Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Majrt angående införande af proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

1912-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:124, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Majrt angående införande af proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 124.

1

Nr 124.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 10 maj 1912.

» t> » » Andra kammaren den 11 maj 1912.

* Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Majrt angående införande af

proportionellt valsätt vid val af kommunalfullmäktige.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21).

Till Konungen.

Vid innevarande års Riksdag har enskild motionär hemställt, att

Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om framläggandet

af förslag till sådana ändringar i kungl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet af den 21 mars 1862, att de landskommuner, inklusive köpingar

och municipalsamhällen, som i enlighet med åberopade förordnings 27 §

infört kommunalfullmäktige, skola välja kommunalfullmäktige med proportionella

val i likhet med den för rikets städer gällande valmetoden.

Under det att jämlikt gällande kommunallagstiftning handhafvandet

af kommunens angelägenheter uti städer af en viss storlek alltid måste

öfverlämnas åt särskildt utsedde stadsfullmäktige, gäller det däremot som

regel, att å landsbygden beslutanderätten utöfvas direkt af de röstberättigade

å kommunalstämma. Rättighet är dock äfven förbehållen landskommunerna

att, där kommunalstämman så beslutar, åt särskildt utsedde ombud,

så kallade kommunalfullmäktige, öfverlämna kommunens beslutanderätt

uti densamma berörande frågor, likväl med undantag af vissa angifna

ärenden, nämligen sådana, som beröra försäljning, pantförskrifning eller

utbyte af till kommunen donerad fast egendom, påläggande af afgifter,

som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, upptagande af lån, ställdt

på längre afbetalningstid än två år, samt justering af vissa längder liksom

naturligtvis val af samtliga de personer, som skola hafva säte och stämma

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 34 käft. (Nr 124 125). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 124.

i kommunalfullmäktige. Före år 1910 erfordrades för fattande af beslut

om införande af kommunalfullmäktige, att kommunalstämman med mer än

hälften af kommunens hela röstetal efter röstvärdet förenade sig därom,

men numera är denna fråga upptagen bland dem, för hvilkas afgörande

erfordras majoritet, uppgående till 2/s af de uti omröstningen deltagandes

röster efter röstvärdet. Kommunalfullmäktige skola bestå dels af själfskrifna

ledamöter, nämligen de å kommunalstämma valda ledamöterna uti

kommunalnämnden samt af kommunalstämman likaledes utsedde ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman, dels ock af ett antal å

kommunalstämma likaledes valde fullmäktige till så stort antal, att

hela antalet fullmäktige kommer att uppgå till fyra gånger så många

som de valde medlemmarne af kommunalnämnden.

Då kommunalfullmäktige uti landskommunerna, trots de ofvan angifna

inskränkningarna uti deras befogenhet i hufvudsak hafva alldeles samma

uppgift som städernas stadsfullmäktige, kan utskottet ej finna annat, än

att det af motionärerna framställda förslaget måste anses beaktansvärdt.

Redan vid framläggandet af 1907 års rösträttsproposition fäste föredragande

departementschefen uppmärksamheten därpå, att, då proportionellt

valsätt skulle komma att införas vid val af stadsfullmäktige, det med

fog kunde sättas i fråga att jämväl anordna valen till kommunalfullmäktige

efter proportionell metod, och att härför talade dessa fullmäktiges

egenskap att vara kommunens i många frågor beslutande representation.

»Att jag emellertid för närvarande», yttrade departementschefen, »ej velat

föreslå någon ändring i gällande bestämmelser angående dessa val, har sin

grund väsentligen i två omständigheter: den ena, att institutionen hittills

kommit till användning i jämförelsevis få fall-----; den andra,

att enligt gällande bestämmelser en fjärdedel af kommunalfullmäktige utgöres

af kommunalnämndens valda ledamöter, samt att ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman jämväl äro fullmäktige. Då någon anledning

till ändring i sistnämnda förhållande icke föreligger, synes en förändrad

ordning för valet af öfriga fullmäktige knappast lämplig.»

Såsom af detta yttrande framgår, anförde departementschefen i

främsta rummet såsom skäl för uppskof med denna frågas afgörande, att

kommunalfullmäktige endast uti ett fåtal kommuner kommit till användande.

Detta skäl hav dock ej längre samma betydelse, ty sedan den

tiden har ytterligare ett antal kommuner funnit med sin fördel förenligt

att införa denna institution, och säkerligen skulle ännu flera hafva följt

exemplet, om de blott kunnat vara förvissade om att inom dessa fullmäk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 12å.

tige få de olika partiriktningarna företrädda i förhållande till deras storlek

och betydelse. Ifen andra invändningen, som departementschefen hade att

anföra, var, att ett proportionellt valsätt ej skulle kunna tillämpas vid

utseende af samtliga fullmäktige, eftersom dels ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman, dels ock de af kommunalstämman genom

majoritetsval utsedde ledamöterna af kommunalnämnden äro själfskrifna.

Denna olägenhet torde dock utan svårighet kunna undanröjas genom upphäfvande

af bestämmelsen om själfskrifna ledamöter. Antagligt är emellertid,

att till följd af deras ställning inom kommunen ordföranden och vice

ordföranden i kommunalstämman jämväl komma att utses till kommunalfullmäktige,

och synes det utskottet böra blifva föremål för en särskild

utredning, huruvida kommunalnämndens medlemmar efter själfskrifvenhetens

upphörande böra som hittills utses af kommunalstämman eller detta

öfverlämnas åt kommunalfullmäktige.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning och framlägga förslag till

sådana ändringar i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att valen

till kommunalfullmäktige anordnas efter proportionell valmetod.

Stockholm den 11 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.