Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen angående ändring af bestämmelserna om danaarf.

1912-02-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:19, Skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens framställning till Riksdagen angående ändring af bestämmelserna om danaarf.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 19.

1

Nr 19.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 20 februari 1912.

» n „ i Andra Kammaren den 20 februari 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af justitieombudsmannens

framställning till Riksdagen angående ändring

af bestämmelserna om danaarf.

(Lagutskottets utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

. . 8*n till innevarande Riksdag afgifna ämbetsberättelse bar

justitieombudsmannen hemställt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Eders Kungl Majrt anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lag, innefattande jämkning,

till föra ån för efterlefvande make, af gällande bestämmelser om danaarf.

Enligt de ännu gällande stadgandena om danaarf i 1734 års lag

skall behållningen i boet efter den, som aflidit utan att efterlämna arfvmgar,

tillfalla kronan. I denna sin omfattning torde emellerid dessa

bestämmelser numera icke fullt öfverensstämma med den allmänna

rättsuppfattningen, i landet. Redan lagkommittén uttalade i sitt den 1

augusti 1826 afgifna förslag till allmän civillag såsom öfverensstämmande

med arfsrättens allmänna grunder, att kronans ifrågavarande rätt

till danaarf ej skulle inträda, förrän såväl närskylda till den döde som

make efter honom saknades. Äfven lagberedningen föreslog sedermera

i sitt år 1847 afgifna förslag till ärfdabalk ett stadgande af liknande

innehåll.

Att nämnda af lagkommittén och lagberedningen föreslagna stadga™61?;

om inskränkning af kronans rätt till danaarf till förmån för

efterlefvande make åtminstone i viss mån öfverensstämmer med den

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 12 Käft. (Nr 19—21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrifvelse Nr 19.

gängse rättsuppfattningen synes Riksdagen vinna stöd af den omständigheten,

att Riksdagen alltsedan slutet af 1800-talet undantagslöst bifallit

de propositioner om efterskänkande af danaarf till förman tor

efterlefvande make, som af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagts.

I detta sammanhang må också erinras, hurusom i ett flertal utländska

rättssystem en verklig arfsrätt tillerkänts efterlefvande make, i

vissa länder jämväl före närskylda. Sålunda tillfaller enligt tysk, dansk

och norsk rätt den efterlefvande maken med arfsrätt en viss del åt

den efter den aflidne maken arffallna egendomen, äfven om andra artvingar

finnas, och i vissa fall hela kvarlåtenskapen.

Billigheten af den föreslagna ändringen för den svenska rattens

del i bestämmelserna beträffande ifrågavarande ämne synes utskottet

slutligen framgå äfven af de utaf justitieombudsmannen framhallna med

ansökningarna om danaarfs efterskänkande förenade olagenheterna. Att

ur statens synpunkt hålla på att dessa bestämmelser skola fortfarande

bestå i hela sin omfattning synes ock vara så mycket mindre skal, som

kronans inkomst af danaarf torde vara synnerligen ringa.

Vid den omarbetning af hithörande bestämmelser, som åt ett bifall

till förevarande framställning föranledes, torde höra bemärkas det

förhållandet, att vissa städer enligt särskilda privilegier eller aftal hafva

att åtnjuta den rätt i afseende å danaarf, som eljest tillkommer

krona på un(j af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det

Eders Kund. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till lag, innefattande jämkning till förmån för efterlefvande make

af gällande bestämmelser om danaarf.

Stockholm den 20 februari 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.