Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. MajUs proposition med förslag till lag angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio samt lag angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om allmän flottled den 30 december 1880.

1912-05-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:175, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. MajUs proposition med förslag till lag angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio samt lag angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om allmän flottled den 30 december 1880.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 175.

I

Nr 175.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.

* 51 »i Andra kammaren den 24 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. MajUs

proposition med förslag till lag angående flottning af

skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio samt

lag angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om

allmän flottled den 30 december 1880.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 58.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 100,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga föliande

förslag till J

i) Lag

angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Itöuonio.

Med upphäfvande af lagen angående flottning af skogsalster i gränsfloderna

mellan konungariket Sverige och storfurstendömet Finland den 30

december 1893, förordnas härigenom:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 50 Käft. {Nr 175—183.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 175.

Under förutsättning att nedanstående stadga angående flottning åt

skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio jämväl äger giltighet i

Finland äge Konungen förordna, att densamma skall här i riket lända till

efterrättelse:

Stadga angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio.

§ 1.

I gränsfloderna må enhvar af de båda gränsstaternas undersatar på

sätt och villkor, som här nedan sägs, låta flottgods framflyta.

§ 2.

Alla de, som i gränsfloderna låta flottgods löst framflyta, vare pliktiga

och berättigade att i gemensam flottning deltaga och skola för sådant

ändamål utgöra "en förening, som genom sin styrelse i allt ombestyr flottningen.

Jordägare vare dock för det husbehofsvirke, som han fiamflottar,

fri från deltagande i gemensam flottning och därmed förenad kostnad,

därest virket kan framföras utan hinder för flottningen af öfrigt flottgods.

§ 3.

Flottgods, som flottas under första sommaren efter virkets afverkning,

må flottas obarkadt.

Virke, hvars flottning icke kan fullbordas under första sommaren

efter dess afverkning, skall afbarkas.

Afbarkning må icke så verkställas, att barken kan nedkomma i

flottleden.

§ 4.

Utan särskild tillåtelse må de, som ombesörja flottningsarbete, äga

tillträde till stränderna, där sådant för skadas, afvärjande eller flottgodsets

framförande är af nöden. Väg eller stig öfver annans tomt, åker, ang,

plantering eller andra ägor, hvilka kunna däraf skadas, må dock ej tagas,

om tillträde till stränderna annorledes kan utan väsentligt hinder eller

uppehåll beredas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 175.

§ 5.

För skada och kostnad, som genom anläggning eller åtgärd för flottleden

eller genom strändernas beträdande eller eljest i följd af flottningen

vållas, skall af flottningsföreningen gäldas ersättning; dock vare den, som

framför flottgods i sammanbundna flottar, ansvarig för ersättning för den

skadegörelse, som däraf förorsakas.

§ 6.

Erfordras för flottledens anordnande, utvidgning eller förbättrande,

att jord eller lägenhet, som annan tillhör, för flottningen begagnas, skall

i saknad af godvillig öfverenskommelse frågan om skyldighet att afstå

hvad nödigt är afgöras på sätt, som angående sådant afstående för allmänt

behof finnes stadgadt inom det rike, hvarest det för ändamålet erforderliga

området är beläget.

§ 7.

Fordrar någon i annat fall, än det i § 6 nämnda, ersättning för

skada eller kostnad, varde, där han det äskar, frågan efter syn och uppskattning

pröfvad af tre oj afviga skiljemän, af hvilka en utses af hvardera

parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje. Uraktlåter den, emot

hvilken anspråket väckes, att inom tio dagar efter anmaning utse skiljeman,

eller kunna de utsedda ej förena sig om valet af den tredje, äge

i stad rätten och å landet domaren eller kronolänsmannen i den ort,

där skadan timat, att på ansökan af den, som väckt anspråket, verkställa valet.

Part, som ej åtnöjes med skiljemännens dom, vare obetaget att draga

saken under domstols pröfning, så framt han sin talan instämmer inom

nittio dagar från det skiljemännens beslut blifvit honom tiliställdt; dock

må skiljemännens dom genast gå i verkställighet, där ej vederbörande rätt

eller öfverexekutor annorlunda förordnar.

I skiljemännens beslut skall lämnas tydlig hänvisning om hvad den

missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under rättens pröfning.

Vill den, som fordrar ersättning, hellre genast anlita domstol än

skiljemän, stånde det honom fritt.

§ 8.

Det åligger flottningsföreningen att vidmakthålla de till farleds betryggande

eller i öfrigt til] skydd emot skada genom flottningen anord
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 175.

nade eller föreskrifna byggnader, hvarjämte flottningsföreningen tillika med

andra flottande äro pliktiga undanröja af flottgods åstadkommet hinder

i farled.

Fullgöra de flottande ej sina skyldigheter i förevarande hänseende,

äge Konungens befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i

Uleåborgs län, hvar å sin sida om riksgränsen, tillhålla de flottande att

afhjälpa hvad försummats eller undanröja hinder, vid äfventyr att sådan

eljest på deras bekostnad verkställes.

I trängande fall må den, som af försummelse eller hinder, hvarom

i denna paragraf sägs, kan lida omedelbart men, själf äga vidtaga på de

flottandes bekostnad nödig åtgärd till skydd för egendom eller till förekommande

af befaradt hinder, sedan åtgärdens nödvändighet vid syn vitsordats

af vederbörande kronofogde eller länsman.

§ 9.

År för flottleds anläggning, utvidgande eller förbättrande anläggning

eller åtgärd nödig, som kan på strand-, bro-, fiske- eller vattenverksägares

eller annans rätt inverka, och har denne ej därtill samtyckt, ankomme på

Konungens befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i Uleåborgs

län att till anläggningen eller åtgärden gifva lof.

§ 10.

Det tillkommer Konungens befallningshafvande i Norrbottens län

och Guvernören i Uleåborgs län att utse hvar sitt ombud, hvilka hafva

att vid flottningsföreningens och dess styrelses sammanträden närvara och

därvid deltaga i öfverläggningarna, men ej i besluten. Dessa ombud skola

bevaka det allmännas bästa och tillse, att föreningen iakttager gifna föreskrifter.

Vederbörande länsstyrelser äga äfven förordna hvar sin revisor att

tillsammans med föreningens revisorer granska räkenskaperna. Revisionsoch

årsberättelserna skola årligen öfverlämnas till länsstyrelserna.

§ 11-

Det åligger flottningsföreningen att för hvarje kommun, som af

flottleden beröres, utse ett ombud, till hvilket vederbörande rättsägare

hafva att hänvända sig1 i frågor rörande genom den gemensamma flottningens

bedrifvande åstadkommen skadegörelse eller förorsakadt intrång.

O O

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse ATr 175.

5

§ 12.

Virke, för hvilket enligt särskilda bestämmelser viss afgift skall erläggas,

innan det från respektive land får utföras, skall af flottningsföreningen

före dess öfverlämnande till ägaren anmälas till vederbörande

myndighet.

§13.

Flottningsföreningens samtliga utgifter fördelas mellan dess medlemmar

i förhållande till den virkesmängd, hvar och en under året haft i

flottleden, och i öfrigt enligt de grunder, som uti för flottningsföreningen

fastställda stadgar närmare angifvas.

§ 14.

Den, som önskar å gränsälfvarna framföra skogsprodukter i fasta

flottar, vare därtill berättigad, om så kan ske utan hinder för annans

flottning.

§ 15-

Virkesägare, som bryter emot i § 3 gifna föreskrifter angående virkes

afbarkning, böte 30 till 5Ö öre eller 40 till 70 penni för hvarje klamp.

öfverstänges gränsfloden eller är någon eljest vid flottning genom

uppenbar vårdslöshet vållande till skada, hinder eller uppehåll för annan,

straffas den felande, där ej ansvar efter allmän lag bör följa, med böter

från och med tio till och med femhundra kronor eller från och med fjorton

till och med sjuhundra mark. Förbrytelse åtalas vid domstolen i den ort,

d;''tr den timat; men är förbrytelsen begången af det ena landets undersåte

i det andra och finnes ej förbrytaren i det land, där förbrytelsen

blifvit föröfvad, skall den åtalas i förbrytarens hemland vid domstolen i

den ort, som är närmast den, hvarest förbrytelsen skett.

Tvistemål rörande ersättning för timad skada må utföras antingen

vid endera af här ofvan för upptagande af brottmål bestämda domstolar

eller ock vid domstol i den ort, där svaranden bor.

Böter, som enligt denna stadga utdömas, skola tillfalla till hälften

statsverket i hvardera gränslandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 175.

§ 16.

Inbördes förhållandet mellan flottningsföreningens medlemmar bestämmes

genom stadga (reglemente), som Konungens befallningshafvande

i Norrbottens län och Guvernören i Uleåborgs län gemensamt på de flottandes

förslag fastställa.

Innan sådan stadga blifvit fastställd, må ej flottgods löst framföras

i gränsälfvarna.

§ 17.

Visar sig, att underhållet af flottleden försummas, att fastställda ersättningar

till amortering af kostnaderna för flottledens iordningsställande

ej gäldas eller att flottningen ej ordentligt besörjes, saminankalle Konungens

befallningshafvande i Norrbottens län och Guvernören i Uleåborgs

län de flottande till gemensamt sammanträde och ankomme då på särskild

pröfning, om och med hvad villkor flottning af löst virke i vattendraget

vidare må tillåtas.

2) Lag

angående ändrad lydelse af 14 § i förordningen om allmän flottled

den 30 december 1880.

Härigenom förordnas, att 14 § i förordningen om allmän flottled

den 30 december 1880 skall erhålla följande förändrade lydelse:

Hvad i denna förordning är föreskrifvet äger icke. tillämpning på

gränsfloderna Torneå och Muonio. Ej heller gäller det eljest i fråga om

framförande af flottgods i sammanlagda flottar.

Riksdagen, som icke funnit något att anmärka emot förevarande lagförslag,

får härigenom anmäla, att Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition.

Stockholm den 24 maj 1912.

> Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.