättningar,

hvilka nu utgå från hufvudtitelns förslagsanslag till nämnda ändamål,

hädanefter skulle, vid bifall till förevarande framställning, utgå från de

anslag till driftkostnader vid domänförvaltningen, som kunna blifva

anvisade, hvilket emellertid icke torde böra medföra ändring i nämnda

förslagsanslags belopp, anmäla, att Riksdagen för sin del beslutat, att

det å nionde hufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda anslaget till

domänstyrelsen, 159,000 kronor, skall från hufvudtitelns stat afföras.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

8:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t beträffande

Skogsväsendet

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i gällande aflöningsstat för skogsinstitutet,

att lönen för den därå uppförda planteringsv aktaren förklaras

kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10

år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven

aflöningsförhöjning bestämma enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

dels medgifva att af reservationsanslaget till krono skogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1911 må

disponeras ett belopp af 3,000 kronor till gäldande af vissa extra utgifter

för statens skogsförsöksanstalt;

dels ock, med afförande från nionde hufvudtitelns stat af anslaget

till skogsväsendet, 4,588,000 kronor, å samma stat under titel »Skogsundervisning

och skogshushållning i allmänhet» uppföra ett anslag å

185,000 kronor.

För skogsväsendet äro å ordinarie stat för innevarande år uppförda:

Bestämdt anslag:

för skogsstaten ........................ kronor 1,140,300: —

„ statens skogsläroverk ...... „ 96,800: — kronor 1,237,100: —

Förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och

skogsläroverken ...................................................... „ 110,000: —

Beservationsanslag:

till enskilda skogsundervisnin
gen

.................................... kronor 7,600: —

„ kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet

....................................._„ 3,233,300: — „ 3,240,900: —

Summa kronor 4,588,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Anslagen äro disponerade på följande sätt:

Bestämda anslagen.

I. Anslaget för skogsstaten, 1,140,300 kronor.

Från detta anslag bestridas aflöning, resepenningar och hyres
ersättning

åt skogsstatens ordinarie personal.

II. Anslaget för statens skog slör overk, 96,800 kronor.

Från anslaget bestridas kostnaderna för dels skogsinstitutet och

dels statens skogsskolor, med undantag af skogsskolan vid Kloten, till

hvilken Riksdagen här nedan återkommer. Skogsinstitutets stat slutar

för närvarande å 35,900 kronor; för skogsskolorna, med undantag af

den vid Kloten, upptager staten ett belopp af 60,900 kronor. Sammanlagda

beloppet af nu ifrågavarande två stater motsvarar således anslagets

slutsumma.

Förslagsanslaget.

Från detta anslag, 110,000 kronor, utgå ålderstillägg dels till

befattningshafvare vid skogsinstitutet äfvensom till föreståndare och

skogsrättare vid statens för utbildande af skogsbetjänte afsedda skogsskolor,

dels hufvudsakligen till den å aflöningsstaten för skogsstaten

uppförda personal.

Reservationsanslag eu.

I. Reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen 7,600

kronor.

Detta anslag är afsedt till bestridande af kostnaderna för Skogshålls

skogsskola, 6,600 kronor, äfvensom till aflönande af en lärare

i skogshushållning vid Gottlands folkhögskolas landtbrukskurs, 1,000

kronor.

II. Reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, 3,233,300 kronor.

Från detta anslag utgå bland annat kostnaderna för:

l:o) Statens skogsförsöksanstalt.

Staten för anstalten slutar på 29,000 kronor.

2:o) Skogsskolan vid Kloten.

Staten för denna skola slutar å 6,500 kronor.

3:o) Kolarskolan vid Hällnäs.

Till denna skola har i allmänhet plägat anvisas ett årligt belopp

af 1,000 kronor, dock under förutsättning att bidrag till enahanda belopp

tillskjutes af korporationer eller enskilda.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

4:o) Statens skog singenjör er.

För närvarande finnas tre sådana ingenjörer, af Indika en hvar

åtnjuter ett arfvode af 3,000 kronor jämte rese- och traktamentsersättning

intill 1,800 kronor om året. För samtliga dessa skogsingenjörer

hafva följaktligen beräknats 14,400 kronor om året.

Utöfver de ändamål, för hvilka kostnaderna sålunda utgå från

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet, är berörda anslag afsedt hufvudsakligen till

aflönande åt den vid skogsstaten anställda extra personalen, till förvaltningsutgifter

i allmänhet samt till bekostande af byggnads- och reparationsarbeten

äfvensom af oförutsedda eller mer eller mindre tillfälliga

utgifter, som med skogsväsendet äga samband.

På grund af den enligt hvad ofvan sagts förändrade uppställningen

af riksstaten skulle af anslagen till skogsväsendet från nionde hufvudtiteln

afföras de, som afsåge driftkostnader för statens skogsdomäner.

De anslag däremot, som icke hufvudsakligen afsåge statens egen skogsförvaltning,

skulle bibehållas å hufvudtiteln och sammanföras under en

gemensam anslagstitel under benämning »Skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet», hvilken skulle omfatta

l:o) anslag till skogsinstitutet,

2:o)

3:o)

4:o)

5:o)

6:o)

7:°)

samtliga statens skogsskolor,

den enskilda skogsundervisningen,

kolarskolan vid Hällnäs,

skogsförsöksanstalten,

försöksanstaltens

» statens skogsingenjörer samt

» åtskilliga andra ändamål såsom: tryckning af skogspublikation

er, utgifvande af skogslitteratur, underhåll

och reparationer å skogsläroverkens byggnader, anskaffande och underhåll

af undervisningsmateriell vid skogsläroverken äfvensom oförutsedda

behof m. in.

Beträffande de personalen vid skogsinstitutet äfvensom föreståndare

och skogsrättare vid vissa skogsskolor tillkommande ålderstillägg, hvilka

nu utgå från förslagsanslaget till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten

och skogsläroverken, skulle dessa ålderstillägg, då berörda förslagsanslag

öfverflyttas till driftkostnaderna, utgå från hufvudtitelns

anslag till ålderstillägg. Någon höjning af sistnämnda anslagsbelopp

lärer emellertid af denna anledning icke erfordras.

Beträffande de särskilda i den nya anslagstiteln sålunda ingående

anslagsposterna skulle de under l:o—6:o upptagna beräknas till sina

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrifvelse Kr 9.

nuvarande ofvan angifna belopp, således tillsammans 155,300 kronor.

Den återstående anslagsposten, som skulle ställas till Kungl. Maj:ts förfogande,

är beräknad till omkring 30,000 kronor, att disponeras på

följande sätt:

för reparation och underhåll å skogsläro
verkens

byggnader m. m...................... omkring kronor 15,000: —

„ utgifvande af skogslitteratur..................... „ „ 4,500: —

,, tryckning af försöksanstaltens publikationer

............................................................... „ ,, 2,500: —

„ diverse tillfälliga eller oförutsedda behof „_„_8,000: —

Summa kronor 30,000: —

Den nya anslagstitelns slutsumma skulle således bestämmas till

i afrundadt tal 185,000 kronor. Från den del af detta anslag, hvilken,

som nyss sagts, skulle uppföras till Kungl. Maj:ts disposition, skulle

komma att utgå, bland annat, dels ett belopp af 2,500 kronor för nyanskaffning

af instrument med mera för skogsinstitutet, hvilket belopp

skolat, vid oförändrad uppställning af riksstaten, i öfverensstämmelse

med 1910 års Riksdags beslut i ämnet, utgå från reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

dels ock ett vissa mera tillfälliga behof för skogsförsöksanstalten

afseende belopp af 1,450 kronor, däraf 500 kronor till ökade utgifter

för hyra, bränsle och belysning i af anstalten förhyrd ny lokal och 950

kronor för inköp af böcker, instrument m. m.

För sistnämnda två ändamål äfvensom för anläggande för en kostnad

af omkring 1,500 kronor af en skogsförsöksträdgård med plantskolor

erfordras, utöfver skogsförsöksanstaltens anslag för året, för innevarande

år ytterligare medel, tillsammans omkring 3,000 kronor, hvilket

belopp, i likhet med hvad som förra året skedde beträffande vissa kostnader

till skogsinstitutet, lämpligen skulle utgå från ofvannämnda reservationsanslag.

Af hvad ofvan sagts framgår, att någon höjning af skogsinstitutets

stat icke för närvarande ifrågasatts. Däremot har beträffande denna stat

föreslagits en ändring i syfte att den i staten upptagna planteringsvaktaren,

hvilken i aflöningshänseende är likställd med vaktmästare, må i likhet

med hvad ifrågasatts om åtskilliga andra vaktmästare, beredas ytterligare

ett ålderstillägg å 100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra med anledning af Eders

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, har alltså

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels godkänt sådan ändring i gällande aflöningsstat för skogsinstitutet,

att lönen för den därå uppförda planteringsvaktaren förklaras

kunna höjas ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10

år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifven

aflöningsförhöjning bestämt enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade;

dels medgifva att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1911 må

disponeras ett belopp af 3,000 kronor till gäldande af vissa extra utgifter

för statens skogsförsöksanstalt;

dels ock med afförande från nionde hufvudtitelns stat af anslaget

till skogsväsendet, 4,588,000 kronor, å samma stat under titel »Skogsundervisning

och skogshushållning i allmänhet» uppfört ett anslag å

185,000 kronor.

I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

har Riksdagen, beträffande

9:o) Landtmäteristaten,

godkänt sådan ändring i den för landtmäteristyrelsen nu gällande aflöningsstat,

att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter 5 år höjas

med 100 kronor samt den andra i staten uppförda vaktmästarens lön ej

blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter 10 år med ytterligare

100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda medgifna aflöningsförhöjningar

bestämt enahanda villkor, som för tillträde till förut medgifven

sådan förhöjning blifvit stadgade; samt beträffande

l0:o) Sveriges geologiska undersökning,

godkänt sådan ändring i den för Sveriges geologiska undersökning nu

gällande aflöningsstat, att förste vaktmästarens lön förklaras kunna efter

5 år höjas med 100 kronor samt den andra i staten uppförda vaktmästarens

lön ej blott efter 5 år med 100 kronor utan jämväl efter

10 år med ytterligare 100 kronor, äfvensom för tillträde till sålunda

medgifna aflöningsforhöjningar bestämt enahanda villkor, som för tillträde

till förut medgifven sådan förhöjning blifvit stadgade.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

45

Bidrag till skjutsentreprenader.

ll:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, utgifterna från

nedannämnda förslagsanslag, hvilket alltsedan år 1907 utgått med 215,000

kronor, under de senast förflutna åren stegrats så, att de under åren 1908

och 1909 uppgått till i medeltal 271,000 kronor, har Riksdagen höjt

det under anslagstiteln »bidrag till skjutsentreprenader» uppförda förslagsanslag

från 215,000 kronor med 35,000 kronor till 250,000 kronor.

Bidrag till vägunderhållet på landet.

12:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att höja det under anslagstiteln »bidrag till vägunderhållet på landet»

uppförda förslagsanslag från 1,000,000 kronor med 150,000 kronor till

1.150.000 kronor.

Ifrågavarande anslag är afsedt till gäldande af den enligt 60 §

uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23

oktober 1891 på staten belöpande andelen af kostnaden för vägunderhållet

på landet m. m.

Detta anslag utgjorde från början, d. v. s. från och med år 1895,

600.000 kronor, men höjdes, bland annat, med anledning af de i lagen

den 20 juni 1905 meddelade ändrade bestämmelserna om beloppet af

statsbidraget, vid 1906 års Riksdag till 1,000,000 kronor. En annan

anledning till höjningen af anslaget låg däri, att utgifterna från anslaget

under de gångna åren ökats och att det vore påtagligt, att denna

ökning skulle komma att ytterligare fortgå i betraktande af mängden

utaf alltjämt tillkommande vägar och de dyrare priserna på för väglagning

erforderliga materialier och dagsverken.

Emellertid hafva, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, utgifterna

från detta anslag visat sig väsentligt öfverstiga det i riksstaten

uppförda beloppet. Medeltalet af de verkliga utgifterna från anslaget

har sålunda under åren 1907—1909 uppgått till icke mindre än

1.157.000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Då Riksdagen icke haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har Riksdagen höjt det under anslagstiteln

»bidrag till vägunderhållet på landet» uppförda förslagsanslag från

1,000,000 kronor med 150,000 kronor till 1,150,000 kronor.

Fattigvården i allmänhet.

13:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 14

gjorda framställning och då, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas,

utgifterna å det under nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet, hvilket från och med år 1907 varit

i riksstaten uppfördt med 175,000 kronor, så ökats, att de under åren

1906—1909 uppgått till i medeltal 260,000 kronor, har Riksdagen höjt

det under anslagstiteln »fattigvården i allmänhet» uppförda förslagsanslag

från 175,000 kronor med 85,000 kronor till 260,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

14:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

nu 40,446 kronor, måtte för utjämnande af hufvudtitelns slutsumma

höjas med 58 kronor till 40,504 kronor.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva att samtliga

ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit

särskildt omförmälda, för år 1912 fastställts till samma belopp som i

innevarande års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. till jämnande af hufvudtitelns slutsumma utförts

till ett belopp af 40,479 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

47

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, har Riksdagen fattat

följande beslut.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

15:o) I punkt 16 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvande

i jordbruksdepartementet, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna

grunder och på enahanda villkor som för innevarande år, på extra stat

för år 1912 bevilja ett förslagsanslag af 6,660 kronor, däraf högst 162

kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning under

semester.

I afseende å grunderna för dessa lönetillägg äfvensom villkoren

för deras åtnjutande och de föreskrifter, som höra iakttagas vid utbetalningen

af desamma, vill Riksdagen hänvisa till hvad chefen för

justitiedepartementet enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1911 (punkt 12)

därom anfört.

Med hänvisning till hvad ofvan meranämuda statsrådsprotokoll

öfver jordbruksärenden i ämnet innehåller och under erinran, att Riksdagen

beträffande andra statsdepartement bifallit liknande framställningar

som nu förevarande, får Riksdagen anmäla att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshafvande i jordbruksdepartementet, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för

den 13 januari 1911 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet

angifna grunder och på enahanda villkor som för innevarande

år på extra stat för år 1912 beviljat ett förslagsanslag af 6,660

kronor, däraf högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning af

vikariatsersättning under semester.

16ro) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 17 föreslagit

och med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet innehåller i

ämnet får Riksdagen vidare meddela att Riksdagen i likhet med hvad

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

för innevarande år ägt rum, för aflönande af en kanslisekreterare inom

jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli, på extra stat

för år 1912 anvisat ett anslag af 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola

anses såsom tjänstgöringspenningar.

17:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare under punkten 18 föreslagit

Riksdagen att för beredande af arfvode åt en extra föredragande inom

jordbruksdepartementet m. m. på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag

af 4,000 kronor.

Med erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1909—1911

beviljat anslag för ifrågavarande ändamål, för de två senaste åren till

enahanda belopp som nu begäres, får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

anmäla att Riksdagen för beredande af arfvode åt en extra föredragande

inom jordbruksdepartementet m. m. på extra stat för år 1912 anvisat ett

anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

18:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och med hänvisning till hvad Riksdagen ofvan under punkt 3

anfört, får Riksdagen anmäla att Riksdagen till bestridande af kostnaderna

för uppförande af en institutionsbyggnad och två lärarbostäder vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt för uppförande af två lärarbostäder och

för vissa förändringar i hufvudbyggnaden vid landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp beviljat ett anslag af 144,000 kronor och däraf på

extra stat för år 1912 anvisat 94,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 20 föreslagit

Riksdagen att till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

För hvart och ett af åren 1908—1911 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då

behofvet af anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskadt, har Riksdagen

till undervisningsmateriell för iandtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

å extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

20:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och med erinran om hvad Riksdagen under punkt 4 härofvan anfört,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

får Riksdagen meddela, att Riksdagen, i likhet med livad för hvart och

ett af åren 1908—1911 ägt rum, till understöd åt mindre bemedlade

lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel,

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 10,000 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

21:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

och under erinran om hvad ofvan under punkt 4 i ämnet

anförts, får Riksdagen vidare anmäla, att Riksdagen för höjning från

4.000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre lantbruksskolor

utgående understöd af statsmedel å extra stat för år 1912 anvisat ett

anslag af 6,000 kronor.

22:o) Under punkt 23 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

6.000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets

iandthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af

åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp af 4,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde

1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant

afseende på extra stat för innevarande år ett belopp af 6,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Eders Kungl. Maj:t,

i hufvudsaklig likhet med hvad som skett beträffande föregående års anslag,

föreskrifvit såsom villkor för åtnjutande af innevarande års anslag, att

fyra elever skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att

vara befriade från afgifter för kost och logi; att för inträde i skolan

skulle erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade

sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs;

att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete

intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle

äga företräde; att afgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej finge

öfverstiga 600 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas

landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till

landtbruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande ingifvas

berättelse om skolans verksamhet.

Tillika stadgades såsom förutsättning för anslagets utbetalande,

att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfverensstämmande

sätt samt att fyra elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri

undervisning.

I anslutning till förra årets Riksdags i ämnet fattade beslut har

Riksdagen å extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 6,000 kronor

till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

23:o) I särskilda inom Riksdagen väckta motioner har föreslagits,

att Riksdagen behagade besluta, att till landthushållsskolan

å Brogård i Uppland för utbildning af lärarinnor må för hvartdera af

åren 1911 och 1912 utgå ett understöd å fyratusen kronor under de

närmare villkor, som Kungl. Maj:t äger bestämma, samt att för ändamålet

å extra stat för 1912 under nionde hufvudtiteln anvisa ett belopp

af 8,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under 1911 af

tillgängliga medel förskottera hälften.

Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande:

»Den kommitté, som i december 1908 afgaf sitt betänkande om

ordnandet af den lägre landtbruksundervisningen, framhåller i detta betänkande

starkt behofvet af särskild undervisning i skolor och kurser

för landsbygdens kvinnliga ungdom i de sysslor, som tillkomma en husmor

på landet, och har uppgjort detaljerade förslag för ett helt system

af landthushållsskolor och husmoderskurser. Kommittén påpekar samtidigt

behofvet af för dylika skolor och kurser utbildade lärarinnor

äfvensom behofvet af konsulenter och ledare af studieresor för de sidor

af landthushållningen, som i regeln komma på husmoderns lott. Genom

1910 års Riksdag beviljades anslag för anordnande genom hushållningssällskapens

försorg af husmoderskurser af olika slag för det mindre jordbrukets

behof, för hvilka kurser naturligtvis behöfvas lärarinnor med

särskild utbildning för landthushåll. Slutligen lär den kommitté, som

har att yttra sig om folkundervisningen, komma att föreslå, att undervisning

i jordbruk och landthushåll skall ingå i folkskolans fortsättningskurser,

och det måste då naturligtvis beredas de blifvande lärarinnorna

i dessa ämnen möjlighet att i särskilda, med praktiskt jordbruk förenade

läroanstalter inhämta kunskaper och öfning i de ämnen, som skola bli

föremål för deras undervisning.

Hittills, och ännu när kommittén afgaf sitt betänkande, har blott

funnits en anstalt, som direkt afsett utbildning af lärarinnor i huslig

ekonomi för landsbygdens behof, nämligen Fredrika-Brem er-förbundets

skola å Rimforsa i Östergötland. Kommittén förutser, att den ensam

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrifvelse Kr 9.

icke skall vara på långt när tillräcklig- att fjdla beliofvet af lärarinnor,

konsulenter o. s. v., och framhåller »önskvärdheten af att, därest fråga

nppstode om inrättande i andra delar af landet af dylika skolor, äfven

dessa måtte komma att understödjas af statsmedel i den mån sådant

vore af nöden för lärarinnebildningen».

Sedan 1907 års kommitté sålunda uttalade sig, har en ny läroanstalt

med samma syfte som Rimforsaskolan börjat sin verksamhet i

Uppland. Styrelsen för Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala har

länge haft sin uppmärksamhet fäst på behofvet af att de lärarinnor i

huslig ekonomi, som få sin verksamhet förlagd till landsbygden, i sammanhang

med sin utbildning i öfrigt äfven gjordes förtrogna med sådana

sysslor och intressen, som tillhöra skötseln åt ett landthushåll, och skolan

har i mån af utrymme och tillgångar i öfrigt sökt ordna sin undervisning

för blifvande lärarinnor i sådan riktning, bland annat genom att i

sin läroplan upptaga mindre kurser i mjölkhushållning och trädgårdsskötsel.

En verkligt tillfredsställande undervisning i landthushållning kunde emellertid

naturligtvis icke gifvas med de resurser, en stad kan erbjuda, och

skolstyrelsen har därför under förra året inköpt en mindre landtegendom,

1 ''ii mantal Brogård i Tensta socken, en half mil från

järnvägsstation i Uppland, och dit förlagt den praktiska undervisningen

i landthushåll för blifvande lärarinnor i huslig ekonomi.

I syfte att nedbringa kostnaderna så mycket som möjligt och på

samma gång göra utbildningen i bästa mening praktiskt fruktbärande,

har styrelsen kombinerat undervisningen i Uppsalaskolan och Brogårdsskolan

på det sätt, att de inledande teoretiska ämnena, fysiologi och

hälsolära, kemi och födoämneslära samt matlagning i inskränkt mening

inhämtas under en hösttermin i Uppsala; därefter tillbringa samma elever

ett helt kalenderår på Brogård och få, på samma gång de fortsätta med

praktisk matlagning, där öfva sig i alla sådana arbeten, som pläga ledas

eller utföras af en husmor på landet, grofbak, slakt och tvätt, fullständigt

på egen hand sköta ladugård och mejeri, grisar, höns och

andra smådjur samt trädgården och inom jordbruket utföra sadana

arbeten, som pläga utföras af kvinnor. Den teoretiska undervisningen

i jordbruk och husdjursskötsel, i mjölkhushållning, slakt o. s. v. meddelas

i omedelbart sammanhang med det praktiska arbetet. 3 a 4 timmar

i veckan ägnas åt sammanfattande öfversikter, repetitioner och kompletteringar

af det, som i sammanhang med det praktiska arbetet inhämtats.

Följande vår tillbringa eleverna åter vid skolan i Uppsala, då undervisningen

i teoretiska ämnen afslutas och den liufvudsakliga undervis
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ningen i pedagogik och metodik med tillhörande öfnings- och profléktioner

gifves.

Arbetet å Brogård ledes af tre lärarinnor, af hvilka två ha speciell

utbildning i husdjursskötsel, mjölkhushållning och trädgårdsskötsel, den

tredje förestår hushållet och leder arbetena inomhus samt bak och slakt.

Som lärare tjänstgör i öfrigt en af Uppsala läns hushållningssällskaps

konsulenter, som på samma gång är styrelsens rådgifvare och biträde

vid skötseln af jordbruket. Ifrågavarande kurs i »huslig ekonomi och

landthushållning)), som kursen benämnes i fackskolans program, motsvarar

en af fackskolans tidigare lärarinnekurser på det sätt, att i den

förut ettåriga teoretisk-praktiska stadskursen inskjutits ett års praktik i

landthushåll med ordnad sakkunnig undervisning. Genom denna kombination

vinnes:

att lärarinnornas antal i Brogård kan inskränkas till tre, medan

två eller tre ytterligare skulle behöfvas, om äfven den teoretiska undervisningen

i fysiologi och hälsolära, kemi och födoämneslära samt pedagogik

och metodik skulle lämnas där (och dessa lärarinnor icke skulle

där kunna få full sysselsättning);

att man vid den teoretiska undervisningen kan tillgodogöra sig

de rikare resurser i fråga om både lärarekrafter och laboratorier och

samlingar, som en universitetsstad kan erbjuda;

att eleverna på Brogård få intensiv praktik i såväl gröfre och

tyngre som lättare sysslor och få personligen i fullt mått göra sig förtrogna

med det fysiska arbetets natur och villkor, på samma gångdetta

arbete, efter den inledande teoretiska underbyggnaden, för dem

framträder i nytt ljus och får ett ökadt intresse;

att de på grund af denna praktik kunna tillgodogöra sig den afsilande

teoretiska utbildningen med helt andra vyer, än om det praktiska

arbetet komme vare sig före början eller efter slutet af de teoretiska

kurserna, på samma gång detta genom föregående och efterföljande

teoretiska studier får sin belysning och reglering;

att rikligare tillfälle till öfnings- och proflektioner i staden kan

beredas, då fackskolan där, utom öfriga kurser för äldre flickor, har

elfva barnafdelningar.

Brogårdskursen är så till vida fristående och sjelfständig, att den

har sin egen administration, ekonomi och räkenskaper. Och meningen

är, att plats där skall beredas äfven för utexaminerade lärarinnor i huslig

ekonomi, som vilja komplettera sin utbildning med en kurs i landthushåll.

Utom de 14 elever, som tillhöra den kombinerade landthushållskursen,

har Brogård redan nu plats för ytterligare fyra elever och

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 53

får plats för flera, så snart vissa förändringar i en af flygelbyggnaderna

hinna vidtagas.

Fastigheten är af skolstyrelsen inköpt för 27,000 kronor. Den

var så rikligt bebyggd, att skola, elever och lärarinnor där kunnat inrymmas

utan nybyggnader. Styrelsen beräknar för skola och hushåll en

hyra af sammanlagdt 1,200 kronor (motsvarande 8 procent å 15,000

kronor, hvartill åbyggnaderna kunna värderas utöfver hvad för skälfva

jordbruket kräfves). A andra sidan beräknas elevernas arbete i jordbruk,

ladugård o. s. v. till 1,000 kronor för år. Den stat för år 1911,

som styrelsen uppgjort (se Bil.) visar, att i understöd för själfva skolan

behöfvas 4,000 kronor. Styrelsens mening hade varit, att äfven andra

af Uppsalaskolans lärarinnekurser skulle få någon undervisning i landthushåll,

men då Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition icke upptagit

den förhöjning i Uppsalaskolans årsunderstöd, som för ändamålet begärts,

eller kronor 800, måste denna undervisning tills vidare bortfalla och

utgiftssidans olika poster minskas med belopp, som tillsammantagna

motsvara dessa 800 kronor.

Till den bifogade staten bör den upplysning fogas, att densamma

blott gäller undervisningen. Logis och kost betala eleverna själfva på

det sätt, att de äro inackorderade i skolhushållet.

Inköpspriset 27,000 kronor gällde blott själfva fastigheten. Uppsättningen

af yttre inventarier för jordbruket (kreatursbesättningen inbegripen)

har kräft kronor 9,055:84; behöfliga reparationer och ändringar

ha kostat kronor 4,857: 31. Inre inventarier för skolan, hushållet

samt lärarinne- och elevbostäder ha dragit en kostnad af kronor 6,357: 32.

Till betäckning af dessa utgifter ha af för saken intresserade personer

och af Stiftelsen Lars Hiertas Minne gifvits sammanlagdt 9,950 kronor,

och styrelsen har iklädt sig personligt betalningsansvar för 12,000 kronor.

Ofriga skulder innestå i fastigheten mot inteckningar. Därtill kommer,

att skolan, som började i september föregående år och under detta första

år icke haft något offentligt understöd, naturligtvis redan har en förlust

att bära. Vi anföra dessa siffror för att å ena sidan visa, Indika

uppoffringar enskilda underkastat sig för att få skolan till stånd. A

andra sidan är det ock förklarligt, om dessa enskilda källor nu gifvit

hvad de förmå och om styrelsen med mycket bekymmer motser den

närmaste framtiden.

Vi ha oss bekant, att skolstyrelsen hos Kungl. Maj:t dels anhållit

om framställning till årets Riksdag om ett understöd för själfva skolan

å 4,000 kronor för hvardera af åren 1911 och 1912, dels anhållit om

ett bidrag å 2,500 kronor till betäckande af kostnaderna för repara
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

tioner och ändringar från det till Kungl. Maj:ts disposition stående anslaget

till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Af vissa yttranden till statsrådsprotokollet, anförda under 9:de

hufvudtiteln i 1910 och 1911 års statsverkspropositionen sammanställda

med det betänkande, som afgifvits af landfbruksundervisningskommittén,

ser det ut, som skulle meningen vara, att, sedan kommitténs förslagrörande

det mindre jordbruket och rörande de lägre landtbruksskolorna

vid 1910 och 1911 års riksdagar kommit före, till en följande Riksdag,

alltså 1912, göra framställning om medel för ordnande af undervisning

i landtJiushåll för kvinnor, i anslutning till af ofvannämnda kommitté

framställda förslag; och skulle då i detta sammanhang frågan om statsunderstöd

för Brogårdsskolan kunna upptagas. Då uppstår frågan,

huru Brogårdsskolan under tiden skall reda sig. Det måste naturligtvis

för skolstyrelsen, som gjort sig mycket besvär och iklädt sig ganska

allvarsamma förbindelser för att få skolan till stånd, som redan haft en

elevafdelning i läroanstalten och nyss där mottagit den andra, vara

nedslående att se skolan utsatt för så allvarsamma ekonomiska svårigheter.

Det vill i öfrigt synas, att om man genom 1912 års riksdag,

alltså för 1913, tänker sig ett omfattande och högst nödigt undervisningsverk

för vårt lands kvinnor skall bringas till stånd, och då för

detta naturligtvis behöfves en betydlig stab af lärarinnor, om verket

skall ha framgång, så måste man förut sörja för att lärarinnor finnas

att tillgå. Att den enda utbildningsanstalten å Rimforsa då ej på långt

när räcker till, är uppenbart och betonas eftertryckligt af den kommitté,

hvars betänkande vi förut åberopat. För sakens framgång torde också

vara önskvärdt att ha mer än en utbildningsanstalt, emedan endast på

så sätt olika orters behof och olika uppslag och synpunkter i utbildningen

kunna komma till sin rätt.

Man kunde visserligen förmena, att den nya skolan först någon

tid borde vara i verksamhet, för att man af resultatet må kunna döma,

om den förtjänar offentligt understöd eller ej. Häremot må då anmärkas,

att Brogårdsskolan blott är en filial eller afläggare af Uppsalaskolan,

under samma styrelse och ledning som denna, och att, då Uppsalaskolan

i mycket hög grad tillvunnit sig såväl regeringens och Riksdagens

som allmänhetens förtroende — hvilket framgår å ena sidan

af det betydliga understöd densamma åtnjuter och som vid denna riksdag

föreslås till höjning, å andra sidan af dess stora elevantal och det

ännu mångfaldt större antalet sökande till dess kurser — man med

visshet kan förutse, att äfven den nya skolan skall skötas lika förträff
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ligt, som Uppsalaskolan enligt allas samstämmande omdömen skötes.

Vi hänvisa i öfrigt till att landtbruksstyrelsen. redan tillstyrkt statsunderstöd

(se Bil.) och att Kungl. Maj:t redan ådagalagt sin uppskattning

af skolan genom att bevilja det bidrag till organisationskostnaderna,

som skolstyrelsen begärt.

Vi torde i detta sammanhang böra påpeka, att Sällskapet Uppsala

enskilda läroverk, som upprättat såväl fackskolan i Uppsala som Brogårdsskolan,

är eu offentlig institution, så till vida som hvarken sällskapets

eller styrelsens medlemmar äga af verksamheten draga någon

vinst; vidare

att Brogård sskolan är en fristående anstalt, hvars ekonomi är fullständigt

skild från Uppsalaskolans, men hvars verksamhet är i vissa

afseenden kombinerad med denna;

att genom Brogårdsskolans upprättande ingen minskning sker i

Uppsalaskolans verksamhet, utan den har lika många kurser och elever

med samma undervisningstid där som förut;

att jordbruk och elevhushåll å Brogård naturligtvis skola bära sig

själfva och att det ifrågasatta statsunderstödet uteslutande afser undervisningens

behof för utbildning af lärarinnor i landthushåll; samt till

sist erinra om

att den likartade skolan å Pdmforsa under de första åren af sin

verksamhet 1908—1910 hade 4,000 kronor årligen i statsunderstöd och

att 1910 års Riksdag på framställan af regeringen höjde understödet

för 1911 till 6,000 kronor.»

Den i motionerna åberopade bilagan är af följande lydelse:

Utdrag ur kungl. landtbruksstgrelsens underdåniga skrifvelse den 16 november

1910, angående statsunderstöd åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig

ekonomi å Brogård.

På sätt landtbruksstyrelsen uti sitt underdåniga utlåtande den 18 oktober

1909 öfver landtbruksundervisningskommitténs betänkande framhållit, anser styrelsen,

att nämnda kommittés förslag böra i den mån förhållandena sådant medgifva

genomföras.

Hvad angår kurser i huslig ekonomi för kvinnliga elever, så kan 1910 års

Riksdag, genom att öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts i hufvudsaklig

anslutning till nämnda kommittés förslag om ordnande, hvad angår det mindre jord
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

bruket, af dylika kurser, affattade nådiga proposition, anslå medel, anses hafva för

sin del gillat kommitténs förslag därutinnan.

Uti underdånigt utlåtande den 4 oktober 1910, med förslag till fömyadt

nådigt reglemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af det mindre

jordbruket in. m., har också landtbruksstyrelsen föreslagit anordnande af undervisningskurser

för särskildt antagna kvinnliga elever antingen såsom allmänna kurser

i huslig ekonomi och landthushållning på minst två, högst sex veckor (s. k. husmoderskurser)

eller såsom specialkurser på minst sex, högst tolf dagar, omfattande

huslig ekonomi eller någon af de delar af landthushållningen, som falla inom kvinnans

verksamhetsområde. För sådana kursers hållande fordras emellertid utbildade

lärarinnor, och det är därför synnerligen önskvärd!, att flera lärarinnekurser komma

till stånd.

Mot förslaget till program för ifrågavarande kurser har landtbruksstyrelsen

icke något att erinra, men torde gifvetvis, om anslag till kurserna beviljas, förslag

till plan för undervisningen böra underställas landtbruksstyrelsens pröfning likasom

i öfrigt i hufvudsak samma villkor uppställas, som för närvarande gälla för understödet

till Rimforsaskolan eller

att två frielever skola äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att

vara befriade från afgifter för kost och logi;

att för inträde i skolan skall erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning

eller visar sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått

folkhögskolekurs;

att sådana inträdessökande, som därjämte kunna förete intyg om praktisk

duglighet och vana vid landtliga göromål, skola äga företräde;

att afgifter för undervisning, kost, logi och lyse ej öfverstiger 600 kronor

för år;

samt att till landtbruksstyrelsen skall tre månader efter lärokursens afslutande

ingifvas berättelse om skolans verksamhet.

Likaså torde icke vara något att erinra mot beloppet af understödet eller

dettas utgående för åren 1911 och 1912.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med hänvisande till landtbruksstyrelsens

underdåniga utlåtande denna dag angående statsbidrag till ifrågavarande

skolas grundande, får landtbruksstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes till nästinstundande Riksdag aflåta nådig proposition, att Riksdagen

må å extra stat för år 1912 bevilja ett belopp af åttatusen kronor att utgå till

understöd åt den med fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala förbundna skolan för

utbildning af lärarinnor i landthushållning vid Brogård med 4,000 kronor för år

1911 och 4,000 kronor för år 1912, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af tillgängliga

medel under år 1911 förskjuta det för samma år till skolan anslagna beloppet,

4,000 kronor.

Stockholm den 16 november 1910.

Underdånigst

Ang. Lytikens.

M. v. Feilitzen.

Fredrik Egerström.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

57

Stat för undervisningen å fackskolans landtegendom Brogård under 1911 enligt

styrelsens beslut den 6 oktober 1910.

Inkomster:

Elevafgifter 14 x 180 .........................................

För kurs A och B från skolan i Uppsala..........

För elevernas arbete i jordbruk och ladugård ..

Förutsatt statsanslag..............................................

.......................... 2.520: —

.......................... 800: —

.......................... 1,000: —

............... 4,000: —

Summa kronor 8,320: —

Utgifter:

Hyra till fastigheten..................................................................

Bränsle och lyse.........................................................................

Förbrukningsartiklar ..................................................................

Undervisningsmateriel ............................................................

Reparationer och ersättningar..................................................

Administrationskostnader .........................................................

Aflöningar och arfvoden .........................................................

Diverse omkostnader (transporter, telefon, försäkringar m.

.......................... 550: —

.......................... 170: —

.......................... 200: —

.......................... 200: —

.......................... 300: —

.......................... 400: —

.......................... 5,800: —

m.) ................ 700: —

Summa kronor 8,320: —

Specifikation å aflöningar.

Fröken Amelie Carlstedt]

Agnes Sundberg för 10 månader......................

G. Jönsson

Agronomen I. Ekvall å 15 kronor...................................

Naturaförm. Kontant.

500:— 1,500: —

........... 500:— 1,500: —

500:— 1,000: —

.......................... 300: —

1,500:— 4,300: —

1,500: —

Summa kronor 5,800: —

Såsom af motionerna och den därvid fogade staten för ifrågavarande,

helt och hållet på enskild väg inrättade skola framgår, har

det nn begärda statsbidraget titan vidare förutsatts för uppehållandet

af skolans verksamhet. Ett sådant tillvägagångssätt, som alltför lätt

kan locka till efterföljd, har icke kunnat annat än förefalla Riksdagen

betänkligt. Emellertid har Riksdagen, som vid granskning af motionerna

och andra för Riksdagen tillgängliga, saken rörande handlingar funnit

skolans syfte och undervisningsplan erkännansvärda, i betraktande af de

Bihang till Riksd. prot. 1911■ 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

pågående sträfvandena för utvecklingen af den för vårt lands modernäring

så betydelsefulla undervisningen i landthushållning för allmogens kvinnor,

icke kunnat undgå att finna motionärernas förslag värdt beaktande.

Det torde nämligen kunna med visshet antagas, att omfattningen af

berörda, för kvinnor afsedda undervisning under den närmaste framtiden

kommer att betydligt vidgas och i mån häraf blifva i ökadt behof af

lärarinnor, som utbildats med särskild hänsyn till nämnda undervisnings

kraf. För närvarande finnes, såvidt Riksdagen har sig bekant, utom

nu ifrågavarande skola, endast en läroanstalt för utbildandet af sådana

lärarinnor, nämligen den under nästföregående punkt omförmälda skolan

vid Rimforsa. Då denna skolas elever, att döma af hvad statsrådsprotokollet

i ämnet innehåller, synas redan under nu rådande förhållanden

lätt nog finna sysselsättning efter genomgången utbildningskurs, kan det

väl befaras, att lärarinnebrist kunde uppstå för den antagligen tämligen

snart utvidgade landthushållningsundervisningen för kvinnor. Och med

afseende härå torde skolan vid Brogård, som också synes hafva till stor

del tillkommit för mötande af nämnda brist, vara förtjänt af understöd

från statens sida.

För att vinna närmare kännedom om skolan i fråga har Riksdagens

vederbörande utskott aflagt ett besök vid skolan. Därvid erhöll

utskottet en synnerligen tillfredsställande uppfattning om det sätt, hvarpå

skolan gick att lösa sin uppgift, och de för ändamålet vidtagna anordningarna.

I sådant afseende må särskildt nämnas, att någon tjänare

icke finnes vid skolan anställd, hvadan allt vid skolan förefallande

praktiskt arbete, såväl inom- som utomhus, utföres af eleverna, samt

att vid detta arbetes utförande icke användas andra husgeråd och redskap,

än som torde vara i bruk hos eller utan svårighet kunna

anskaffas af den del af landtbefolkningen, hvaribland eleverna kunna

antagas hufvudsakligen få sin framtida verksamhet.

Med hänsyn till ofvannämnda förhållanden och i öfrigt de upplysningar,

som Riksdagen i förevarande fråga inhämtat, har Riksdagen

kommit till den öfvertygelsen, att Brogårdskolan med afseende å dess

betydelse för undervisningen i landthushållning för kvinnor ej är Rimforsaskolan

underlägsen. Riksdagen har därför funnit sig böra bevilja

understöd jämväl åt denna skola.

Beträffande understödets belopp har Riksdagen icke funnit sig

böra frångå motionärernas framställning derutinnan.

Bestämmandet af de närmare villkoren för understödets åtnjutande

torde, i likhet med hvad som äger rum i fråga om Rimforsaskolan,

öfverlämnas åt Kungl. Maj:t.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

På grund af livad sålunda anförts och då sambandet mellan Brogårdsskolan

och fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala synts Riksdagen

borga för den förras förmåga att väl motsvara sitt ändamål, har Riksdagen,

i anledning af förevarande motioner, å extra stat för år 1912

anvisat ett anslag af 8,000 kronor till beredande af statsbidrag åt landthushållningsskolan

vid Brogård lör utbildande af lärarinnor, med rätt

för Kungl. Maj:t att däraf under innevarande år af tillgängliga medel

förskottera 4,000 kronor; hvilket Riksdagen härmed skolat för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagifva.

24:o) Under punkt 24 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland samt åt tio jordbrukskonsulenter i

södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och

traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap eller

eljest, och, hvad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige,

att vederbörande hushållningssällskap under det år, för hvilket statsbidrag

sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till någon del af

statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

samt på de villkor i öfrig!, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva,

på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 55,000 kronor, att af

Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

Såsom bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne

och Norrland har Riksdagen på extra stat för hvart och ett af åren

1908—1911 anvisat ett anslag af 30,000 kronor att af Kungl. Maj:t i

mån af behof för ändamålet användas.

Vidare har Riksdagen år 1910 medgifvit, att ett belopp af högst

25,000 kronor af anslaget till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket

finge, med en beräkning af 2,500 kronor till hvart och ett af

tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för

anställande inom sällskapets område af en jordbrukskonsulent för det

mindre jordbruket.

Nu föreliggande framställning afser, att för år 1912 anslag måtte

beviljas för båda förenämnda ändamål till samma belopp och på samma

villkor, som för innevarande år bestämts, samt att anslagen måtte sammanföras

under eu gemensam anslagstitel.

1 detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft en

inom Riksdagen väckt motion, däri hemställts, att Riksdagen ville besluta

att för år 1912 anvisa och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

anslag af 18,000 kronor, att användas som bidrag för aflönande af

vandringsrättare, som inom Kopparbergs län och de fem norrländska

länen af hushållningssällskapen anställas, med villkor att hushållningssällskap

eller andra korporationer i öfrig! bestrida kostnaderna för desamma,

och enligt de närmare grunder, som af Kungl. Maj:t bestämmas.

Till stöd för denna framställning har anförts följande:

»Af allra största framtidsvikt är för oss utvecklingen af det mindre

jordbruket, särskild! dess utveckling i intensitet.

Detta gäller för hela vårt land, men i all synnerhet för Norrland.

Härför kräfves i främsta rummet spridande af ökad kunskap angående

ett dylikt jordbruks rätta bedrifvande, det fullt rationella och

ändamålsenliga tillgodogörandet af alla dess hjälpkällor.

Hvad angår norrländska förhållanden, har detta med styrka framhållits

redan af Norrlandskommittén. Denna kommitté utsände bland

annat frågor till hushållningssällskapen och deras tjänstemän, till af

sällskapen utsedda ombud, i socknarne, till kronofogdar, länsmän, landtbruksingenjörer

m. fl. I de inkomna svaren framhålles allmänt, att

spridandet af ökade kunskaper i såväl jordbruk som skogsvård vore i

hög grad ägnadt att stödja jordbruket och utgjorde ett af de viktigaste

villkoren för att sätta den jordbruksidkande befolkningen i stånd att af

sitt arbete skörda rikaste möjliga frukter. En efter de lokala förhållandena

afpassad undervisning vore af långt större betydelse än direkt

understöd, lämnadt i hvilken form som helst. För att blifva verkligt

fruktbringande borde den dock ordnas så, att den icke endast väckte

allmogens intresse, utan på ett praktiskt och åskådligt sätt lade i

dagen, huru de medel skola användas och brukas, genom hvilka det

norrländska jordbruket kan främjas och ledas in på rätt spår. De, som

lämna dylik undervisning, få ej vänta att blifva uppsökta af den allmänhet,

för hvilken undervisningen är afsedd. Undervisaren måste

komma till dem, som skola undervisas och genom att på deras eget

verksamhetsområde visa dem, huru de skola utföra ett visst arbete, ingjuta

lif och åskådlighet i sin undervisning.

Norrlandskommittén anslöt sig till dessa från bygderna utgångna

tankar och föreslog anställande af kringresande jordbrukskonsulenter i

Kopparbergs län och de norrländska länen. Meningen var, att dessa

konsulenter skulle uppsöka den mindre jordbrukaren i hans hem, vistas

en längre tid i hvarje by — de norrländska hemmanen äro i allmänhet

samlade i byar. Han skulle där göra bekantskap med bönderna och

arrendatorerna samt, sedan han lärt känna deras sätt att bruka jorden

och sköta kreaturen, gifva dem råd och anvisningar om de förändringar

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

de borde vidtaga för att få större inkomst af sin hushållning. Efter

2 å 3 år borde lian göra ett förnyad t besök för att se, huru hans undervisning

tillämpats.

Vid 1907 års riksdag erhölls också på Kungl. Maj:ts framställning

anslag till kringresande jordbrukskonsulenter i de norrländska länen och

Kopparbergs län, dock till vida mindre antal, än Norrlandskommittén

föreslagit. För närvarande är deras antal 12 i stället för af kommittén

föreslagna 22.

1 de yttranden, som före afgifvande! af den kungl. propositionen

härom infordrades från lokalmyndigheterna, framhölls från flera håll, att

man icke kunde förvänta att med jordbrukskonsulenter af det slag, som

Norrlandskommittén föreslagit, på erforderligt ingående sätt nå ned till

de mindre jordbrukare. Det föreslagna antalet vore för ändamålet

alltför ringa i förhållande till landets vidsträckthet; och det blefve alldeles

för dyrt att anställa behöfiigt antal dylika undervisare af den

kompetens, som förutsatts för jordbrukskonsulenterna. För sådant ändamål

lcräfdes personer med mindre teoretisk underbyggnad, utgångna ur

folkets egna led, med praktisk erfarenhet om jordbrukets rätta bedrifvande.

Sådana s. k. vandringsrättare hade, framhölls det från Gäfleborgs

och Norrbottens län, varit med bidrag från kommuner samt landsting

eller hushållningssällskap i en eller annan ort anställda; och det vitsordades,

att de med synnerlig framgång verkat för jordbrukets och

boskapsskötselns höjande. Det vore dock omöjligt för de lokala korporationerna

att bekosta dylika vandringsrättare till erforderligt antal, utan

statens medverkan vore därtill erforderlig. Från några hushållningssällskap,

såsom Västerbottens och Norrbottens läns, förordades därför

en kombination af konsulent- och vandringsrättareinstitutionen; ett mindre

antal konsulenter och ett större antal vandringsrättare.

Dåvarande jordbruksministern erkände till fullo den mycket stora

betydelsen för norrländska jordbrukets utveckling af vandringsrättareinstitutionen.

Men han ansåg början böra göras med konsulenterna;

och han hänvisade i fråga om vandringsrättarne till de åtgöranden, som

kunde träffas af hushållningssällskap, landsting, kommuner och tilläfventyrs

äfven landtmannaföreningar.

Äfven från andra håll än de ofvan nämnda har gagneligheten af

vandringsrättareinstitutionen framhållits. Kommittén för den lägre landtbruksundervisningens

ordnande framhöll angelägenheten af att, jämte

den teoretiska undervisningen genom skolor och kurser, de mindre

jordbrukarne erhölle en ingående praktisk handledning i landtbruket

och dess binäringar och behofvet för sådant ändamål af s. k. vandrings
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Biksdagens skrifvelse Nr 9.

rättare, som vid personliga besök hos småbrukarne skulle på ort och

ställe lämna dem den önskade handledningen. Kommittén erinrade om

de goda erfarenheterna från de orter inom Gäfleborgs och Norrbottens

län, där vandringsrättare varit anställda. Vandringsrättaren, som borde

tillsättas af hushållningssällskapets förvaltningsutskott, borde ej tilldelas

större distrikt, än att han kunde komma i direkt och personlig beröring

med jordbrukare i distriktet. Han borde under sin vandring från gård

till gård efter bästa förmåga tillhandagå med råd och anvisningar beträffande

jordbrukets och boskapsskötselns bedrifvande, hvarvid han så

mycket som möjligt genom praktisk handläggning af förekommande

arbeten borde visa, huru dessa bäst skulle utföras. Vandringsrättaren

borde icke hafva rätt att af de jordbrukare han besökte taga ersättningför

sitt arbete. I fråga om deras kompetens ansåg kommittén böra

fordras, förutom genomgången landtbruks- eller landtmannaskolekurs

med föregående eller efterföljande flerårig nöjaktig praktik i jordbruk,

äfven kontrollassistentutbildning, dock att undantagsvis skulle till vandringsrättare

kunna antagas person, som, utan att hafva genomgått mera

än endera af nyssnämnda kurser, styrkt sig äga motsvarande nödiga

teoretiska och praktiska insikter i jordbruk och kreatursskötsel samt

genom sin föregående verksamhet visat sig särskildt lämplig för befattning

af ifrågavarande art. För att blifva till verkligt gagn för den

jordbrukare allmänheten borde emellertid enligt kommitténs åsikt

vandringsrättarnas verksamhet vara ledd och öfvervakad af inom länen

anställda j ordbrukskonsulenter.

I fråga om statsunderstöd till vandringsrättare, hvithet kommittén

förordade, ansåg den, att detta borde begränsas till 600 kronor för

hvarje inom ett hushållningssällskaps område anställd vandringsrättare.

Det antal af 20 vandringsrättare, som fanns, ansågs i fråga om understöd

från statens sida böra komma att fördubblas; och ansåg kommittén

därför ett anslag af 24,000 kronor vara erforderligt.

Landtbruksstyrelsen förordade detta kommitténs förslag. Jordbruksministern

erkände i sitt yttrande, som bifogades statsverkspropositionen

vid 1910 års riksdag, till fullo gagnet af vandringsrättares

anställande, men ansåg sig dock ej böra för Riksdagen framlägga förslag

om statsbidrag till dessa. Han ansåg nämligen dels att antalet af

dem skulle komma att växa så att anslaget snart blefve otillräckligt,

dels att de lokala korporationerna torde kunna bestrida de lör vandringsrättares

anställande erforderliga kostnaderna.

Till gagn för institutionen har emellertid på jordbruksministerns

förslag Kungl. Maj:t för år 1911 beslutit anordnandet af statsunder
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 63

stödda kurser för utbildning af vandringsrättare, däraf en i nordligaste

Sverige, förlagda till landtbruks- eller landtmannaskola. Undervisningen

skulle där vara fri på statens bekostnad men vederbörande hushållningssällskap

hafva ansetts böra bekosta elevernas resor samt kost och logis.

Slutligen hafva hushållningssällskapens hösten förlidet år församlade

ombud på förslag af ombudet för Norrbottens län, doktor Paul Hellström,

besluta ingå till Kungl. Maj:t med framställning om vidtagande af åtgärder

för beredande af statsbidrag till vandringsrättare.

Af den nu lämnade redogörelsen för frågans föregående behandling

framgår nogsamt vikten och betydelsen för det mindre jordbrukets utveckling,

särskildt i Norrland, af den undervisning, som genom vandringsrättare

är afsedd att åstadkommas. För hvar och en, som praktiskt

studerat förhållandena däruppe, blir den saken allt klarare. Under de

resor t. ex., som undertecknad gjort inom det mig anförtrodda län, har

åsikten om nödvändigheten häraf hos mig alltmera stadgats, och den

delas af alla insiktsfulla män inom länet. Då man t. ex. besöker en

mera aflägset belägen by — sådana finnas på 600 å 700 invånare —

blir man starkt gripen al de rika, ännu obegagnade möjligheterna på

jordbrukets, förnämligast foderodlingens och boskapsskötselns område,

men på samma gång af den bristande företagsamheten, grundad oftast

uti bristande insikt i det rätta sättet att tillvarataga dessa möjligheter.

De kringresande konsulenterna, 2 i Jämtlands län, kunna omöjligen

läcka till, och de komma ej heller i den nära beröring med folket, som

en vandringsrättare bör göra. De teoretiska kurser, som anordnas,

besökas nog ifrigt, men alltför ofta glömmas snart nog de gifna lärdomarne;

de. kunna ej heller gifva den handgripliga anvisning om

arbetets bedrifvande, som oftast är nödig. Nej, det fordras, att undervisaren

kommer direkt ned på fältet, som skall beredas, och stannar

tillräckligt länge för att lärdomarne skola praktiskt inpräntas.

Hushållningssällskapen och andra lokala korporationer mäkta här

ej göra hvad som bör göras. De hafva mycket annat, som tillika måste

understödjas och uppehållas. För dem gäller regeln: att det ena göra

och . det andra icke låta. — Skall det blifva något af, fordras statens

ingripande och understöd. Inom Jämtlands läns hushållningssällskap

t. ex. har undertecknad två gånger väckt på tal frågan om anslag för

anställande al vandringsrättare, men förslaget har hittills icke kunnat

genomföras af brist på medel. På sina håll inom andra län hafva

kommunerna bidragit till ändamålet, hvilket därigenom kunnat i mindre

omfattning förverkligas. Inom Jämtlands län äro kommunerna härtill

alltför betungade af kommunalskatter, Indika inom eu del mindre kom
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

muner uppgå till 20 gånger bevillningskronan eller mera. I hvarje fall

kunna dylika bidrag egentligen endast förväntas från större kommuner,

men det är oftast just inom de mindre och aflägsnare, minst bärkraftiga

kommunerna, som vandringsrättarne som mest behöfvas. Liknande förhållanden

som inom Jämtlands län finnas äfven inom öfriga delar af

Norrland. . .

För utvecklingen af Norrlands möjligheter inom jordbrukets och

boskapsskötselns område, rörande hvilka riksdagsmännen på förra sommarens

Norrland sfärd torde fått åtminstone någon föreställning, är det

enligt min mening af afgörande betydelse, att statsmakterna genom

statsbidrag uppmuntra och möjliggöra vandringsrättares anställande.

Rörande grunderna härför tillåter jag mig hänvisa till landtbruksstyrelsens

på kommitténs för den lägre landtbruksundervisningens ordnande

grundade förslag. Den farhåga för att antalet vandringsrättare

skall i alltför hög grad stiga kan ju förekommas därigenom att antalet

begränsas för hvarje län. Härigenom skulle hushållningssällskapen

åtminstone blifva i ''tillfälle att anställa vandringsrättare på trakter, där

de allra bäst behöfdes. — Då förhållandena i Norrland torde i detta

afseende vara alldeles säregna och väsentligen skilja sig från dem i

mellersta och södra Sverige, där större och mindre jordbruk i större

utsträckning finnas bredvid hvarandra, har jag ansett mig här böla

begränsa framställningen till Norrland. Med hänsyn till det stora behofvet

därstädes synes emellertid anslagsbeloppet i allt fall icke kunna sättas

lägre än till 18,000 kronor. De närmare villkoren för anslagets tillgodonjutande

torde det öfverlåtas åt Kungl. May t att ordna i öfverensstämmelse

med de hufvudgrunder, som i landtbruksstyrelsens ofvan åberopade förslag

angifvits eller kunna finnas därutöfver lämpliga.»

I afseende å Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har

Riksdagen icke något att erinra.

Beträffande den i ämnet väckta motionen, sa är Riksdagen

öfvertygad om, att vandringsrättareinstitutionen, rätt liandhafd, i fleia

afseenden är af stor betydelse för det mindre jordbrukets höjande. Den

torde nämligen vara den form för smabrukareundervisningen, som på

grund af sin åskådlighet och nästan uteslutande praktiska läggning äi

i och för sig lättast tillgodogjord och på grund af den ringa tidspillan,

som är med dess åtnjutande förenad, samt dess omedelbara betydelse

för den undervisningen emottagande småbrukarens eget jordbruk bäst

ägnad att hos denne väcka och bibehålla intresset för och tillförsikten

om hans närings förkofran. Till följd af sina berörda egenskaper ut
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

gör undervisningen genom vandringsrättare ett synnerligen viktigt komplement

till jordbrukskonsulenternas enligt sakens natur mera teoretiska

undervisning. Och. beträffande särskildt de nordliga delarna af landet,

som med ifrågavarande framställning afses, torde, såsom i motionen

antydts, ifrågavarande undervisningsform vara väl lämpad för befolkningen

därstädes.

Vid förra årets Riksdag gjordes framställning i hufvudsakligen

enahanda syfte, som nu förevarande motion. Emellertid blef framställningen

afslagen af Riksdagen, sedan jordbruksutskottet af styrkt densamma.

Utskottet ansåg sig nämligen, då bl. a. visshet ej förefunnes

att tillräckligt antal för de ifrågasatta vandringsrättarebefattningarna

lämpliga personer funnes att tillgå, böra för det dåvarande afstyrka,

att Riksdagen beviljade medel för aflönande af vandringsrättare. Såsom

i motionen uppgifves har Eders Kungl. Maj:t emellertid nu föranstaltat

om utbildningskurser under innevarande år för vandringsrättare. Och

då det är af vikt att, när desamma blifva redo att begynna sin verksamhet,

medel för deras aflönande finnas tillgängliga, har Riksdagen,

som ej haft något att erinra mot det äskade beloppets storlek, funnit

sig nu böra bevilja anslag för ändamålet.

På grund af det anförda har Riksdagen alltså

dels såsom bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i

Dalarna och Norrland samt åt tio jordbrukskonsulenter i södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas af landsting, hushållningssällskap eller eljest, och,

hvad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige, att vederbörande

hushållningssällskap under det år, för hvilket statsbidrag sökes, på

egen bekostnad och utan anlitande till någon del af statsbidraget,

anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, samt på de villkor

i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år

1912 anvisat ett anslag af 55,000 kronor, att af Kungl. Maj:t i mån af

behof för ändamålet användas;

dels ock på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 18,000

kronor att af Kungl. Maj:t i mån af behof användas såsom bidrag till

aflönande af vandringsrättare i Dalarna och Norrland under villkor, att

kostnaderna för desamma i öfrigt bestridas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest samt på de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva.

25:o) I en till Riksdagen den 31 sistlidna mars afbiten proposition,

nr 170, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

Bihang till Riksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrifvelse Nr 9-

statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit Riksdagen att såsom bidragtill

anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter på extra stat

för år 1912 anvisa ett anslag af 19,100 kronor med rätt för Kungl. Magt

att af nämnda belopp låta under innevarande år förskottsvis af tillgängliga

medel för ändamålet utanordna 9,550 kronor.

Med hänsyn till den storartade utveckling kontrollföreningsväsendet

undergått samt den nu ifrågasatta, enligt Riksdagens mening synnerligen

viktiga utvidgningen af utbildningskurserna för kontroll assistenter genom

inrättandet vid desamma af undervisning i husdjursvård, finner Riksdagen

fullt befogadt, att särskilt anslag till anordnande af berörda kurser

anvisas, hvadan Riksdagen, som ej haft något att erinra mot det för

ändamålet äskade beloppet, såsom bidrag till anordnande af utbildningskurser

för kontrollassistenter på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

åt 19,100 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att af nämnda belopp låta

under innevarande år förskottsvis af tillgängliga medel för ändamålet

utanordna 9,550 kronor.

Veterinärundervisning m. m.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att — med

förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska

anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande äfven under

år 1912 — medgifva, att Kung]. Maj:t må under sistnämnda år för

uppehållande af anstaltens verksamhet under år 1912 disponera å extrastat

för år 1910 för samma ändamål anvisade medel, 21,320 kronor.

På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande

å 21,320 kronor. För uppehållande af verksamheten under år 1910 vid

anstalten, som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909, men

beräknades komma att göra det under år 1910, anvisade härefter 1909 års

Riksdag medel till enahanda belopp. Af brist på lämplig föreståndare

kunde dock arbetet vid anstalten ej ens under år 1910 taga sin början.

Då de sålunda beviljade anslagen ej tagits i anspråk, medgaf Riksdagen

beträffande år 191 i, hvilket år anstalten slutligen skulle träda i verksamhet,

att de af 1908 års Riksdag anvisade medlen då finge för afsedt

ändamål användas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

De af 1909 års Riksdag beviljade medlen för uppehållande af anstaltens

verksamhet under år 1910 finnas alltså fortfarande tillgänglig^

att för ändamålet disponeras. Beträffande anslagsbehofvet för nu ifrågavarande

år, 1912, har Riksdagen därför i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag, — med förklarande att samma stat, som för år 1909

blifvit för veterinärbakteriologiska anstalten af Riksdagen godkänd, skall

vara gällande äfven under år 1912 — medgifvit, att Kungl. Maj:t må

under sistnämnda år för uppehållande af anstaltens verksamhet under

år 1912 disponera å extra stat för år 1910 för samma ändamål anvisade

medel 21,320 kronor.

27:o) I en till Riksdagen den 24 mars 1911 aflåten proposition,

nr 142, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Piiksdagen att å extra stat för år 1912

dels till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag å 51.000 kronor

att användas till uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet efter

inflyttandet i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid

lägenheten Kräftriket med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda anslag

under år 1911 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna

erforderligt belopp;

dels ock anvisa ett belopp af 5,000 kronor till inköp af en för

institutets försöksladugård erforderlig nötkreatursbesättning.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet upplyses, befinna sig veterinärinstitutets

nybyggnader nu så nära sin fullbordan, att institutet antages

kunna inflytta" i desamma under loppet af innevarande år. På grund

af de nya lokalernas omfattning och af vissa andra anledningar har,

enligt hvad af samma protokoll vidare inhämtas, fråga uppstått om

vidtagandet i sammanhang med institutets öfverflyttning till de nya

byggnaderna af väsentliga ändringar i institutets gällande stat, hvilken

fråga för närvarande är under utredning. Då det emellertid, i afbidan

å frågans slutliga afgörande, vore erforderligt att bereda institutet

tillgång till bestridande af en del ökade utgifter, som komme

att blifva förenade med verksamhetens förläggande till de nya lokalerna,

har Eders Kungl. Maj:t för ett provisoriskt ordnande under en tid af ett

år af vissa förhållanden vid det nya institutet nu äskat ett för ändamålet

afsedt extra anslag å i rundt tal 51,000 kronor. Detta anslag skulle,

jämte de till 11,700 kronor för år beräknade nettoinkomsterna af

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

institutets stall och smedja, användas för nedannämnda särskilda ändamål

med följande fördelning:

en lärare å den anatomisk-fysiologiska afdelningen ...... kronor 4,000: —

en lärare vid den medicinska kliniken.............................. „ 3,500: —

vaktmästare och annan betjäning, nämligen:

en vaktmästare på den patologisk-anatomiska afdelningen,

en vaktmästare på den ekonomiska

afdelningen, en fodermarsk på den medicinska

afdelningen, en sjukvårdare på den kirurgiska

afdelningen, en ladugårdsförman, en maskinist

samt en verkmästare i hofbeslagssmedjan ....... „ 9,000: —

anslag till de särskilda af delningarna, nämligen:

till biblioteket samt till inköp af hästar och

nötkreatur för dissektioner och operationsöfningar.

................................... kronor 4,500: —

„ anatomiska afdelningen ......

„ fysiologisk-keiniska afdelningen

.......................................

„ bakteriologiska afdelningen

,, patologisk-anatomiska och

histologiska afdelningen ......

,, kirurgiska afdelningen........

,, medicinska afdelningen och

kliniken för smärre husdjur

„ afdelningen för liusdjursskötsel

......................................

,, excursioner..............................

„ afdelningen för bujatrik,

obstetrik och ambulatorisk

klinik.........................................

,, afdelningen för hofbeslag

och kofejukdomar..................

„ afdelningen för kött- och

mjölkkontroll...........................

„ anspannslära ..........................

2,000: —

2,000: —

1,000: —

2,000: —

1,000: —

1,000: —

1,000: —

500: —

1,500: —

1,000: —

500: —

150:— „ 18,150: —

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

69

allmänna anslag:

gas.....................................................

kronor

2,000

—

vatten..............................................

1,000

—

elektrisk belysning och drift ...

??

10,000

—

bränsle

14,000

inventariers anskaffande och

??

underhåll ...................................

2,000

—

renhållning .................................

4,000

—

diverse utgifter..............................

5?

5,000

—

kronor

38,000

—

efter afdrag af den i gällande

stat uppförda posten för

>diverse utgifter».................... „ 10,000:— 28,000:_

Vidare har äskats ett extra anslag å 5,000 kronor för inköp af

en kreatursbesättning, afsedd att inrymmas i den nybyggda försöksladugården

vid institutet, hvilken komme att rymma ett antal af 18

nötkreatur.

Såsom förut nämnts, är det begärda anslaget å 51,000 kronor

afsedt för provisoriskt ordnande af förhållandena vid det nya veterinärinstitutet

i afvaktan på att ny stat för institutet må blifva fastställd.

Enligt hvad de i statsrådsprotokollet omförmälda förberedande utredningarna

i ämnet gifva vid handen, skulle den nya staten komma att

kräfva högst afsevärda belopp, mer än dubbla slutsumman af gällande

stat. I betraktande häraf och då sistnämnda stat af Riksdagen antogs

kort efter det anslag för nybyggnaderna beviljats och med hänsyn till

det af de utvidgade lokalerna förorsakade ökade medel sbehofvet, har

Riksdagen ej kunnat undgå att finna det högst anmärkningsvärd!;, att

vid byggnadsanslagets beviljande ej utredning förebragts om kostnaderna

för uppehållandet af verksamheten vid institutet i de nya lokalerna.

Då emellertid institutets gamla byggnader äro för trånga för institutets

nuvarande behof samt de nya byggnaderna stå så godt som färdiga

och verksamhetens förläggande dit kräfver, enligt hvad utredningen

till fullo ådagalägger, betydligt ökade kostnader, torde annat icke vara

att göra än att bevilja medel för ändamålet, därvid ett tillmötesgående

af de nu föreliggande anslagskrafven dock ingalunda är att betrakta

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

såsom ett godtagande på förhand af den ifrågasatta nya staten för

institutet.

Beträffande de särskilda ändamål, som med ifrågavarande anslag

afses, har I liksdagen icke funnit anledning till annat uttalande, än att

Riksdagen velat uttala sin förväntan, att största möjliga sparsamhet iakttages

vid handhafvandet af institutets ekonomi, särskildt hvad bränsle

och elektrisk ström beträffar. Ty anordningarna för uppvärmning och

belysning, ehuru säkerligen från facklig synpunkt tillfredsställande, har

Riksdagens vederbörande utskott vid besök å stället funnit vara af den

beskaffenhet, att kostnaderna för anstaltens drift kan till afsevärd grad

blifva beroende på sättet, huru nämnda anordningar nyttjas. Sålunda

syntes byggnaderna vara synnerligen rikligt försedda med värmeelement

äfven å ställen, där det kan ifrågasättas, huruvida uppvärmning är af

behof vet; och elektriska lampor tycktes flerstädes inom anstalten vara så

tätt monterade, att särskild aktsamhet syntes fordras för att undvika

slöseri med ljus.

Vidkommande slutligen den till anskaffande föreslagna kreatursbesättningen,

så har denna till ändamål att lämna eleverna tillfälle att

vid institutet praktiskt studera nötkreatursskötseln och den normala

dräktigheten med dess symtom samt den normala förlossningen. Antalet

djur i besättningen skulle vara aderton. Så stort antal synes emellertid

Riksdagen icke erforderligt för att vinna det åsyftade ändamålet, utan

torde, för att hålla institutets i alla händelser dryga utgifter för betjäning

inom rimliga gränser, institutet väl kunna åtnöjas med ett så stort

antal, som kan af en enda man behörigen skötas och mjölkas, d. v. s.

omkring tolf djur. Till inköp af en sålunda reducerad besättning

torde 8,000 kronor förslå.

Med åberopande af hvad ofvan anförts får Riksdagen för Edera

Kungl. Maj:t anmäla att Riksdagen å extra stat för år 1912

dels ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag å 51,000 kronor

att användas till uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet efter

inflyttandet i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid

lägenheten Kräftriket med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda anslag

under år 1911 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna

erforderligt belopp;

dels ock anvisat ett belopp af 3,000 kronor till inköp af eu för

institutets försöksladugård erforderlig nötkreatursbesättning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

71

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannaiiärmgar.

28:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för ett flertal föregående

år, på extra stat för år 1912 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 7,500 kronor; och

dels till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 12,500 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare, under punkt 28, föreslagit Riksdagen

att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid

Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter

för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof, anvisa å

extra stat för år 1912 ett anslag af 17,500 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna 5,000 kronor.

För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade

Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000

kronor. För hvart och ett af åren 1910 och 1911 höjdes anslaget,

särskildt med hänsyn till den ökning af profningsarbetet under samma

år, som var att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte

komme att hållas under år 1911, till 12,500 kronor.

Af det nu för ifrågavarande ändamål för år 1912 äskade anslaget

å 17,500 kronor är ett belopp af 5,000 kronor afsedt för vissa af förenämnda

landtbruksmöte förorsakade kostnader, till hvilkas bestridande

de för innevarande år anvisade medlen ej lämna tillgång. Återstoden af

anslaget, 12,500 kronor, skulle användas för profningsarbetet år 1912,

hvilket på grund af ökadt antal profningar och höjda omkostnader för

profningsarbetet kan antagas blifva förenadt med större utgifter än

profningarna under föregående år, bortsedt från den af landtbruksmötet

orsakade mera tillfälliga ökningen af göromålen, kunna beräknas hafva

dragit.

Det sålunda för nästa år begärda anslaget har Riksdagen funnit

af behofvet påkalladt.

Då till Riksdagens kännedom kommit, att profningsanstalterna mången

gång vid profningarnas utförande icke iakttagit den skyndsamhet,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

som af allmänheten förväntats, har Riksdagen, som väl inser svårigheten

för anstalterna att med deras nuvarande organisation kunna motsvara

de kraf, som skäligen böra kunna ställas å dem, velat i detta sammanhang

uttala sin förväntan, att Eders Kungl. Maj:t ägnar ordnandet af

denna för landtbruksnäringen icke oviktiga angelägenhet den uppmärksamhet,

hvaraf den är förtjänt.

Riksdagen får anmäla, att Riksdagen till fortsatt uppehållande af

de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner och

redskap för landtbrukets behof, anvisat å extra stat för år 1912 ett

anslag af 17,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda

belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

5,000 kronor.

30:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande åren 1910 och

1911, å extra stat för år 1912 anvisat såsom bidrag till underhåll af

åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom

de orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än äfven aflöningen till dessa och laboratorier änaren äfvensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för hvarje station eller

tillhopa 48,000 kronor.

31:o) Vidare och på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som för ett flertal

föregående år ägt rum, såsom bidrag till underhåll af en för öfre

Norrland afsedd kemisk växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län —

under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller

eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst

6,750 kronor — på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 11,250

kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 31, föreslagit Riksdagen

att på extra stat för år 1912 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett

anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor för hvarje

anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som af

landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, under
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

stödjas med minst samma belopp som statsbidraget och livilka anstalter

vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på analysmetoder

och öfriga förhållanden, som af Kung!. Magt fastställas.

För hvart och ett af åren 1887—1908 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande å extra stat anvisat

anslag till samma belopp och på enahanda villkor, som nu för år 1912

föreslagits.

Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade

gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda

frökontrollväsendet i landet, förnämligast i syfte att få denna verksamhet

mer centraliserad. Hvarje gång har emellertid frågan, enär densamma

kräft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.

Emellertid föreläde Eders Kungl. Maj:t 1908 års Riksdag förslag till

förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag gick därpå

ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika delar af landet

belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.

Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen

med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver

hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste

vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upprättande

af en central frökontrollanstalt, hvilken anstalt Riksdagen föreställde

sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan befintliga

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, hvarigenom

kostnaderna för en sådan central frökontrollanstalt skulle kunna

nedbringas.

Riksdagen anvisade alltså på extra stat för år 1909 till Kungl.

Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på dittills brukligt

sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter

och anhöll tillika, att Eders Kungl. Maj:t måtte efter verkställd

utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en central frökontrollanstalt

borde inrättas i samband med centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill förhållandena kunde föranleda.

Den af Riksdagen sålunda begärda utredningen blef härefter af

Eders Kungl. Maj: t föranstaltad. Som emellertid utredningen syntes gifva

vid handen, att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att

vinna genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala

frökontrollanstalten till central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

hvilken anordning för öfrigt ur viss synpunkt syntes mindre

Bihang till Biksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

lämplig, gjorde Eders Kung!. Maj:t framställning hos 1909 års Riksdagom

beviljande för år 1910 af det förut öfliga anslaget på vanliga villkor.

Med hänsyn till frågans dåvarande läge biföll Riksdagen Eders

Kungl. Maj:ts framställning.

Sedermera väcktes frågan om frökontrollväsendets omorganisation

ånyo, i det att åtskilliga utsädes- och fröhandel idkande bolag och

enskilda personer inkommo med framställning i ämnet, i hvilken de,

under framhållande af de svårigheter, som vållades dem genom det

bristfälliga sätt, hvarpå frökontrollväsendet vore ordnadt, förklarade sig

på det lifligaste instämma i det underdåniga utlåtande angående frökontrollväsendets

ordnande, som år 1907 afgafs af styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet och som legat till

grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1908 års Riksdag. I anslutning

härtill hemställde de, att det måtte tagas i öfvervägande, huruvida

icke utsikt funnes till en snar och lycklig lösning af hithörande frågor.

Enär denna framställning för det dåvarande vore remitterad till styrelsen

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och sålunda

något förslag till frökontrollväsendets omorganisation icke då kunde

framläggas, inskränkte sig Eders Kungl. Maj:t jämväl år 1910 till att

för innevarande år äska samma anslag, som utgått föregående år, hvilken

framställning af Riksdagen bifölls.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, har nu styrelsen för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet framlagt förslag

till ändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag i

vissa afseenden skiljer sig från den proposition i ämnet, som Eders

Kungl. Maj:t föreläde 1908 års Riksdag. Då under sådana förhållanden

en närmare pröfning och granskning af detta förslag synts önskvärd,

har Eders Kungl. Maj:t jämväl i år inskränkt sig till att äska anslagtill

samma belopp och på enahanda villkor som förut.

Då således förevarande fråga alltjämt befinner sig på utredningens

stadium, har Riksdagen i likhet med hvad för hvart och ett af åren

1887—1911 ägt rum, på extra stat för år 1912 till Kungl. Maj:ts förfogande

anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000

kronor för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för

sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Kungl. Maj:t fastställas.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

33:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

liar Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett beträffande hvart

och ett af åren 1908—1911, såsom bidrag till åtgärder för befordrande

af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för år 1912

anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

34:o) Under punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till anställande af en statskonsulent i fröodling på extra stat för år

1912 anvisa ett anslag af 6,500 kronor.

Ifrågavarande statskonsulent, för hvars anställande medel nu för

första gången begärts, skulle hafva till uppgift att lämna råd och upplysningar

angående odling af foderväxtfrö samt anläggning af foderväxtvallar

och dylikt, att uppgöra förslag till växtslag, som företrädesvis

borde i vallar odlas inom olika trakter, att uppgöra plan till och

utöfva tillsyn öfver odlingsförsök inom de områden, som tillhörde hans

verksamhet, att meddela råd angående frövarors behandling och rensning

samt anläggande af frörenserier äfvensom anskaffande af lämpliga rensningsmaskiner,

att uppgöra planer för premiering af fröodling och utsädesfrö,

att genom föredrag och på annat sätt hos den jordbrukande

allmänheten väcka intresse för fröodling och anläggande af foderväxtvallar,

att arbeta för bildande af fröodlingsföreningar samt att biträda

vid deras bildande.

Beträffande statskonsulentens arfvode skulle detta bestämmas i

likhet med hvad i sådant afseende för närvarande utgår i aflöning uti

första lönegraden eller såsom arfvode till statskonsulent eller 4,000 kronor,

hvarjämte, förutom att arfvodestaxan för statskonsulenterna syntes böra

gälla äfven för denna tjänsteman, till bestridande af kostnaderna för

hans resor borde, i likhet med hvad hittills varit fallet beträffande

andra å extra stat uppförda statskonsulenter, utgå ett belopp af 2,500

kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits användes inom landet utländskt

frö i stor omfattning. Ehuru under de senaste åren fröinförseln

torde hafva något minskats, importerades sålunda enligt den officiella

statistiken under år 1909 — det sista år för hvilket uppgifter föreligga

— 28,601,902 kilogram frö af olika slag med ett sammanlagdt värde

af 10,267,330 kronor. Af nämnda kvantitet utgjordes 1,695,550 kilogram

af klöfver- och ej specificeradt gräsfrö med ett värde af 1,730,738

kronor samt 21,408,359 kilogram af iinfrö med ett värde af 5,138,006

kronor. I betraktande af denna afeevärda import och då det inhemska

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

fröet för våra behof gifvetvis är det utländska mycket öfverlägsen måste

den inhemska fröodlingen framstå såsom ett viktigt led i arbetet på vår

jordbruksnärings höjande. Åtskilligt har visserligen redan gjorts i

ifrågavarande afseende; men då därvid, såsom departementschefen framhållit,

i viss mån saknats planmässighet samt enhetlighet i ledningen

af det hela, hafva icke de resultat uppnåtts som önskvärd! vore. För

att härutinnan åstadkomma bättring torde, att döma af erfarenheten från

andra landthushållningens verksamhetsområden, den af Eders Kungl. Maj:t

löreslagna åtgärden att anställa en statskonsulent i fröodling vara synnerligen

verksam och ändamålsenlig. Särskild! vore densamma ägnad att

gifva en önskvärd ökad effektivitet åt de under de senare åren af staten

understödda åtgärderna för befordrande af den inhemska klöfver- och

gräsfröodlingen, hvarjämte ifrågavarande statskonsulent, enligt Riksdagens

mening lämpligen äfven kunde ägna tid och krafter åt fröodlingen af

våra viktigare trädgårdsväxter.

På grund af hvad sålunda anförts och då för den ifrågasatta

statskonsulenten föreslagits samma aflöningsförmåner som af öfriga statskonsulenter

å extra stat åtnjutes, har Riksdagen till anställande af en

statskonsulent i fröodling på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

af 6,500 kronor.

35:oi Under punkt Öl af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande af Sveriges

utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för

år 1912 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Med hänvisning till hvad Riksdagen vid beviljandet för innevarande

år af ifrågavarande anslag anfört, får Riksdagen, som med synnerlig tillfredsställelse

inhämtat, att föreningen ämnar vidare utveckla sitt för

landets jordbruk utan tvifvel betydelsefulla filialväsen, i det föreningen

har för afsikt att utöfver dess nuvarande filialer vid Ultima och i Luleå

inrätta en ytterligare filial i Västergötland, för Eders Kungl. Maj:t

anmäla att Riksdagen, i likhet med hvad för ett flertal år förut skett,

såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt

vetenskapliga verksamhet på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag

af 25,000 kronor.

36:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom i punkten 35 gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande

år, till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 1,500 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

37:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders Kungl.

Maj: t har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som under föregående

år ägt rum, för anställande af en förste och en andre torfingenjör samt

tre torfassistenter på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af

25.000 kronor.

38:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Kungl.

Magt till upprätthållande af en torfskola under åren 1908—1912 beviljat

ett anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för hvart och

ett af åren 1908—1911 anvisat ett belopp af 7,000 kronor, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37

gjorda framställning af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag å

35.000 kronor till upprätthållande af en torfskola under åren 1908—

1912 på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

39:o) Under punkt 38 af förevarande liufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för vidtagande af sådana åtgärder, som

kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående

lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga

tillgång af bränntorf, torfstro in. m., på extra stat för år 1912 att i

mån af behof användas anvisa ett belopp af 10,000 kronor, med rätt

därjämte för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under

år 1911 af tillgängliga medel utanordna 5,000 kronor samt likaledes i

mån af behof under år 1912 för enahanda ändamål disponera hvad vid

utgången af år 1911 icke blifvit användt af tidigare för samma ändamål

på extra stat beviljade medel.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen anvisat på extra stat

för år 1902 100,000 kronor, för år 1905 25,000 kronor och för år 1907

20.000 kronor. Vidare har Riksdagen för ett hvart år från och med år

1904 medgifvit, att Kungl. Maj:t finge under ett följande år i man af

behof för ändamålet disponera hvad vid utgången af närmast föregående

år icke blifvit användt af samma medel.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas äro de af Riksdagen

sålunda anvisade beloppen numera i det närmaste förbrukade, hvadan

nytt anslag för ändamålet äskats.

Med hänsyn till utsträckningen af landets torfmossar är ifrågavarande

angelägenhet af största betydelse för det rationella tillgodogörandet

af landets naturtillgångar. Vid sådant förhållande synes statens

medverkan i förevarande afseende böra vara gifven. Och detta så

mycket mer som på grund af torf industriens betryckta lågt* för närva
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

rande något afse värd t understöd i anslagets syfte ej torde kunna påräknas

från enskildt håll. Riksdagen har därför för vidtagande af

sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af

frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar

befintliga tillgång af bränntorf, torfströ m. in., på extra stat

för år 1912 att i mån af behof användas anvisat ett belopp af 10,000

kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under år 1911 af tillgängliga medel utanordna 5,000 kronor

samt likaledes i män af behof under år 1912 för enahanda ändamål

disponera hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit användt af tidigare

för samma ändamål på extra stat beviljade medel.

40:o) I punkt 39 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Magt

föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.

Departementschefen har vid hemställan om aflåtande af förevarande

framställning uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Kungl.

Maj:t torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela

enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen för

innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva,

att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle

bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,

med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till jordbruksdepartementet,

samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å

sin verksamhet vara underkastad särskild inspektion från statens sida,

hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma

landtbruksstyrelsen.

Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,

efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000

kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen

möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas

fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.

Jämväl för innevarande år har Riksdagen beviljat föreningen

anslag till sistnämnda belopp. Då de skid, som sålunda föranledt anslagets

bestämmande till nuvarande belopp, fortfarande gälla i oförminskad

grad, har Riksdagen till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 35,000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

41:o) Vidare liar Eders Kungl. Maj:t under punkten 40 föreslagit

Riksdagen att dels på extra stat för år 1912 till åtgärder för höjande af

det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 250,000 kronor, dels ock

medgifva, att hvad vid utgången af år 1910 möjligen icke blifvit användt

af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1911 för enahanda

ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Till åtgärder för böjande af det mindre jordbruket bär Riksdagen

hvarje år allt sedan 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902 hafva

uppgått till 25,000 kronor, alltjämt ökats så, att för innevarande år beviljats

ett anslag af 267,500 kronor. Detta anslag jämte förefintliga

besparingar å föregående års anslag var afsedt att disponeras, utom

med ett belopp för utgifter af beskaffenhet att böra gäldas af tidigare

anslag, med dels 25,000 kronor för aflönande af tio jordbrukskonsulenter

i mellersta och södra Sverige dels ock 251,000 kronor på följande sätt:

penningpris vid premiering af mindre jordbruk............... 39,000 kronor

premielån vid premiering af mindre jordbruk.................. 35,000 „

kontrollföreningars organisationsanslag ............................. 16,000 „

kontrollföreningars årsanslag................................................... 25,000 „

studieresor................................................................................... 26,000 ,,

undervisningskurser ................................................................. 50,000 „

premiering af odlingsföretag................................................... 50,000 „

öfrig undervisning..................................................................... 10,000 „

tillhopa 251,000 kronor

För år 1912 har Eders Kungl. Maj:t, som, såsom under punkt 24 här

ofvan omförmäles, föreslagit, att ofvanberörda belopp 25,000 kronor till

aflöning åt jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige skulle

sammanföras under gemensam anslagstitel med anslaget till aflöning åt

jordbrukskonsulenter i Norrland och Dalarne, under anslagstiteln »åtgärder

för höjande af det mindre jordbruket» äskat medel för ofvan särskildt

förtecknade ändamål med ett till 250,000 kronor afrundadt belopp.

Beträffande villkoren för dessa medels användande har Eders Kungl.

Maj:t icke ifrågasatt annan ändring än att, rörande understöd åt medlemmar

af kontrollförening, Kungl. Maj:t skulle tillerkännas rätt att på

framställning af hushållningssällskap i Norrland samt Dalarne medgifva,

att sådant understöd må utgå till medlemmar af kontrollförening, hvilka

äga högst tio kor, under ett eller flera af de åtta första åren. Enligt

nu gällande bestämmelser kan nämligen understöd utgå endast under

de fyra första åren.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under nu förevarande punkt gjorda

framställning liar Riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen har alltså

dels på extra stat för år 1912 till åtgärder för höjandet af det

mindre jordbruket beviljat ett anslag af 250,000 kronor,

dels ock medgifvit att hvad vid utgången af år 1910 möjligen

icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under

år 1911 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

42:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 41

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året

1910 och 1911 skett, till anställande af en statskonsulent för det mindre

jordbruket på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 6,500 kronor,

43:o) Under punkten 42 af förevarande hufvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för

främjande af ordnad bokföring vid mindre jordbruk på extra stat för

år 1912 anvisa ett förslagsanslag af 15,000 kronor.

Sättet och det omedelbara ändamålet för statens understödjande

af ifrågavarande åtgärder skulle vara enahanda, som för understödjandet

från statens sida af kontrollföreningarnas verksamhet. Sålunda skulle,

för att bibringa mindre jordbrukare — i detta sammanhang sådana

med högst 75 har åker — insikt om det för dem fördelaktiga i en ordnad

bokföring, staten för hvarje sådan brukare, som läte ombesörja bokföringen

för sitt jordbruk genom vederbörlig på sätt i statsrådsprotokollet

omförmäles upprättad bokföringsbyrå, bidraga till brukarens afgift

till byrån under de fyra första åren han tillhörde densamma med visst

belopp, högst 15 kronor, under villkor att vederbörande hushållningssällskap

lämnade minst samma bidrag samt att bidraget utginge endast

till innehafvare af jordbruk, hvilken hade detta till sin hufvudsakliga

näring.

För landthushållningen med dess många grenar och växlande former

är, måhända mer än för någon annan näring, en ordnad bokföring

af utomordentlig betydelse för erhållande af säker kännedom ej mindre

om hushållningens resultat såväl i dess helhet som isynnerhet beträffande

dess särskilda grenar och dessas inflytande på slutresultatet än äfven

om de särskilda driftåtgärdernas ekonomiska betydelse. Med ett ord,

ett jordbruk torde icke kunna drifvas rationellt utan stöd af en väl

ordnad bokföring. Detta gäller äfven obetingadt det mindre jordbruket.

Då nu beklagligt nog insikten om bokföringens betydelse ännu ej i

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

vidare omfattning vunnit insteg hos de mindre jordbrukarna, föreligger

gifvetvis uti ifrågavarande afseende ett obrutet fält för synnerligen

gagnande arbete på vår modernärings höjande. Och att staten därvid

ej bör vägra sin medverkan, torde få anses gifvet. Som beträffande

de särskilda jordbruken en ordnad bokföring i allmänhet inom kort

torde leda till ökad afkastning och alltså de med bokföringen förenade

kostnaderna väl må kunna helt bäras af jordbruket själft, synes det

allmännas verksamhet för ifrågavarande angelägenhet böra helt inriktas

på att främja själfva införandet af bokföring vid de enskilda jordbruken

och dess bibehållande därstädes, tills brukarna genom dess ekonomiska

resultat själfva kommit till insikt om nyttan däraf. Detta är ock innebörden

af Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hvadan Riksdagen,

som icke funnit anledning till erinran mot förslagets enskildheter, obetingadt

biträder detsamma. Och detta så mycket mer som landtbruksbokföringen

numera blifvit jämväl i beskattningshänseende af stor betydelse. Enligt

den från och med detta år gällande skattelagstiftningen skall nämligen

den verkliga inkomsten af jordbruksfastighet af brukaren deklareras —

en skyldighet, som ej torde kunna behörigen fullgöras utan ledning af

en fullständig och samvetsgrann bokföring.

I fråga om de bokföringsbvråer, som sålunda, vid bifall till förevarande

förslag skulle komma att af staten understödjas, vill Riksdagen

i detta sammanhang uttala de önskemålen, att bokföringen vid byråerna

måtte inrättas dels i möjligaste mån enkel, så att de småbrukare, som

komma att anlita byråerna, må kunna fullt förstå och själfva med tiden

utföra densamma, dels ock enhetlig vid de olika byråerna, så att densamma

utan svårighet må kunna användas såsom jordbruksstatistiskt

materiel. Ett verksamt medel för båda dessa önskemåls vinnande vore,

enligt Riksdagens förmenande, att samtliga byråerna för primäruppgifternas

inhämtande använde sig af, såvidt möjligt enahanda, lättfattligt

uppställda blanketter, livilka lämpligen borde fastställas af landtbruksstyrelsen

eller åtminstone efter dess hörande.

Riksdagen har såsom bidrag till åtgärder för främjande af ordnad

bokföring vid mindre jordbruk på extra stat för år 1912 anvisat ett

förslagsanslag af 15,000 kronor.

44:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som för föregående år skett, å extra

stat för år 1912 beviljat

dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag

af 10,000 kronor;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels ock till anställande af särskilda undersökningar af vattenhalten

i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000 kronor

eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.

45:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett för hvart

och ett af åren 1909—1911, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat

för år 1912 anvisat ett anslag af 20,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 45, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för

nötboskap på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 11,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med

den för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för

anordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, har Riksdagen

såsom bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för nötboskap

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 11,000 kronor..

47:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett

af åren 1907—1911 ägt rum, till främjande af nötboskapsafveln inom Norrbottens

län anvisat på extra stat för år 1912 ett anslag af 5,000 kronor.

48:o) Under punkt 47 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till åtgärder för höjande af landets svinafvel

å extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 30,000 kronor.

Det enligt statsrådsprotokollet af departementschefen förordade förslaget

till åtgärder i förevarande afseende är byggdt på den tanken att

genom samarbete jordbrukarna emellan i för ändamålet bildade föreningar

underlätta de enskildas sträfvanden och betrygga uppnåendet af

bästa möjliga resultat. För att befordra bildandet af dylika svinafvelsföreningar

och uppehållandet a''f verksamheten vid desamma skulle staten

under i statsrådsprotokollet närmare angifna förutsättningar lämna bidrag

dels till organisationskostnaderna med 50 kronor till hvarje förening,

hvarför skulle erfordras ett årligt anslag af 2,500 kronor, dels ock till

premiering af afvelssvin tillhöriga föreningsmedlemmar, hvilket sistnämnda

bidrag skulle utgå efter samma grunder, som för närvarande

gälla för nötboskapspremiering eller således med hälften af den beräknade

kostnaden. Då denna kostnad ansetts uppgå till 40,000 kronor,

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

skulle af statsmedel för ändamålet erfordras 20,000 kronor, af hvilket

belopp dock 1,500 kronor årligen skulle få användas för bestridande af

kostnaden för utarbetande och tryckning af en stambok öfver afvelssvin.

Vidare skulle staten bispringa hushållningssällskapen vid bildandet och

upprätthållandet af svinafvelsstationer för producerande af afvelsam*

genom att lämna bidrag, beräknade till hälften af det belopp, som hushållningssällskapen

visat sig hafva för ändamålet utbetalat, dock högst

250 kronor. Då det kunde antagas att antalet dylika stationer under

de närmaste åren ej komme att öfverstiga 30, skulle för detta ändamål

erfordras ett årligt anslag af 7,500 kronor.

De årliga statsutgifterna för ifrågavarande åtgärder skulle sålunda

utgöra tillhopa 30,000 kronor.

Vid husdjursskötseln i vårt land har hittills onekligen svinafveln

i allmänhet intagit en tämligen undanskjuten ställning. Då emellertid

särskilt för det mindre jordbruket denna näringsgren, rätt handhafd,

utgör en af de säkraste och mest gifvande inkomstkällorna, torde densamma

vara förtjänt af särskild omvårdnad såväl från de enskilda brukarnas

som från det allmännas sida. På senare åren har också ett

glädjande uppsving i svinskötseln försports, hvilket af allt att döma

synes gifva rika löften om framgång för vidare arbete för näringens

höjande. Vid sådant förhållande synes tiden vara inne för staten att

såväl för det omedelbara stödjandet af det mindre jordbruket som för

nedbringandet af den alltjämt afsevärda importen af fläsk, kraftigare

påverka ifrågavarande för vårt land så naturliga närings utveckling än

hittills skett; och torde i betraktande häraf det nu föreliggande förslaget

icke kunna annat än hälsas med tillfredsställelse.

På grund häraf och då Riksdagen icke haft något att erinra vare

sig emot den i statsrådsprotokollet framlagda planen för statens understödjande

verksamhet i förevarande afseende, hvilken Riksdagen att döma

af erfarenheten från andra landthushållningens områden funnit väl

ägnad att fylla sitt ändamål, eller mot det äskade anslagets belopp, har

Riksdagen, till åtgärder för höjande af landets svinafvel, å extra stat för

år 1912 beviljat ett anslag af 30,000 kronor.

Häst afvel ii s förbättrande.

49:o) Eders Kung!. Magt har under punkt 48 föreslagit Riksdagen

att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

För hvart och ett af åren 1905—1910 har Riksdagen på extra

stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för

extra personal vid Flyinge hingstdepå, hvilken personal från och med

förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom

biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar

samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade

från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. På grund af

Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde 1910 års Riksdag

anslaget för innevarande år till samma belopp, som nu begäres för år

1912, för att därigenom möjliggöra en ökning af nämnda extra personal

vid hingstdepån med två man.

Då de skäl, som föranledde anslagshöjningen nästlidet år, fortfarande

gälla, bär Riksdagen för bestridande af kostnad för extra personal

vid Flyinge hingstdepå på extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af

4,630 kronor.

Befrämjande af husslöjden.

50:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 49

gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat

dels till anställande af eu andre instruktör i hussljöd 2,000 kronor, och

dels såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas

Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord

tjänstgör, 1,500 kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

5l:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 50, föreslagit Riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografiskbiologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för

tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året

än vintermånaderna på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af

34,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1909—1911 skett, till underhålls- och driftkostnad för ett

fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige om
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

gifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisk en

under annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat för ar 1912

anvisat ett anslag af 34,000 kronor.

52:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till

bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra

stat för år 1912 anvisa 5,200 kronor.

Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904

års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren

1908-1911 beviljats ett belopp af 5,200 kronor.

Vid beviljandet af det anslag, som sålunda anvisats för innevarande

år, uttalade Riksdagen, med hänsyn till försäkringspremiernas

i förhållande till kostnaderna för fartygets anskaffning höga belopp, önskvärdheten

af, att försäkringskostnaden kunde något nedbringas.^ Af

hvad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller synes emellertid framgå, att

någon nedsättning af premierna icke kan åstadkommas. I betraktande

häraf och då medel för ändamålet böra anvisas jämväl för år 1912,

har Riksdagen, till bestridande af kostnader för försäkring af fartyget

Skagerak, på extra stat för år 1912 anvisat 5,200 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att medgifva,

att Kungl. Maj:t må, för stationerande under vintern 1911—1912

af ett armeradt ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning

och skydd vid fiskets bedrifvande, under åren 1911 och 1912 i

män af behof disponera hvad vid utgången af år 1910 icke blifvit användt

af de till stationerande af dylikt ångfartyg vid rikets kuster tillförene

å extra stat beviljade anslag.

Under en lång följd af år bär ett flottans fartyg stationerats vid

bohuslänska kusten för, bland annat, upprätthållande af ordning i skärgården

under pågående vinterfiske. Alltsedan år 1891 har kanonbåten

Svensksund årligen varit under vintermånaderna för detta ändamål beordrad

till rikets västkust. Kostnaderna för dessa vinterexpeditioner,

som i regel omfattat månaderna november—mars, hafva hittills alltid

utgått från femte hufvudtiteln.

På sätt i statsrådsprotokollet meddelas hafva dessa kostnader under

femårsperioden 1903—1908 uppgått till i medeltal 28,031 kronor 45 öre

årligen. Af denna summa har proviantkostnaden, i medeltal 5,845 kronor

80 öre årligen, bestridts från nämnda hufvudtitels anslag till naturaunderhåll,

medan öfriga utgifter för expeditionerna, utgörande i medeltal

årligen 22,185 kronor 65 öre, bokförts å anslaget till flottans öfningar.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Eders Kungl. Maj:t har in; ifrågasätt, att kostnaderna — utom de

för proviant — för ifrågavarande vinterexpeditioner, såsom betingade af

fiskerinäringens intressen, skulle för framtiden bestridas från anslag

under nionde hufvudtiteln; och skulle genom inskränkning i tiden för

fartygets expedition till allenast tre å fyra månader om året under den

egentliga vintern dessa kostnader kunna nedbringas till 20,000 kronor.

Sedan Riksdagen å sjätte hufvudtitelns extra stat för år 1900

anvisat ett anslag af 25,000 kronor för beredande genom ett armeradt

ångfartygs stationerande vid rikets kuster af ordning och skydd vid

fiskets bedrifvande samt Riksdagen därefter för hvart och ett af åren

1901 — 1904 under nionde hufvudtitelns extra stat för enahanda ändamål

anvisat likaledes 25,000 kronor, före fanns vid 1910 års utgång

å nämnda anslag en reservation till belopp af 20,545 kronor 38

öre, hvilken reservation uppkommit till följd däraf, att berörda anslag

icke behöft anlitas, sedan Riksdagen å extra stat för år 1905 beviljat

medel till hydrografisk-biologiska kommissionens fartyg Skagerak. Enligt

hvad nu ifrågasatts skulle nämnda reservation användas till bekostande

af kanonbåten Svensksunds expedition under nästa vinter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har medgifvit, att Kungl. Magt må, för stationerande

under vintern 1911—1912 af ett armeradt ångfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande af ordning och skydd vid fiskets bedrifvande

under åren 1911 och 1912 i mån af behof disponera, hvad vid utgången

åt år 1910 icke blifvit användt af de till stationerande af dylikt ångfartyg

vid rikets klister tillförene å extra stat beviljade anslag.

54:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—1911

ägt rum, till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de

Sverige omgifvande hafven på extra stat för år 1912 beviljat

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1912 till

och med den 30 april 1913 21,000 kronor, och

dels till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för tiden

från och med den 22 juli 1912 till och med den 21 juli 1913 5,100

kronor,

eller tillsammans 20,100 kronor.

55:o) I anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 54

föreslagit har Riksdagen vidare, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

hvad för hvart och ett af åren 1903—1911 ägt ruin, såsom bidrag till

anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 2,250 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t ej mindre att, därest af Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas

minst 1,000 kronor, af det anvisade anslaget använda hälften eller 1,125

kronor, men, därest bidraget från orten uppgår till minst 2,000 kronor,

hela beloppet 2,250 kronor, än äfven att under innevarande år förskottsvis

af tillgängliga medel utanordna hälften af de belopp, som sålunda

må af Kungl. Magt användas.

56:o) Under punkt 55 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening,

på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 15,500 kronor, dåra!''

till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000 kronor.

Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

för hvarje år från och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, hvilka

för år 1910 utgått och för innevarande år utgå med 8,500 kronor till

upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 7,000 kronor såsom bidrag

till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet.

Då föreningen synes jämväl för nästa år vara i behof af statsunderstöd

för enahanda ändamål och till samma belopp som för innevarande

år, har Riksdagen till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening,

på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 15,500 kronor, däraf

till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 56 föreslagit Riksdagen

att för bestridande af underhålls- och driftkostnader för det för

fiskeriadministrationens behof byggda fartyg Eystrasalt på extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag af 8,500 kronor.

Till bestridande af underhålls- och driftkostnader för ifrågavarande

fartyg har Riksdagen på extra stat för år 1909 beviljat ett anslag af

5,000 kronor och för hvartdera af åren 1910 och 1911 ett anslag af

7,500 kronor. Den nu ifrågasatta anslagshöjningen påkallas dels för

att fartyget må kunna hållas i verksamhet under större del af året, än

nuvarande anslag möjliggör, och dels för anskaffande af en ny uppsättning

af wire för fiskeförsök samt annan materiel.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Riksdagen, som funnit behofvet af det nu äskade anslaget till fullo

ådagalagdt, har alltså för bestridande af underhålls- och driftkostnader

för det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg Eystrasalt på

extra stat för år 1912 beviljat ett anslag af 8,500 kronor.

58:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj ris under punkt 57 gjorda

framställning och under erinran, dels att Riksdagen år 1909 beslutat

att till anställande af undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling

i större skala befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges

Östersjöområde ställa till landtbruksstyrelsens förfogande ett belopp af

8,500 kronor att utgå med 4,700 kronor år 1910, 1,900 kronor ållon

samt 1,900 kronor år 1912, dels ock att Riksdagen i enlighet

härmed för ändamålet å extra stat uppfört för år 1910 ett belopp af

4,700 kronor och för år 1911 ett belopp af 1,900 kronor, får Riksdagen

anmäla^ att Riksdagen till anställande af undersökningar öfver möjligheten

att genom fiskodling i större skala befrämja fiskets utveckling

inom mellersta Sveriges Östersjöområde af det utaf 1909 års Riksdagtill

landtbruksstyrelsens förfogande ställda belopp. 8,500 kronor, på

extra stat för år 1912 anvisat 1,900 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 58 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnader för utförande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af fiskehamnkommissionen

uppgjorda planer af hamnbyggnader vid Träslöf och Glommen i Hallands

län, Grundsund och Hönö-Klåfva i Göteborgs och Bohus län,

Kivik i Kristianstads län samt Gislöf i Malmöhus län bevilja ett anslag

af 1,183,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett

belopp af 198,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål användas

under villkor, dels om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området

för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn

till den rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det

gemensamma behofvet afsöndras, dels ock att vederbörande landsting,

under i statsrådsprotokollet angifna förutsättningar, åtagit sig ansvaret

för framtida underhåll af hamnanläggningen.

Sedan en längre tid tillbaka har Riksdagen under sjätte hufvudtiteln

beviljat statsbidrag till vissa allmänna arbeten, bland dem hamnoch

brobyggnader. För åtnjutande af sådant statsbidrag gälla vissa af

Riksdagen godkända villkor. I skrifvelse den 6 maj 1881 till styrelsen

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

för allmänna väg- och vattenbyggnader har sålunda Kung!. Maj:t i enlighet

med Riksdagens samma år fattade beslut (Riksdagens skrifvelse

nr 69 p. 9) föreskrifvit, bland annat, att anslag utan återbetalningsskyldighet

kunde för utförande af mindre hamnbyggnader och för byggande

vid större fiskelägen af smärre båthamnar erhållas till högst 7S

af den beräknade anläggningskostnaden, och skulle menighet, bolag

eller andra vederbörande, hvilka antoges komma att af företaget hafva

nytta, genom kontant tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag bestrida

den återstående, icke af statsmedel anvisade tredjedelen af kostnaderna

för företagets fullbordande. Sedan menighet, bolag eller enskilde

erhållit statsbidrag för hamnanläggning, hade vederbörande att själfva

utföra arbetet i fråga, efter det de uti med styrelsen afslutadt kontrakt

förbundit sig, bland annat, dels att i noggrann öfverensstämmelse med

den af Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och underkastade styrelsens

kontroll påbörja och fullborda arbetet inom viss bestämd tid utan att

vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel samt

dels att genom egna tillskott utgöra, hvad som kunde erfordras utöfver

statsbidraget. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten

skulle i regel underhållas af dem, som erhållit understödet. För denna

skyldighet liksom för öfriga i kontraktet åtagna förpliktelser skulle

ställas säkerhet, som kunde af Kungl. Maj:t godkännas. Därest hamnafgift

eller dylikt skulle få upptagas, skulle taxa därå vara fastställd,

så lindrig som skäligen läte sig göra.

Som emellertid villkoret att hamnintressenterna själfva skulle tillskjuta

minst V3 af den beräknade anläggningskostnaden visat sig alltför

betungande samt underhållet af med statsbidrag redan anlagda

hamnar lämnat åtskilligt öfrigt att önska, beslöt 1898 års Riksdag

med anledning af utaf Kungl. Maj:t gjord framställning i ämnet sådan

ändring af förut gällande villkor för erhållande och åtnjutande af

anslag till anläggning och förbättring af mindre hamnar, företrädesvis

fiskehamnar, att anslagen skulle kunna af Kungl. Maj:t bestämmas till

nio tiondelar af den beräknade kostnaden, af hvilket statsanslag likväl

endast sju niondelar finge användas till arbetets utförande, hvaremot

återstående två niondelar af anslaget skulle afsättas till eu under vederbörande

landstings egen förvaltning ställd hamnfond, till hvilken jämväl

skulle, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, inflyta viss andel af afgifter,

upptagna för hamnens begagnande, därvid före utlämnandet af

någon del af statsanslaget skulle vara styrkt, dels att vederbörande

landsting åtagit sig att ansvara för framtida underhållet af hamnbyggiBihang

till Riksd. prat. 1911. 10 Samt. I Afd. 1 Band. 9 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

naden, för hvilket underhåll ofvan omförmälda fond finge anlitas, dels

ock att ej mindre själfva området för hamnen än äfven ett för den

rörelse, som skulle i hamnen bedrifvas, tillräckligt område i land blifvit

för det gemensamma behofvet afsöndrade.

De sålunda af 1908 års Riksdag beslutade villkoren för utbekommande

af understöd från ifrågavarande anslag äro fortfarande gällande

(Sv. förfs. 1907 nr 41). Därest landsting icke åtagit sig att ansvara

för hamns framtida underhåll, kan sålunda anslag icke beviljas med

högre belopp än 7» af beräknade kostnaden.

Riksdagens nyssnämnda beslut medförde emellertid icke åsyftad

verkan särskildt på den grund, att landstingen visade sig obenägna att

åtaga sig ansvaret för framtida underhåll af hamnbyggnaderna. Erfarenheten

visade också, att behöfliga fiskehamnar icke kommit att

byggas samt att icke heller nödiga reparationer å sådana utförts,

hvilket särskildt för hafsfisket medförde de största olägenheter. Med

hänsyn härtill och för att de svenska fiskehamnarnas beskaffenhet skulle

kunna fullständigt utrönas, förslag uppgöras om byggandet af erforderliga

dylika hamnar och om redan förefintliga sådanas iståndsättande

samt sättet utredas, hvarpå dessa arbeten skulle kunna bringas till

stånd m. m., gjorde Kungl. Maj:t framställning hos Riksdagen om

anvisande af medel för vidtagande af åtgärder från statens sida i

sådant syfte.

Med bifall härtill beviljade Riksdagen på extra stat för år 1906

ett anslag af 20,000 kronor för verkställande af undersökning af de

lokala förhållandena å Sveriges kuster med hänsyn till behofvet af

och betingelserna för anläggning af nya och förbättring af redan befintliga

fiske- och mindre hamnar. På grund häraf förordnade Kungl.

Maj:t, att en kommission skulle tillsättas med uppdrag att företaga

en sådan undersökning samt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och landtbruksstyrelsen afgifva en på de gjorda iakttagelserna grundad

utredning

l:o) om de behof, som kunde förefinnas af anläggning af fiskeeller

nödhamnar utöfver redan befintliga anläggningar af sådant slag,

2:o) om de särskilda platser, som kunde erbjuda de bästa betingelserna

för sådana nya anläggningar såväl med hänsyn till anläggningskostnadernas

begränsning som hamnarnas framtida bestånd och möjligheterna

för deras utveckling,

3:o) om redan befintliga hamnars behof af fördjupning och förbättring

samt arten och omfattningen af de härför erforderliga åtgärderna,

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

4:o) om arten och omfattningen af den rörelse, som ägde rum i

de nu befintliga hamnarna, och om de utvecklingsmöjligheter, som

dessa erbjöde,

5:o) om storleken af de årliga underhållskostnader, som de befintliga

mindre hamnarna och fiskehamnarna hittills kraft, samt om sannolika

storleken af den årliga underhållskostnad, som kunde förväntas

blifva erforderlig efter hamnens fördjupning och förbättring efter af

kommissionen angifna allmänna grunder, samt

6: o) om storleken af de årliga liamnafgifter och fiskefonden, som

utan att verka oskäligt betungande för fiskerinäringens idkare kunde bestämmas

att vid respektive hamnar och fiskelägen utgå såsom afgifter

till en för underhållet af fiske- och nödhamnar samt mindre hamnar

afsedd allmän hamnfond.

Vidare meddelade Kungl. Maj:t föreskrifter om kommissionens

sammansättning och förklarade, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande i de

län, som af undersökningen berördes, ägde att på förslag af landstinget

eller hushållningssällskaps förvaltningsutskott förordna med handels-,

närings- och fiskeriförhållandena i orten väl förtrogne män att biträda

kommissionen vid dess arbeten inom vederbörande landstings- eller hushållningssällskaps

område. Tillika fann Kungl. Maj:t godt uppdraga

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och landtbruksstyrelsen att fastställa

plan för kommissionens arbeten och meddela de närmare bestämmelser

i afseende å kommissionens verksamhet, som kunde finnas

erforderliga.

Med anledning af detta bemyndigande tillsatte styrelserna kommissionen

ifråga och meddelade de närmare bestämmelser för kommissionens

verksamhet, att kommissionen borde verkställa en ingående

utredning om i Sverige behöfliga hamnarbeten, i hvad dylika

arbeten afsåge nödhamnar, fiskehamnar och mindre hamnar, och

att kommissionen därvid på de särskilda platserna borde söka att,

med ledning af förhandlingar med fiskeribefollcningen och distriktets

lotsar eller andra med fiskerinäringens speciella betingelser samt de

lokala vind- och strömförhållandena in. in. förtrogna personer, till

hufvuddragen bestämma planläggningen för respektive nyanläggningar

eller utvidgnings- och förbättringsarbeten samt därefter utarbeta utkast

till de hamnarbeten, som kommissionen funne sig böra förorda till utförande,

så att kommissionens utredning med betänkande och förberedande

hamnförslag kunde bilda en allmän plan, som så vidt möjligt

kunde sedermera följas vid verkställande af de erforderliga detaljundersökningarna

och upprättande genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

försorg af fullständigt utarbetade arbetsplaner för de hamnarbeten, som

af kommissionen förordats såsom behöfliga. Det skulle vidare jämväl

ingå i kommissionens uppdrag att afgifva yttrande och utredning beträffande

de åtgärder, som från statens sida kunde anses erforderliga,

för att vårt lands hamnväsen, i hvad det afsåge fiskehamnar, nödhamnar

och mindre hamnar, kunde för framtiden så ordnas, att

dels nyanläggnings- och förbättringsarbeten kunde under vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ledning på det för staten och fiskerinäringen

förmånligaste sättet komma till utförande,

dels dessa hamnars underhåll kunde af staten öfvertagas och genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för statens räkning handhafvas

och ombesörjas.

Den sålunda tillsatta s. k. fiskehamnkommissionen har numera

efter mer än treårigt arbete fullgjort sin uppgift och aflämnat sitt betänkande

jämte bilagor. De sålunda aflämnade handlingarna utgöras

af dels utförliga protokoll, hållna vid kommissionens sammanträden,

dels kommissionens allmänna betänkande, som innehåller förslag till

planer för statens understödjande af ifrågavarande hamnanläggningar,

förbättring af redan anlagda hamnar, hamnarnas underhåll med mera,

en större öfversiktstabell, angifvande kostnaderna för de ifrågasatta

hamnarbetena, den ordning, hvari dessa enligt kommissionens mening

böra komma till utförande, den omfattning, hvari staten synes böra

bidraga till kostnadernas bestridande i hvarje särskildt fall och så vidare,

dels kommissionens speciella betänkande, som upptar redogörelse för

de å hvarje särskild plats föreslagna arbetena, motivering till hvad

som sålunda blifvit ifrågasatt, med mera, dels ett antal af öfver femtio

stycken kartor och hamnplaner, som utarbetats för att det under kommissionens

undersökningar insamlade, för de ifrågasatta hamnbyggnadsarbetenas

framtida utförande synnerligen värdefulla materialet skall

komma till största möjliga nytta, dels slutligen ritningar m. m. öfver

en serie olika typer för konstruktion af hamnarmar, vågbrytare och

tilläggsbryggor, som måst uppgöras för beräkning af kostnaderna

för hamnanläggningar under så olika förhållanden som exempelvis

vid västkusten och utmed Bottniska viken, vid öppen kust eller i

skärgård.

Med anledning af den af kommissionen sålunda verkställda utredningen

hafva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

gemensamt afgifvit utlåtande i ärendet, därvid ämbetsverken i

hufvudsak biträdt kommissionens förslag.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

I nu ifrågavarande afseende har kommissionen funnit den grundsatsen

mest lämplig för fiskerinäringens utveckling, att fiskarena i

möjligaste mån befrias från utgörande af bidrag till hamnbyggnadskostnaderna,

vare sig dessa afse hamns byggande eller förbättrande.

Med afseende å statens ingripande för fiskehamnars och mindre

hamnars anläggande eller förbättring har kommissionen ansett staten

böra ingripa på det sätt, att staten bygger, låter bygga eller i väsentlig

grad förbättra betydelsefullare hamnar samt att staten lämnar en

gång för alla ett visst bidrag till mindre viktiga hamnarbeten, hvilka

skulle utföras af intressenterna själfva.

Kommissionefl. har vidare funnit nödvändigt, att alla hamnar,

som staten bygger eller i väsentlig grad låter förbättra, äfven af staten

underhållas, hvaremot kommissionen ansett, att de hamnföretag, hvartill

staten kan komma att lämna anslag en gäng för alla och som utföras

af intressenterna själfva, i allmänhet böra, dock under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

öfverinseende, underhållas af dessa. Såsom fiskarenas

bidrag bör därför, enligt kommissionens åsikt, i första hand och

såsom regel utgå endast hamnumgälder men dessa så pass stora, att

de räcka till hamnarnas underhåll under vanliga förhållanden, hvilka

hamnumgälder borde bilda en för landets alla kustlän gemensam fond.

Själfva området för hamnen och äfven ett för den rörelse, som skall i

hamnen bedrifvas, tillräckligt område å land har kommissionen vidare

ansett böra för gemensamt bruk afsöndras samt omfatta platser för

lossning, lastning och upplag, för torkning af fiskredskap samt för

magasin och möjligen äfven andra byggnader afsedda direkt för hamnens

behof.

I öfrigt anser kommissionen, att hvad som ur den nu gällande

nådiga kungörelsen den 28 juni 1907 kan vara tillämpligt jämsides

med de ändrade anordningar och bestämmelser, kommissionen genom

sina undersökningar och utredningar funnit vara erforderliga, må kunna

bibehållas, särskildt bestämmelsen i mom. 1, att för hvarje företag

plan till arbetets utförande jämte beräkning öfver därmed förenade

kostnader måste vara uppgjord och hafva vunnit Kungl. Maj:ts nådiga

fastställelse.

De grunder i fråga om liamnanias anläggning och underhåll, från

hvilka kommissionen utgått, äro sålunda, bl. a.:

att de fiskehamnar och mindre hamnar, som kommissionen funnit

böra byggas eller väsentligen förbättras af staten, borde utföras genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg,

att utförandet af de hamnarbeten, till hvilka staten lämnade bidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

&4

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

en gång för alla, "borde ske genom intressenterna själfva, men under

kontroll och tillsyn af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att staten skulle, mot uppbärande af hamnumgälder till en hamnfond,

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg underhålla de

hamnanläggningar och hamnförbättringar, hvilka komme att utföras

genom statens egen försorg,

att de hamnanläggningar och hamnförbättringar, till hvilka staten

skulle lämna anslag en gång för alla, borde i allmänhet underhållas

af intressenterna själfva,

att nu befintliga med statsbidrag byggda fiskehamnar, hvilka ej

af kommissionen föreslagits till förbättrande, borde fortfarande underhållas

af intressenterna själfva, samt

att endast beträffande sådana af staten utförda företag, som blott

bestode i upprensning eller uppmuddring och som kräfde jämförelsevis

mindre kostnad, ej borde gälla som oeftergifligt villkor, att hamnumgälder

skulle utgå af intressenterna eller trafikanterna.

I öfverensstämmelse med dessa grunder har kommissionen verkställt

sina undersökningar och pröfvat, hvarest ny fiskehamn borde

anläggas och hvarest redan befintlig sådan borde för dess bibehållande

understödjas medels statsbidrag.

Vid fullgörande af det meddelade uppdraget har kommissionen,

efter att hafva verkställt förberedande besiktningar vid 177 hamnar

och hamnplatser, afgifvit specialbetänkanden för samtliga dessa platser

samt med stöd af dessa och de vid kommissionens sammanträden protokollförda

besluten funnit sig böra föreslå, att staten måtte bygga och

för framtiden underhålla hamn å 44 af dessa undersökta platser och

att staten måtte lämna ett anslag en gång för alla till hamnarbeten å

35 andra af dessa platser, hvarest arbetena skulle under väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för framtiden underhållas

af intressenterna själfva.

Af de af kommissionen gjorda beräkningarna framgår,

att samtliga kostnader för de hamnarbeten,

som skulle utföras af staten, uppgå — med 15

procent förhöjning för täckande af utgifter för

kontroll under arbetets utförande in. in. — till. kronor 4,650.300.

Det belopp, hvarmed staten skulle bidraga en gång för

alla till hamnarbeten, som skulle utföras och underhållas

af intressenterna själfva, har beräknats till ,, 434,800.

Summa kronor 5,085,100.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrifvelse Nr .9.

Af nu ifrågavarande 79 hamnar har kommissionen ansett 31 vara

af beskaffenhet att böra i första hand komma till utförande. Återstående

48 hamnar hafva förordats till utförande först i andra hand. Af

berörda 31 hamnar skulle 24 anläggas för här nedan angifna kostnader

och underhållas af staten, men de öfriga 7 af intressenterna

själfva med bidrag af staten. Den ordningsföljd, hvari hamnarna enligt

kommissionens uppfattning borde komma i fråga att byggas, framgår

af följande förteckning, i hvilken namnet på hamnar, som skulle erhålla

statsbidrag allenast en gång för alla, kursiverats.

Hamnföretag, hvilka af kommissionen förordas att komma i

första hand:

1.

Träslöf, Hallands län .......................

kronor

315.000

—

2.

Glommen, ,, ,, .......................

??

292,000

—

8.

Grundsund, Bohus län ....................

tt

224.000

—

4.

Kivik, Kristianstads län .................

tt

67,000

—

5.

Hönö—Ivlåfva, Bohus län ...............

tt

99,000

—

6.

Gislöf, Malmöhus län........................

Grönhögen, Kalmar län ..................

tt

174,000

—

7.

it

136,000

—

8.

Hellevik, Blekinge län ....................

tt

259,000

—

9.

Nogersund, „ „ .....................

tt

58,700

—

10.

Herrevik, Gottland............................

ii

155,000

—

11.

Smögenholmarna, Bohus län............

tt

170,000

—

12.

13.

14.

Basebäck, Malmöhus län.

Baå, ,, „

Värskär, Kalmar län ........................

Byxelkrok, ,, ,, ........................

it

45,000

15.

it

217,000

—

16.

17.

Prästgrundet, Gäfleborgs län.

Gäddbäcksund, Yästernorrlands län

tt

80,000

_

18.

Stenshamn, Blekinge län...................

tt

70,000

—

19.

Bergö, Gäfleborgs län........................

Fågelsund, Uppsala län....................

tt

30,000

—

20.

tt

87,000

—

21.

22.

Utvalnäs, Gäfleborgs län.

Sanna å Bremön, Yästernorrlands län

tt

160,000

23.

Lutterhorn, Gottland...........................

tt

37,000

—

24.

Kapelludden, „ ..........................

tt

60,000

—

25.

26.

27.

28.

Vändborg, „

Faludden, ,,

Agö, Gäfleborgs län.

Grisslan, Yästernorrlands län .........

tt

10,000: —

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Stendörren, Södermanlands län ...... kronor

Långö, Säfsundet,

Bokö,

29.

30.

31.

ii

ii

n

ii

ii

ii

5,800

5,200

3,600

Hamnföretag, som kommissionen förordat till utförande i andra hand

32. Skeppsmalen, Västernorrlands län.

Mollösund, Bohus län.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

Hörvik, Blekinge län.

Särdal, Hallands län.

Galtabäek, „ „

Rönnskär, Västerbottens län.

Rödkallen, Norrbottens län.

Gullholmen, Bohus län.

Stora Dyrd, „ „

Skärhamn, „ „

Ramsö,

Käringön,

ii ii

Bohus län.

Abbekås, Malmöhus län.

Drottningskär, Blekinge län.

Kårehamn, Kalmar län.

Grafvarne, Bolms lön.

Klädesholmen, „ „

Kalfsund, ,, „

Her ta, Gottland.

Lörudden, Västernorrlands län.

Storjungfrun, Gäfieborgs län.

Gårdskär, Uppsala län.

Höganäs, Malmöhus län.

Arilds läge, „ „

Ekenäs, Kalmar län.

Ljugarn, Gottland.

Marviksgrunnan, Västernorrlands län.

Fluntinge, Gottland,

Brantevik, Kristianstads län,

Baskemölla, „ „

Jättholmarna, Gamlehamn, Gäfieborgs län.

Hölick, Gäfieborgs län.

Åstholmen, Storhamn, Västernorrlands län.

Våtnäs, Gäfieborgs län.

Hallarna å Hasslö, Blekinge län.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

67. Båtfjorden, Hallands län.

68. Fläskö—Dyngö, Bohus län.

69. G nisvärd, Gottland.

70. Lickershamn, „

71. Skanör, Malmöhus län.

72. Bäckviken, „ „

73. Rönnskär, Gäfleborgs län.

74. Tupparne, „ „

7 5. Valbytte, Gottland.

76. Grynge udde, „

77. Holma, Västernorrlands län.

78. Knif ven ^ JJppsala län.

79. Grankullaviken, Kalmar län.

Mot kommissionens ofvan omförmälda förslag har departementschefen

för sin del icke haft något att i hufvudsak erinra utom beträffande

hamnarnas underhåll, i hvilket afseende departementschefen

anfört, bland annat, följande.

»Ilen största svårigheten möter emellertid vid afgörandet af frågan

om ordnandet af hamnarnas framtida underhåll. Ehuru jag beträffande

denna fråga känner mig lifligt öfvertygad om, att en tillfredsställande

lösning däraf icke står att vinna utan uppoffringar från statens sida,

har jag likväl icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i denna del

biträda kommissionens förslag, att staten skulle helt och hållet öfvertaga

underhållsskyldigheten. Jag ber härvid att särskildt få hänvisa

till, hvad Riksdagen i förberörda skrifvelse den 13 maj 1898 uttalat

rörande betydelsen af att underhållsskyldigheten vore bunden vid de

närboende eller vid kommunen i dess mer eller mindre vidsträckta bemärkelse,

hvadan Riksdagen icke funnit staten böra öfvertaga underhållet

af anläggningarna. Däremot ansåg Riksdagen lämpligt, om ansvaret

för underhållet livilade å vederbörande landsting, mot det att

särskilda medel för bestridande af underhållskostnaderna ställdes till

landstingets förfogande. Hvad Riksdagen sålunda yttrat, synes mig

fortfarande äga full giltighet, och torde, enligt min uppfattning, frågan

också kunna finna sin lösning på den af Riksdagen sålunda antydda

väg. Den obenägenhet, som hittills visats från landstingens sida att

öfvertaga nämnda ansvarsskyldighet, torde nämligen vara lätt förklarlig,

så länge de medel, som för ändamålet ställts till landstingens förfogande,

varit så relativt obetydliga, att landstingen löpt fara att själfva

nödgas vidkännas underhållskostnader till mer afsevärda belopp. Det

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Biksdagens skrifvelse Nr 9.

torde vidare vara påtagligt, att landstingen svårligen kunnat förmås

att ikläda sig någon obegränsad underhållsplikt, hvilket för landstingen

skulle inneburit skyldighet att öfvertaga de oberäkneliga kostnader,

som uppkomme, därest hamnbyggnad helt och hållet eller till större

del förstördes genom olyckshändelse såsom svårare stormar eller dylikt.

Om därför de medel, som ställas till landstingens förfogande, så afvägas,

att desamma i väsentligaste mån täcka den underhållskostnad,

som under normala förhållanden sannolikt är att förvänta, samt landstingens

ansvarsförbindelser icke behöfva innebära skyldighet att verkställa

jämväl sådana större arbeten, som äro att likställa med ombyggnad,

torde med skäl kunna antagas, att landstingen skola befinnas

villiga ikläda sig ifrågavarande underhållsskyldighet.

I detta sammanhang ber jag att få erinra, att staten vid föregående

tillfällen anvisat medel till botande af sådana mer omfattande

skador, som förorsakats genom ovanligt starka stormar eller andra

oförutsedda händelser. Anledning torde emellertid föreligga att vid

afgörandet af nu föreliggande fråga icke fästa sig vid de förhållanden,

som sålunda skulle kunna uppkomma och som skulle föranleda eu

mer eller mindre omfattande ombyggnad af hamnen; detta så mycket

hellre som risken för skador af berörda slag komma att minskas i

samma mån, som hamnarna byggas starkare och underhållet på mer

tillfredsställande sätt ordnas.

De belopp, som skulle ställas till landstingens förfogande för

hamnarnas underhåll, synas mig böra helt och hållet utgöras af statsmedel

och utgå från ett för ändamålet beviljadt särskildt anslag. Från

detta särskilda anslag skulle årligen till hvart och ett af vederbörande

landsting anvisas medel till hamnunderhållet, hvilka medel borde ingå

till en under landstingets förvaltning ställd hamnfond.

Då vid bifall till här ofvan framställda förslag staten skulle

komma att vidkännas den väsentligaste delen af underhållskostnaderna,

torde det icke vara annat än billigt, att samtliga från nu ifrågavarande

hamnar inflytande umgälder redovisas till statsverket.»

Med Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning afses att bereda

medel till påbörjandet af de af fiskehamnskommissionen föreslagna

hamnbyggnaderna, därvid de sex i ofvanintagna förteckning först upptagna

hamnarna skulle komma i åtanke. De af kommissionen beräknade

kostnaderna för dessa hamnar uppgå till 1,171,000 kronor. Då

en förhöjning af de sålunda beräknade kostnaderna med 1 procent för

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

bestridande af utgifter för vissa förberedande arbeten såsom uppgörande

af detaljerade ritningar och. arbetsplaner m. in. ansetts erforderlig’,

skulle sammanlagda kostnaden för nu ifrågavarande sex hamnar

således uppgå till i rundt tal 1,188,000 kronor — det för ändamålet

äskade anslaget — hvilket belopp synts lämpligen böra fördelas på en

tid af sex år med början år 1912, hvadan för hvart och ett af byggnadsåren

skulle erfordras i afrundadt tal 198,000 kronor.

Såsom villkor för beviljande af anslag till de särskilda hamnbyggnaderna

skulle, i öfverensstämmelse med departementschefens ofvan angifna

uppfattning, uppställas fordran, dels, såsom hittills plägat ske,

om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området för hamnen än

äfven af det område i land, som, med hänsyn till den rörelse, som

skall i hamnen bedrifvas, bör för det gemensamma behofvet afsöndras,

dels ock därom, att vederbörande landsting åtagit sig att ansvara för

framtida underhållet af hamnbyggnaden under de af departementschefen

angifna förutsättningar.

Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

har inom Riksdagen väckts åtskilliga motioner af större eller mindre

omfattning.

Sålunda har beträffande den kategorien fiskehamnar, som af kommissionen

förordats till utförande i första hand, föreslagits

dels att, med ändring af hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, Riksdagen

ville besluta att till bestridande af kostnaden för utförande i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af fiskehamnskommissionen uppgjorda

planen af hamnbyggnader vid Träslöf, Glommen, Grundsund,

Kivik, Hönö-Klåfva, Gislöf, Grönhögen, Hellevik, Nogersund, Herrevik,

Smögenholmarna, Yärskär, Byxelkrok, Gäddbäcksund, Stenshamn, Bergö,

Fågelsund, Sanna (å Bremön), Lutterhorn, Kapelludden, Grisslan, Stendörren,

Långö (vid Säfsundet), Bokö bevilja ett anslag af 2,787,903 kronor

samt däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af 232,325 kronor

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna godt meddela,

för ifrågavarande ändamål användas under villkor dels om kostnadsfri upplåtelse

ej mindre af själfva området för hamnarne än äfven af det område

i land, som med hänsyn till den rörelse, som är afsedd att i

hamnarna bedrifvas, bör för det gemensamma behofvet afsöndras,

dels ock att vederbörande landsting under af departementschefen i

statsrådsprotokollet angifna förutsättningar eller i landstingets ställe

med Kungl. Maj:ts medgifvande hushållningssällskap, kommun, eller

för ändamålet bildad förening under enahanda förutsättningar åtagit

sig ansvaret för framtida underhåll af hamnanläggningen, landsting,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

som afsäger sig rätten att utfå statsbidrag till framtida underhållet af

ifrågavarande hamnar och själft åtager sig att ansvara för detta underhåll,

dock obetaget att uppbära och till de ifrågavarande hamnarnas

underhåll disponera de vid hamnarna inflytande hamnumgälderna;

dels ock att Riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning jämväl måtte besluta eu skrifvelse till Kungl.

Maj:t med begäran att i görligaste mån påskynda framläggandet af

förslag till utförande af samtliga af fiskehamnskommissionen för utförande

i första hand föreslagna hamnar.

Till stöd för förstnämnda framställning har anförts följande:

»Alla för hafs- och kustfisket intresserade måste känna sig varmt

tacksamma för den omvårdnad och det intresse, som af Kungl. Maj:t

och Riksdag under de sista åren visats denna för vårt land så viktiga

näringsgren. Stor var också tillfredsställelsen längs vårt lands kuster,

när det förspordes, att Kungl. Maj:t hade för afsikt att för Riksdagen

framlägga en kungl. proposition angående anläggande eller förbättrande

af vissa fiskehamnar i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den år 1905

af Kungl. Maj:t tillsatta så kallade fiskehamnskommissionens förslag.

Men sådant det kungl. förslaget nu i statsverkspropositionen föreligger,

afhjälpes missförhållandet endast vid ett ringa fåtal af de hamnar, som

enligt fiskehamnskommissionens utlåtande äro i det mest trängande

behof af statens ingripande. För alla de öfriga är den så nödiga hjälpen

ställd på obestämd framtid.

I det kungl. förslaget föreslås endast 6 hamnbyggnader och tiden

för dessas byggande utsträckes ända till 6 år. Någon som helst garanti

för att öfriga af fiskehainnskommissionen föreslagna hamnbyggnader

skall, sedan dessa 6 fullbordats, verkställas, lämnas icke.

Det är stora värden, som hvarje år gå förlorade genom de till

ombyggnad eller förbättring föreslagna hamnarnas dåliga tillstånd, ej

endast därigenom att nu rådande missförhållanden verka på ett betänkligt

sätt hämmande på fiskerinäringen, utan äfven därigenom att, så

länge hamnarna förblifva i sitt nuvarande underhaltiga skick, en stor

del af våra yngsta och duktigaste fiskare årligen ledsna på sitt yrke

och emigrera, då de icke se sig i stånd att under nu rådande förhållanden

hålla sig med det slags fiskebåtar, som kräfvas för att deras

arbete skall löna sig.

När nu Kungl. Maj:t, såsom under nu rådande förhållanden synes

icke endast fullt riktigt, utan äfven nödvändigt, till fiskerinäringens

hjälp föreslagit tillämpandet af en ny princip, synes oss denna hjälp

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

höra lämnas så pass snart, att målet — räddandet af de stora värden,

som hålla på att gå förlorade för vårt land — verkligen vinnes.

Nu har fiskehamnskommissionen uppdelat de hamnar, som enligt

dess förmenande borde af staten byggas eller förbättras, i två grupper,

den ena att utföras i första hand, den andra att utföras i andra hand.

— Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och landtbruksstyrelsen hafva på

det varmaste förordat, »att de missförhållanden, under hvilka hafs- och

kustfisket i vårt land haft och hafva att arbeta, snarast möjligt afhjälpas».

Då så är, synas oss alla skäl tala för att Riksdagen redan nu skall

fatta beslut om utförande af i första gruppen upptagna hamnbyggnader,

därifrån dock undantagna de hamnbyggnader, som af fiskehamnskom-- missionen föreslagits skola erhålla understöd allenast med visst belopp

en gång för alla. Detta undantag synes oss vara nödigt, då de förslag,

som härutinnan af kommissionen gjorts, icke af Kungl. Maj:t blifvit

pröfvade. Gifvetvis vore för saken lyckligast, om hela detta föreslagna

antal hamnbyggnader skulle kunna utföras på den af kommissionen

för båda grupperna föreslagna korta tiden af 5 år, men af statsfinansiella

skäl torde utförandet böra fördelas på längre tid. Vi tillåta oss

föreslå 12 år.

Den möjligheten synes oss icke vara utesluten, att ett landsting

icke befinnes vara villigt åtaga sig den i statsverkspropositionen fordrade

ansvarsskyldigheten, men att vederbörande hushållningssällskap, någon

bärkraftig kommun eller någon för ändamålet bildad förening skulle

vilja ikläda sig ansvarsskyldighet, och torde detta då icke böra utgöra

något hinder för den ifrågasatta statshjälpen, hvarje särskild! fall dock

beroende på Kungl. Maj:ts pröfning.

I Kungl. Maj:ts förslag ingår den bestämmelsen, att samtliga från

till ombyggnad eller förbättring föreslagna hamnar inflytande hamnumgälder

skulle redovisas till statsverket. Det synes oss dock, som att

undantag härutinnan skulle kunna göras för landsting, som afsäga sig

rätten att utfå statsbidrag till framtida underhåll af ifrågavarande

hamnar, och själft åtager sig att svara för detta underhåll.

Den af fiskehamnskommissionen beräknade anläggningskostnaden

för af oss föreslagna hamnbyggnader torde i öfverensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag äfven böra höjas med eu procent.»

Såsom skäl för sistberörda framställning har anförts följande:

»I 1911 års statsverksproposition rörande reglering af nionde lmfvudtiteln

har Kungl. Maj:t under nr 58 till bestridande af kostnader

för utförande af hamnbyggnader vid Träslöf och Glommen i Hallands

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

län, Grundsund och Hönö-Klåfva i Göteborgs och Bohus län, Kivik i

Kristianstads län samt Gislöf i Malmöhus län i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af fiskehamnskommissionen uppgjorda planer äskat

nödigt anslag. Det gäller här ett »kustförsvar» så behöfligt och berättigadt

som något annat.

Då man genomläser fiskehamnskonnnissionens betydande berättelse,

får man ett starkt intryck utaf, att här är om någonsin den

snara hjälpen liktydig med dubbel hjälp. Behofven tala sålunda för

de af kommissionen föreslagna och förordade hamnanläggningarnas

utförande inom en kortare tidrymd än hvad Kungl. Maj:ts (första)

förslag jämte tillhörande handlingar vid innevarande riksdag gifva vid

handen, men då det å andra sidan ej heller synes vara rättvist att,

såsom på annat håll åsyftas, söka redan i år drifva fram beslut om ett

ökadt antal hamnars påbörjande utan berättigad hänsyn till de olika

ortsintressena, som dock kommissionens förslag inrymde, så torde emellertid

skälen vara bärande nog för Riksdagen att på lämpligt sätt påskynda

åtminstone de viktigare fiskehamnarnas iordningsställande, i den mån

sådant kan ske utan förbigående af svenska entreprenörer och arbetare.»

Vidare har beträffande två särskilda hamnar anslagski’af framställts,

därvid föreslagits,

dels, att Riksdagen ville besluta att till bestridande af kostnader

för utförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af kaptenen

Einar Sahlén i juni 1905 upprättadt förslag och under villkor, som

kunna varda bestämda för liknande andra anläggningar, af en hamnbyggnad

i Östra Torp i Malmöhus län bevilja ett anslag af 100,000

kronor samt däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp af

15,000 kronor,

dels ock, att Riksdagen måtte antingen, i enlighet med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens den 18 december 1908 afgifna underdåniga

förslag, för anläggning af en nödhamn i Torekow bevilja ett anslag af

566,300 kronor och däraf på extra stat för år 1912 anvisa ett belopp

af 180,000 kronor; eller ock, därest Riksdagen finner förslaget om nödhamnen

icke komma till utförande, i underdånig skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t till nästa Riksdag afgifva förslag

om anläggning af en fiskehamn i Torekow.

Uti den förra af sistberörda två framställningar har anförts följande:

»I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under punkt 58 å nionde hufvudtiteln gjort framställning om ett

anslag af 1,183,000 kronor — däraf för år 1912 ett belopp af 198,000

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kronor — för byggande af fiskehamnar vid Träslöf och Glommen i Hallands

län, Grundsund och Hönö-Klåfva i Göteborgs och Bohus län, Kivik

i Kristianstads län och Gislöf i Malmöhus län. Anläggningskostnaden

för sistnämnda hamn med den föreslagna eu procents förhöjning beräknas

till 175,740 kronor.

Med den kännedom om de lokala förhållandena å Skånes sydkust,

vi äga, ha vi icke kunnat undgå att finna det i hög grad anmärkningsvärdt,

att icke en annan planerad fiskehamn å Skånes sydkust före någon

annan kommit i fråga till utförande. Yi syfta därvid på en hamnanläggning

vid Östra Torp, beläget å kusten 13 km. öster om Trelleborg.

För ifrågavarande hamnanläggning tala en mängd skäl. Först

och främst äro kostnaderna för en hamnanläggning där mycket lägre än

för någon af de i Kungl. Maj:ts förslag upptagna. För något årtionde

sedan gjordes å platsen i fråga betydande arbeten för anläggande af

eu hamn i och för det då bearbetade kalkbrottet i Östra Torp. Industrien

måste emellertid på grund af ogynnsamma konjunkturer nedläggas,

innan hamnen blef färdigbyggd. Men de utförda arbetena äro

på intet sätt spolierade. Eu större basäng om cirka 8,000 kvadratmeter

med ett djup af 3—4 meter finnes i land cirka 30—40 meter

från hafsstranden. Genom denna landtungas genombrytande och uppmuddring

af inseglingsrännan erhålles här en utmärkt fiskehamn.

Nuvarande kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Einar Sahlén

uPPgj°r(le år 1905 ett förslag till hamnens färdiggörande, hvilket då

beräknades kosta 71,500 kronor. Äfven om sedan dess arbetspriserna

stigit, är det uppenbart, att anläggningskostnaderna dock här bli mycket

lägre än för någon af de föreslagna hamnarna. Jorden omkring den

tilltänkta hamnanläggningen äges numera af Svenska Sockerfabriksaktiebolaget.

Enligt oss lämnad uppgift har på sin tid dåvarande

ägaren, Jordberga sockerbruk, lofvat att skänka mark och bassäng till

eu fiskehamn, och det torde därför kunna antagas, att den frågan

utan svårighet ordnas äfven med den nuvarande ägaren.

Läget för den tilltänkta hamnen i Östra Torp är synnerligen gynnsamt.

Dels är Östra Torp ändpunkten för järnvägen Börringe—Östra

torp, som förmedlar göda förbindelser med det skånska upplandet.

Dels ligga i närheten af Östra Torp icke mindre än tre fisklägen, hvars

befolkning får nytta af hamnen. Västerut ligger Böste fiskläge på ett

afstånd af icke fullt 3 km., österut Smy ge fiskläge på knappt 1 kaus

afstånd och Lilla Beddinge knappt 5 1cm. från den föreslagna hamnplatsen.

I Böste finnes nu enligt oss lämnade uppgifter 4 motorbåtar,

7 mindre båtar och 10 fiskare, i Smyge 5 motorbåtar, 11 mindre båtar

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

och 18 fiskare, i Lilla Beddinge 6 motorbåtar, 1 segelstorbåt, 15 mindre

båtar samt 2 G fiskare. Tillsammans utgör antalet för dessa tre fisklägen

alltså 15 motorbåtar, 1 segelstorbåt, 33 mindre fiskebåtar och

60 fiskare.

Som jämförelse kan meddelas, att vid Gislöfs fiskläge nu finnas

6 motorbåtar, 5 segelstorbåtar, 20 mindre fiskebåtar och 41 fiskare

jämte ett 10-tal tillfällighetsfiskare.

Härtill kominer, att såväl Böste som Smyge och Lilla Beddinge

äro mycket utsatta för verkningarna af storm och öppna hafvet. Under

den svåra julstormen 1904 gingo ungefär hälften af båtarna vid Smyge

och Lilla Beddinge fisklägen förlorade. Samma öde hade ock otvifvelaktigt

öfvergått fiskarne vid Böste, om icke dessa just dagarna förut dragit

upp båtarna för vintern. Våren 1909 lösslet sig en båt vid Böste under

häftig storm och sönderslogs fullständigt. För några veckor sedan lösslets

å samma plats en ny motorbåt, som otvifvelaktigt drabbats af

samma öde, om den icke uppkastats i en tångbank, där den kunde

bärgas.

Vid det västerut liggande Gislöf gick, enligt oss lämnade uppgifter,

ingen enda båt förlorad under julstormen 1904. Måhända kan

detta i något fall ha berott på att fiskarne i Gislöf haft sina båtar i

den närbelägna Trelleborgs hamn, dit de äro hänvisade för afsättning

af sin fångst, men i hvart fall träder skillnaden bjärt i ögonen.

De svåra sjöförhållandena vid de tre af oss omförmälda lägena ha

vållat en bestämd tillbakagång i fisket, och fiskarebefolkningen känner

sig, särskild! sedan den med stora uppoffringar skaffat sig dyrbara

båtar, i hög grad otrygg. Det är därför vår bestämda uppfattning,

att inrättandet af en fiskehamn i Ostra Torp är ett lifsvillkor för fiskarebefolkningen

vid dessa tre fisklägen, och att ifrågavarande hamnanläggning

är den mest beliöfUga och den, som kan göra mest nytta, af

samtliga planerade fiskehamnar å Skånes sydkust.

Som eu omständighet, hvilken ock kan ha sin betydelse för frågans

bedömande, förtjänar vidare omnämnas, att hamnen vid Östra

Torp blir belägen omedelbart invid Smyge fyr samt den nyinrättade

stormvarnings- och mistsignalstationen därstädes.

Vikten och betydelsen af en fiskehamn i Östra Torp har och förut

erkänts af statsmakterna. År 1884 beviljades ett statsbidrag af 16,000

kronor för en hamnanläggning där. Kostnaderna beräknades till 26,000

kronor. Trots stora ansträngningar lyckades det icke för fiskarebefolkningen

att hopbringa nödiga medel utöfver statsbidraget, som därför

aldrig blef lyftadt.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 105

Vi ha med denna motion icke velat förringa behofvet af en fiskehamn

i Gislöf. (En felaktig uppgift har insmugit sig i fiskehamnskommissionens

uppgifter angående folkmängden å Gislöfs läge, som

uppgifves till 960 personer. Denna siffra afser tydligen hela socknens

folkmängd, som den 31 december 1908 uppgick till 957. Socknen är eu

öfvervägande jordbrukaresocken med ett stationssamhälle. Fisklägets

befolkning utgör endast en mindre del af socknens befolkning). Syftet

med denna motion har varit att påvisa, att vid sidan af en fiskehamn

i Gislöf behofvet af eu fiskehamn i Östra Torp är ännu större samt

att den kan utföras billigare och bereda än större nytta.

Hvad kostnaderna beträffar, anslog kapten Sahlén dessa, som förut

sagts, år 1905 till 71,500 kronor, medan fiskeliamnskommissionen utan

närmare angifvande af skäl beräknat dem till 125,000 kronor. Då

kapten Sahlén uppgjort detaljerade kostnadsberäkningar — hvilka

jämte kartor och ritningar skola tillhandahållas vederbörande utskott —

synes som om, äfven med riklig beräkning af arbetskostnadernas stegring

sedan år 1905, ett belopp af 100,000 kronor skulle vara fullt

tillräckligt för anläggningen i fråga.

Som villkor för anslagets erhållande torde böra uppställas, att nödig

mark för hamnanläggningen m. m. utan kostnad för kronan upplåtes.»

Slutligen har till stöd för den senare af sistberörda framställningar

anförts följande:

»År 1900 ingafs till Kungl. Maj:t af innevånare i Torekow en

underdånig ansökan, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning

och undersökning rörande behöfligheten af en nödhamn i Torekow. På

grund af denna ansökan, som understöddes af petitioner från ett stort

antal sjöfarande och fiskare vid västkusten, blef en med statsmedel

bekostad undersökning verkställd och förslag till nödhamn upprättadt,

slutande med ett kostnadsbelopp af 400,800 kronor.

Detta förslag undergick sedan granskning af lotsstyrelsen samt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och sedan åtskilliga förändringar i

byggnadsplan vidtagits, hemställde sistnämnda styrelse i underdånigt

utlåtande den 29 december 1906, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att för hamnbyggnaden bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af 419,000 kronor att under åren 1908—1910 utgå med en

tredjedel för h vartd era året, dels ock att i vissa arbeten, i hvilka

Torekows kommun borde deltaga, bevilja ett belopp af 42,600 kronor,

motsvarande två tredjedelar af den beräknade kostnaden för dessa

arbeten.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Handlingarna i ärendet öfverlämnades sedermera till fiskeliamnskommissionen,

som däruti afgaf ett särskild!, den 26 ocli 29 februari

1908 dagtecknadt, utlåtande.

Kommissionen, som betecknar den föreslagna hamnen som en

»fiske- och nödhamn», anför beträffande densamma bland annat följande:

»Torekows betydelse såsom fiskehamn är visserligen för närvarande

mycket liten, men dess utmärkta, långt ut till sjöss, framskjutna läge

och dess många naturliga förutsättningar för anläggning af en nödhamn

göra, att dess betydelse i sådant hänseende, om en lämplig dylik

blir utförd, utan tvifvel skulle blifva mycket stor. Detta gäller icke

allenast den fiskareflotta, som vissa årstider brukar uppehålla sig mellan

Anholt och svenska kusten och hvilken vid en hastigt påkommande

västlig eller nordvästlig storm måste länsa undan ända ned till Öresund

och därunder riskera att utanför Kullen bli nedbruten af den våldsamma

sjö, som där vid dylika tillfällen faller, eller också vid sydgåendet

mötes af en svår sydlig eller sydväst storm och då nödgas vända

och söka nödhamn i Halmstad eller Yarberg, utan äfven för kustfartyg

och ångbåtar, som passera här på ut- eller ingående från eller till

Öresund.»

Med hänsyn därtill att såväl fiskebåtar som kustfartyg under

senare år byggts med allt större dimensioner samt att ett solidare

byggnadssätt dessutom ansågs önskligt, fann kommissionen en del ändringar

i förslaget af nöden och lät fördenskull utarbeta ett nytt kostnadsförslag,

uppgående till ett belopp af 570,000 kronor.

Efter redogörelse för detta förslag yttrar kommissionen vidare:

»Genom alla de yttranden, som hittills blifvit afgifna af myndigheterna

och enskilda personer samt af västkustbefolkningen, framgår

det otvetydigt, att intresset för en nödhamn vid Torekow är allmänt,

och får fiskehamnskommissionen äfven för sin del vitsorda såväl behofvet

af en sådan hamn som att Torekow framför andra platser såväl

i afseende å läge som naturliga förutsättningar i öfrigt väl lämpar sig

för anläggande af en nödhamn för södra Kattegatt, och skulle denna

hamn äfven kunna komma att få en stor betydelse för fisket, om och

när orten erhåller järnvägsförbindelse med västkustbanan. Med full

öfvertygelse om att en dylik järnvägsförbindelse kan bringas till stånd,

får kommissionen — som visserligen till fullo inser, att kostnaden för

hamnanläggningen blir mycket stor i förhållande till den rörelse, som

åtminstone att börja med där kan påräknas — likväl och med tanke

på att anläggningens värde såsom nödhamn ej lärer kunna eller böra

s. 107 Kontrollera mot PDF

Itik sdagens skrifvelse Nr 9. 107

i penningar beräknas utan tvekan för sin del förorda hamnens byggande

på statens bekostnad^

Öfver fiskehamnskommissionens förslag afgaf väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 18 december 1908 infordradt underdånigt utlåtande,

däri styrelsen med förordande af nödhamnens anläggning hemställde,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att för anläggning af en

nödhamn i Torekow på extra stat bevilja ett anslag af 566,300 kronor,

däraf för år 1910 180,000 kronor, och förmälde styrelsen sig vilja därefter

i och för anläggning af fiskehamn — som skulle anordnas innanför

den egentliga nödhamnen — inkomma med underdånig framställning

om anslag utan återbetalningsskyldigket från hamn- och brobyggnadsfonden

till belopp af två tredjedelar af för samma anläggning beräknad

kostnad.

Förslaget har sedermera varit remitteradt till landstingen i västkustlänen

för att utröna, om bidrag till kostnaden kunde från dessa

landsting påräknas. Nekande svar torde emellertid hafva ingått från

samtliga dessa landsting, och därmed tyckes hela förslaget hafva blifvit

helt och hållet lagdt å sido. Åtminstone beröres detsamma icke alls

i den del af den kungl. statsverkspropositionen, som behandlar fiskehamnsfrågan,

och fiskehamnskommissionens särskilda utlåtande angående

hamnen i Torekow har icke ens blifvit tryckt i sammanhang med kommissionens

i dagarne till Riksdagens ledamöter utdelade hufvudbetänkande,

oaktadt i detta betänkande sid. 178 framhålles, att kommissionen

ansåge, att den ifrågasatta anläggningen vid Torekow, därest

den skulle komma till utförande, borde utföras snarast möjligt.

.Om det nu är meningen, att staten på allvar skall gripa sig an

med afhjälpande af det i bristen på lämpliga fiskehamnar eller andra

hamnar bestående missförhållande, som för att citera orden i statsverkspropositionen

(9:de hufvudtiteln sid. 334) på ett betänkligt, sätt verkat

hämmande på utvecklingen af en synnerligen viktig gren af landets fiskerinäring,

så synes det oss, som det af fiskehamnskommissionen så varmt

förordade förslaget om fiske- och nödhamnen i Torekow nu borde

göras till föremål för Riksdagens pröfning. År denna hamn af den

stora betydelse, kommissionen anser, bör den väl — efter elfva års

utredningar — nu med det snaraste byggas. Pröfvar Riksdagen densamma

icke vara af sådan betydelse, då bör förslaget definitivt förkastas,

så att icke frågan om anläggande af endast en för Torekow och kusten

därintill afsedd fiskehamn på obestämd tid undanskjutes.

Huruvida en nödhamn vid Torekow bör byggas, tilltro vi oss icke

att afgöra, men efter allt som under den verkställda utredningen härom

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

anförts och då, enligt hvad det uppgifves, fisket mer och mer drager

sig till den södra delen af Ivattegat, förefaller det, som förslaget icke

minst för den så betydande bohuslänska fiskeflottans skull vore förtjänt

af en sorgfällig pröfning.

Hvad vi däremot med bestämdhet våga påstå det är, att om nödhamnsförslaget

ej kommer till utförande, så bör något göras för att

skaffa Torekow en tillfredsställande fiskehamn. Den hamn, som nu

finnes vid Torekow, är så liten, att den vanligen är öfverfull af fiskebåtar

och mindre kustfartyg, och vid hårdt väder mötas nästan alltid

de farkoster, som där vilja söka skydd af en öfver hamnen hissad

signal, som ger tillkänna att allt utrymme är upptaget.

Att under sådana förhållanden fisket vid Torekow, trots detta

fiskeläges för fiske i öppna hafvet synnerligen fördelaktiga belägenhet,

icke kunnat nå den utveckling, det bort få, ligger i öppen dag. Befolkningen

i orten begär icke bättre än att skaffa tidsenliga fiskefartyg,

men så länge icke tillräckligt hamnutrymme finnes, är risken

för stor, och de unga männen utvandra i stället eller gå till sjöss.

Med denna motion ha vi alltså afsett att bringa Torekows hamnfråga

under Riksdagens pröfning.»

I likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna

är Riksdagen lifligt öfvertygad därom, att tillgången på väl

byggda och lämpligt belägna fiskehamnar är en nödvändig förutsättning

för ett lönande hafsfiske. Såsom förut vid flere tillfällen inom

Riksdagen framhållits lämna emellertid våra kuster mycket fiffigt att

önska i nämnda afseende. Det ligger därför stor vikt uppå, att åtgärder

snarast vidtagas för att åstadkomma en förändring i nämnda förhållande

till det bättre. Och då erfarenheten af de från statens sida

redan vidtagna åtgärderna i sådant syfte torde få anses hafva ådagalagt,

att den hittills i allmänhet för statens medverkan till hamnanläggningar

uppställda foi’dran på ekonomisk medverkan jämväl från vederbörande

enskildes eller kommuns sida nästan omöjliggjort eller åtminstone

i hög grad hämmat en allmännare utveckling af fiskehamn sväsendet,

synes för sakens vidare framförande icke återstå annat, än

att staten i afsevärd utsträckning på ett mera omedelbart sätt själf

tar densamma om hand; och synes därvid fiskehamnskommissionens

förslag lämpligen kunna följas, såväl i hvad det afser den allmänna

planen — särskildt ordningsföljden de särskilda hamnföretagen emellan

— för kusternas förseende med fiskehamnar som ock beträffande de

särskilda hamnarnas inrättande.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Eders Kung].. Maj:t har nu ifrågasatt att till en början beslut skulle

fattas om utförandet af de sex fiskehamnar, som kommissionen ansett

vara mest af beliofvet påkallade. Af enskilda motionärer har däremot

föreslagits, att redan nu beslut skulle fattas om utförandet af samtliga

de af kommissionen till utförande i första hand förordade hamnarna,

som skulle helt och hållet af staten bekostas, livarjämte tillika framställning

föreligger i syfte, att utförandet af samtliga dessa hamnar,

således jämväl de i afseende å hvilka statens understöd skulle inskränkas

till ett bestämdt anslag en gång för alla, skulle påskyndas. Enligt

hvad kommissionens utredning gifver vid handen, synes stor benägenhet

förefinnas hos fiskarebefolkningen rundt våra kuster att anskaffa båtar

och redskap för det i vida högre grad än det nu företrädesvis idkade

strandfisket inkomstbringande hafsfiske^ och det tyckes endast vara

bristen å lämpliga hamnar som därvidlag verkar återhållande. I fråga

om anläggandet af fiskehamnar gäller alltså bokstafligen, att tid är

pengar; och har Riksdagen därför funnit sig böra bifalla motionärernas

framställningar i förevarande afseenden. För ändamålet skulle alltså

erfordras ett anslag —beräknadt på sätt af såväl Eders Kungl. Maj:t som

motionärerna ifrågasatts, d. v. s. de af kommissionen beräknade kostnaderna

med tillägg af eu procent däraf för täckande af vissa utgifter

för förberedande arbeten, mot hvilken beräkningsgrund Riksdagen ej

haft något att erinra —- af i rundt tal 2,788,000 kronor, hvaraf för

nästa år skulle vid antagande af den af motionärerna förslagsvis beräknade

tid för arbetenas utförande af 12 år, erfordras ett belopp, likaledes

i afrundadt tal, af 232,000 kronor.

Hvad härefter beträffar den ifrågasatta hamnen vid Östra Torp,

så synes densamma, att döma såväl af hvad vederbörande motionärer

som ock af hvad fiskehamnskommissionen (sid. 165 i dess tryckta

betänkande) därom anfört, onekligen vara af stor betydelse för traktens

fiske, hvadan Riksdagen för sin del ej kunnat annat än ställa sig välvillig

gentemot förslaget om hamnens anläggande. Som emellertid

dels fiskehamnskommissionen, ehuru densamma förordat statsunderstöd

till anläggningen, dock ej ansett den så af beliofvet påkallad, att den

gifvit densamma plats bland de förut omförmälda af kommissionen till

utförande i första och andra hand förordade 79 hamnföretagen, dels

ock ovisshet synes råda i fråga om kostnaderna för hamnens iordningställande,

ity att desamma af fiskehamnskommissionen beräknats till

minst 125,000 kronor, under det att den i vederbörande motion åberopade

kostnadsberäkningen därför upptager endast 71,500 kronor,

hvilket belopp i motionen dock ansetts böra höjas till 100,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kronor, liar Riksdagen ej funnit sig kunna anslå medel till hamnens

anläggande, förrän fullständig utredning blifvit förebragt ej mindre

om det gagn, som af hamnen kan väntas för fisket och i öfrigt, än

äfven om kostnaderna för hamnens byggande.

Vidkommande slutligen frågan om eu nöd- eller fiskehamn i

Torekow torde därom gälla i tillämpliga delar hvad ofvan sagts om

hamnanläggning i Östra Torp. Riksdagen delar alltså motionärernas

mening om önskvärdheten af att hamnen kommer till stånd, men anser

sig ej kunna bevilja medel för ändamålet förr än på vederbörlig utredning

grundadt förslag i ämnet af Kungl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Beträffande härefter villkoren för anvisande af medel för ifrågavarande

ändamål har Eders Kungl. Maj:t i enlighet med departementschefens

ofvan angifna uppfattning föreslagit, att i sådant afseende skulle

gälla bland annat, att vederbörande landsting åtagit sig ansvaret

för det framtida underhållet af hamnanläggning, under det att uti

motioner i ämnet ifrågasatts, att jämväl hushållningssällskap, kommun

eller för ändamålet särskildt bildad förening skulle kunna ikläda

sig sådant ansvar. Hvad landstingen angår hafva dessa hittills såsom

förut nämnts ådagalagt en synnerlig obenägenhet att åtaga sig hamnunderhållet.

Visserligen skulle den hufvudsakligaste och mest berättigade

anledningen till denna obenägenhet i afsevärd mån aflägsnas om,

såsom meningen vore, statsmedel för ändamålet ställdes till landstingens

förfogande. Hå emellertid inom de särskilda landstingen intresset för

fiskerinäringen i allmänhet torde vara tämligen svagt representeradt,

skulle dock utan tvifvel hos landstingen alltjämt förefinnas obenägenhet

att åtaga sig det för en institution sådan som landstinget onekligen

ganska besvärliga bestyret med hamnarnas underhåll — en obenägenhet

som, om ansvaret för underhållet kunde läggas jämväl på hushållningssällskap,

vederbörande primärkommun eller förening, allt för lätt kunde

locka till ansvarets öfverskjutande å annan underhållsberättigad. —

Enligt Riksdagens öfvertygelse skulle sålunda det ifrågasatta villkoret

om hamnunderhållets öfvertagande af landsting eller annan i sådant

afseende föreslagen korporation lätt kunna utgöra ett hinder för förverkligandet

af ett än så behöfligt hamnföretag. Vidare skulle för

landsting och hushållningssällskap och i än högre grad för primärkommun

och förening möta stora svårigheter att städse disponera full

sakkunskap för hamnarnas tillsyn och underhållsarbetenas utförande.

Med afseende å nämnda förhållanden har Riksdagen därför icke kunnat

finna annat, än att frågan om nu ifrågavarande hamnanläggningars

underhåll skulle lämpligast ordnas på sätt fiskekamnskommissionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

föreslagit, d. v. s. att staten själf, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har fullt sakkunnigt och därför särskildt lämpadt organ, öfvertager

underhållet af de hamnar staten låter bygga. Genom en sådan

anordning skulle ock undvikas det osäkerhetstillstånd i afseende å

hamnunderhållet, som utan tvifvel skulle blifva en följd af den i Eders

Kungl. Maj:ts förslag förutsatta uppdelning af underhållet mellan landsting

och staten, då nämligen landstinget skulle svara för det under

normala förhållanden förekommande hamnunderhållet medan sådana

större underhållsarbeten, som äro att likställa med ombyggnad, skulle

drabba kronan. Från kostnadssynpunkt torde ej heller några betänkligheter

möta mot statens öfvertagande af hamnunderhållet i dess helhet,

då de efter underhållskostnadernas storlek beräknade hamnumgälderna

skulle tillfalla kronan och därvid under de första åren af hamnarnas

tillvaro med deras då gifvetvis tämligen ringa underhållskostnader

en rätt afsevärd fond skulle kunna bildas att användas för framtida

drygare underhållskostnader.

På grund af hvad sålunda anförts och då Riksdagen i öfrigt icke

haft något att erinra, har Riksdagen i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och i ämnet väckta motioner, till bestridande af

kostnader för utförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af

fiskehamnskommissionen uppgjorda planer af hamnbyggnader vid Träslöf,

Glommen, Grundsund, Kivik, Hönö-Klåfva, Gislöf, Grönhögen, Hellevik,

Nogersund, Herrevik, Smögenholmarna, Yärskär, Byxelkrok, Gäddbäcksund,

Stenshamn, Bergö, Fågelsund, Sanna (å Bremön), Lutterhorn,

Kapelludden, Grisslan, Stendörren, Långö, (vid Säfsundet) och Bokö

beviljat ett anslag af 2,788,000 kronor samt däraf på extra stat för år

1912 anvisat ett belopp af 232,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål

användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva

området för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn

till den rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det

gemensamma behofvet afsöndras.

Tillika får Riksdagen, i anledning af de i ämnet väckta motionerna

hos Eders Kungl. Maj:t anhålla

dels om framläggande, i mån som förhållandena det möjliggöra

och den af fiskehamnskommissionen föreslagna ordning för hamnföretagens

utförande ej rubbas, af förslag till utförande af de af fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand förordade hamnföretag till

hvilkas utförande medel ej ännu beviljats;

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels att Eders Kungl. Maj:t efter verkställd utredning måtte för

Riksdagen framlägga förslag om anläggande af en fiskehamn i Östra Torp;

dels ock att Eders Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande i

hvad afseende en hamnanläggning vid Torekow må vara erforderlig

samt därefter snarast möjligt förelägga Riksdagen förslag i ämnet.

Den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten.

60:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för uppehållande under år 1912 af verksamheten vid den hydrografiska

byrån med länder densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor samt

att för verkställande under år 1912 af hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor,

eller tillhopa 53,000 kronor.

Med erinran om Riksdagens i dess skrifvelse angående utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälda beslut angående det i

statsrådsprotollet omförmälda anslaget till de meteorologiska observationerna

får Riksdagen meddela, att Riksdagen i likhet med hvad för

innevarande år skett,

dels för uppehållande under år 1912 af verksamheten vid hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 50,000 kronor;

dels ock för verkställande under år 1912 af hydrogeologiska

specialundersökningar på extra stat för samma år anvisat ett anslag*

af 3,000 kronor;

eller tillhopa 53,000 kronor.

Skogsinstitutet.

61:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för hvart och ett af

åren 1909—1911 ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid

skogsinstitutet, på extra stat för år 1912 anvisat ett belopp af 8,000

kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

113

Landtmäteristaten.

62:o) Vidare liar Eders Kungl. Maj:t under punkt 61 föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor å extra stat för år 1912 anvisa ett förslagsanslag

å 30,000 kronor.

I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten

i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för år 1910

ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för

vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor, och enahanda belopp

har af Riksdagen för ändamålet beviljats för innevarande år. Gifvetvis

erfordras jämväl för år 1912 anslag för samma ändamål. På grund

häraf och då den nya organisationen af landtmäteristaten endast under

ett år varit gällande, och vidare erfarenhet följaktligen ännu icke kunnat

vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga anslagets

storlek, har Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera året 1910 och

1911 ägt rum, till beskådande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor, å extra stat för år 1912 anvisat

ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

63:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

62 af förevarande hufvudtitel gjorda framställning och under erinran, att

nu ifrågavarande anslagskraf står i öfverensstämmelse med den af nästlidet

års Riksdag pröfvade planen för landtmäteriundervisningens ordnande,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på extra stat för år 1912

till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag af 34,300 kronor att

användas till landtmäteriundervisningens ordnande och bedrifvande

under läsåret 1911—1912 i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af

landtmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angifna

förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under år 1911

af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt

belopp.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att å extra

stat för år 1912 anvisa till utvidgning in. fl. arbeten vid landtmäteriBihang

till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band■ 9 Häft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kontoren i Malmöhus län 11,500 kronor, i Örebro län 22,000 kronor

och i Norrbottens län 9,000 kronor eller sammanlagdt 42,500 kronor.

Denna framställning afser att åt nämnda landtmäterikontor, hvilka

synas vara i synnerligt behof däraf, bereda tillfredsställande lokaler,

i hvilka kartor och andra arkivalier kunna på ett för deras framtida

bibehållande i godt skick fullt betryggande sätt förvaras, och där tillräckliga

utrymmen må erhållas för det arbete som där bedrifves, hvilket

genom omorganisationen af förste landtmätartjänsterna och uppläggandet

af jordregistret framdeles torde komma att vinna betydligt ökad omfattning.

Då enligt hvad utredningen gifver vid handen ifrågavarande åtgärder

synas vara af omständigheterna påkallade, har Riksdagen, som

icke funnit anledning till erinran mot de därför beräknade kostnaderna,

å extra stat för år 1912 anvisat till utvidgning m. fl. arbeten vid

landtmäterikontoren i Malmöhus län 11,500 kronor, i Örebro län 22,000

kronor och i Norrbottens län 9,000 kronor eller sammanlagdt 42,500

kronor.

65:o) Än ytterligare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till reparation och renovation af kartor i landtmäterikontoren i

länen bevilja å extra stat för år 1912 ett anslag af 30,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år 1911 af tillgängliga medel

förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Med hänvisning till den i ärendet förebragta utredningen, af

hvilken torde på öfvertygande sätt ådagaläggas, att de ifrågasatta

arbetena å det i landtmäterikontoren i länen förvarade kartmaterialet

äro för detsammas bibehållande oundgängligen nödvändiga samt att

de därför nödiga kostnaderna, hvilka, i den mån de hittills förekommit,

gäldats af vederbörande hufvudtitels expensanslag eller besparingar,

icke vidare kunna i anseende till deras storlek därifrån bestridas, får

Riksdagen under uttalande af sin förväntan, att ifrågavarande i flere

afseenden synnerligen betydelsefulla kartmaterial för framtiden ägnas

bästa möjliga omvårdnad, anmäla, att Riksdagen till reparation och

renovation af kartor i landtmäterikontoren i länen beviljat å extra stat

för år 1912 ett anslag af 30,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

däraf under år 1911 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad

som må finnas erforderligt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrifvelse Nr 9.

115

Rikets allmänna kartverk.

66:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkterna 65—68

föreslagit Riksdagen

dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1912 anvisa

ett anslag af 22,100 kronor,

dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket

anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år

1912 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

för ändamålet användas,

dels att för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1912 anvisa

ett anslag af 25,950 kronor,

dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid

samma afdelning på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 16,150

kronor.

Hvad sålunda för allmänna kartverket å extra stat äskats för

nästa år skiljer sig från hvad för innevarande år beviljats därutinnan,

att förstnämnda anslag höjts från 21,600 kronor med 500 kronor till

22,100 kronor och sistnämnda anslag från 2,700 kronor till 16,150

kronor. Ökningen af det förstnämnda anslaget har sin grund däri,

att en af de topogi’afer, hvilkas aflöning utgår från detta anslag, bör

beräknas med år 1912 blifva berättigad att komma i åtnjutande af

ålderstillägg. Beträffande anslaget för anskaffande af instrument och

inventarier vid kartverkets geodetiska afdelning står detta i full öfverensstämmelse

med den af kartverkskommissionen uppgjorda, 1909 års

Riksdag delgifna och af Riksdagen utan erinran lämnade planen för

sådan anskaffning.

Då Riksdagen icke funnit något att erinra i afseende å de under

förevarande punkter af statsverkspropositionen begärda anslagen, har

Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat

dels för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning in. m. ett anslag af 22,100 kronor;

dels för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket

anställda kvinnliga ritare och ritbiträden ett anslag af 1,000 kronor,

att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet användas;

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels föi'' anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna

kartverks geodetiska afdelning ett anslag af 25,950 kronor;

dels ock för anskaffande af instrument och inventarier vid samma

afdelning ett anslag af 16,150 kronor.

Sveriges geologiska undersökning.

67:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för hvartdera året 1910

och 1911, till bestridande af kostnaderna under år 1912 för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda

institutions undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 86,000 kronor.

68:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af Eders

Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor samt att Riksdagen

däraf anvisat å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor,

för år 1910 ett belopp af 167,000 och för år 1911 ett belopp af

134.000 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på grund af Eders

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning af det utaf 1908 års Riksdag

beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande af nybyggnad för

Sveriges geologiska undersökning å extra stat för 1912 anvisat ett

belopp af 55,500 kronor.

Vägunderhållet på landet.

69:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen på extra stat för år 1912 anvisat, för bestridande af

statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag

35.000 kronor.

70:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 72 föreslagit

Riksdagen att, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

på extra stat för år 1912 anvisa 150,000 kronor.

Riksdagen har i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—

1911 skett, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

på extra stat för år 1912 anvisat 150,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

117

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 73 föreslagit Riksdagen

att dels på extra stat för år 1912 till Kungl. Maj:ts förfogande ställa

ett anslag af 85,000 kronor, att användas till förekommande och

hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, dels ock medgifva,

att hvad vid utgången af år 1911 möjligen icke blifvit användt

af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år 1912 användas

för enahanda ändamål.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen å extra stat för hvarje

år från och med år 1898 beviljat anslag, hvilka utgått för år

1898

med.........................

....................... kronor

50,000

1899

35 ..........................

........................ 57

50,000

1900

5 3 ...........................

........................ 55

50,000

1901

33 ....................

......................... 55

100,000

1902

33 ..........................

..................*...... 55

75,000

1903

33 .........................

......................... 55

50,000

1904

33 ..........................

......................... 55

40,000

1905

35 .................... .....

......................... 55

45,000

1906

33 ..........................

........................ 55

45,000

1907

33 ..........................

......................... 55

60,000

1908

33 ..........................

......................... 57

70,000

1909

33 .........................

........................ 55

70.000

1910

33 ..........................

......................... 55

95,000

1911

55 ..........................

......................... 55

120,000

Omfattningen af den verksamhet mot tuberkulosen hos nötkreaturen,

som med anlitande af ifrågavarande anslag hittills utöfvats, framgår

af följande i statsrådsprotokollet intagna tabell.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Å r

Sam- man- lagda an- talet

under- sökta

djur.

För första gången pröf- vade besättningar.

Antal

besätt-

ningar

reak-

tions-

fria

vid för- sta un- dersök- ningen.

Ompröfvade besättningar.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

% rea- gerande

af

djuren.

Antal.

Antal

djur

inom

dessa.

°/0 rea- gerande

af

djuren.

16/io 1897—1898

63,374

1,651

48,677

31.7

570

130

6,970

9.3

1899

53,601

1,325

37,994

27.5

532

246

13,150

7.1

1900

68,615

1,528

43,988

31.4

574

479

22,113

5.8

1901

65,682

1,391

34,595

35.4

537

602

27,016

5.8

1902

56,613

997

23,259

30. o

445

665

29,451

4.8

1903

58,768

895

19,253

29.4

387

740

34,473

5.4

1904

61,801

914

19,049

27.0

417

812

36,197

4.7

1905

70,051

1,143

23,360

28.7

565

896

40,033

4.9

1906

67,642

936

18,576

29.7

470

962

42,567

3.5

1907

70,935

880

17,860

26.9

447

1,020

46,838

3.2

1908

80,228

1,068

19,761

22.6

583

1,173

53,194

3.4

1909

93,923

1,442

25,758

26.2

796

1,390

60,872

3.6

1910 V»

65,035

883

14,698

21.8

481

1,043

43,337

3.3

Summa

876,268

15,053

[346,828

—

6,804

—

—

Då verksamheten för bekämpande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

sålunda synes hafva fortgått och utvidgats med alltjämt gynnsamt

resultat, torde det vara af stor vikt att tillräckliga medel finnas

tillgängliga för fortsatt främjande af detta arbete. Och som Riksdagen

icke haft något att erinra emot beloppet af det för ändamålet äskade

anslaget eller i öfrigt, har Riksdagen

dels på extra stat för år 1912 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt

ett anslag af 85,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande

af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,

dels och medgifvit, att hvad vid utgången af år 1911 möjligen

icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under

år 1912 användas för enahanda ändamål.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

119

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

72:o) Vidare liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels på extra stat för år 1912 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, ett belopp af 800,000 kronor;

dels på extra stat för år 1912 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna frostminskningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp

af 150,000 kronor;

dels ock besluta sådan ändring i villkoren för erhållande och

tillgodonjutande af statsbidrag från norrländska afdikningsanslaget, att

bidraget för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af

beräknade kostnaden.

Från och med år 1906 hafva, i stället för det förut i regel årligen

beviljade anslaget till »understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande bygd»,

af Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål anvisats två särskilda anslag,

det ena under benämning »norrländska afdikningsanslaget» och

det andra under namn af »allmänna frostminskningsanslaget». Förstnämnda

anslag utgick för år 1907 med ett belopp af 500,000 kronor,

men har för åren 1908, 1909, 1910 och 1911 beviljats med ett till 700,000

kronor förhöjdt belopp. Det senare anslagets belopp har alla fem

åren utgjort 200,000 kronor.

För erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågavarande

båda anslag hafva af Riksdagen godkänts vissa af Kungl. Maj:t

föreslagna allmänna villkor och bestämmelser, och äro kungörelser härom

utfärdade den 22 juni 1906 och den 18 juni 1910. Dessa villkor

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

stadga, bland annat, att statsbidragen utgå med hälften af den för

vederbörande företag beräknade kostnaden.

Enär bidrag från det norrländska afdikningsanslaget med åren

sökts i allt större omfattning, så att för närvarande medelstillgången

icke på långt när motsvarar anspråken å anslaget, har nu Eders

Kungl. Maj:t för att anslaget må kunna komma ett större antal bidragss

ökande till godo än för närvarande sker föreslagit, dels att

anslaget skulle höjas med 100,000 kronor till 800,000 kronor, och

dels att villkoren för åtnjutande af bidrag från anslaget skulle såtillvida

ändras, att bidraget för hvarje företag skulle bestämmas till högst

eu tredjedel af beräknade kostnaden.

Då å andra sidan det allmänna frostminskningsanslaget under de

år, detsamma utgått, icke blifvit tillfullo taget i anspråk, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, att detta anslag skulle, med oförändrade villkor,

sänkas till 150,000 kronor.

Med anledning af den sålunda ifrågasatta förändringen i villkoren

för bidrag från norrländska afdikningsanslaget hafva inom Riksdagen

väckts åtskilliga motioner, i hvilka framställning gjorts åsyftande att,

i afseende å erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från nämnda

anslag, nu gällande allmänna villkor och bestämmelser fortfarande skola

tillämpas och att sålunda bidrag må utgå med hälften af den för

företagen beräknade kostnaden.

Till stöd härför har anförts:

»I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl.

Maj:t under nionde hufvudtiteln, punkterna 74 och 75, föreslagit Riksdagen,

att, med höjande af norrländska afdikningsanslaget från 700,000

kronor till 800,000 kronor samt sänkning af allmänna frostminskningsanslaget

från 200,000 kronor till 150,000 kronor, förändra villkoren för

erhållande af bidrag från förstnämnda anslag därhän, att bidraget för

hvarje företag finge bestämmas till högst en tredjedel af beräknade

kostnaden.

För närvarande gäller, att statsbidrag af norrländska afdikningsanslaget

må af Kungl. Maj:t bestämmas till högst hälften af såväl den

enligt den fastställda arbetsplanen beräknade kostnaden för vattenafiedning

och afdikning som ock den af landtbruksstyrelsen efter vederbörlig

granskning godkända undersöknings- och förrättningskostnad, sökanden

fått vidkännas i anledning af arbetsplanens upprättande.

Anledningen till förenämnda, af Kungl. Maj:t framställda förslag

är det förhållande, att, under det anspråken på bidrag från allmänna

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

frostminskningsanslaget i medeltal under de fem senaste åren uppgått

till föga mer än 132,000 kronor, icke blott alla tillgängliga medel å

norrländska afdikningsanslaget tagits i anspråk, utom att dessutom

under de senare åren förelegat ett stort antal ansökningar, som icke

kunnat beviljas af brist på medel.

Norrländska afdikningsanslaget tillkom efter framställning af den

så kallade Norrlandskommittén. Till stöd för sin framställning i ämnet

anförde kommittén hufvudsakligen: att flerstädes i norra Sverige de

särskilda brukningsdelarna behöfde genom nyodling och jordförbättring

ansenligt förstärkas för att kunna blifva i stånd att gifva sin åbo och

hans familj deras nödtorftiga bärgning såsom jordbrukare; att de särskilda

bönderna i allmänhet likväl icke hade en så stark ekonomisk

ställning, att de kunde nedlägga sitt arbete på något, som först efter

åtskilliga år gåfve ökade inkomster; att det därför utan tvifvel vore

af vikt att undersöka, om genom statens mellankomst dylik nyodling

och jordförbättring skulle kunna underlättas i vidsträcktare mån, än

hvad för närvarande ägde rum; att två särskilda fonder, afsedda att

understödja utdikningen af sänka marker, redan funnes inrättade, nämligen

s. k. frostminskningsfonden samt odlingslånefonden, den förra då

uppgående till 500,000 kronor och afseende att genom anslag utan

återbetalningsskyldighet understödja sådana myrutdikningar och vattenaftappningar,

hvilkas ändamål vore att minska frost! ändigheten för

närliggande bygd, med belopp till högst hälften af den beräknade

kostnaden enligt af Kungl. Maj:t fastställd arbetsplan, samt den senare

uppgående till 1,000,000 kronor och afseende att genom lån understödja

odling af sänka trakter; att i Norrland och Dalarne det nästan

uteslutande vore frostminskningsfonden, som anlitades; att då de frostförande

myrarna och sankmarkerna i norra Sverige till stor del vore

odlingsbara, de utdikningar, som med anslag från sistnämnda fond

kommit till stånd i ändamål att minska frostländigheten för närliggande

bygd, på samma gång efter längre eller kortare tid beredt tillfälle till

odling och sålunda befordrat uppodlingen, hvarvid likväl många företag,

afseende odling, icke kunnat tillgodoses; att, därest dessa myrars

torrläggning skulle kraftigare, än som för närvarande skedde, befrämjas,

detta måste ske genom anslag och ej genom lån; att den naturliga

utvägen därför syntes vara, att en särskild dikningsfond för norra

Sverige inrättades, ur hvilken anslag lämnades för myrutdikningar eller

vattenaftappningar, vare sig ändamålet med vattenafledningen vore

uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, därvid samma grunder i öfrigt, som

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

gällde beträffande den nuvarande frostminskningsfonden, borde lända

till efterrättelse; att enligt bestämmelserna angående frostminskningsfonden

anslagen finge, såsom nämndt, sättas till högst hälften af den

beräknade kostnaden för vattenafledningen enligt den fastställda arbetsplanen;

att i denna kostnad alltså icke inginge den undersökningsoch

förrättningskostnad, sökanden finge vidkännas för att kunna få

arbetsplanen till stånd; att med afseende på den ifrågasatta dikningsfonden

emellertid syntes kunna medgifvas sökanden den ytterligare

fördel, att anslaget finge bestämmas så, att staten vidkändes jämväl

hälften af nämnda undersöknings- och förrättningskostnad; att, hvad

anginge fondens storlek, kommittén ansett, att tills vidare borde årligen

anvisas ett belopp af 500,000 kronor, enär anslagen till frostminskningsföretag

under de senaste åren i de fyra nordligaste länen

uppgått till omkring 350,000 kronor och det kunde förutses, att intresset

för odlingsföretag komme att alltjämt ökas; samt att intet hindrade,

att i de fyra nordligaste länen fortfarande anlitades äfven de

nuvarande fonderna.

Intresset har nu visat sig vara så stort, att, ehuru anslaget höjts

från 500,000 kronor till 700,000 kronor, anspråken på bidrag det

oaktadt icke kunnat tillgodoses. Detta synes emellertid vara ett synnerligen

glädjande förhållande och visar, att kommitténs förslag var

byggdt på riktiga förutsättningar samt att de åtgärder, som på grundvalen

af detsamma vidtagits, skett i rätt riktning.

Att emellertid på grund af omförmälda förhållande vidtaga ändring

af villkoren beträffande bidragets storlek måste från flera synpunkter

betraktas såsom mindre välbetänkt. En sådan åtgärd vore ingenting

annat än att rycka undan ett kraftigt stöd för främjande af odling

och kultur i dessa nordliga delar af vårt land.

Hvad angår de redan inneliggande ansökningarna, så skulle flertalet

af sökandena, sedan de fått visshet därom, att endast en tredjedel

af kostnaden kan erhållas i bidrag, icke fullfölja sina ansökningar, enär

i de flesta fall de icke själfva mäkta tillskjuta återstoden eller två

tredjedelar af kostnaden för företaget. Förslaget att sänka bidraget

till en tredjedel skall sålunda visa sig synnerligen kraftigt i det afseendet,

att detsamma, därest det af Kiksdagen antages, inom ett fåtal

år skall hafva undanröjt det öfverskott af ansökningar, som nu förefinnas,

men också på samma gång vållat, att de planerade dikningsföretagen,

för hvilka sökandena fått vidkännas undersökningskostnaderna,

icke komma till stånd. Och hvad ännu värre är, det skall

äfven inom några år ha nedbringat intresset för dylika dikningsföretag

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

och därmed sammanhängande möjligheter till nyodling till den ståndpunkt,

hvarest det befann sig innan Norrlandskommittén började sin

verksamhet och före 1897, från hvilket år bidrag utgått med hälften

af kostnaden. Hvilken oberäknelig skada för odling och kultur i dessa

nordliga landsdelar detta vore, torde ej här behöfva särskildt framhållas.

Men äfven ett annat anmärkningsvärdt förhållande skulle uppstå,

därest Kungl. Maj:ts förslag skulle vinna Riksdagens bifall. Någon

förändring i villkoren beträffande bidrag från frostminskningsanslaget

har nämligen ej föreslagits. Bidrag från detta anslag kommer alltså

att fortfarande utgå med hälften af kostnaden. Departementschefen

har därvid yttrat, att, om bidraget nedsattes, det vore antagligt, att

anslaget komme att anlitas i ännu mindre utsträckning än under de

gångna åren, hvilket vore till kännbar skada för södra och mellersta

Sveriges jordbruk. Samma förhållande kommer emellertid, såsom förut

är antydt, att inträffa i de fyra nordligaste länen och skall gifvetvis

där verka ännu skadligare. Ehuru således olägenheterna äro minst

lika stora i de norrländska länen, har likväl föreslagits att förändra

villkoren enbart beträffande norrländska afdikningsanslaget, hvarigenom

de nordliga länen komma i en i hög grad ogynnsam ställning gentemot

öfriga delar af landet.

Något egentligt motiv har ej kunnat anföras för den föreslagna

förändringen, och det synes mig vara långt ifrån välbetänkt att under

en tid, då emigrationen växer och statsmakterna anordna utredningar

i syfte att finna de bästa utvägarna till förekommande af den ständiga

folkströmmen ur landet samt då frågan om beredande af jord åt en

större del af landets befolkning än hittills kunnat ske är mer än vanligt

aktuell, förkrympa den måhända mest ändamålsenliga åtgärd, som statsmakterna

i berörda syften under senare åren vidtagit.

Ehuruväl det stora intresse för utdikning af sänka och frostförande

marker samt i sammanhang därmed tillvaratagande af de utvecklingsmöjligheter,

som finnas på jordbrukets område inom de norrländska

länen, hvilket väckts till lif genom norrländska afdikningsanslaget, väl

synes hafva motiverat en höjning af anslaget till 1,000,000 kronor, må

frågan därom under nu föreliggande förhållanden emellertid få anstå»;

»Det anslag, som Riksdagen från och med år 1906 anvisat under

benämningen »Norrländska afdikningsanslaget» och som för år 1907 utgick

med 500,000 kronor, men för åren 1908—1911 bestämdes till 700,000

kronor, är i årets statsverksproposition föremål för ytterligai-e förhöjning

till 800,000 kronor, samtidigt med att ändring i hittills gällande villkor

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

för erhållande och tillgodonjutande af bidrag ur ifrågavarande statsanslag

föreslås.

I motiveringen härtill har framhållits den starka stegringen af

ansökningar om statsbidrag och särskildt betonats, att anslaget vore

så otillräckligt, att det skulle dröja sex år, innan samtliga nu inneliggande

ansökningar kunde beviljas.

För att så långt ske kan afhjälpa de olägenheter, som genom

det långa dröjsmålet vållas de ansökande, har Kungl. Maj:t föreslagit

en förhöjning af anslaget samtidigt med en sådan ändring i villkoren,

att bidrag ur detsamma nedsattes från hälften till tredjedelen af beräknade

kostnaden.

Man torde nog inte öfverskatta betydelsen af de företag, som

genom ifrågavarande anslag möjliggöras. Den, som varit i tillfälle se

de gynnsamma verkningarna af redan utförda företag, är öfvertygad,

att de summor, som på sådana nedläggas, skola mångdubblas och sålunda

komma fosterlandet till nytta. Kungl. Maj:ts förslag att höja

anslaget finna vi därför välbetänkt och glädjande och hafva ingenting

att anmärka mot det sätt, som i det hänseendet föreslagits.

Men i den förhoppning om att kunna ännu bättre undanröja

olägenheterna genom att nedsätta statsbidraget, som Kungl. Maj:t hyser,

kunna vi icke instämma. Oss synes det, som skulle en sådan nedsättning

i stället för att vidmakthålla intresset och underlätta företagens

utförande tvärtom afkyla detsamma och lägga hinder i vägen för vidare

arbeten. Redan med nu gällande villkor äro de utgifter, som kräfvas

för sådana arbeten, rätt stora och kännbara. Men man kan dock bära

dem på den grund att statsbidraget utgår med så pass stort belopp

som hälften af den beräknade kostnaden.

Skulle emellertid en nedsättning komma till stånd i fråga om

statsbidraget, då frukta vi, att det blefve en för stark hämsko på

denna mer än annat glädjande utveckling. För alltför många blefve

det helt enkelt otänkbart att utföra företag af den art, som med detta

anslag afsetts»; samt

»Under punkterna 74—75 i nionde hufvudtiteln uti årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t i enlighet med vederbörande ämbetsverks

tillstyrkan föreslagit dels en höjning af norrländska afdikningsanslaget

från 700,000 kronor till 800,000 kronor, dels en nedsättning

af allmänna frostminskningsanslaget från 200,000 kronor till 150,000

kronor, dels ock föreslagit den ändring i villkoren för åtnjutande af

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet ur norrländska afdikningsanslaget,

att sådant bidrag under 1912 skulle utgå med allenast eu

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

tredjedel af beräknade kostnader, då däremot sådant bidrag hittills

utgått med hälften af samma kostnad.

Goda skäl till höjning af afdikningsanslaget ha ju förelegat, och

höjningen måste således hälsas med tillfredsställelse af enhvar, som intresserar

sig för Norrlands utveckling och framåtskridande.

Jag delar också till fullo vederbörande statsråds uttalade uppfattning,

att det är en afsevärd olägenhet för dem, som söka bidrag

ur nämnda anslag, att de nödgas vänta i flera år, innan bidraget kan

erhållas. Men då föredragande statsrådet sökt afhjälpa denna olägenhet

genom sådan ändring i villkoren för bidrags erhållande, att bidrag

hädanefter skulle utgå med allenast en tredjedel af beräknade kostnaden

i stället för med hälften af samma kostnad, såsom det förut

varit, kom jag att tänka på en punkt i de gamla domarereglerna,

hvilken lyder: »Man skall ej bättra ondt med hälften värre.»

Redan den omständigheten, att vederbörande ämbetsverk, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen förordat en sådan

åtgärd, är ju mycket ledsam, men att jordbrukets specielle representant

inom regeringen, jordbruksministern, utan betänkande godkänner, hvad

dessa ämbetsverk sålunda föreslagit, är ägnadt att väcka allvarliga bekymmer

hos enhvar, som anser det vara en bland de största fosterländska

gärningar att bereda bröd och arbete inom eget land för så

många som möjligt af landets söner och döttrar.

För min del hade jag lifligt hoppats och väntat, att Kungl. Maj:t

af innevarande Riksdag skulle äska medel till ett afdikningsanslag äfven

för öfriga delar af riket — med undantag af de fyra norrländska länen

— och med samma villkor för bidrags erhållande, som hittills varit

gällande rörande det norrländska afdikningsanslaget ända sedan detta

år 1906 för första gången beviljades.

Efter att ha tagit del af hvad herr statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet yttrat och föreslagit rörande det norrländska

afdikningsanslaget, har jag emellertid ingen förhoppning om att något

initiativ i af mig angifven riktning från det hållet är att förvänta.

Frågan om landets uppodling och kultivering anser jag dock vara

af sådan vikt och betydelse, att representationen ej längre bör dröja

med beviljande af medel till ett afdikningsanslag äfven för öfriga delar

af riket. Jag kommer därför att i särskild motion framställa förslag

om beviljande af dylikt anslag.

Hvad allmänna frostminskningsanslaget beträffar, har fog icke

saknats för den föreslagna nedsättningen, och jag anser, att denna form

af dikningsunderstöd bör så snart som möjligt upphöra och utbytas

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

mot ett afdikningsanslag till understödjande medelst statsbidrag utan

återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftappningar, vare

sig ändamålet med företaget afser uppodling af till åker eller änglämplig

jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd.

Jag skulle sålunda helst redan nu velat föreslå, att de 150,000

kronor, som Kungl. Maj:t äskat för frostminskningsanslaget, förvandlats

eller öfverförts till ett afdikningsanslag, men då ansökningar om erhållande

af bidrag ur detta anslag redan torde vara inlämnade, lärer

det knappast kunna vara formellt riktigt att denna gång vidtaga en

sådan åtgärd.»

På grund af hvad därom af departementschefen anförts finner

Riksdagen sig böra obetingadt bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag i hvad detsamma afser ifrågavarande anslags belopp.

Beträffande villkoren för bidrag från norrländska afdikningsanslaget

vill Riksdagen till en början erinra därom, att före år 1898, då

bidrag från anslaget — i den form det då utgick — ej kunde erhållas

till högre belopp än 1af kostnaden för företagen, anslaget icke något

år, såvidt Riksdagen kunnat finna, till fullo disponerats — ja, tidvis

förefanns en så bestämd nedgående tendens i efterfrågan å bidrag, att

anslagets belopp ett år af Riksdagen nedsattes — under det att, sedan

nuvarande villkor i nämnda afseende blifvit gällande, efterfrågan stadigt

stigit, så att, enligt uppgift i statsrådsprotokollet, den 1 oktober 1910

innelågo ansökningar om bidrag till sammanlagdt belopp af 4,306,750

kronor. I betraktande af den erfarenhet, som således kan anses redan

förefinnas om verkan af den af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna ändringen

i villkoren förbidrag från norrländska afdikningsanslaget, delar Riksdagen

till fullo departementschefens uppfattning, att en sådan åtgärd skulle

på ett effektivt sätt nedbringa antalet af de hos ämbetsverken i afvaktan

på tillgängliga medel hyllande ansökningar om bidrag från anslaget.

Men detta skulle enligt Riksdagens lika lifliga öfvertygelse ske ej endast

genom den af departementschefen åsyftade, af ändringen möjliggjorda

snabbare expeditionen af ansökningarna utan hufvudsakligen därigenom

att, till skada för det norrländska jordbrukets och särskildt det mindre

jordbrukets utveckling, de ekonomiskt minst bärkraftiga jordbruken

blefve nödsakade att draga sig tillbaka vid en minskning af statsbidraget.

Riksdagen tvekar därför icke att i nu ifrågavarande afseende följa

motionärerna, hvilka, samtliga representanter för norrländska valkretsar,

äro af den öfvertygelsen, att den nuvarande långa väntetiden

å bidrags erhållande är att föredraga framför en minskning af bidragets

belopp.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Då gifvetvis de mindre bärkraftiga jordbruken äro i största behof

af bidrag från anslaget i fråga samt till Riksdagens kännedom kommit,

att afdikningsbidrag i rätt afsevärd omfattning beviljats synnerligen välsituerade

jordägare, har Riksdagen, som väl inser nyttan för det allmänna

af jordförbättringsföretag, hvilken ägaren till jorden än må vara, dock

velat i detta sammanhang uttala önskvärdheten däraf, att vid anslagets

fördelning något företräde beredes de ekonomiskt svaga jordägarna

framför jordägare, som äro i tillfälle att utan någon allt för kännbar

uppoffring på egen bekostnad genomföra för deras ägor behöfliga afdikningar.

Riksdagen har i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt de i ämnet väckta motionerna

dels på extra stat för år 1912 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, ett belopp af 800,000 kronor;

dels på extra stat för år 1912 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna fr ostminskning sanslag et, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål

är att minska frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp

af 150,000 kronor;

dels och beslutat, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende.

73:o) Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen,

i anledning af en inom Riksdagen väckt motion, på extra

stat för år 1912 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af

300,000 kronor, under benämning allmänna afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom andra delar af riket än

de fyra norrländska länen, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, äfvensom för bidrags erhållande uppställt

samma villkor, som nu gälla rörande norrländska afdikningsanslaget.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Reglering af flottleder.

74:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1909—1911

ägt rum, medgifvit,

dels att under år 1912 inflytande flottningsafgifter må användas

till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket;

dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande

af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen

äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1911 års

slut må finnas disponibla, må under år 1912 till enahanda ändamål

användas utan begränsning till vissa län.

Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

75:o) Under punkt 77 har Eders Kungl Maj:t föreslagit Riksdagen

att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1912 anvisa

ett anslag af 67,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål bär Riksdagen för hvart och ett af

åren 1905 — 1909 anvisat ett extra anslag af 60,000 kronor samt för

hvardera året 1910 och 1911, sedan genom Riksdagens beslut en ny

skogsvårdsstyrelse tillkommit, nämligen för Gottlands läns landstingsområde,

ett extra anslag af 67,500 kronor. Detta sistnämnda anslag

har efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats mellan samtliga

skogsvårdsstyrelser och med vissa belopp till en hvar af dem,

högst 4,000 kronor och lägst 1,000 kronor, med undantag för nämnda

skogsvårdsstyrelse, till hvilken utgått ett belopp af 7,500 kronor.

Då, enligt hvad departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet,

de sålunda beviljade anslagen varit nödiga för det med dem afsedda

ändamål och jämväl för år 1912 äro väl behöfliga för skogsvårdsstyrelserna,

har Riksdagen, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för

år 1912 anvisat ett anslag af 67,500 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

129

Skogsodlingens befrämjande.

76:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

liar Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—

1911 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande för år 1912 beviljat ett

extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till

hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag,

eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller

hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag

må till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, hvarmed

landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem

till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets utgång

till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva redogörelse

öfver användningen af de utaf staten samt af landsting eller hushållningssällskap

lämnade bidrag.

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.

77:o) Under punkt 79 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till anordnande genom rikets

hushållningssällskap af jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen på

extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 20,000 kronor.

Det af Eders Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget afser att

söka få det hinder för egnahemsrörelsens utveckling, som saknaden af en

ordnad jordförmedling innebär, undanröjdt genom att hushållningssällskapen,

hvart och ett inom sitt område, skulle beredas tillfälle att

med bidrag af statsmedel upprätta särskilda jordförmedlingsbyråer,

hvilka skulle anordnas och stå under närmaste ledning af de korporationer

inom länen, som handhade hushållningssällskapens egnahemslånerörelse.

För att den planmässigt ordnade jordförmedling, som genom dessa

byråer skulle åstadkommas, skulle kunna blifva till största möjliga

nytta, borde med densamma förenas äfven sådan verksamhet, som afsåge

att lämna köpare af egnahemslägenhet det bistånd vid köpets

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

afsittande och hvad därmed kunde stå i samband, hvaraf denne i de

flesta fall vore i stort behof.

Med hänsyn härtill skulle såsom villkor för beviljande af statsanslag

för förevarande ändamål uppställas, att den af hushållningssällskapet

upprättade jordförmedlingsbyrån skulle förestås af eller hafva

hos sig anställd sakkunnig person, som kostnadsfritt skulle lämna

spekulant å egnahemslägenhet de upplysningar, denne önskade i fråga

om villkoren och sättet för erhållande af egnahemslån, samt den hjälp,

hvaraf han kunde vara i behof vid uppsättande af låneansökan samt

andra därmed sammanhängande handlingar såsom köpebref och dylikt,

vid ordnande af intecknings- och lagfartsförhållanden m. m. Statsanslaget

skulle utgå såsom bidrag dels till aflönande af omförmälda

sakkunniga person under förutsättning, att vederbörande hushållningssällskap

för detta hans arbete aflönade honom med minst samma belopp

som statsanslaget, och dels till täckande af halfva beloppet af sällskapets

med jordförmedlingen förbundna omkostnader med undantag

af den från sällskapet utgående aflöningen till förenämnda person.

Statsbidraget har beräknats till den sakkunniga hjälpen till högst 500

kronor och till driftkostnaderna i öfrigt, hvilka antagits hufvudsakligen

komma att utgöras af kostnaden för annonsering, till högst 200 kronor

eller sammanlagdt 700 kronor. Då härtill komme kostnaderna för

genom en för ändamålet särskildt utsedd person verkställd bearbetning,

tryckning och spridning af från samtliga jordförmedlingsbyråer inkomna

uppgifter å salubjudna lägenheter, hvilka kostnader skulle helt och

hållet bestridas af statsmedel och beräknats uppgå till 1,800 kronor,

skulle för ifrågavarande ändamål ett statsanslag å högst 20,000 kronor

vara erforderligt.

På de af departementschefen anförda skälen och då jordförmedlingsbyråerna

i fråga otvifvelaktigt skulle mäktigt bidraga att hålla

egnahemsrörelsen fri från den osunda jordspekulationen, hvilken flerstädes

i landet synes hafva tyngt densamma,

har Riksdagen såsom bidrag till anordnande genom rikets hushållningssällskap

af jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen på extra

stat för år 1912 anvisat ett anslag af 20,000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

131

Lindring af fraktkostnaderna för kalk.

78:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år

1912 anvisa, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.

För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat

för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000

kronor. Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen

beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade

blifvit betydligt öfverskridet, på framställning af Eders Kungl. Maj:t,

höjde anslagets belopp till 250,000 kronor; och då samma förhållande

syntes komma att äga rum jämväl med sistnämnda anslagssumma,

beviljade Riksdagen, likaledes på framställning af Eders Kungl. Maj:t,

för år 1911, med bibehållande af anslagets karaktär af förslagsanslag,

för ifrågavarande ändamål ett belopp af 300,000 kronor.

Då emellertid enligt hvad utredningen i ärendet gifver vid handen

de verkliga kostnaderna för ifrågavarande ändamål synas betydligt öfverstiga

innevarande års anslag, har Eders Kungl. Maj:t ånyo hemställt

om en förhöjning af anslaget med 80,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har obestridligen medfört stort gagn för

jordbruksnäringen, särskildt därigenom att kalken tack vare detsamma

bringats till allmännare användning vid jordbruket. Att döma af den

betydliga stegringen af utgifterna från anslaget synes emellertid insikten

om kalkens fördelar numera hafva vunnit sådan spridning bland landtmännen,

att Riksdagen med hänsyn härtill trott sig kunna ifrågasätta

lämpligheten af en skärpning af gällande bestämmelser för åtnjutande

af ifrågavarande fraktlindring i syfte att utgifterna från anslaget kunde

nedbringas.

Emellertid har Riksdagen icke för närvarande velat vidtaga

någon åtgärd i berörda afseende, hvadan Riksdagen allenast, med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för lindring af fraktkostnaderna

vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behof, på extra stat för år 1912 anvisat, såsom förslagsanslag,

380,000 kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Befrämjande af afsättningen i utlandet af alster af svenskt

landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.

79:o) I en till Riksdagen den 31 mars 1911 aflåten proposition,

nr 226, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 22,000 kronor

att af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen,

dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit

användt af för åren 1910 och 1911 för ändamålet beviljade anslag må

under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Under riksstatens sjunde hufvudtitel har för hvart och ett af åren

1897—1909 på extra stat uppförts ett anslag till befrämjande af afsättningen

i främmande länder af alster af svensk industri och svenska

näringar. Detta anslag, som för hvart och ett af åren 1906—1909

belöpt sig till 20,000 kronor, har till sin väsentligaste del tagits i

anspråk för uppehållande af dels en mejeriagent- och landtbrukskonsulentbefattning

i England dels ock en fiskeri agentur i norra Tyskland, under

det allenast en ringare del af anslaget disponerats för att främja afsättningen

af svenska industrialster. Då sålunda anslaget praktiskt taget

kommit att nästan uteslutande användas till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen, blef detsamma från och med år 1910 formligen

anvisadt för nämnda ändamål samt öfverfördt å riksstatens nionde hufvudtitel,

därå det föråren 1910och 1911 uppförts med oförändradt belopp, 20,000

kronor. Som innehafvaren af fiskeriagenturen i Tyskland dåmera aflidit,

disponerades för sistnämnda år anslaget endast för uppehållandet af landtbrukskonsulentbefattningen

i London med 15,000 kronor, däraf 9,000

kronor såsom arfvode åt konsulenten och 6,000 kronor för bestridande,

mot redovisningsskyldighet, af konsulentens resekostnader och expenser.

Återstående delen, 5,000 kronor, af anslaget har för hvartdera året

reserverats, hvadan nu återstå oanvända tillhopa 10,000 kronor af de å

extra stat för åren 1910 och 1911 anvisade anslagen till befrämjande

af afsättning i främmande länder af alster af svenska landtbruket och

dess binäringar äfvensom fiskerinäringen. Denna besparing jämte det

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

för samma ändamål för år 1912 äskade extra anslaget å 22,000

kronor, således tillhopa 32,000 kronor, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning användas dels för anställandet fortsättningsvis

af landtbrukskonsulenten i London, dels för nyanställande af en dylik

konsulent i Berlin med 7,000 kronor i arfvode och 2,000 kronor i reseoch

expensanslag, och dels för anställande ånyo därstädes af en fiskerikonsulent,

hvilken skulle åtnjuta 6,000 kronor i arfvode samt erhålla

rese- och expensanslag till samma belopp som den andre konsulenten,

eller 2,000 kronor.

Den i London stationerade landtbrukskonsulenten har hittills visat

sig vara af det gagn särskildt för den svenska smörexporten på England,

att medel gifvetvis fortfarande böra ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för uppehållande af nämnda befattning; och har Riksdagen

icke något att erinra med afseende å de belopp, som för ändamålet

beräknats.

Likaledes finner Riksdagen medel böra beviljas för upprättande af

en liknande konsulentbefattning i Berlin. Möjligheterna att utvidga vår

export af landtmannaprodukter på Tyskland synas nämligen Riksdagen

vara så afsevärda och af sådan beskaffenhet, att en i landet stationerad

konsulent-borde kunna kraftigt bidraga till desammas utnyttjande.

Den ifrågasatta särskilda fiskerikonsulenten i Berlin synes Riksdagen

däremot med hänsyn till den ringa nytta för vår fiskerinäring, som

enligt Riksdagens mening den förutvarande fiskeriagenturen därstädes

medfört, samt det sätt, hvarpå vår fiskexport till största delen är ordnad,

icke, åtminstone för det närvarande, af behofvet påkallad, utan synes

jämväl fiskerinäringens intressen kunna tills vidare utan några större

olägenheter tillvaratagas af landtbrukskonsulenten, såsom ock landtbruksstyrelsen

ifrågasatt. Det begärda anslaget torde således kunna

minskas med hvad som beräknats för uppehållande af fiskerikonsulentbefattningen

eller 8,000 kronor. I detta sammanhang har Riksdagen

trott sig kunna ifrågasätta, huruvida icke jämväl landtbrukskonsulenten

i London skulle kunna i någon mån ägna tid och intresse åt vår fiskexport

på England.

Riksdagen har alltså

dels på extra stat för år 1912 anvisat ett anslag af 14,000 kronor

att af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrifvelse Nr .9.

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit

användt af för åren 1910 och 1911 för ändamålet beviljade anslag må

under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Internationella landtbrnksinstitutet i Rom.

80:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—

1911 ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år

1912 anvisat ett anslag af 5,000 kronor.

Skandinavisk fiskeriutställning ocli internationell

motorutställning i Köpenhamn.

81:o) I en till Riksdagen den 31 mars 1911 aflåten proposition,

nr 171, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till Sveriges deltagande i en skandinavisk fiskeriutställning

och en internationell motorutställning i Köpenhamn år 1912

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 22,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att Sveriges deltagande

i ifrågavarande utställningar skulle lända till gagn för de båda

näringsgrenar, som å utställningen skulle blifva representerade, nämligen

fiskerinäringen och den särskild t under senaste åren i nära samband med

densamma komna motorindustrien. På grund häraf och då Sveriges

ställning till den internationella hafsforskningen jämväl torde tala för

landets officiella anslutning till utställningen i fråga samt erfarenheten

från det år 1904 i Marstrand hållna fiskarmötet manar till deltagande

i det med utställningen förenade mötet, har Riksdagen, som icke funnit

anledning till erinran mot det af Eders Kungl. Maj:t för ändamålet

begärda beloppet, såsom bidrag till Sveriges deltagande i en skandinavisk

fiskeriutställning och en internationell motorutställning i Köpenhamn år

1912, på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 22,000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

135

Svenska fattigvårdsförbundet.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd

åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag

af 11,000 kronor; och torde, enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet

uttalat, Kungl. Maj:t, därest detta anslag beviljas, komma

att meddela särskilda bestämmelser för anslagets åtnjutande och därvid

föreskrifva, att förbundet skall till Kungl. Maj:t afgifva berättelse öfver

sin verksamhet under år 1912, innefattande jämväl redogörelse för

förbundets utgifter och inkomster under det år anslaget afser.

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har Riksdagen på

extra stat för hvart och ett af åren 1909—1911 anvisat ett anslag af

8,000 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har nu förbundet

gjort framställning om understöd jämväl för år 1912 och i sådant

afseende ifrågasatt ett statsanslag å 15,000 kronor för att sätta förbundet

i tillfälle att dels uppehålla sin hittills bedrifna alltjämt ökade

kostnader dragande verksamhet, dels ock upptaga nya verksamhetsgrenar.

Ökningen af statsanslaget skulle sålunda användas till täckande

af nödvändiga ökade utgifter för förbundets byrå, såsom bidrag till

täckande af utgifter för en halfårskurs för utbildande af fattigvårdsfunktionärer,

för aflönande af en barnavårdskonsulent, för utgifvande

hvarje år af en förbundets kalender, för anordnande af fattigvårdskurser

vid folkhögskolorna, till bidrag till en ekonomisk utredning angående

olika fattigvårdssystem och för utöfvandet af byggnadsteknisk konsulentverksamhet

vid uppförandet af fattigvårdsanstalter o. d. Förbundets

berörda framställning har af Eders Kungl. Maj:t så till vida rönt tillmötesgående,

att Eders Kungl. Maj:t föreslagit förhöjning af förbundets

nu utgående understöd med 3,000 kronor till 11,000 kronor.

I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft en

inom Riksdagen väckt motion, däri hemställts, att Riksdagen ville på

extra stat för år 1912 anslå ett belopp af 3,000 kronor såsom bidrag

till ordnande af konsulentverksamhet för barnavård att för nämnda

ändamål och under de villkor, som af Kungl. Maj:t bestämmas, ställas

till svenska fattigvårdsförbundets förfogande.

Till stöd härför har motionären anfört följande:

»Knappast är någon annan del af det samhälleliga arbetet för

närvarande föremål för ett lifligare intresse än den offentliga och

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

enskilda barnavården. Orsaken härtill är ej allenast, att lagstiftning

rörande vissa delar af barnavården jämförelsevis nyligen kommit till

stånd och ytterligare inom kort torde blifva underkastad revision; ej

heller har det ökade intresset hufvudsakligen sin grund i den genom

upptäckten af hopade missförhållanden på barnavårdens område hos

allt vidare befolkningslager väckta och närda humanitetskänslan; utan

synbarligen är den väsentligaste orsaken att söka i det allt klarare

insedda, af mångfaldiga erfarenheter såväl som af statistiken belysta

faktum, att alla kostnader, som med klokt omdöme nedläggas på det

unga släktets fostran, återfår samhället tiofaldt i form af minskade

utgifter för fattigvård, sjukvård och fångvård, såväl som i tillskott af

medborgerlig och ekonomisk kraft.

Och att det för nationens framtid ej är likgiltigt eller oviktigt,

om de offentliga barnavårdsmyndigheterna med skicklighet och framsynt

intresse handha sitt värf, torde framgå däraf, att den kommunala

fattigvården, — som dock endast handhar en del af den offentliga

barnavården — enligt 1908 års statistik har under sitt hägn öfver

80,000 barn.

Det nyvaknade lifliga intresset för barnavården motsvaras emellertid

ej ännu af kunskap och erfarenhet. Tvärtom förmärkes på många håll

ett osäkert famlande, ett planlöst experimenterande, som säkerligen

ofta både medför stora kostnader för kommunerna och leder till de

ungas skada. Svenska fattigvårdsförbundet, som sedan sitt stiftande

sökt lämna råd och upplysningar på ifrågavarande område, har på

flerfaldigt sätt erfarit, att så är förhållandet. Det har t. ex. inträffat,

att en kommun, sedan den med stor kostnad uppfört ett större barnhem,

måst på grund af gjorda erfarenheter utrymma detsamma och i

stället utackordera barnen, medan en annan, ej långt därifrån belägen

kommun, nu planerar inrättandet af ett barnhem. I en annan kommun,

som från utrikes håll bekommit en stor donation till de fattiga

barnens bästa, råder stor förlägenhet om huru medlem lämpligen skola

användas. I ytterligare en annan tvistas om huruvida stora eller små

barnhem äro de fördelaktigaste. På många ställen står frågan om

inspektion af de utackorderade barnen på dagordningen, men man är

okunnig om på hvad sätt en sådan skall organiseras. I allt flera städer

och äfven på landsbygden är man betänkt på att tillämpa den

moderna principen, att de utom äktenskapet födda barnen under sina

spädaste år icke skiljas från sina mödrar, men en sådan tillämpning

innebär upprättandet af spädbarnshem och kräfver gifvetvis kunskap

om erfarenheter af redan befintliga sådana.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Dessa enstaka exempel torde visa, att på verklig sakkunskap

grundade upplysningar och råd i barnavårdsfrågor äro i hög grad af

behofvet påkallade. Det är ock med tanke härpå, som svenska fattigvårdsförbnndet

sedan några år uppehåller en barnavårdsbyrå i hufvudstaden

och förbereder upprättandet af sådana å landsbygden i syfte att

beifra vanvård af barn och verka upplysande och hjälpande. För

vinnande af samma syfte har förbundet inbjudit till ett första barnavårdsmöte

i Stockholm den 28—31 mars 1911, hvarvid några af landets

främsta representanter för barnavårdens olika grenar skola uppdraga

riktlinjerna för under den närmaste tiden erforderliga åtgärder.

För att lämna en idé om hvilka frågor, som för närvarande äro mest

aktuella på detta område, fogas som bilaga till denna motion inbjudningen

och programmet till nämnda möte. Men tydligt är, att de

väckelser och utredningar, som detta eller liknande möte kan väntas

medföra, icke skola bli af varaktigt värde, med mindre till de många

barnavårdsinstitutionernas förfogande ställas krafter, som vid de nya

planernas och metodernas förverkligande kunna tjäna som vägledare

och stöd. Det var ock med hänsyn till de alltmer stegrade trafven

på upplysningsverksamhet i nu berörda riktning, som svenska fattigvårdsförbundet

genom skrifvelse af den 10 oktober hos Kungl. Maj:t

anhöll om ett bidrag af 3,000 kronor till upprätthållandet af en konsulentverksamhet

för barnavården. Kungl. Maj:t, som alltsedan förbundet

första gången sökte statsunderstöd, behjärtat dess framställningar,

har likaledes detta år för Riksdagen framlagt förslag om anslag till

förbundet samt höjt dettas belopp, dock icke i den grad att tillsättande

af en barnavårdskonsulent därigenom möjliggjorts. För detta

ändamål kräfves enligt förbundets beräkning ett ytterligare bidrag af

statsmedel å 3,000 kronor, och skulle de ytterligare medel, som kräfvas

för verksamheten, anskaffas på enskild väg.

Hvad eu barnavårdskonsulents uppgifter angår, torde dessa framgå

af ofvanstående antydningar, men skall jag tillåta mig att därom

närmare anföra följande.

Verksamheten skulle i första hand ha till uppgift att råda och

upplysa i alla till barnavården hörande frågor och biträda vid tolkningen

af gällande lagbestämmelser, anordnandet af barnhem, krabbor,

sjukvårdsanstalter för barn m. in. Vid organiserandet af barnavårdsbyråer

och småbarnshem, vid ordnandet af fosterbarnsvården samt vid

uppgörandet af bestämmelser för inackordering och inspektion skulle

vidare erforderlig hjälp lämnas vederbörande, och gifvetvis borde konsulenten

kunna rekvireras af de kommunala myndigheter, föreningar

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Höft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrifvelse Nr 9-

eller enskilda, som för det ena eller andra ändamålet önskade hans

biträde. Ritningar till barnavårdsanstalter samt formulär till kontrakt

för utackordering m. m. skulle likaledes på rekvisition utlånas. Och

då alla råd och upplysningar borde lämnas gratis och endast kostnaderna

för erforderliga resor uttagas af rekvirenterna, skulle nyttan af

denna konsulentverksamhet kunna komma alla och enhvar till godo,

som däraf vore i behof.

Genom konsulentverksamhetens anordning på ofvan antydt sätt

skulle sålunda de många och betydelsefulla erfarenheter, som göras i

landets skilda delar på barnavårdens område, bli så att säga centraliserade

och tillgängliga för alla. Genom barnavårdskonsulentens resor,

genom de upplysningar denne komme att lämna, icke minst vid fattigvårdsförbundets

möten och kurser af olika slag och i dess tidskrift,

som när till samtliga förbundets medlemmar, bland hvilka numer

räknas omkring 500 af landets fångvårdsstyrelse^ skulle spridningen

af dessa erfarenheter i hög grad underlättas. Och slutligen skulle

barnavårdskonsulenten, genom de förbindelser svenska fattigvårdsförbundet

har med utländska institutioner på ifrågavarande område, bli i

tillfälle att följa barnavårdens utveckling äfven i utlandet och för vårt

lands räkning tillgodogöra sig de rön och uppslag, som kunde befinnas

tjänliga att öfverflyttas på svenska förhållanden.

De närmare villkoren, under hvilka detta anslag må få åtnjutas,

torde böra öfverlåtas åt Kungl. Maj:t att bestämma.»

I betraktande af svenska fattigvårdsförbundets gagnande verksamhet

torde statsunderstöd beredas detsamma jämväl för år 1912;

och har Riksdagen icke något att erinra emot det af Eders Kungl.

Maj:t till understöd åt förbundets verksamhet i allmänhet föreslagna

förhöjda beloppet.

Beträffande det af motionären såsom bidrag till ordnande af

konsulentverksamhet för barnavård påyrkade ytterligare anslag till

förbundet bär Riksdagen med hänsyn till barnavårdens djupgående

sociala betydelse och förbundets förutsättningar för en fruktbringande

verksamhet på detta område icke velat vägra sin medverkan just i

nu ifrågavarande afseende.

Riksdagen har alltså, med bifall till såväl Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning som ifrågavarande motion, till understöd åt

svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1912 anvisat ett

anslag af 14,000 kronor, däraf såsom bidrag till ordnande af konsulentverksamhet

för barnavård 3,000 kronor, att för ändamålet användas

under de villkor, som af Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

139

Godtgörelse för minskning i inkomst af visst kronoarrende.

83:o) Enligt hvad Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har

Riksdagen för beredande af godtgörelse för förlust genom minskade

inkomster från kvarnrörelsen vid kronolägenheten Nykvarn nr 1, en

vattenmjölkvarn, i Tillinge socken af Uppsala län, som arrendatorn af

kvarnen Vilhelm Ålund tillskyndats, på extra stat för år 1912 anvisat

ett anslag af 2,925 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år

1911 af tillgängliga medel utanordna berörda belopp.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

84:o) Eders Kung]. Maj:t har under punkt 85 föreslagit Riksdagen

att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, anvisa å extra stat för år 1912 ett anslag af 231,024 kronor.

Riksdagen har, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1912

ett anslag af 231,024 kronor.

Ersättning för vissa af domänstyrelsen gjorda förskott.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 86 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att till betäckande af vissa utaf domänstyrelsen

förskjutna belopp, tillhopa 8,299 kronor 80 öre, å extra stat

för år 1912 bevilja ett anslag å 8,300 kronor.

Riksdagen har till betäckande af ofvan omförmälda, af domänstyrelsen

förskjutna belopp 8,299 kronor 80 öre å extra stat för år

1912 beviljat ett anslag å 8,300 kronor.

Extra lönetillägg.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 87 föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 januari 1911 angifna grunder, af extra

lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid

under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, å extra stat

för år 1912 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 5,000 kronor.

Liknande framställningar hafva af Eders Kungl. Maj:t i årets

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

statsverksproposition gjorts beträffande öfriga departement, med undantag

af utrikesdepartementet, underlydande verk och stater.

I anledning häraf har Riksdagen för beredande af extra lönetillägg

för innevarande år åt en del statstjänstemän och betjänte under

2, 4, 5, 6, 7 och 8 hufvudtitlarna på extra stat för år 1912 anvisat

särskilda förslagsanslag, att utbetalas enligt de i ofvannämnda statsrådsprotokoll

angifna grunder.

I anledning af Eders Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt af

statsverkspropositionen gjorda framställning och i öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen sålunda beslutat, har Riksdagen, för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och

betjänte vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, å

extra stat för år 1912 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 5,000

kronor att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af extra

lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen,

som under 2:o) sägs, till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i

något fall med högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 500 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om

tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent

å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,

skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas

med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

B:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas, förutom

häradshöfdingarna och de tjänstemän, åt hvilka beredts tillfällig löneförbättring

för år 1911,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för

innevarande år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om

deras tjänstgöring är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor;

skolande, ifall nämnda aflöningsförmåner öfverstiga 7,000 kronor, det

extra lönetillägget i intet fall utgå med högre belopp än som svarar

mot skillnaden mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin

tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda

aflöningsförmåners belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, hvilkas inkomst af arbete, det extra lönetillägget

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

oberäknad!, under år 1910 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas

till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, ifall

nämnda inkomster öfverstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i

intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan

7,700 kronor, eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till

landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp,

å andra sidan,

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909 eller 1910 årens riksdagar

ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de

äldre staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd

eller eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af

dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han

först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

Stockholm den 30 maj 1911.

Med undersåtlig vördnad.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Bil.

Ordinarie anslagen under

Jordbruks
-

Departementschefen................................................................................................................................

Departementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli ...................................................................

Landtbruksstyrelsen...............................................................................................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. m....................................................................................................

Förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor ...........................................................................................

Veterinärundervisningen ........................................................................................................................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag................................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden ........................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

Länsveterinärer och veterinärstipendiater ........................................................................................

j Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar

| Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

i Befrämjande af husslöjden....................................................................................................................

| Fiskerinäringens understöd....................................................................................................................

Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet ....................................................................

| Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ....................................................................

i Landtmäteristaten ...............................................................................................................................

i Skiften och afvittringar, förslagsanslag ............................................................................................

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag....................................................................................

j Rikets allmänna kartverk:

j Bestämdt anslag:

Till aflöningar ................................................................................................................................

} Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ............................................................................................................................

Reservationsanslag:

Till kartarbeten m. m.................................................................................................................

s. 143 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

143

Litt. A.

Riksstatens Nionde hufvudtitei.

Anvisning i

kontant.

Indelning och därmed jämförlig

anvisning på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

_

_

_

_

_

17,000

—

59,300

—

—

—

—

—

59,300

—

57,600

57,600

372,840

372,840

86,200

—

—

—

—

—

86,200

—

4,500

—

—

—

—

4,500

—

91,800

—

—

—

—

91,800

—

303,800

—

—

—

—

—

303,800

—

82,900

—

—

—

—

—

82,900

—

291,050

—

1,070

—

—

292,120

—

30,000

—

—

—

—

30,000

—

25,000

—

—

—

—

25,000

—

72,000

—

—

—

—

72,000

-

185,000

—

—

—

—

185,000

—

12,000

—

—

—

—

—

12,000

—

535,400

—

—

—

—

535,400

—

63,000

—

—

_

—

—

63,000

—

50,000

_

50,000

220,800

220,800

2,560,190

—

1,070

—

—

—

2,561,260

—

departementet.

322,840: —

50,000: —

af hästar)

67,900

21,400

131,500

Transport

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

h

Sveriges geologiska undersökning...........................................

Gästgifvares friheter ...............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...................

Färjor och färjekarlar ...........................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag .......

Fattigvården i Stockholm och landsorten ...........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag...............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ...................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Extra utgifter, rseervationsanslag...........................................

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

145

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning

anvisning på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Transport

2,560,190

—

1,070

—

—

—

2,561,260

—

...........................................

80,200

—

—

_

—

_

80,200

_

10,830

—

6,635

—

1,664

—

19,129

—

250,000

—

—

—

—

—

250,000

—

354

—

25

—

—

—

379

—

1.150,000

—

—

—

—

—

1,150,000

—

9,564

—

—

—

—

—

9,564

—

260,000

—

—

—

—

—

260,000

—

100,000

—

—

—

—

—

100,000

—

100,000

100 000

40,479

—

—

—

—

—

40,479

_

10,000

—

—

—

—

—

10,000

—

Summa

4,571,617

—

7,730

—

1,664

—

4,581,011

—

Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Käft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Nionde hufvudtitel.

Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelnmg af Kungl. Maj:ts kansli:

Till provisorisk lönereglering för befattningshafvande i

jordbruksdepartementet, förslagsanslag .................... 6,660:

» aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare............ 5,050:

» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m..................................................... 4,000:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanåringar:

Till uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt vid landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp m. m..................................... 94,000

» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp ................................................ 3,000

» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000

» förhöjda understöd åt landtbruksskoloma i Väster
norrlands,

Västerbottens och Norrbottens län........ 6,000

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

af lärarinnor ................................................ 6,000:

» till beredande af statsbidrag åt landthushållnings
skolan

vid Brogård för utbildande af lärarinnor.... 8,000:

Bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne

och Norrland samt åt tio jordbrukskonsulenter i

södra och mellersta Sverige .................................... 55,000:

Transport 182,000:

Kronor.

15,710

15,710

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

147

Bidrag till aflönande af vandringsrättare i Dalame och

Norrland........................................................................

» till anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter

....................................................................

Veterinärundervisning m. m.:

Till uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet ....

» inköp af en för veterinärinstitutets försöksladugård

erforderlig nötkreatursbesättning ....................

182,000: —

15,710

18,000: —

19,100: -

219,100

51,000: —

3,000: —

54,000

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringår:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten ........................................................ 7,500:

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 12,500:

» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof ................ 17,500

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof.................................... 48,000

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 11,250

Till understöd åt frökontrollanstalter ............................ 10,000

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och

gräsfröodlingen .................................................... 15,000

» anställande af en statskonsulent i fröodling............ 6,500

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................ 25,000

Till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning ........................................................ 1,500

» anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter ............................................ 25,000

» upprätthållande af en torfskola ............................... 7,000

Transport 186,750

Kronor.

288,810r

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Transport 186,750:

Till vidtagande af åtgärder för tillgodogörande af den i

landets torfmossar befintliga tillgång af bränntorf,

torfströ m. m............................................................. 10,000

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 35,000

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 250,000

Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

............................................................................ 6,500

Bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring

vid mindre jordbruk, förslagsanslag ........................ 15,000

Till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar

m. m............................................................................. 16,000:

» fjäderfåafvelns befrämjande........................................ 20,000:

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap................................................................ 11,000

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län.... 5,000

» åtgärder för höjande af landets svinafvel................ 30,000

Hästafvelns förbättrande:

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander .............

Fiskerinäringens understöd:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges hafsfisken................................................ 34,000:

» försäkring af fartyget Skagerak................................ 5,200:

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100:

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

för bohuslänska fiskare .................................... 2,250:

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500:

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för

det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg

Eystrasalt .................................................................... 8,500:

Transport 91,550:

Kronor. ö

288,810-

585,250

4,630

3,500

882,190

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

149

Transport 91,550: —

Till anställande af undersökningar öfver möjligheten

att genom fiskodling i större skala befrämja

fiskets utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde

...................... 1,900: —

» bestridande af kostnader för utförande af vissa

fiskehamnar................................................................ 282,000: —

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt

för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar .

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet %.

Landtmäteristaten ;

Till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätarne

företagna tjänsteresor, förslagsanslag

.......................................................................

» landtmäteriundervisningen........................................

» utvidgning in. m. af landtmäterikontoren i vissa län

» reparation och renovation af kartor i landtmäterikontoren

i länen ....................................................

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna

kartverk, namngranskning m. m.............

» förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och rit
biträden

....................................................................

» anställande af ökad personal m. m. vid rikets

allmänna kartverks geodetiska afdelning ............

» anskaffande af instrument och inventarier vid

rikets allmänna kartverks geodetiska afdelning

30,000

34,300

42,500:

30,000:

22,100: —

1,000: —

25,950: - 16,150: —

Transport

Kronor. i 5.

882,190

325,450

53,000

8,000

136,800

65,200

1,470,640]—

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Transport

Kronor.

0.

1,470,640

| Till

»

Sveriges geologiska undersökning:

bestridande af kostnaderna under år 1912 af

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

och för utgifvande af de på nämnda institutions

undersökningar grundade kartor m. m.................

verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning ................................................

36,000: —

55,500: —

91,500

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar, förslagsanslag.................................... 35,000: —

» understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt.

....................................................................... 150,000: —

185,000

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjuk
domar

hos nötkreaturen ........................................ 85,000: —

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (norrländska afdik
ningsanslaget).

........................................................... 800,000: —

» understödjande af sådana myrutdikningar och

vattenaftappningar inom öfriga delen af riket,

hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd (allmänna frostminsknings
anslaget).

................................................................... 150,000: —

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom andra delar af riket än de fyra

norrländska länen (allmänna afdikningsanslaget) 300,000: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet ................ 67,500: —

Till skogsodlingens befrämjande.................................... 100,000: —

» anordnande genom rikets hushållningssällskap af

jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen........ 20,000: —

Transport 1,522,500: —

1,747,140 —

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

151

Kronor.

ö.

Transport 1,522,500: —

1,747,140

Till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg

af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof, förslagsanslag ................................

» befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen ........................................

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom ....

Bidrag till Sveriges deltagande i en skandinavisk

fiskeriutställning och en internationell motorutställning

i Köpenhamn 1912................................

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ........

» beredande af godtgörelse åt vederbörande arrendator

för minskning i inkomst från kvarnrörelsen

vid kronolägenheten Nykvarn nr 1 ....................

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter....................................

» betäckande af vissa af domänstyrelsen förskjutna

belopp .......................................................................

» beredande af extra lönetillägg för år 1911 åt

vissa tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater,

förslagsanslag............................................................

380,000: —

14,000: —

5,000: -

22,000:

14,000:

2,925:

231,024:

8,300:

5,000:

2,204,749

Summa

3,951,889)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.