Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.

1912-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:213, Skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 213.

1

Nr 213.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 24 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående utredning beträffande

en planmässigt bedrifven nykterhetsundervisning

såväl inom som utom skolan.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen hafva väckts motioner, åsyftande vidtagandet af åtgärder

för befordrande af en planmässigt bedrifven effektiv nykterhetsurdervisning

såväl inom som utom skolan.

Knappast någon samhällsfråga torde under de senare årtiondena hafva

varit föremål för så mycket intresse från skilda håll som nykterhetsfrågan.

Det energiska och målmedvetna arbete, som nedlagts på lösandet af de

med detta spörsmål sammanhängande problemen, har också hos vårt folk

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 56 käft. (Nr 213—214). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 313.

åstadkommit väsentligt ökad insikt om nykterketssträfvandenas betydelse,

och det är uppenbart, att en synnerlig förbättring af de förr rådande

förhållandena inträdt.

Om än sålunda mycket åstadkommits i dessa afseenden, måste man

dock medgifva, att ännu åtskilligt återstår att göra. Det är helt naturligt,

att en rörelse sådan som denna till en början måste taga den väckande

agitationens form, men lika naturligt synes det vara, att detta väckelsearbete

mer och mer fått lämna plats för ett allmänt upplysnings- och

undervisningsarbete. Det är också enligt Riksdagens mening just på

denna sista väg, nykterhetsrörelsen i våra dagar bör allt mera afgjordt

slå in.

Åtgärder för undervisning i skolorna rörande rusdryckerna hafva

redan på 1880- och 1890-talen blifvit vidtagna från det allmännas sida;

och är det i enlighet med föreskrifterna i kung! cirkuläret den 4 november

1892, som nykterhetsundervisningen vid våra läroanstalter hittills

meddelats.

I den för undervisningen i folkskolorna gällande normalplanen föreskrifves

i anslutning till ordalagen i sagda cirkulär undervisning om rusdryckernas

natur och verkningar m. m. Något utförligare omnämnes

denna undervisning i de af Eders Kungl. Maj:t respektive den 2 mars

1906 och den 30 april 1909 fastställda undervisningsplanerna för realskolan

och för gymnasiet.

I detta sammanhang må jämväl erinras om den delvis mycket omfattande

undervisningsverksamhet, som sedan flera år bedrifvits af centralförbundet

för nykterhetsundervisning, och till hvilken verksamhet sedan

några år statsunderstöd utgått.

Under de senare åren synes emellertid den uppfattningen allt mer

trängt igenom, att den hittills meddelade undervisningen på nu ifrågavarande

område ej varit tillräcklig. Såsom ett mycket anmärkningsvärd!

utslag häraf betraktar Riksdagen det förslag till undervisning i alkohologi

vid folkskoleseminarierna, som folkundervisningskommittén framlagt i sitt

nyligen afgifna betänkande om nämnda läroanstalter.

Gifvetvis skall den vid seminarierna lämnade undervisningen i alkohologi

komma att blifva af den allra största vikt för nykterhetsundervisningen

i folkskolan och därmed för hela vårt folk. Och enligt hvad för

Riksdagen angifvits, har omförmälda kommitté under sitt fortsatta arbete

behjerta! behofvet af eu förbättrad nykterhetsundervisning vid andra läroanstalter,

som falla inom kommitténs verksamhetsområde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 213.

Om således all anledning finnes antaga, att det härutinnan inom kort

blir väl sörj dt vid folkskolelärareseminarierna och folkskolorna, så torde å

andra områden många önskemål ännu återstå ouppfyllda.

I afseende å de allmänna läroverken synas utöfver hvad som åtgjorts

genom de omförmälda undervisningsplanerna ytterligare åtgärder vara påkallade.

Riksdagen anser det nämligen vara af den största betydelse, att

den bildade ungdomen i vårt land ej står främmande för den mäktiga

och för samhället betydelsefulla nykterhetsrörelsen och de spörsmål, som

stå i nära samband med densamma. Detta måste* vidare gälla i hög grad

dem, som fortsätta sina studier vid universiteten, högskolorna och liknande

läroanstalter, och af dessa särskildt de många, som hafva för afsikt att

— i likhet med seminariernas elever — en gång blifva lärare för stora

skaror af ungdom. Slutligen må erinras om, att från de allmänna läroverken

utgå också de blifvande officerarna.

I samband med detta förhållande vill Riksdagen något beröra frågan

om nykterhetsundervisning inom armén och flottan. Lägerplatser och

garnisoner synas Riksdagen vara passande platser för eu god och planmässig

undervisning i förevarande ämne. De värnpliktige hafva ju i allmänhet

nått en sådan grad af utveckling och mognad, att ett väl ordnadt

upplysningsarbete i afseende å rusdryckerna och därmed sammanhängande

frågor bör kunna bära god frukt-. Af stor vikt för framgången af detta

arbete är det naturligtvis då, att vederbörande befäl, som närmast har de

värnpliktiges ledning och vård sig anförtrodd, äger en genom god skolundervisning

vunnen kännedom om nykterhetsfrågan.

På ungefär samma utvecklingsståndpunkt som de värnpliktige befinna

sig slutligen de allt större skaror af unga män och kvinnor, som årligen

samlas till våra folkhögskolor. Äfven där torde, enligt Riksdagens förmenande,

de bästa förutsättningar finnas för ett godt resultat af eu på

lämpligt sätt anordnad nykterhetsundervisning.

Beträffande sättet för nykterhetsundervisningens bedrifvande vid våra

skolor är det hufvudsakligen ur medicinsk-fysiologisk synpunkt, som alkoholspörsmålet

där behandlats. Detta torde också hafva stått i öfverensstämmelse

med en något äldre uppfattning af hela denna fråga. Ilur viktig

denna synpunkt än må vara vid meddelande af nykterhetsundervisning,

synes den dock ej böra komma i första rummet. Långt viktigare synes

det vara, att de etiska och sociala synpunkterna redan från början framhållas.

Först därigenom skapas den säkra grund, på hvilken nykterhetsarbetet

i längden kan med framgång bygga. Tida betydelsefullare än alla

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 213.

mer eller mindre vetenskapliga skäl ock säkrare än alla lagstiftningsåtgärder

är utan tvifvel barnens fostran till själftukt ock själfbekärskning. På den

vägen torde man småningom kunna nå målet; viljans stärkande kos barnen

därhän, att de såsom vuxna afkålla sig från missbruk af rusdryckerna.

Undervisningen bör uppvisa det förnedrande i alkoholismen, dess ruinerande

följder för den enskilde ock för släktet ock dess förråande inverkan särskilt

på familj elifvet.

En nödvändig förutsättning för en framgångsrik undervisning är emellertid,

att densamma är i alla afseenden objektiv ock lidelsefri, utan färg

af agitation i ena eller andra riktningen — något som ingalunda beköfver

utesluta allvar ock värme vid behandlingen af ämnet.

Undervisningen bör slutligen alltid hålla sig till säkra ock klara fakta,

ur hvilken synpunkt frågan än behandlas.

Få de af Riksdagen nu uttalade grundsatser göra sig tillbörligt gällande

vid nykterhetsundervisningen, torde mycket vara vunnet, ehuru Riksdagen

dock ej förbisett, att det kär som vid all undervisning kommer

ytterst an på lärarens personlighet och på ett lefvande intresse för saken.

Af hvad kär anförts framgår, att Riksdagen anser åtskilligt återstå

att önska i fråga om nykterhetsundervisningen, såväl med afseende på utsträckningen

af densamma, som sättet för dess bedrifvande. Hvad som

härvid bör fordras, ock huru en god nykterketsundervisning skall ordnas,

bör enligt Riksdagens mening göras till föremål för grundlig utredning af

därför särskildt lämpade personer.

På grund af hvad nu anförts, får Riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i hvad mån ett mera planmässigt

ock effektivt undervisnings- ock upplysningsarbete i nykterketsfrågan

må vara erforderligt ock kunna genomföras såväl inom som utom

skolan.

Stockholm den 24 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.