Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående åtgärder i syfte att sjömanshusen må sättas i tillfälle att i större omfattning än för närvarande lämna tillfälliga understöd åt behöfvande, arbetslösa sjömän.

1912-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:170, Skrifvelse till Konungen, angående åtgärder i syfte att sjömanshusen må sättas i tillfälle att i större omfattning än för närvarande lämna tillfälliga understöd åt behöfvande, arbetslösa sjömän.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 170.

Nr 170.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.

’ » 8 i Andra kammaren den 24 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående åtgärder i syfte att

sjömanshusen må sättas i tillfälle att i större omfattning

än för närvarande lämna tillfälliga understöd åt behöfvande,

arbetslösa sjömän.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.)

Till Konungen.

Uti inom Riksdagen väckta motioner har framhållits önskvärdheten

af en utredning, åsyftande inrättandet af en för sjöfolk af sedd arbetslöshetsförsäkringskassa.

Då i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1911

frågan om arbetslöshetsförsäkringens utveckling samt nuvarande läge i utlandet

och i Sverige för närvarande är under utredning, finner Riksdagen

det icke lämpligt, att, innan ens principerna för en sådan försäkring blifva

fastställda, den allmänna utredningen om arbetslöshetsförsäkringen sönderbrytes

för genomförande af eu dylik försäkring för sjöfolket. Med hänsyn

till, att sjöfolket vid rådande arbetsbrist är hänvisadt att skaffa sig

arbeten inom andra yrken, synes det uppenbart att frågan om deras försäkring

mot arbetslöshet måste lösas i samband med öfriga yrkesarbetares.

Det oaktadt har Riksdagen funnit anledning föreligga att taga i öfvervägande,

huruvida icke, i afvaktan på denna frågas lösning, åtgärder kunna

vidtagas för lindrande af den nödställda belägenhet, hvari sjöfolket ofta

råkar till följd af oförvållad arbetslöshet. De skäl som härvidlag varit för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 170.

5

Riksdagen afgörande, kafva varit, att det icke torde kunna bestridas, att

sjöfolket mer än andra yrkesarbetare är utsatt för ofta påkommande perioder

af oförvållad arbetslöshet. Till följd af särskildt vårt lands klimatiska

förbållanden samt i allmänhet de starka växlingarna på fraktmarknaden

blir arbetstillgången synnerligen ojämn. Sjöfolkets ovana vid förhållandena

på land gör det också svårt för dem att förskaffa sig annat arbete.

Särskildt bekymmersam blir arbetslösheten för sjömän, då de till följd

af fartygets förolyckande, kondemnation, arbetsbrist i utländska hamnar

o. d. blifva hemsända från utlandet. Ofta brutna af fysiska och psykiska

lidanden och genom skeppsbrott beröfvade sina tillhörigheter sakna de

vanligen, till följd af långvarig bortovaro från hemorten, närstående, som

kunna hjälpa dem. Så länge sjömännen befinna sig på utländsk ort kunna

de genom konsulerna få understöd, men vid framkomsten till närmaste

svenska hamn, eventuellt hemorten, upphör detsamma. Endast i sällsynta

undantagsfall kan arbetslös sjöman genom fattigvården komma i åtnjutande

af understöd. Hans belägenhet är nämligen mera sällan sådan, att han

lagligen är berättigad till dylikt.

Den tillfälliga arbetslösheten innebär äfven ett väsentligt hinder för

skapande af en duglig svensk sjömansstam. Genom att sjömännen under

perioder af arbetslöshet tvingas att skaffa sig arbete på land, stegras ytterligare

den under senare år alltmera framträdande öfvergången mellan sjömansyrket

och andra yrken, hvilken öfvergång visserligen gör det lättare

för sjöfolket att under arbetslöshetstider få arbete på land men som ingalunda

torde vara till båtnad för själfva sjömansyrket. Vidare torde under

perioder af tillfällig arbetslöshet svenska sjömän och ofta de för sitt yrke

mest hängifna i stor utsträckning begifva sig ur riket för att söka hyra i

utländsk kofferditjänst, där de sedan icke sällan tvärstanna.

Genom bestämmelser, som influtit i den nya sjömanshusförordningen

af den 13 juli 1911, hafva sjömanshusen beredts möjlighet att utdela understöd

åt arbetslösa sjömän. Jämlikt förut gällande bestämmelser ägde

sjömanshusen utdela allenast årliga understöd åt behöfvande sjömän, som

af kroppsskada, sjuklighet eller ålderdomsbräcklighet ej kunde vidare göra

sjötjänst, samt åt sjömansänka och barn. Enligt den nya förordningen

däremot kunna jämväl tillfälliga mindre understöd till behöfvande sjömän

eller sjömäns änkor och barn af sjömanshusdirektion efter omständigheterna

utdelas.

Sjömanshusens kassor lära emellertid vara så strängt anlitade för utdelande

af årliga understöd till icke arbetsföra sjömän samt till sjömäns

änkor och barn, att några afsevärda belopp icke kunna tagas i anspråk

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 170.

för tillfälliga ^understöd åt arbetslösa sjömän. Visserligen utvisa sjömanshusens

räkenskaper icke oväsentliga öfverskott, men dessa torde med nödvändighet

böra afsättas för att sjömanshusen framdeles skola kunna möta

de betydligt ökade utgifter, som äro att emotse till följd af handelsflottans

ständiga tillväxt och det därigenom ökade antalet sjömän. Med hänsyn

härtill hafva också de årliga understöden från sjömanshusen måst hållas

vid synnerligen låga belopp samt många eljest understödsberättigade icke

kunnat erhålla understöd. I den mån öfverskotten framdeles kunna tagas

i anspråk, böra de därför i första hand användas att bringa ändring i

dessa förhållanden. Några belopp af betydenhet torde därför icke inom

eu afsevärd tid vara att påräkna från sjömanshusen för tillfälliga understöd.

På grund häraf har Eiksdagen funnit det synnerligen önskvärd!, om

tillsvidare och intill dess frågan om arbetslöshetsförsäkring för sjömän kan

blifva slutligen ordnad, sjömanshusen genom statsanslag eller annorledes

kunde sättas i tillfälle att i större omfattning än för närvarande är förhållandet

lämna tillfälliga understöd åt behöfvande arbetslösa sjömän. De

medel, som på sådant sätt kunde komma att ställas till sjömanshusens förfogande,

borde af sjömanshusen förvaltas skilda från öfriga tillgångar och

användas uteslutande till det med dem särskild! afsedda ändamålet.

Vid anordnande af en understödskassa för sjömän, på sätt ofvan förutsatts,

synes böra tillses att de därifrån utgående understöden varda fördelade

till de oförvållad! arbetslösa efter bestämda, på förhand fastställda

grunder och att understöden sålunda icke erhålla formen af något slags

fattigunderstöd i vanlig mening.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla det Eders

Kung], Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida icke tills vidare

och intill dess frågan om arbetslöshetsförsäkring för sjömän kan blifva

slutligen ordnad sjömanshusen genom statsanslag eller annorledes må kunna

sättas i tillfälle att i större omfattning än för närvarande är förhållandet

lämna tillfälliga understöd åt behöfvande, arbetslösa sjömän.

Stockholm den 24 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.