Skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.
1912-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:213, Skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 213.
1
Nr 213.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.
» » »i Andra kammaren den 24 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande
en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning
såväl inom som utom skolan.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen hafva väckts motioner, åsyftande vidtagandet af åtgärder
för befordrande af en planmässigt bedrifven effektiv nykterhetsurdervisning
såväl inom som utom skolan.
Knappast någon samhällsfråga torde under de senare årtiondena hafva
varit föremål för så mycket intresse från skilda håll som nykterhetsfrågan.
Det energiska och målmedvetna arbete, som nedlagts på lösandet af de
med detta spörsmål sammanhängande problemen, har också hos vårt folk
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 56 käft. (Nr 213—214). 1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 313.
åstadkommit väsentligt ökad insikt om nykterketssträfvandenas betydelse,
och det är uppenbart, att en synnerlig förbättring af de förr rådande
förhållandena inträdt.
Om än sålunda mycket åstadkommits i dessa afseenden, måste man
dock medgifva, att ännu åtskilligt återstår att göra. Det är helt naturligt,
att en rörelse sådan som denna till en början måste taga den väckande
agitationens form, men lika naturligt synes det vara, att detta väckelsearbete
mer och mer fått lämna plats för ett allmänt upplysnings- och
undervisningsarbete. Det är också enligt Riksdagens mening just på
denna sista väg, nykterhetsrörelsen i våra dagar bör allt mera afgjordt
slå in.
Åtgärder för undervisning i skolorna rörande rusdryckerna hafva
redan på 1880- och 1890-talen blifvit vidtagna från det allmännas sida;
och är det i enlighet med föreskrifterna i kung! cirkuläret den 4 november
1892, som nykterhetsundervisningen vid våra läroanstalter hittills
meddelats.
I den för undervisningen i folkskolorna gällande normalplanen föreskrifves
i anslutning till ordalagen i sagda cirkulär undervisning om rusdryckernas
natur och verkningar m. m. Något utförligare omnämnes
denna undervisning i de af Eders Kungl. Maj:t respektive den 2 mars
1906 och den 30 april 1909 fastställda undervisningsplanerna för realskolan
och för gymnasiet.
I detta sammanhang må jämväl erinras om den delvis mycket omfattande
undervisningsverksamhet, som sedan flera år bedrifvits af centralförbundet
för nykterhetsundervisning, och till hvilken verksamhet sedan
några år statsunderstöd utgått.
Under de senare åren synes emellertid den uppfattningen allt mer
trängt igenom, att den hittills meddelade undervisningen på nu ifrågavarande
område ej varit tillräcklig. Såsom ett mycket anmärkningsvärd!
utslag häraf betraktar Riksdagen det förslag till undervisning i alkohologi
vid folkskoleseminarierna, som folkundervisningskommittén framlagt i sitt
nyligen afgifna betänkande om nämnda läroanstalter.
Gifvetvis skall den vid seminarierna lämnade undervisningen i alkohologi
komma att blifva af den allra största vikt för nykterhetsundervisningen
i folkskolan och därmed för hela vårt folk. Och enligt hvad för
Riksdagen angifvits, har omförmälda kommitté under sitt fortsatta arbete
behjerta! behofvet af eu förbättrad nykterhetsundervisning vid andra läroanstalter,
som falla inom kommitténs verksamhetsområde.
3
Riksdagens skrifvelse Nr 213.
Om således all anledning finnes antaga, att det härutinnan inom kort
blir väl sörj dt vid folkskolelärareseminarierna och folkskolorna, så torde å
andra områden många önskemål ännu återstå ouppfyllda.
I afseende å de allmänna läroverken synas utöfver hvad som åtgjorts
genom de omförmälda undervisningsplanerna ytterligare åtgärder vara påkallade.
Riksdagen anser det nämligen vara af den största betydelse, att
den bildade ungdomen i vårt land ej står främmande för den mäktiga
och för samhället betydelsefulla nykterhetsrörelsen och de spörsmål, som
stå i nära samband med densamma. Detta måste* vidare gälla i hög grad
dem, som fortsätta sina studier vid universiteten, högskolorna och liknande
läroanstalter, och af dessa särskildt de många, som hafva för afsikt att
— i likhet med seminariernas elever — en gång blifva lärare för stora
skaror af ungdom. Slutligen må erinras om, att från de allmänna läroverken
utgå också de blifvande officerarna.
I samband med detta förhållande vill Riksdagen något beröra frågan
om nykterhetsundervisning inom armén och flottan. Lägerplatser och
garnisoner synas Riksdagen vara passande platser för eu god och planmässig
undervisning i förevarande ämne. De värnpliktige hafva ju i allmänhet
nått en sådan grad af utveckling och mognad, att ett väl ordnadt
upplysningsarbete i afseende å rusdryckerna och därmed sammanhängande
frågor bör kunna bära god frukt-. Af stor vikt för framgången af detta
arbete är det naturligtvis då, att vederbörande befäl, som närmast har de
värnpliktiges ledning och vård sig anförtrodd, äger en genom god skolundervisning
vunnen kännedom om nykterhetsfrågan.
På ungefär samma utvecklingsståndpunkt som de värnpliktige befinna
sig slutligen de allt större skaror af unga män och kvinnor, som årligen
samlas till våra folkhögskolor. Äfven där torde, enligt Riksdagens förmenande,
de bästa förutsättningar finnas för ett godt resultat af eu på
lämpligt sätt anordnad nykterhetsundervisning.
Beträffande sättet för nykterhetsundervisningens bedrifvande vid våra
skolor är det hufvudsakligen ur medicinsk-fysiologisk synpunkt, som alkoholspörsmålet
där behandlats. Detta torde också hafva stått i öfverensstämmelse
med en något äldre uppfattning af hela denna fråga. Ilur viktig
denna synpunkt än må vara vid meddelande af nykterhetsundervisning,
synes den dock ej böra komma i första rummet. Långt viktigare synes
det vara, att de etiska och sociala synpunkterna redan från början framhållas.
Först därigenom skapas den säkra grund, på hvilken nykterhetsarbetet
i längden kan med framgång bygga. Tida betydelsefullare än alla
4
Riksdagens skrifvelse Nr 213.
mer eller mindre vetenskapliga skäl ock säkrare än alla lagstiftningsåtgärder
är utan tvifvel barnens fostran till själftukt ock själfbekärskning. På den
vägen torde man småningom kunna nå målet; viljans stärkande kos barnen
därhän, att de såsom vuxna afkålla sig från missbruk af rusdryckerna.
Undervisningen bör uppvisa det förnedrande i alkoholismen, dess ruinerande
följder för den enskilde ock för släktet ock dess förråande inverkan särskilt
på familj elifvet.
En nödvändig förutsättning för en framgångsrik undervisning är emellertid,
att densamma är i alla afseenden objektiv ock lidelsefri, utan färg
af agitation i ena eller andra riktningen — något som ingalunda beköfver
utesluta allvar ock värme vid behandlingen af ämnet.
Undervisningen bör slutligen alltid hålla sig till säkra ock klara fakta,
ur hvilken synpunkt frågan än behandlas.
Få de af Riksdagen nu uttalade grundsatser göra sig tillbörligt gällande
vid nykterhetsundervisningen, torde mycket vara vunnet, ehuru Riksdagen
dock ej förbisett, att det kär som vid all undervisning kommer
ytterst an på lärarens personlighet och på ett lefvande intresse för saken.
Af hvad kär anförts framgår, att Riksdagen anser åtskilligt återstå
att önska i fråga om nykterhetsundervisningen, såväl med afseende på utsträckningen
af densamma, som sättet för dess bedrifvande. Hvad som
härvid bör fordras, ock huru en god nykterketsundervisning skall ordnas,
bör enligt Riksdagens mening göras till föremål för grundlig utredning af
därför särskildt lämpade personer.
På grund af hvad nu anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i hvad mån ett mera planmässigt
ock effektivt undervisnings- ock upplysningsarbete i nykterketsfrågan
må vara erforderligt ock kunna genomföras såväl inom som utom
skolan.
Stockholm den 24 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.