Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande behof vet af åtgärder, åsyftande att i vissa landtkommuner bereda de röstberättigade större möjlighet att deltaga i kommunala afgöranden m. m.

1912-05-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:116, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande behof vet af åtgärder, åsyftande att i vissa landtkommuner bereda de röstberättigade större möjlighet att deltaga i kommunala afgöranden m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 116.

att å viss ort, där handel med fondpapper drifves vid banks afdelningskontor,

tillsynen äfven öfver sådan rörelse skall utöfvas af tillsyningsman,

hvarom ofvan förmäles.

Denna proposition har blifvit af Riksdagen bifallen; hvilket Riksdagen

härmed får. för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva,

Stockholm den 7 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 116.

Uppläst och godkänd hos Första kammaren den 8 maj 1912.

» > » » Andra kammaren den 8 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt

motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning

rörande behof vet af åtgärder, åsyftande att i vissa

landtkommuner bereda de röstberättigade större möjlighet

att deltaga i kommunala afgöranden m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16.)

Till Konungen.

Vid innevarande års Riksdag hafva enskilda motionärer framställt förslag,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utreda, i hvad mån särskilda åtgärder böra vidtagas för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 116.

7

att i kommuner på landet af större utsträckning den kommunalt röstberättigade

befolkningen må beredas utväg att i större omfattning, än för

närvarande kan äga rum, deltaga i kommunala afgöranden, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Riksdagen vill till en början erinra därom, att statsrådet och chefen

för civildepartementet i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 2 februari

1912 rörande förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen

om landsting m. m. uttalat, att de större kommunernas indelande

i valdistrikt för landstingsmannavalens förrättande är en reform att eftersträfva,

men att med bestämmelser härom kunde tillsvidare anstå. I två

af de motioner, som framställdes i anledning af ifrågavarande lagförslag,

blef äfven betydelsen af en sådan åtgärd särskildt vitsordad. Yederbörande

utskott instämde visserligen med departementschefen däri, att en distriktsindelning

icke läte sig genomföras vid innevarande riksdag, men behjärtade

lika med honom distriktsindelningens betydelse och uttalade den förhoppningen,

att redan nästkommande års riksdag måtte blifva satt i tillfälle att

pröfva den betydelsefulla frågan. Det torde således finnas skäl att antaga,

att den del af den af motionärerna upptagna frågan, som rör ändrade bestämmelser

i fråga om landstingsmannavalens förrättande för att underlätta

deltagandet i dessa val, med första kommer att underställas Riksdagens

pröfning.

Den af utskottet sålunda häfdade principiella uppfattningen beträffande

behöfligheten af distriktsindelning vid landstingsmannavalen synes

emellertid Riksdagen med lika rätt kunna göras gällande äfven i fråga om

andra kommunala val i de större kommunerna, och Riksdagen finner därför

hvad motionärerna i detta afseende anfört äfven hafva fog för sig.

Såsom af motionärerna påpekas, väcktes vid 1909 års riksdag i Andra

kammaren motion med i sak samma syfte som den nu förevarande. Nämnda

motion föranledde visserligen, på grund af kamrarnas skiljaktiga beslut,

icke någon Riksdagens åtgärd. Motionen blef emellertid af lagutskottet,

som förehade densamma till förberedande behandling, enhälligt tillstyrkt,

därvid utskottet, i sitt med anledning af motionen afgifna utlåtande nr 26,

efter att först hafva lämnat en del statistiska uppgifter angående de i

motionen närmast afsedda lappmarkssocknarnas areal och invånareantal,

yttrade följande:

»För kommuner af nu angifven eller liknande omfattning kunna gällande

bestämmelser i kommunalförfattningarna angående tiden för stämmors

och sammanträdens allmänniggörande och hållande, sättet för rösträtts utöfvande

m. m. icke anses vara lämpligt afpassade eller ens behörigen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrifvelse Nr 116.

fylla sitt ändamål. Såsom eljest skola här kommunal- och kyrkostämmor

hållas å ett för hela kommunen gemensamt ställe å de därför i gällande

författningar bestämda tider, och kungörelse därom kan enligt författningarna

ske endast fjorton dagar eller en vecka eller ännu kortare tid förut.

Under sådana förhållanden måste det gifvetvis ofta nog inträffa, att stämmors

och sammanträdens hållande blir otillräckligt eller kanske alldeles

icke bekantgjordt för invånare i stora delar af kommunen, och detta ehuru

måhända å stämman eller sammanträdet skola afhandlas ärenden af största

vikt för invånarne. Men äfven om underrättelse om dylikt sammanträdes

hållande skulle vunnit tillräcklig spridning, är det uppenbarligen synnerligen

ofta fallet, att kommunens röstberättigade medlemmar äro förhindrade

att komma tillstädes på grund af de stora afstånden, vägarnas ofarbarhet

vissa tider m. m. Bestämmelserna i kommunalförfattningarna om rätt för

röstägande att öfverlåta sin talan och rösträtt på annan röstägande äro

tydligen särskildt med den begränsning de erhållit, i ringa mån ägnade

att afhjälpa dessa missförhållanden.»

Hvad sålunda af 1909 års lagutskott i frågan anförts, synes Biksdagen

fortfarande äga full giltighet.

Riksdagen får alltså anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes lata

utreda, i hvad mån särskilda åtgärder böra vidtagas för att.i kommuner

på landet af större utsträckning den kommunalt röstberättigade befolkningen

må beredas utväg att i större omfattning, än för närvarande kan

äga rum, deltaga i kommunala afgöranden, samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

Stockholm den 8 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.