Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om upphäfvande af införseltullen å klorkalk.

1912-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:114, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om upphäfvande af införseltullen å klorkalk.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 114.

iakttagande af de i kung]., brefvet till domänstyrelsen samma dag i fråga

om tillämpningen af berörda grunder meddelade närmare bestämmelser,

med rätt för nuvarande innekafvaren af torpet Enekullen, Anders Johansson,

att erhålla hembud å torpet Stora Smällen samt under förbehåll om

skyldighet för innehafvare af lägenheten Petersburg att tåla aftappning

af vatten från en å egendomens utmark befintlig damm öfver lägenhetens

ägor till hufvudgårdens byggnader.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm den 7 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 1 14.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 7 maj 1912.

» » » » Andra kammaren den 7 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om upphäfvande af införseltullen å klorkalk.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 22.)

Till Konung en.

I eu inom Riksdagen väckt motion har framställts förslag om upphäfvande

af införseltullen å klorkalk.

Klorkalk erhålles såsom eu af produkterna vid framställning af kaustika

alkalier och användes i vårt land hufvudsakligen inom pappersmasse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 114.

3

industrien för att genom blekning af cellulosa åstadkomma en högre och

mera betald kvalitéprodukt.

I det förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, som

af Eders Ivimgl. Maj:t förelädes 1910 års riksdag, upptogs, i öfverensstämmelse

med tulltaxekommitténs hemställan, för klorkalk, som dittills varit

tullfri, en tull af en krona för 100 kilogram. Samtidigt förelåg till Riksdagens

behandling eu motion, däri hemställdes, att den föreslagna tullen

icke måtte införas. Bevillningsutskottet tillstyrkte Eders Kungl. Maj:ts

förslag i denna del, och af utskottets yttrande i frågan (betänkande nr 23,

sid. 129 f.) framgår, att ifrågavarande tullsats var eu af dem, med hvilka

afsågs att främja utvecklingen inom landet af en elektrokemisk storindustri,

till hvars viktigare produkter klorkalken räknades.

På samma gång tullen å klorkalk bereder skydd åt klorkalksindustrin,

betungar den emellertid gifvetvis de industrier, som hafva användning

för nämnda vara, främst pappersmasse- och pappersindustrierna. Det

gäller sålunda att se till, huruvida och i hvad mån de senare industriernas

berättigade intressen må kunna anses trädda för nära genom ifrågavarande tull.

Den inhemska klorkalkstillverkningen är af ganska obetydlig omfattning.

Densamma lär bedrifvas vid endast en fabrik, där den årliga produktionen,

enligt hvad upplyst blifvit, icke torde öfverstiga 600 ton med

ett värde af omkring 80—90 kronor för ton. Att denna produktion är

att anse såsom ganska ringa framgår tydligt, om man jämför den med den

mängd klorkalk, som årligen importeras och hufvudsakligen af den svenska

pappersmasseindustrin förbrukas. År 1910 uppgick den importerade kvantiteten

klorkalk till icke mindre än 4,373 ton.

Den vara, för hvars framställande klorkalken hufvudsakligen användes,

den blekta cellulosan, är däremot föremål för en betydande inhemsk

tillverkning och finner användning ej mindre inom landet för vår stora

pappersindustri än äfven genom en omfattande export. Den senare beräknas

af motionären till 20,000 ton med ett värde af 4,000,000 —5,000,000

kronor, hvilka siffror icke torde vara för högt tilltagna. Blekning af

cellulosa kan visserligen verkställas äfven på elektrolytisk väg, men denna

metod kräfver särskilda anläggningar samt en tillgång till billig vattenkraft,

som många fabriker torde sakna.

Häraf torde vara klart, att tullen å klorkalk måste i viss mån verka

hämmande på den inhemska pappersmasseindustrin och nedsätta dess förmåga

att konkurrera på den utländska marknaden, äfvensom att densamma

därigenom indirekt utöfvar eu menlig inverkan också på pappersindustrins

konkurrenskraft.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 114.

Det nu anförda gifver vid handen, att ifrågavarande tull å ena sidan

är ägnad att skydda en industri af jämförelsevis obetydlig omfattning,

men å andra sidan betungar stora och under utveckling stadda industrier,

hvilka afse ytterligare förädling af halffabrikat. Det förtjänar också beaktande,

att, alldenstund tullen å klorkalk varit gällande endast sedan den

1 december 1911, den förefintliga inhemska klorkalkstillverkningen kunnat

igångsättas och fortgå utan skydd af någon tull, hvarjämte inhämtats, att

någon utvidgning af den nuvarande fabriken eller anläggning af någon

ny icke efter tullens åsättande planlagts. Fabrikationen vid den fabrik,

där klorkalk tillverkas, afser för öfrigt framställning äfven af kaustik!

kali och kaustikt natron, hvilka bägge artiklar äro skyddade af en tullsats

å 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Eiksdagen finner sålunda, att det föreligger tillräckliga skäl att befria

pappersmasse- och pappersindustrierna från den börda, som den gällande

tullen å klorkalk lägger på dem.

Eiksdagen bar därför beslutat, att klorkalk skall åtnjuta tullfrihet

samt att i följd däraf rubriken nr 1146 i gällande tulltaxa skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Klorkalk......................fri.

Stockholm den 7 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.