Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen om bankrörelse.
1912-05-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:134, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen om bankrörelse.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 134.
1
tfr 134.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 17 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 17 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts
propositioner med förslag till vissa ändringar i lagen
om bankrörelse.
(Bankoutskottets utlåtande nr 39.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen aflåten, den 30 december 1911 dagtecknad
proposition, nr 23, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma
dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande
Förslag
till
lag om ändrad lydelse af 2 § i lagen om bankrörelse.
Härigenom förordnas, att 2 § i lagen om bankrörelse skall erhålla
följande ändrade lydelse:
Ej må annan än Sveriges riksbank, bankaktiebolag, solidariskt bankbolag,
emissionsbank, postsparbanken, sparbank, järnkontoret och Sveriges
allmänna hypoteksbank i sin firma eller eljest vid beteckning af affärsrörelsen
använda ordet bank. Beträffande användning af ordet bank i
registrerad understödsförenings firma är särskilt stadgadt.
Enskild man eller handelsbolag, som drifver bankrörelse, äge ej vid
skyltning eller eljest vid rörelsens betecknande för allmänheten utesluta
personnamn, som ingår i firman.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 40 haft. (Nr 134—141.) 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 134.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.
Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition
nr 23.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 12 april
innevarande år aflåten proposition, nr 169, under åberopande af bilagda
utdrag af i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen
att antaga följande
Förslag
till
lag om ändrad lydelse af 52 och 168 §§ 1 lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse.
Härigenom förordnas, att 52 och 168 §§ i lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse skola erhålla följande ändrade lydelse:
52 §.
Varda penningar hos bankaktiebolag insatta att där innestå viss
tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas
till viss man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man
samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.
A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen
kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må bankaktiebolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka, efter
uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen dock
lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i särskilda
fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,
som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,
skall anteckning därom göras i motboken.
Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant hos
bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och omständigheter,
under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom
kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes
en gång i allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i orten
utkommer, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,
3
Riksdagens skrifvelse Nr 134.
efter det sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit, är
den, för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto utbekomma
hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning
motboken icke gällande kraft mot bolaget.
168 §.
Varda penningar hos solidariskt bankbolag insatta att där innestå
viss tid, mot eller utan ränta, skall bevis, som bolaget därom utfärdar, ställas
till viss’ man och innehålla, att öfverlåtelse må ske endast till viss man
samt att öfverlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos bolaget.
A medel, som insättas på så kallad sparkasseräkning eller därmed
likartad räkning, må icke godtgöras ränta för högre belopp än tre tusen
kronor af en insättares tillgodohafvande. Ej heller må solidariskt bankbolag
ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst en vecka,
efter uppsägning återbetala å sådan räkning insatta medel; styrelsen
dock lämnadt öppet att, då sådant pröfvas kunna ske utan olägenhet, i
särskilda fall medgifva utbetalning utan afvaktan på uppsägningstidens
utgång. Insättning å räkning, hvarom ofvan sägs, antecknas i motbok,
som utlämnas till räkningshafvaren. Då medel å sådan räkning lyftas,
skall anteckning därom göras i motboken.
Har motbok förkommit, bör den, som förlorat motboken, sådant hos
bolagets styrelse ofördröjligen anmäla och därvid uppgifva tid och omständigheter,
under hvilka förlusten timat. Styrelsen skall då genom
kungörelse, hvilken på bekostnad af den, som förlorat motboken, införes
en gång i allmänna tidningarna och tre gånger i tidning, som i orten
utkommer, efterlysa motboken. Därest denna icke inom sex månader,
efter det sådan efterlysning sista gången ägt rum, tillrättakommit, är den,
för hvars räkning efterlysning skett, berättigad att mot kvitto utbekomma
hela sitt tillgodohafvande; och äger efter medlens utbetalning motboken
icke gällande kraft mot bolaget.
Denna lag träder i kraft omedelbart efter utfärdandet.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande förslag och har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 169.
Stockholm den 17 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.