Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för odling slög enheter å kronomark i Norrland.

1912-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:101, Skrifvelse till Konungen, angående åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för odling slög enheter å kronomark i Norrland.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 101.

Nr 101.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 7 maj 1912.

— — — i Andra kammaren den 7 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående åtgärder för underlättande

af jordupplåtelser för odling slög enheter å kronomark

i Norrland.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtanden nr 2 och 6.)

Till Konungen.

XJti inom Riksdagen väckta motioner bär hemställts om vidtagande

af effektiva åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för egna hem å

kronomark i Norrland.

Rörande de i motionerna omförmälda jordupplåtelserna, hvilka, såsom

af framställningen inhämtas, afse hvad i hithörande författningar inbegripes

under uttrycket »upplåtelse af odlingslägenheter», återfinnas de nu gällande

bestämmelserna i kungl. kungörelsen den 18 juni 1909 angående upplåtande

af odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker i de sex

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 101.

nordligaste länen. Enligt nämnda kungörelse må domän styrelsen på kronoparker

ock öfverloppsmarker i de sex nordligaste länen på vissa villkor å

arrende till på föreskrifvet sätt kvalificerade personer upplåta till odling

ock bebyggande tjänliga lägenheter under förutsättning, antingen att sådant

för skogens vård ock bevakning finnes vara gagneligt eller att den jord,

hvars upplåtande begäres, är belägen i närheten af odlad bygd eller kommunikationsled,

ock kinder från skogsvårdens synpunkt ej möter.

Nyssnämndå, i enlighet med Eiksdagens beslut utfärdade kungörelse

stöder sig i hufvudsak på förslag, afgifvet af den så kallade Norrlandskommittén.

Denna kommitté ansåg beträffande den ståndpunkt, staten

borde intaga till ifrågavarande jordupplåtelser, att statens verksamhet uti

förevarande afseende borde förestafvas mindre af en önskan att få se

odlingar uppstå på här afsedd kronomark än af eu benägenhet att i möjligaste

mån tillmötesgå den icke bofasta befolkningens behof af jord. I

följd häraf syntes staten icke böra taga något initiativ i saken, utan afvakta,

att efterfrågan ägde rum. Den enskilde borde själf få åt sig utse

den plats, där han ville slå sig ned, och skulle det sedan ankomma på

staten att pröfva, om upplåtelse af den afsedda jorden kunde få äga rum

eller ej.

Uti yttrande, som domänstyrelsen på framställd begäran i den ordning,

§46 riksdagsordningen föreskrifver, afgifvit till Eiksdagens vederbörande

utskott i anledning af förevarande motioner, har styrelsen, som förmält,

att styrelsen vidtagit vissa åtgärder för underlättande af tillämpningen af

1909 års kungörelse och påskyndande af dithörande ärendens handläggning,

medgifvit, att missförhållanden i åtskilliga afseenden förefunnes beträffande

upplåtelser af odlingslägenheter från kronomark i Norrland, beroende dels

på bestämmelserna i nämnda kungörelse, dels ock därpå, att den jämförelsevis

fåtaliga skogspersonalens tid i regel icke kunde tillåta ett omedelbart

handläggande af inkomna ansökningar i ämnet; och har styrelsen meddelat,

att styrelsen i underdånig skrifvelse den 13 juni 1911 hos Eders

Kungl. Maj:t gjort framställning om viss ändring, som styrelsen ansett

påkallad i nyssnämnda kungörelse.

Emellertid torde, enligt Eiksdagens mening, äfven om af domänstyrelsen

ifrågasatt ändring i merberörda kungörelse vidtages, afsevärda

olägenheter vid jordupplåtelserna komma att kvarstå, olägenheter, som ej

äro beroende på domänstyrelsens och dess underlydande tjänstemäns tillämpning

af gällande författningar, utan på dessa författningar själfva och

på hela förfaringssättet vid upplåtande af här afsedd jord.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 101.

Ostridigt är, att det vid behandlingen af ansökningar om jordupplåtelser

understundom inträffat, att ansökningens handläggning dragit så

långt ut på tiden, att den sökande blifvit missmodig och kunnat få den

föreställningen, att statsmakterna ställde sig motvilliga mot dylika upplåtelser.

En hufvudorsak till tidsutdräkt torde enligt Riksdagens mening vara

den, att inga som helst förberedande åtgärder från statens sida vidtagits,

utan att allt kommit att hvila på det enskilda initiativet. Då emellertid

all undersökning, som erfordras i anledning af en inkommen ansökan om

upplåtelse af ifrågavarande slag, skall ske efter det ansökningen inkommit

samt tillkommer en tjänstemannapersonal, hvars hufvuduppgifter ligga på

ett annat område, är det helt naturligt, att skogsstatens tjänstemän mången

gång knappast kunna med sin öfriga tjänst förena dessa extra göromål

på sådant sätt, att de senare icke däraf fördröjas.

Enär alltså de största olägenheterna med den nuvarande förfaringssättet

för upplåtande af ifrågavarande odlingslägenheter är, att detsamma

icke sällan vållar större tidsutdräkt, än som är önskligt, anser Riksdagen,^

att de åtgärder, som påkallas i ämnet, böra gå ut på undanröjande af

detta missförhållande.

Detta synes också Riksdagen kunna ske, utan att den hittills tilllämpade

principen om förvärfvaren såsom den egentlige initiativtagaren behöfver

frångås. Skogstjänstemännen borde nämligen vid lämpliga tillfällen

undersöka och kartlägga större sammanhängande, till odling dugliga områden

i närheten af odlad bygd eller kommunikationsled. Å dessa områden

skulle därjämte vid samma tillfällen kunna utstakas lägenheter af

för ändamålet lämplig storlek, allt under förutsättning, att hinder från

skogsvårdens synpunkt icke förefunnes för ett upplåtande af lägenheterna.

Därjämte kunde i samband med andra förrättningar å kronoskogarna utstakas

en eller annan lägenhet, utan att den vore belägen vid odlad bygd

eller kommunikationsled, där ett upplåtande af densamma kunde anses

vara för skogens vård och bevakning gagneligt.

Åtminstone i vissa fall skulle afsevärd tidsvinst ernås vid handläggning

af ansökan om erhållande af odlingslägenhet, därest lägenheter redan

beskrifvits och utstakats, bland kvilka vederbörande sökande kunde välja.

Ett dylikt förfaringssätt synes så mycket hellre böra komma till användning,

som före år 1909 förfarits på samma sätt, ehuru domänstyrelsen,

enligt hvad Riksdagen inhämtat, sedermera på grund af tillkomsten af

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 101.

ifrågavarande kungörelse af den 18 juni 1909 ansett sig förhindrad att

använda samma förfarande.

På grund af hvad sålunda anförts får Kiksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida icke åtgärder i

den riktning, som här ofvan ifrågasatts, kunna vidtagas för underlättande

af jordupplåtelser för odlingslägenketer å kronoparker och öfver loppsmarker

i de sex nordligaste länen.

Stockholm den 7 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.