Skrifvelse till Konungen angående ändring i sättet för redovisning af genom exekutiv myndighet indrifna allmänna kommunala utskylder.
1912-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:214, Skrifvelse till Konungen angående ändring i sättet för redovisning af genom exekutiv myndighet indrifna allmänna kommunala utskylder.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 21i.
5
Nr 214.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 maj 1912.
» » ti i Andra Kammaren den 24 maj 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående ändring i sättet för
redovisning af genom exekutiv myndighet indrifna allmänna
kommunala utskylder.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)
Till Konungen.
Inom Kiksdagen har väckts en motion hufvudsakligen åsyftande skyndsammare
redovisning af kommun tillkommande allmänna afgifter, som af
exekutiv myndighet indrifvas.
Enligt kungl. förordningen den 12 juli 1878 åligger det vederbörande,
som meddelar handräckning för indrifning af andra utskylder eller afgifter
än kronoutskylder och i samband därmed debiterade utskylder och
afgifter, att afgifva redovisning sist inom tre månader efter det handräckningen,
i föreskrifven ordning, begärts; dock att, hvad beträffar städer,
stadsfogde är skyldig att enligt föreskrift, som meddelas i Stockholm af
6
Riksdagens skrifvelse Nr 214.
öfver,ståthållareämbetet och i öfriga städer af magistraten, före redovisningens
afgifvande till vederbörande affinna hvad af förenämnda utskylder
och afgifter kan hafva influtit. Någon föreskrift af sist angifna innebörd
är dock, för såvidt Riksdagen har sig bekant, icke utfärdad för någon
stad i riket. Jämlikt kungl. kungörelserna den 16 september 1887 och
den 11 augusti 1911 åligger det därjämte kronofogde, då handräckning
begärts för indrifning af resterande kommunalutskylder eller församlingsafgifter
till prästerskapet, att inom nyssnämnda tid till vederbörande kommunala
förtroendeman, som har att emottaga de influtna medlen, i assurant
tjänstebref öfversända desamma jämte förteckning å de personer,
från Indika likvid då ej influtit, samt att därefter förfara på enahanda
sätt, så snart de återstående beloppen influtit eller bevis erhållits, att utskylderna
icke kunnat uttagas.
I följd häraf och med stöd af kungl. kungörelsen den 10 jidi 1899
kunna kronofogdar och stadsfogdar under längre eller kortare tid utan att
därigenom åsidosätta sin tjänsteplikt hafva medel af ifrågavarande slag,
som influtit under ofvannämnda tre månader, innestående å sin tjänsteräkning
i bank.
En ändring i detta förhållande bör enligt Riksdagens mening vidtagas,
i synnerhet som det mången gång kan medföra olägenheter för
kommunala och andra vederbörande, att de indrifna skattemedlen, särskild!
om de uppgå till mera afsevärda belopp, ej tidigare än nu blifvit disponibla.
Dock torde det ej vara erforderligt, att medlen öfversändas allt
efter som de inflyta, enär eu dylik anordning skulle förorsaka alltför stort
besvär utan motsvarande nytta; utan bör det i stället enligt Riksdagens
mening åläggas kronofogde och stadsfogde samt magistraten i stad, där
stadsfogde ej finnes, att till vederbörande afsända influtna medel, så snart
dessa uppgå till exempelvis sammanlagclt minst 100 kronor.
I detta sammanhang vill Riksdagen emellertid framhålla, att ett
genomförande af den sålunda föreslagna förändringen i redovisningsförfarandet
icke torde böra medföra skyldighet för vederbörande exekutiva
myndighet att hvarje gång indrifna medel insändas bifoga sådan förteckning,
som omförmäles i åberopade kungl. kungörelserna den 16 september
1887 och den 11 augusti 1911 utan torde dylik förteckning behöfva aflämnas
först ''vid den föreskrifna redovisningstidens utgång.
På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det föreskrifter
måtte meddelas i syfte att, då hos kronofogde eller stadsfogde
eller i stad, där stadsfogde ej finnes, hos magistrat handräckning begärts
7
Riksdagens skrifvelse Nr 214.
för indrifning af allmänna kommunala afgifter, vare sig dessa afse borgerliga
eller kyrkliga ändamål, fogden eller magistraten skall, när de indrifna
medlen uppgå till minst 100 kronor, omedelbart, utan afvaktande utaf
utgången af den i nu gällande bestämmelser stadgade tid af högst tre
månader, till vederbörande aflämna hvad sålunda influtit.
Stockholm den 24 maj 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.