Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

1912-05-13 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:130, Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock i anledning däraf väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse AV 130.

1

Nr 130.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 13 maj 1912.

» » » i Andra kammaren den 13 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar,

lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i

lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa

delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, dels ock

i anledning däraf väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 34 och memorial nr 50.)

Till Konungen.

Genom en den 30 december 1911 dagtecknad proposition, nr 2,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga

propositionen bilagda förslag till lag om understödsföreningar, lag om

ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt

lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.

Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om ändrad

lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse bär utan någon

ändring af Riksdagen bifallits.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

Hvad åter angår de i propositionen innefattade förslagen till lag

om understödsföreningar och lag om ändring i vissa delar af lagen om

sjukkassor den 4 juli 1910, har Riksdagen, som icke kunnat i oförändradt

skick bifalla dessa förslag, i anledning af propositionen samt

inom Riksdagen i ämnet väckta motioner, för sin del antagit följande

Lag om understödsföreningar.

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för

inbördes bistånd, som afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse

och utan att meddela sjukbjälp

bereda medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående

af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af

kostnaderna för hans begrafning eller såsom understöd åt hans familj;

meddela pension åt afliden medlems änk# eller barn;

bereda medlem understöd vid bestående förlust eller nedsättning

af arbetsförmågan (invaliditet);

eller idka annan till personförsäkring hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser att bereda pension, kallas i denna

lag pensionskassa.

2 §•

Pensionskassa, som består af flera än femtio medlemmar, skall

registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs.

Annan understödsförening skall registreras, såframt den

utfäster eller utbetalar understöd, utgående i kapital en gång för

alla, (kapitalunderstöd) till högre belopp än trehundra kronor för en

medlem och består af flera än etthundra medlemmar; eller

består af flera än femhundra medlemmar.

Understödsförening, som icke enligt hvad ofvan stadgas är skyldig

att söka registrering, må kunna registreras, därest den består af minst

fem medlemmar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

3

3 §•

Registrerad understödsförening äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten

lämnat tillstånd därtill, utöfva verksamhet, hvilken är främmande

för det ändamål, som afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening må ej utfästa eller utbetala kapitalunderstöd

till högre belopp än tvåtusen kronor för en medlem. Utfäster

eller utbetalar föreningen kapitalunderstöd till högre belopp än

trehundra kronor för en medlem, skola föreningens stadgar vara godkända

på sätt i 86 § sägs.

4 §•

För registrerad understödsförenings förbindelser häfta allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej gul dna af gifter inräknade.

5 §.

Innan understödsförening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar af

föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,

svara de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande

förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla

för en.

2 kap. Om registrerade understödsföreningar.

Om understödsförenings bildande.

6 §•

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva i

enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

7 §•

Ansökning om understödsförenings registrering skall göras af dess

styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af föreningens stadgar;

2) afskrift af protokoll vid''- sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit utsedd;

3) uppgift om medlemmarnas antal.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall

vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

8 §■

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande

däraf med angifvande i fråga om kapitalunderstöd af det

högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och

villkor för åtnjutande af understöden;

6) beloppen af de fasta afgifter (premier, dödsfallsafgifter, förvaltningsafgifter

eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller

grunderna för beräknande däraf;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130. 5

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den

ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka

beslutad uttaxering skall verkställas;

8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga fast afgift

eller uttaxeradt belopp;

9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen

hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

9 §■

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att däraf

kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag eller af

en bank. Ej heller må‘ firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som

ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

understödsförenings firma.

Om medlemsförteckning.

10 §.

Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår

samt tiden för inträdet i föreningen. För pensionskassa skall förteckningen

jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga

namn och födelseår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

Om medlems afgång ur understödsförening.

11 §•

Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven

uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund

af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna

föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara

bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen

skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna

angifva.

Den, som allenast för egen pensionering är medlem af pensionskassa,

skall, därest icke annorlunda föreskrifves i stadgarna, anses hafva

utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.

12 §.

Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller

aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes

föreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall

erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest

händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift

(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels

ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som

fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem afgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehafvare

icke, med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå

någon del af föreningens tillgångar.

Om räkenskapers förande och reserverande af medel.

13 §.

I afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr ISO.

dem, som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och

handelsräkningar den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning

skall ske för kalenderår.

14 §.

Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning

af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning

af föreskrifven fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes

i stadgarna, afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och

i den mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.

Om styrelse och firmateckning.

15 §.

För understödsförening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flera ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

föreningens angelägenheter.

16 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot däraf skall på annat sätt

utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

17 §•

Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej

gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

18 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

19 §.

Styrelsen äge bemyndiga annan vare sig inom eller utom styrelsen

att teckna föreningens firma (,firmatecknare). Har i stadgarna eller af

föreningssammanträde gjorts inskränkning i styrelsens rätt att utse

firmatecknare, lände den till efterrättelse.

20 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag

stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort

äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

21 §.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

9

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och galle såsom

styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,

men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid

sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske kan,

samtliga ledamöter kallas.

24 §.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda föreningen, ej föryttra eller med inteckning för gäld belasta

föreningens fasta egendom.

27 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handling ej undertecknats med föreningens firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de,

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1912. 14 saml. 37 höft. (Nr 130.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för föreningen

bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen må

hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

28 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val af ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning

skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i stadgarna,

före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse skall

framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter

underskrifven förvaltningsb erättelse.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 90 §.

31 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

11

Om revision.

32 §.

Styrelsens förvaltning och. föreningens räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än fyra

år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del

af densamma, skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse framläggas å

det i 37 § första stycket nämnda föreningssamman trädet.

Angående revisorernas befogenhet att påfordra utlysande af extra

föreningssammanträde stadgas i 38 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

34 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sigill

last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvande! af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltnings åtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, hvilket ej angår

ämne som i 44 eller 45 § afses, jämväl må till afgörande företagas,

såframt tre fjärdedelar af de närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna särskild! meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som om

ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på hvar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

andra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet

ej ske, innan det första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast

fyra veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för

föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Före den 1 augusti hvarje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid hvilket revisorernas berättelse framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid, berättelsen omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till

afgörande vid nytt sammanträde.

Konungen må i fråga om viss förening medgifva, att sådant sammanträde,

som i första stycket sägs, hålles allenast hvartannat eller

hvart tredje år, och meddela i anledning däraf erforderliga bestämmelser

om afgifvande af styrelsens och revisorernas berättelser samt om

de i 80 § omförmälda handlingarnas ingifvande till tillsynsmyndigheten.

38 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att stjnrelsen skall utlysa

extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola

revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.

Efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de

sjkifva utlysa föreningssammanträde. Aro ej samtliga revisorer ense

om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena

sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde

ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af

samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som må vara bestämdt

i stadgarna.

Då förslag om öfverlåtelse af föreningens rörelse eller någon del

däraf på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom

beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt lagen om

försäkringsrörelse särskild! sammanträde skall hållas för vai af styrelse

och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa

nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma.

39 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är

sagdt, eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmäles, efter

däri nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med

iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten

att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,

anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf

utlysa sammanträdet.

40 §.

I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr ISO.

personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin

rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

41 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas

berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

42 §.

Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit

begången.

43 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen

för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles

i 34 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anbängiggöras

inom en månad från inställsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den tid.

Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då särskilda

bestämmelser gälla angående giltighet af föreningsbeslut.

44 §.''

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar vare ej giltigt

med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst

två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet att erlägga bidrag till föreningen

eller rätt till understöd eller till öfverskott, hvarom i 14 § förmäles,

eller till andel i föreningens tillgångar vid afgång ur föreningen

eller i behållna tillgångar vid föreningens upplösning och skall afse

äfven dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar eller eljest

understödsberättigade, så ock där i stadgarna skall upptagas någon

förut icke angifven grund för upphörande af föreningens verksamhet,

erfordras för beslutets giltighet, utöfver hvad i första stycket sägs,

jämväl att beslutet varder gilladt af tillsynsmyndigheten. Vid dess

pröfning skall nämnda myndighet särskildt tillse, att icke genom detsamma

vissa medlemmar eller andra understödsberättigade otillbörligt

gynnas på öfriga medlemmars eller understödsberättigades bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna, att däri upptages någon förut

icke angifven grund för medlems uteslutande ur föreningen, afse jämväl

dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar af föreningen, vare

beslutet ej giltigt med mindre samtliga medlemmarna lämnat sitt samtycke

därtill.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles,

något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till

efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning af rätt till understöd, äge

ej tillämpning i fråga om rätt till pension, med afseende å hvilken

pensions fallet inträffat innan beslutet om ändringen fattades eller, där

beslutet för att blifva giltigt måst fattas å flera sammanträden, innan

beslutet fattades å det sista sammanträdet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

17

45 §.

För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation

i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, gälle de i 44 § första, andra

och fjärde styckena stadgade villkor.

Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse • af understödsförenings

rörelse eller viss del däraf på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.

Måste beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles, för att

blifva giltigt fattas å flera sammanträden, skall hvad i 60, 61, 65 eller

68 § sägs angående tiden för beslutets fattande afse tiden för des?

fattande å det sista sammanträdet.

46 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens

ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i

verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i

två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket

förmäles, må icke för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes

än genom beslutets anmälande för registrering.

Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen

anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall

göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,

och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.

Vid densamma skall fogas af notarius publicus eller med

likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som

ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.

Om klander af understödsförenings beslut.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

understödsförenings beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

strider mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom

stämning å föreningen inom tre månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 28 §

andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,

om det där omförmälda föreningssammanträdet blifvit inom ofvan i

denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings beslut upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

48 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmännna

tidningarna, så ock i tidning inom orten. Kätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga

föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare

rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller

flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

19

49 §.

Understödsförening skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,

hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

’ 50 §.

Har understödsförening beslutat att träda i likvidation, eller

skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,

varde å föreningssammanträde en eller flera likvidadorer valda

att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller

flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde

valda deltaga i likvidationen.

Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall

att likvidation inträdt enligt * 68 §, tillsynsmyndigheten förordna en

god man, som har dels att såsom likvidator med den eller de öfriga

likvidatoreima deltaga i likvidationen och dels att, där så ske kan,

åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas

för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af

likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan

orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det

uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma

till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man

eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande

eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.

Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till

belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.

51 §.

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande

inträffat, som jämlikt bestämmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fort
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

sättande af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller

68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till

registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller

tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall

träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,

ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr

att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

53 §.

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt

hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna..

Vid anmälan af sådant beslut om föreningens trädande i likvidation,

som i 45 § första stycket sägs, skall fogas af notarius publicus

eller med likvidatorernas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

56 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och häröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

57 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 82 §, må

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om förordnandet

vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder, utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

1 öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag är

stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å

likvidatorer, som förordnats enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten

förordnad god man, som skall med sådana likvidatorer deltaga i likvidation.

God man äger att utlysa extra föreningssammanträde för behändig.

af fråga rörande likvidationen samt att, utan hinder af beslut om

delning af likvidationsboets förvaltning, deltaga i förvaltningens alla delar.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas lör understödsförening i likvidati.

on, bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden

))i likvidation)). Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall firman

tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro berättigade

att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härofvan

är ^ sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,

vare de,, som underskrilvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

lör föreningen, bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 §.

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem

eller, lämnas förskott å Iramtida understöd; och skall hvad stadgarna

må innehålla om rätt att vid medlems afgång ur föreningen utfå någon

del af föreningens tillgångar ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande.

medlem, som afgått eller det beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol.

Under likvidationstiden skola ej heller de fasta afgifter och uttaxerade

belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

betalning efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol. Pensionsbelopp,

som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt, må dock utbetalas,

därest pensionsfallet inträffat före samma tidpunkt och utbetalningen

kan ske utan förnärmande af den rätt, som tillkommer borgenär, medlem

eller annan understödsberättigad.

61 §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens

rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens

tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag

är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,

som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol,

äfvensom ogulden andel i föreningens tillgångar, hvilken enligt stadgarna

tillkommer före sistnämnda tidpunkt afgången medlem eller hans rättsinnehafvare.

År någon del af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas.

Därest förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse kan åvägabringas,

skall gode mannen utlysa föreningssammanträde för behandling

af detsamma. Å det eller de sammanträden, hvarå förslaget behandlas,

skall gode mannen framlägga: där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig

understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller

ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet anbud

å rörelsens öfvertagande; där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för

öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall

ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål,

förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och

bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Med afseende

å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse skall, såvida icke annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas, att rätt till pension, därest

pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol, skall äga

företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det

beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten samt, där

öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolag

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen sker,

anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens rättigheter

och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings återstående tillgångar

och handlingar öfverlämnas till den andra föreningen eller bolaget.

Kan förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej åvägabringas

eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,

skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet

med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.

Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hänseende,

skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna

äfvensom öfriga understödsberättigade enligt grunder, som godkänts af

tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola före

nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet

inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol, anskaffas motsvarande

lifräntor. Dessa skola med användande, så långt erfordras, af

de behållna tillgångarna inköpas hos svenskt försäkringsbolag. Måste

lifräntorna minskas, skall detta ske i förhållande till pensionernas belopp.

62 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

63 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

64 §.

Åtnöjes medlem eller annan understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin

talan hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades

å föreningssammanträde. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrif velse Nr ISO.

25

65 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 48 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må dock

i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän, som förordnats

enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, skall, intill dess konkursen afslutats eller, där konkursen lämnat

öfverskott, beslut enligt 66 § fattats om verksamhetens fortsättande eller

föreningens trädande i likvidation, hvad i 60 § stadgas om förening,

som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande

däraf, att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen

eller meddelades af domstol, i stället skall afse tiden för den offentliga

stämningens utfärdande samt att bestämmelsen rörande utbetalning i

visst fall af pensionsbelopp icke må tillämpas före konkursens afslutande.

66 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning

af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen,

i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 37 käft. (Nr 130.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

67 §.

Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats

eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att

öfvertaga dem, utan att betalning för gälden erlagts eller innehållits,

eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,

vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser

den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, ''skyldig att återbära

hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af pensionsbelopp,

hvilken skett på grund af därom enligt 60 eller 65 § särskildt gällande

bestämmelse, vara borgenär, medlem eller annan understödsberättigad

till förfång, skall ock återbäring äga rum.

Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.

68 §.

Väckes i annat fall, än hvarom i 61 § förmäles, förslag att understödsförenings

rörelse eller viss del däraf skall öfverlåtas på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall

bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som har att

besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske på

en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag

eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet

anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen

skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta ändamål,

förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller,

där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall

bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till

bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet.

Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet

om öfverlåtelsen fattades, äga företräde framför öfriga rättigheter till

framtida understöd.

Då beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten

samt, där öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt

försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

eller bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen

sker, anses hafva inträdt i den öfverlåtande föreningens rättigheter

och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade

på grund af den öfverlåtna rörelsen. Afser öfverlåtelsen föreningens

hela rörelse, skall föreningen träda i likvidation.

Varder, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf

förmäles, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs,

skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är

stadgadt angående rätt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfverlåtelsen

anses ingånget den dag, då gillandet skedde.

Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

69 §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

70 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas

för registrering eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

71 §•

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

72 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsföreningens

stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hafva

tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med

föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning

eller vara till sin alfattning i något viktigare hänseende otydliga eller

vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare, därest tillsynsmyndigheten

finner beslut, som i 44 § andra stycket eller 45 § första

stycket sägs, icke böra gillas.

73 §.

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

74 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

29

75 §.

En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för

hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

76 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i

föreningsregister, sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller

försäkringsregister tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd

inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

77 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förldaradt, att en i

understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att

beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,

hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera

parten anteckning därom göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

78 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga, är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

79 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,

att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret

var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett

år, åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta

samling inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten

ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den

mån den kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten

äga vitsord, där ej annat förhållande visas vara för handen.

80 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår

inom två månader från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde

till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrkt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt

af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af

nämnda berättelser fattade beslut;

2) eu i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess

verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens medel

samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar än äfven

att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.

81 §.

För pensionskassa, hvars stadgar icke blifvit godkända på sätt i

86 § sägs, skall styrelsen hvart femte år låta upprätta och, i samband

med ingifvandet af de i 80 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten

ingifva försäkringsteknisk utredning af föreningens ställning

vid föregående års slut.

Nämnda utredning skall enligt af tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas af person, hvilken innehar behörighet att utöfva be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

fattning såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag eller af tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att upprätta utredningen. Föreningen äger att

anlita tillsynsmyndigheten för utredningens upprättande och skall i sådant

fall ersätta kostnaden härför med belopp, som bestämmes af nämnda

myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning, som af förening ingifvits, utvisar

brist, må tillsynsmyndigheten, om den så finner erforderligt, ålägga

föreningen att, så länge bristen fortfar, upprätta och ingifva sådan utredning

oftare än hvart femte år, dock högst årligen.

Från skyldigheten att upprätta försäkringsteknisk utredning äger

tillsynsmyndigheten helt eller delvis befria förening, då dess rörelse är

af mindre omfattning eller eljest skälig anledning till sådan befrielse

föreligger.

82 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings

verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar

i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till

dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller föreningens

stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen

att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande.

Framgår af försäkringsteknisk utredning, som enligt 81 § afgifvits

för pensionskassa, att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra

sina utfästelser, må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande

af föreningens verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt

att medföra allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning

att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende

å grunderna för verksamheten.

Befinnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva

rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall

tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga

ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hafva

öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen till

efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren göra

ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation. Har

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen och

förordnande af syssloman samt angående underrättelse om sådant förordnande

för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet. Styrker ej

föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen efterkommits,

förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och

förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

83 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet

åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,

eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller

gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering

af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet

skälen därför angifvas.

År understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende

angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd

med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär

öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt

säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands

län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen, och där styrelsen

har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde

dagen från beslutets dag.

84 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt

om understödsföreningsregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet

i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den

i 75 § omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

85 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter

af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr ISO. 33

tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma

angelägenheter.

Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.

86 §.

I understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att

stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.

Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,

i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, skall tillsynsmyndigheten

tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser om

premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning af uppkommande

öfverskott samt jämväl i öfrigt äro betryggande för medlemmarna

och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till anmärkning,

skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i registret och

beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit godkända.

Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits

att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering

af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående

stycke äga motsvarande tillämpning.

Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva

försäkringsteknisk utredning på sätt i 81 § första och andra styckena

sägs; dock att tillsynsmyndigheten må medgifva viss förening, därest

dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger,

att afgifva sådan utredning mindre ofta, likväl minst hvart femte

år. I utredningen skall såsom skuld upptagas eu fond (premiereserven),

motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande utfästelser af understöd.

Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro. tillräckliga för

täckande af föreningens gäld och redovisning af premiereserven, eller

befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsyningsmyndiglieten

anvisa föreningen att inom viss tid halva vidtagit de åtgärder,

som prof vas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning

galle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som

meddelats enligt nämnda paragraf.

87 §.

Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,

skall premiereserven för lifförsäkring av minst uppgå till skillBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 37 käft. (Nr 130). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

naden mellan kapitalvärdet af föreningens förbindelser på grund af

löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna

må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens

förbindelse på grund af försäkring må afräknas belopp, som

föreningen i enlighet med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet

i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde. Har försäkring

återförsäkrats hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från

förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till

premiereserv.

Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för

beräkning af dess premiereserv för lifförsäkring ändrade,'' och föranleder

ändringen skyldighet att för äldre försäkringar i den försäkringstekniska

utredningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut gällande

grunder, må tillsynsmyndigheten med afseende å fullgörandet af denna

skyldighet medgifva föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej

öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må

upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden

årligen skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

Tillgångar, motsvarande premiereserven för lifförsäkringar, skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller

sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd.

5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom

inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,

så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser

med säkerhet af inteckning-inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;

dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något

med vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag

inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar

utfärdade obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehand
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

lingar, som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens

medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;

skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5)

stadgas.

88 §.

Sådan understödsförening, som afses i 87 §, skall jämväl bilda

säkerhetsfond på sätt här nedan sägs.

Intill dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande en

tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond

afsättas den behållning, som enligt den försäkringstekniska utredningen

finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet. Då säkerhetsfonden

uppgår till ofvan sagda belopp, vare afsättning till fonden ej erforderlig;

nedgår fonden under samma belopp, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt medgifvande

af tillsynsmyndigheten äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.

År föreningen befriad från skyldigheten att hvarje år afgifva försäkringsteknisk

utredning, varde uppkommet öfverskott, intill dess sådan

utredning afgifves, afsatt på sätt i 14 § sägs.

Särskilda bestämmelser.

89 §.

Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra

kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen

från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.

90 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för

skadan, en för alla och alla för en.

91 §.

Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen

enligt stadgarna har sitt säte.

92 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem eller

annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en eller

flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeaftal;

och gälle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad om

stämning i 28 § finnes stadgadt.

3 kap. Straffbestämmelser.

93 §.

Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,

dr ifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager

i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd,

samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats och

delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.

94 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator i registrerad understödsförening,

där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å förenings
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

sammanträde eller jämlikt bestämmelserna i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad understödförening, där han uppsåtligen

använder någon föreningens tillgång för ett annat ändamål än

det, för hvilket samma tillgång är afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges å föreningssammanträde, mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af honom granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning, som jämlikt 81 eller 86 §

ingifves till tillsynsmyndigheten, är oriktig, den som mot bättre vetande

upprättat utredningen eller med vetskap om dess oriktighet ingifvit

densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf är stadgadt, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

95 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 25 §, 33 § första stycket,

35 § sista stycket, 46 § första eller tredje stycket, 66 § första stycket,

80 §, 81 § första stycket eller 86 § fjärde stycket, eller underlåter

förening, som erhållit föreläggande enligt 81 § tredje stycket, att ställa

sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

55 §, 56 § andra stycket eller 63 § åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket 35 § sista,stycket eller 56 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen som hvarje medlem däraf.

96 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering beträffande registrerad understödförening eller att underställa

tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs, eller

att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 §, 81 § första och

tredje styckena samt 86 § fjärde stycket omförmälda handlingarna skall

åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt

stadgarna har sitt säte.

4 kap, Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

98 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

1) å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun

är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda

personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tillämpning;
2)

å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för

vårdande af yrkesangelägenheter af anledning att densamma meddelar

understöd vid arbetslöshet.

Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare

dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

5 kap. Ölvergångsbestämmelser.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger bestånd, vare dock ej skyldig

att söka]registrering förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

Med afseende å dylik förening skola bestämmelserna i 5 § ej äga tilllämpning

under nämnda tre år, och skall hvad i 5 § första stycket

stadgas icke utgöra hinder för föreningen att i fråga om rättigheter

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

och skyldigheter, som uppkommit före utgången af sagda tid, jämväl

därefter söka, kära eller svara.

I öfrigt galle beträffande understödsförening, som äger bestånd

vid tiden för lagens trädande i kraft, följande undantag från lagens

bestämmelser:

1) Hvad i 3 § andra stycket sägs angående utbetalning af kapitalunderstöd

skall ej äga tillämpning med afseende å understöd, som blifvit

utfäst före föreningens registrering. Därest föreningen vid tiden för

lagens trädande i kraft bereder och under minst två år därförut beredt

kapitalunderstöd till högre belopp än trehundra kronor för eu medlem,

må föreningen jämväl efter registreringen, oaktadt stadgarna icke blifvit

godkända, utfästa och utbetala sådant understöd till samma belopp,

dock ej högre än ettusen kronor. Bildas understödsförening för öfvertagande

af sjukkassas rörelse i hvad den afser meddelande af begrafningshjälp,

må, där tillsynsmyndigheten finner skäligt så medgifva, i

fråga om tillämpning af de ofvan i detta stycke meddelade bestämmelserna

sjukkassan och understödsföreningen räknas såsom en och samma

förening.

2) Innehålla föreningens stadgar bestämmelse därom, att för giltighet

af beslut om stadgeändring fordras fastställelse af Konungen eller viss

myndighet skall efter föreningens registrering sagda bestämmelse icke

äga tillämpning beträffande sådan stadgeändring, hvarom i 44 § andra

stycket förmäles.

3) År föreningen enligt 81 § första stycket skyldig att afgifva

försäkringsteknisk utredning, äger tillsynsmyndigheten, att utsätta lämplig

tid, jämväl innan fem år förflutit efter föreningens registrering, då sådan

utredning första gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening, som i 87 § afses, yppar sig svårighet

att för äldre lifförsäkringar vid tiden för registreringen afsätta premiereserv

till belopp, som i nämnda paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten

med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva

föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem

år, premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp,

under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdag ens skrifvelse Nr 130.

Lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Härigenom förordnas, att 3, 87, 105 och 106 §§ i lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910 skola erhålla följande ändrade lydelse: ''

3 §•

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister

tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan

att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga

sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

105 §.

Innan sjukkassa blifvit registrerad enligt denna lag, kan den ej

förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol

eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Plandia ledamöter af kassans styrelse eller medlemmar af kassan

eller andra å kassans vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de,

som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

106 §.

Oregistrerad sjukkassa må, där den består af flera än etthundra

medlemmar, ej utfästa eller utbetala högre begråta i ngshjälp än trehundra

kronor..

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrifvelse Nr 130.

Öfverträdes detta förbud, straffes den, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, med böter från och med fem till och med ettusen kronor,

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd,

samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats och

delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Utan hinder af hvad i''105 § första stycket stadgas, må rättighet,

som uppkommit, innan denna lag trädt i kraft, jämväl därefter göras

gällande mot sjukkassa, och skall det i 106 § gifna förbud ej^ äga tilllämpning

i fråga om utbetalning af begrafningshjelp, som blifvit utfäst

före lagens trädande i kraft.

Stockholm den 13 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 37 höft. (Nr 130.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.