Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition nr 108 angående anslag till ett centralt ämbetsverk för sociala ärenden, socialstyrelsen.

1912-05-14 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:131, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition nr 108 angående anslag till ett centralt ämbetsverk för sociala ärenden, socialstyrelsen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

1

Nr 131.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 14 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 14 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds

proposition nr 108 angående anslag till ett centralt ämbetsverk

för sociala ärenden, socialstyrelsen.

(Särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I eu den 22 mars 1912 dagtecknad, till Riksdagen aflåten proposition,

nr 108, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden samma dag föreslagit Riksdagen

att

dels från och med år 1913, med godkännande af de i sagda protokoll

intagna förslag till aflöningsstat samt till allmänna villkor och bestämmelser

för aflöningsförmånemas åtnjutande, i riksstaten under sjätte

hufvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till ett centralt ämbetsverk för

sociala ärenden, socialstyrelsen, å 138,200 kronor,

dels för upprätthållande af socialstyrelsens verksamhet, utöfver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

35,000 kronor,

dels ock från och med år 1913 från kommerskollegii nuvarande stat

utesluta en byråchef och föreståndare för det arbetsstatistiska arbetet m. m.

Såsom föredragande departementschefen i sitt anförande till det

vid propositionen fogade utdi’ag af statsrådsprotokollet närmare utBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 38 Käft. {Nr 131.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

vecklat, har kommerskollegium under de senare åren kommit att, vid

sidan af sina ursprungliga åligganden för näringslifvets befrämjande,

omhänderhafva allt flera sociala ärenden. När statsmakterna åtagit sig

nya sådana uppgifter, hafva dessa i allmänhet anförtrotts åt kommerskollegium

och särskildt dess afdelning för arbetsstatistik, hvilken sålunda

efter hand kommit att utgöra eu början till en central organisation

för socialförvaltningen. Ursprungligen upprättad för utförande af

socialstatistiska utredningar, har afdelningen därjämte tilldelats betydelsefulla

förvaltningsuppgifter på det sociala området, särskildt i afseende å

medling i arbetstvister, arbetsförmedling samt ledningen af och tillsynen

öfver det frivilliga sjukkasseväsendet, för hvilken sistnämnda uppgift en

särskild byrå år 1910 anknutits till afdelningen. I bredd med ämbetsåliggandenas

tillväxt har en stark ökning måst ske af den arbetsstatistiska

afdelningens personal, så att densamma nu omfattar inemot hälften af

kommerskollegii hela arbetsstyrka och till antalet öfverträffar personalen

inom åtskilliga af de centrala ämbetsverken. Till belysande af den arbetsmängd,

som påhvilar afdelningen, torde böra anföras, att antalet under år

1911 diarieförda afgjord a ärenden utgjorde sammanlagdt ej mindre än

27,611, däraf visserligen 25,043 angifvits såsom mindre ärenden (till stor

del statistiska), men 2,055 betecknats såsom ordinära och 513 såsom större

ärenden. Bland dessa sistnämnda ingår ett antal omfattande utredningar

och utlåtanden af ofta synnerligen arbetskräfvande beskaffenhet.

Jämväl å sina byråer för den egentliga näringsförvaltningen har

kommerskollegium att handlägga en del sociala ärenden, nämligen angående

arbetarskydd och yrkesinspektion, privat platsförmedlingsverksamhet

och sjömanshusens arbetsförmedling samt emigrantagenters verksamhet och

emigranters fortskaffande till främmande världsdelar. Bland de nu nämnda

ärendesgrupperna är den förstnämnda af den omfattning och betydelse,

att kommerskollegium i utlåtande den 28 februari 1912 hemställt, att en

särskild byrå för arbetarskyddsärenden och yrkesinspektion måtte blifva

inrättad, oberoende af huruvida det till Riksdagens pröfning nu föreliggande

förslaget till arbetarskyddslag blefve antaget eller ej.

öfver hufvud har en så stark ökning under de senare åren inträdt

med afseende å kommerskollegii sociala ämbetsgöromål, att deras utförande

kommit att, såsom kollegium ock uttryckligen framhållit, störande

inverka på dess ursprungliga och egentliga uppgift, nämligen att vara

statens speciella organ för handel, industri och sjöfart.

På sistberörda områden af samhällslifvet har utvecklingen varit föga

mindre stark och genomgripande än på det sociala området. Äfven inom

näringslifvet försiggår en hastig omvandling af statens uppgifter samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

uppkomma oaflåtligt nya kraf på statsförvaltningens sakkunskap och arbetsduglighet.

En af de viktigaste organisationsfrågor, som det tillkommer

statsmakterna att snart lösa, är ock det af 1905 års Riksdag framförda

spörsmålet om att för näringsintressenas behöriga tillgodosende inrätta

ett särskild! departement för handel, industri och sjöfart. För att afhjälpa

de närmaste behofven af förstärkning i kommerskollegii. för det

näringspolitiska arbetet afsedda personal, har innevarande års riksdag i

anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisat medel

för den näringsstatistiska afdelningens utvecklande till en byrå samt för

industribyråns organiserande på sådant sätt, att densamma i realiteten uppdelas

på tvänne byråer. Härigenom kommer ämbetsverket att, oberäknad!

den stora arbetsstatistiska afdelningen och den därtill anknutna sjukkassebyrån

samt oafsedt den blifvande organisationen för arbetarskyddsärendenas

handläggning, från och med nästföljande år arbeta på fem byråer.

Af hvad Riksdagen nu anfört rörande kommerskollegii verksamhet,

lärer framgå, att densamma redan med hänsyn till sin yttre omfattning

icke lämpligen låter sig längre sammanhålla inom ett ämbetsverk. Fn

närmare granskning af kollegii olika ämbetsuppgifter ger ock vid handen,

att de äro synnerligen mångskiftande. Härtill kommer, att på kollegii

såväl näringspolitiska som socialpolitiska verksamhetsområden, efter hvad

kändt är, för närvarande pågå utredningar, hvilka torde komma att medföra

ytterligare utvidgning af dess göromål och ökning af dess personal.

Naturligtvis måste ledningen af ett ämbetsverk med så skiftande

uppgifter och inom så utvecklingskraftiga delar af samhällslifvet, som här

äro i fråga, ställa stora kraf på särskildt verkets chef. Det kan näppeligen

alltid förväntas, att samma person skall kunna helt beherska och

göra sig gällande såsom ledare och särskildt initiativtagare inom bada

dess hufvudsakliga arbetsområden. Den omständigheten, att viktigare ärenden

äro föremål för kollegial handläggning, däri deltaga cheferna för ämbetsverkets

näringspolitiska byråer, föranleder vidare, att dessa byråchefer nödgas

nedlägga afsevärd tid och möda på de större sociala frågor, som i ständigt

ökadt antal från den arbetsstatistiska afdelningen föredragas till afgörande?

De på ämbetsverkets egentliga arbetsområde ledande krafterna blifva på

detta sätt förhindrade att helt ägna sig åt sina näringspolitiska uppgifter.

Riksdagen anser sålunda ådagalagdt, att den nuvarande föreningen

af de båda hufvudgrupper af uppgifter, som tillhöra kommerskollegium,

medför allvarliga olägenheter för båda kategorierna, de näringspolitiska

såväl som de sociala. Ett särskiljande af dessa ärenden från hvarandra

inom förvaltningen finner därför Riksdagen vara al behofvet påkalladt.

Riksdagen förväntar ock, att den mera rationella begränsning af kommers
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

kollega verksamhetsområde, som därmed till förmån för dess ursprungliga

och hufvudsakliga uppgifter vinnes, skall visa sig ägnad att underlätta

ett skyndsamt vidtagande af de ytterligare åtgärder, som kunna befinnas

nödiga för ett tillgodoseende af näringarnas berättigade intressen. De

i en med anledning af ifrågavarande proposition inom Riksdagen väckt

motion uttalade farhågorna för en menlig inverkan på näringsförvaltningen

utaf den föreslagna socialstyrelsens inrättande kan Riksdagen icke dela.

Tvärtom hyser Riksdagen den uppfattningen, att organiserandet af särskilda

centrala förvaltningsorgan för enbart de näringspolitiska och enbart

de socialpolitiska intressena skall verksamt gagna näringslifvet.

Med hänsyn till de sociala ärendenas beskaffenhet och civildepartementets

nuvarande befattning med dylika spörsmål finner Riksdagen riktigt,

att den blifvande socialstyrelsen förlägges under detta departement.

I sin motivering till Eders Kungl. Maj:ts förslag har departementschefen

i afseende å socialstyrelsens befattning med regeringsärenden ställt i

utsikt, att socialstyrelsens personal skulle åläggas skyldighet att inom

civildepartementet medverka ej mindre med beredande till underdånig

föredragning af på Eders Kungl. Maj:ts pröfning ankommande sociala ärenden

än äfven med expediering af Eders Kungl. Maj:ts beslut i sådana ärenden.

Departementschefen framhåller, att direkta praktiska fördelar stå att vinna

genom en sådan anordning, hvilken redan kommit till användning vid

organiserandet af flere under de senare åren upprättade nya verk, nämligen

försäkringsinspektionen, bankinspektionen och kontrollstyrelsen.

Riksdagen är icke i tillfälle att bedöma, huruvida den ifrågavarande anordningen

kan hafva visat sig ur praktisk synpunkt ändamålsenlig för de

nämnda ämbetsverkens vidkommande. Det synes dock Riksdagen klart, att de

erfarenheter, som i sådant afseende må hafva vunnits beträffande de omnämnda

verken, icke utan vidare äga vitsord med afseende å socialstyrelsen.

Användandet af den ifrågasatta anordningen har hittills begränsats

till ett fåtal ämbetsverk af mera speciell karaktär, hvilkas regeringsärenden

tillhöra ett och samma trängre ärendesområde samt till

antalet icke äro synnerligen betydande. Då i motsats härtill socialstyrelsen

tilldelas ett mycket omfattande arbetsfält, som innesluter ärendesgrupper

af ganska skiftande beskaffenhet, kan det enligt Riksdagens mening

med skäl ifrågasättas, huruvida nu bör vidtagas en åtgärd, som innebär

afvikelse från hvad gäller beträffande öfriga centrala verk af jämförlig beskaffenhet,

såsom t. ex. kommerskollegium.

En särskild anledning till varsamhet från Riksdagens sida ser Riksdagen

i den omständigheten, att föredragande departementschefen i sitt

yttrande till statsrådsprotokollet i denna del uppenbarligen anknyter sig till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

5

de allmänna grunder för en ändrad organisation af statsdeparternenten, som

departementalkommitterade uppställt och redan i hufvuddrag meddelat i

samband med framläggandet af deras gemensamt med kommerskollegiikommittén

utarbetade förslag till upprättande af en socialafdelning inom

civildepartementet. Den vidtutseende frågan om en allmän departementalreform

föreligger emellertid ej för närvarande till Riksdagens pröfning,

och det har därför synts utskottet angeläget att icke nu förorda vidtagandet

af någon åtgärd, som i något hänseende kan föregripa Riksdagens

blifvande behandling af nyssberörda reform eller dess grundprinciper.

På nu anförda skäl anser sig Riksdagen böra uttala, att såsom

förutsättning för inrättandet af en socialstyrelse skall gälla, att styrelsens

och dess tjänstemäns .ställning i förevarande afseende nu ordnas i full

öfverensstämmelse med hvad för närvarande är förhållandet inom det

verk, kommerskollegium, från hvilket styrelsen närmast leder sitt ursprung,

samt inom öfriga därmed jämförliga ämbetsmyndigheter.

Beträffande den föreslagna socialstyrelsens organisation finner väl

Riksdagen nödvändigt, att styrelsen utrustas med den personal, som erfordras

för att densamma tillfredsställande skall kunna fylla de viktiga uppgifter,

som skola tillkomma den. A andra sidan lär det tillämnade nya

ämbetsverket från början icke böra stadigvarande förses med större arbetskrafter,

än som med hänsyn till redan föreliggande arbetsuppgifter är

oundgängligt.

Såsom förut omförmälts, skall med socialstyrelsens upprättande den

nuvarande afdelningen för arbetsstatistik lösbrytas från kommerskollegium

och inorganiseras i det nya verket. Med afseende å denna del af socialstyrelsens

uppgifter föreligger alltså tillräcklig erfarenhet för ett tillförlitligt

bedömande af de för uppgifternas fyllande erforderliga arbetskrafterna.

Riksdagen har på den grund ansett sig böra i hufvudsak ansluta

sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å ordinarie stat

af socialstyrelsens personal. Därmed vill Riksdagen ock tillmötesgå de

grundade anspråken på, att den arbetsstatistiska afdelningens mera stadigvarande

personal, som med undantag för allenast chefen hittills innehaft

extra ordinarie befattningar, tillförsäkras förmånen af ordinarie anställning.

Riksdagen förutsätter ock, att därmed väsentligt gagn beredes staten, icke

minst därigenom att de många omfattande och kostsamma utredningsarbeten,

som torde komma att öfverlämnas till socialstyrelsen, böra kunna

ordnas på ett mera planmässigt och därför billigare sätt, därest åtminstone

en större del af den med sådana arbeten förtrogna personalen kan stadigvarande

fästas vid styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

Emellertid har Riksdagen icke känt sig öfvertygad om, att redan nu

fyra byråer böra uppföras å ordinarie stat. Redan den omständigheten,

att inom åtskilliga af de för socialstyrelsen föreslagna arbetsområdena för

närvarande föreligga förslag eller pågå utredningar, som torde komma att

föranleda ytterligare anordningar, innebär viss anledning till att nu iakttaga

varsamhet vid tillmätandet af de ordinarie arbetskrafterna. Därjämte

är att märka, att ett förslag till ny arbetarskyddslagstiftning nyss förelagts

Riksdagen samt att, äfven om detsamma skulle komma att af Riksdagen

godkännas, det likväl ej torde nu vara möjligt att klart förutse omfattningen

af de på socialstyrelsen ankommande göromålen på detta område.

Den granskning af förslaget, som ur nu angifna synpunkter företagits,

har gifvit Riksdagen anledning förorda, att för närvarande å ordinarie

stat endast uppföras tjänstemän för tre byråer, något som emellertid

synts böra föranleda, att medel anvisas å extra stat för att, i

den mån så anses nödigt, ytterligare tjänstemän skola kunna anställas.

Utan att närmare ingå på spörsmålet om ärendenas fördelning mellan de

olika byråerna föreslår Riksdagen därför, att beräknad aflöning för 1 byråchef,

1 tjänsteman af första lönegraden och 1 skrifbiträde af lägre grad

öfverföres från ordinarie till extra stat. Därvid lär, på sätt förut i liknande

fall ägt rum, böra från aflöningsbeloppen afdragas i rundt tal

hvad som motsvarar de afgifter för egen pensionering, som skola erläggas

vid dessa tjänsters eventuella förvandling till ordinarie, utgörande för en

tjänsteman af 3:dje lönegraden 300 kronor, för en tjänsteman af lista lönegraden

100 kronor samt för skrifbiträdet 50 kronor eller tillhopa 450 kronor.

Vid sammanläggning af det därvid erhållna beloppet, 12,850 kronor, med

i den framlagda staten under- »Extra anslag» redan upptagna 16,000

kronor, har Riksdagen afrundat den uppkomna summan till 28,000 kronor,

som uppförts under titel: »Till extra tjänstemän och biträden, gratifikationer

och sakkunniga etc.»

Hvad angår den i förslaget till stat för socialstyrelsen upptagna

ledamoten för lagärenden skulle, enligt departementschefens motivering,

denne få till hufvudsakligt åliggande att handhafva de på hela styrelsen

ankommande viktigare lagstiftnings- och författningsfrågor, hvarjämte han

skulle närmast handlägga ärenden angående styrelsens organisation, instruktion

och arbetsordning. Då gifvetvis, såsom också under den förberedande

behandlingen af förevarande ärende från olika håll blifvit framhållet,

styrelsen i afsevärd omfattning torde komma att handlägga betydelsefulla

författningsfrågor, har Riksdagen ansett det vara af vikt att genom

anställandet af en sådan ledamot hos styrelsen bereda densamma erforderlig

juridisk kompetens. Enär vidare en för uppgiften fullt lämplig person

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

icke lärer kunna förvärfvas, med mindre hans aflöning sättes till det af

Eders Kungl. Maj:t föreslagna belopp, har Riksdagen i sådant afseende

intet att erinra.

Med hänsyn till svårigheten att nu fullt öfverskåda omfattningen af

de uppgifter, som skulle tillkomma denne tjänsteman, hafva emellertid

öfvervägande skäl ansetts tala för, att han ej erhåller samma fasta ställning

å lönestaten som de ordinarie tjänstemännen. Riksdagen har därför

ansett hans aflöning böra utgå i form af arfvode, som beräknats till

8,100 kronor, hvaraf 5,600 kronor skulle motsvara lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar. Därest ledamoten för lagärenden ej innehar ordinarie

befattning, hvarmed följer skyldighet att erlägga pensionsafgift, eller

innehar befattning, hvarmed följer skyldighet att erlägga lägre sådan afgift

än som åligger tjänsteman af 3:dje lönegraden, lär den del af arfvodet,

som anses motsvara lönen, böra jämkas sålunda, att behållna inkomsten af

befattningen ej öfverstiger 7,800 kronor. Riksdagen har verkställt den

jämkning i de allmänna villkoren för de å staten uppförda aflöningsförmånernas

åtnjutande, som påkallas af den nu föreslagna förändringen

i ledamotens för lagärenden ställning.

De för verkets tjänstemän i öfrigt af Eders Kungl. Maj:t föreslagna

löner äro tillmätta efter de vid senast verkställda löneregleringar tillämpade

lönetyper. Riksdagen har med afseende härå icke funnit anledning till

annan erinran, än att chefens löneförmåner för närvarande torde kunna

bestämmas till 10,000 kronor i stället för 11,000 kronor, detta med anledning

däraf att Riksdagen icke ansett det nya ämbetsverket i sin helhet

redan nu böra uppföras på ordinarie stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med anledning af Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition

l:o) godkänt följande stat att tillämpas från och med år 1913 för

ett nytt centralt ämbetsverk för sociala ärenden, benämndt socialstyrelsen,

med den ställning och befogenhet, som af Riksdagen ofvan angifvits:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

Aflönings- och omkostnadsstat för socialstyrelsen.

Lön

Tjänst-

görings-

eller mot-

pengar

Summa.

svarande.

eller mot- svarande.

Er.

Ivr.

Er.

Er.

A. Ordinarie anslag-.

1 chef för socialstyrelsen......

6,200

2,800

1,000

10,000

2 fullmäktige, arfvoden ä 1,000 . . .

—

—

—

2,000

1 byråchef.............

5.000

2,500

600

8,100

| Efter 5 år kan lönen

2 byråchefer............

10,000

5,000

1,200

16,200

( höjas med 600 kr.

1 ledamot för lagärenden, arfvode . .

5,600

2,500

—

8,100

1 sekreterare ............

3,600

1,800

400

5,800

I Efter 5 år kan lönen

4 tjänstemän af 2:dra graden (1 sekrete-

1 höjas med 500 kr.

rare och inspektörsassistent, 3 förste

aktuarier)............

14,400

7,200

1,600

23,200

) ytterligare 500 kr.

1 tjänsteman af l:sta graden, aktuarie

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen

tillika registrator och kassör . . .

3 tjänstemän af l:sta graden (2 aktna-

höjas med 500 kr.,

efter 10 år med vtter-

ligare 500 kr. och

rier samt 1 bibliotekarie, tillika

6,600

4,500

900

12,000

registrator) ............

ytterligare 500 kr.

1 kvinnligt skrifbiträde af högre grad

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen

3 kvinnliga skrifbiträden af högre grad

2,700

1,650

450

4,800

^ höjas med 200 kr. och

1 kvinnligt skrifbiträde af lägre grad

700

350

150

1,200

1 efter 10 år med ytter- I ligare 200 kr.

6 kvinnliga skrifbiträden af lägre grad

4,200

2,100

900

7,200

900

450

150

1,500

1 förste vaktmästare........

\ höjas med 100 kr.

t Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare...........

700

350

150

1,200

1 höjas med 100 kr. och

| efter 10 år med ytter-

Till amanuenser, sakkunniga, extra bi-

[ ligare 100 kr.

träden, gratifikationer och vikariats- ersättningar...........

_

—

—

17,000

Ordinarie anslag: Summa kronor

—

—

-

128,900

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

9

Anm. 1. Därest ledamoten för lagärenden ej innehar ordinarie, be- fattning, hvarmed följer skyldighet att erlägga afgift för

egen pensionering, skall den del af arfvodet, som anses mot- svara lönen, minskas med 300 kronor; innehar han äter be- fattning, hvarmed följer skyldighet att erlägga lägre sädan

afgift än som åligger tjänsteman af 3:dje lönegraden,

skall från nämnda del af arfvodet afdragas så stort be- lopp, att detta afdrag och den honom i förenämnda hän- seende åliggande pensionsafgiften tillsammans utgöra 300

kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor

årligen.

B. Extra anslag.

Summa.

Kr.

Till extra tjänstemän och biträden, gratifikationer, sakkunniga etc.

Till införskaffande af statistiska primäruppgifter, ombud i orterna

m. m.:

28,000

för den allmänna socialstatistiken.............

12,000

> större specialundersökningar..............

5,000

> landtarbetarstatistiken................

2,000

Extra anslag: Summa kronor

47,000

Tillsammans kronor

170,1100

2:o) förklarat, att följande allmänna villkor och bestämmelser skola

gälla för aflöningsförmånernas åtnjutande, nämligen

dels

att samtliga ordinarie tjänsteinnehafvare i socialstyrelsen skola, i den

mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter

pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje

söckendag;

dels

att innehafvare åt ordinarie tjänst i socialstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket

eller dess särskilda afdelningar eller eljes i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställninginom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom

själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 38 käft. (Nr 131.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket

göromålen öfverlämnas; skolande befattningshafvare i socialstyrelsen slutligen,

likaledes med bibehållande af nyssnämnda förmåner, vara underkastad

att, när helst så af Kungl. Maj:t pröfvas lämpligt, förflyttas till annan

befattning inom förvaltningen på det sociala området;

att med ordinarie befattning i socialstyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt

ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, socialstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinder!igt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänsteman i första eller andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra

å den särskilda befattning inom graden, där socialstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljes varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i det fall, där aflöningen utgöres

af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljes är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget eller af arfvodet, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljes pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej finns

skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller

för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning skall vara skyldig

att, om han förordnas till högre befattning i socialstyrelsen, densamma,

mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljes af däremot svarande belopp i stället för egna

tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvare!) under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet af rätten till löneförhöjning

tillgodoräknas den tid, som före den nya afiöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen eller annan, samma lönegrad tillhörande

befattning i kommerskollegium, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller förordnande tillsvidare att vara innehafvare af befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder lör göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen, byråcheferna och

ledamoten för lagärenden samt tjänstemännen af andra lönegraden enhvar

under en och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden

enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af chefen bestämmes, begagna

sig af semester;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 131.

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget eller, där aflöningen utgöres

af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta si g, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande atelier

minskning -i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att enhvar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i socialstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta si<>- nyssberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i kommerskollegium,

hvilka, oaktadt därtill berättigade, icke före den 1 november

1912 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande aftoningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehafvares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

att enhvar vaktmästare i socialstyrelsen må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara

skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre ä.n sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans

semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp; samt

dels ock slutligen

att kvinnligt biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat

är anställdt hos kommerskollegium och antages till biträde å socialstyrelsens

stat, må för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 131. 13

sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos

kommerskol 1 egiu m;

att för kvinnliga biträden å socialstyrelsens stat skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af

tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten hörande mot

fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande hvad enligt

staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp;

dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må i något fäll tillgodoföras

aflöning till högre belopp, än som motsvarar beloppet af den med

befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar, men

i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7 timmar,

denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall vara pliktigt

att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det krafvel'', Qvarstanna i

arbetet å tjänsterummet intill ytterligare eu timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,

må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras till

biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen, biträde,

som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må för

erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna sig

högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde det sista

O

ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl högre

som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas

såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida befattningen som

sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af lägre grad att därunder

i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordras

i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstledigas befattning förenade

tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för beredande af

semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar svarande

belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter af

Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskildt fäll lämnadt medgifvande;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

.Riksdagens skrifvelse Nr 131.

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,

därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till tjänstens

behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet

tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter

tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och disciplinär

bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden, som må varda

af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet stadgade

villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande skola i

tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad här blifvit

föreskrifvet lända till efterrättelse.

3:o) beslutat att i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppföra ett

ordinarie anslag till socialstyrelsen å 123,900 kronor.

4:o) för upprätthållande af socialstyrelsens verksamhet, utöfver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af

47,000 kronor.

5:o) beslutat att från och med år 1913 från kommerskollegii nuvarande

stat utesluta dels aflöning till eu byråchef och föreståndare för

det arbetsstatistiska arbetet in. m. till belopp af 6,400 kr., dels ock i anslaget

till vikariatsersättningar in. m. ingående semesterersättning åt samme

byråchef, uppgående till 250 kronor.

Stockholm den 14 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1912. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

121762

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.