Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag angående utlämnande af lån åt kommuner från konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. samt om anslag till utredningens verkställande.

1912-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:125, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag angående utlämnande af lån åt kommuner från konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. samt om anslag till utredningens verkställande.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 125.

Nr 125.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 11 maj 1912.

» » » » Andra kammaren den 11 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

och förslag angående utlämnande af lån åt kommuner

från konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m.

samt om anslag till utredningens verkställande.

(Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion kar föreslagits, »att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta

utreda, huruvida och på hvad sätt den förändring skulle kunna vidtagas

i fråga om konungariket Sveriges stadshypotekskassa, att denna kassa erhölle

rätt och genom statens ytterligare ekonomiska stöd äfven förmåga

att utlämna lån jämväl åt Sveriges kommuner, hvilken utredning för fullständighetens

skull äfven bör afse frågan, huruvida på annat och lämpligare

sätt en allmän lånekassa för Sveriges kommuner kan inrättas, och, såvida

utredningen därtill gifver anledning, för Riksdagen framlägga förslag i

ämnet; samt att Riksdagen för sagda utrednings verkställande må för år

1913 på extra stat under sjunde kufvudtiteln anvisa ett förslagsanslag af

fem tusen kronor.»

Föreliggande framställning sammanfaller helt och hållet med en af

samma motionär vid förlidet års riksdag väckt motion och afser alltså till

skillnad mot föregående förslag i ämnet — Indika åsyftat inrättandet af

en allmän lånekassa för Sveriges kommuner — att den ifrågasatta allmänna

utredningen skulle i första hand utmynna i en undersökning, huruvida

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 125.

och på hvilket sätt den förändring skulle kunna vidtagas i fråga om

konungariket Sveriges stadshypotekskassa, att kassan kunde utlämna lån

jämväl till Sveriges kommuner.

I afseende härå vill Riksdagen till en början erinra, att styrelsen för

nämnda kassa, enligt hvad ett dess vid förlidet års riksdag afgifvet

yttrande i ämnet utvisar, framhållit, att förutsättningen för att under form

af en till kassan hörande afdelning eventuellt anordna en här afsecld låneanstalt

vore den, att ifrågavarande afdelning med afseende å ansvarigheten

för ingångna förbindelser skildes från stadshypotekskassans öfriga verksamhet.

För genomförande af den föreslagna anordningen har motionären

tänkt sig, att stadshypotekskassan borde från statens sida erhålla eu förstärkning

af sin nuvarande grundfond med 30 miljoner kronor. Styrelsen

för kassan skulle emellertid förblifva densamma som förut, ehuru med

något ökadt antal medlemmar.

Eu dylik förstärkning af grundfonden måste naturligtvis vara afsedd

till förmån för den nya afdelningens verksamhet och gifvet är, att, med

hänsyn särskildt till ansvarigheten för ingångna förbindelser, de båda afdelningarna,

som nämndt, böra skiljas från hvarandra. Denna omständighet

torde emellertid vara ägnad att ej oväsentligt försvåra en tillfredsställande

lösning af den föreliggande frågan. Ty följden häraf blefve med

säkerhet den, att ett nytt slag af obligationer af i viss mån statsgaranterad

beskaffenhet skulle komma att införas på lånemarknaden, och att

detta icke kan vara till gagn för vare sig placeringen af våra statslån

eller vår utländska kredit i allmänhet torde ligga i öppen dag.

Riksdagen har därför svårt att föreställa sig, att en lycklig lösning

af frågan skall stå att vinna på den af motionären i främsta rummet

angifna vägen. Men då frågan om beredande af förmånligare lånemöjligheter,

än som för närvarande äro rådande för åtminstone eu stor del af

landets kommuner, utan tvifvel är af stor vikt, något som också tydligt

ådagalägges af de upprepade framställningar till Riksdagen om utredning

i dessa afseenden, hvilka under de senare åren gjorts, anser sig Riksdagen

ej böra motsätta sig anordnandet af en utredning, hvarigenom på ett slutgiltigt

sätt skulle kunna fastslås, om och i sådant fall hvilka möjligheter

skulle kunna förefinnas för beredande af lättnader åt kommunerna uti

ifrågavarande afseenden.

Då emellertid, såsom framgår af hvad tidigare i ärendet förekommit,

de större stadskommunerna med all sannolikhet fortfarande, som hittills,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 125.

komma att sjkifva ombesörja upptagandet af sina lån, angår frågan egentligen

de medelstora och mindre städerna äfvensom köpingar och municipalsamhällen

samt landskommuner.

Ifrågavarande kommuners lånebehof hafva hittills, åtminstone till allra

största delen kunnat tillgodoses genom upptagande af lån inom landet

och utan tvifvel vore det ur många synpunkter önskvärdt, om så jämväl

för framtiden kunde blifva fallet. Den olägenhet, med hvilken dessa lån

ofta varit förbundna och som just utgör hufvudanledningen till klagomålen

öfver de nuvarande förhållandena, nämligen att väl hårda villkor uppställts

för lånens erhållande, torde i många fall hafva mera berott på den lånesökande

kommunens obekantskap med lånemarknaden samt bristande kännedom

om hvar de bästa lånekällorna varit att finna, än på verklig knapphet

med afseende på för utlåning tillgängliga medel. Det vill därför

synas, som om det förtjänade undersökas, huruvida ej denna olägenhet

skulle kunna undanröjas, utan att därför en så vidtutseende åtgärd som

upprättandet af en statsunderstödd lånekassa behöfde tillgripas.

I sådant afseende förtjänar framhållas, hurusom i Tyskland en viss

sträfvan gjort sig gällande hos en del stadskommuner att genom inrättande

af förmedlingsanstalter för kommunala lån på ett enhetligt sätt sörja för

tillgodoseendet af de kommunala lånebehofven. Sålunda har nyligen därstädes

på initiativ af det tyska stadsförbundet en dylik låneförmedlingsanstalt

utan något stöd från statens sida upprättats med uppgift att åt

de till förbundet anslutna städerna anskaffa amorteringslån på längre eller

kortare tid. Äfven här i landet kunde tänkas inrättad en dylik anstalt,

genom hvilkens bemedling respektive kommuner, hvilka därom gjorde

framställning, till äfventyra i ett flertal fall kunde erhålla lån på bättre

villkor, än som af kommunerna på egen hand kunde utverkas, och hvilken

för öfrigt kunde tillhandagå kommunerna med råd och upplysningar i hithörande

ämnen.

Motionären har därjämte framhållit såsom nödvändighet, att den utredning,

som kan komma till stånd, jämväl bör omfatta frågorna om sättet

att af en kommun på laglig väg uttaga fordran samt om en viss förmånsrättsordning

emellan en kommuns å olika tider upptagna lån.

För den händelse utredningen skulle utmynna i ett förslag om meddelande

af viss statsgaranti för en kommunal låneafdelning af konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, synes det jämväl vara för statens äfvensom

i allmänhet för långifvarens säkerhet af behofvet påkalladt, att en

utredning af nu angifna frågor äger rum, och att förslag till bestämmel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 125.

7

ser framlägges i samband med förslaget till ordnandet af själfva lånekassans

angelägenheter. Därest utredningens resultat blifver ett förslag

om eu kommunal låneförmedlingsanstalt, förefinnes tydligen ej, ur synpunkten

af statens säkerställande, anledning att utsträcka undersökningen

till sistberörda frågor, men då dessa frågor i alla händelser gifvetvis kräfva

sin lösning, anser Riksdagen jämväl för detta fall dem böra underkastas

en utredning.

Åberopande hvad sålunda anförts, får Riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i sådant fall på hvilket

sätt lättnader med afseende å upptagandet af lån skulle kunna beredas de

kommuner, som önskade att däraf begagna sig, vare sig genom anordnande

af en kommunal låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande af sådan

förändring i fråga om konungariket Sveriges stadskypotekskassa, att denna

kassa med stöd af särskild garanti från statens sida erkölle rätt att utlämna

lån jämväl åt Sveriges kommuner, eller ock på annat lämpligt sätt,

börande denna utredning omfatta jämväl frågorna om sättet att af en

kommun på laglig väg uttaga fordran samt om en viss förmånsrättsordning

emellan en kommuns å olika tider upptagna lån.

För utredningens verkställande har Riksdagen för år 1913 på extra

stat under sjunde hufvudtiteln anvisat ett förslagsanslag af femtusen kronor.

Stockholm den 11 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.