Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor.

1912-05-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:222, Skrifvelse till Konungen, angående ändringar i tullbehandlingen af vissa varor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 222.

1

Nr 222.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1912.

* * »i Andra kammaren den 28 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående ändringar i tullbehandlingen

af vissa varor.

(Bevillningsutskottets memorial nr 45.)

Till Konungen.

I anledning af bevillningsutskottets därom gjorda hemställan har

Riksdagen funnit ändringar i gällande tulltaxa och tulltaxeförordning

behöfliga i följande afseenden, nämligen

att gåslefver »en croute», äfven inkommande i hermetiskt slutna

kärl, måtte i tullafseende likställas med gåslefverpastej, ei hänförlig1 till

konserver (rubr. 144);

att skyltfigurer eller skyltdockor (s. k. mannekänger) måtte åsättas

tull med 15 procent af värdet;

att å tygklädda pappskifvor, afsedda till stommar i kravatter o. d.,

måtte läggas samma tull som å det använda tyget;

att tullen å visst maltextrakt, s. k. diastafor, som införes uteslutande

för industriens behof, måtte nedsättas under den för maltextrakt

i allmänhet bestämda; samt

att tullfrihet under viss kortare tid matte medgifvas för gjutgodsmodeller,

som äro afsedda att aterutföras tillsammans med den färdiga

varan.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 60 käft. (Nr 222—223.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 222.

Härutöfver har bevillningsutskottet fäst Riksdagens uppmärksamhet

på följande missförhållande.

Enligt gällande tulltaxa (rubrik 381) skall garn af ull, med eller

utan inblandning af annat spånadsämne med undantag af silke, enkelt,

oblekt och ofärgadt, åsättas tull af 20 öre för kilogram, om 1 kilogram

innehåller högst 40,000 meter (t. o. m. nr 40 metriskt). Innehåller

samma garn mera än 40,000 meter per kilogram, är det att hänföra till

rubrik 382 och drager en tull af 30 öre för kilogram. Efter hvad vid

ärendets behandling inom Riksdagen inhämtats, inträffar emellertid ofta,

att ullgarn, som, då det afsändts från det utländska spinneriet, hållit

40.000 meter per kilogram, under transporten förlorat så mycket af sin

fuktighet, att det efter undersökning vid framkomsten befunnits mäta

omkring 40,500 meter per kilogram och därför måst förtullas efter

rubrik 382. Hvad nu är sagdt om oblekt och ofärgadt garn (rubrikerna

381 och 382) gäller gifvetvis också »blekt, färgadt eller tryckt» enkelt

garn (rubrikerna 383 och 384 med tull af 35 och 45 öre) äfvensom

två- eller flertrådigt garn, »oblekt och ofärgadt» (rubrikerna 385 och 386

med tull af 25 och 35 öre) och »blekt, färgadt eller tryckt» (rubrikerna

387 och 388 med tull af 40 och 50 öre). I samtliga fallen är gränsen

satt vid 40,000 meter per kilogram.

Förevarande oegentlighet har Riksdagen funnit böra undanröjas

därigenom, att nummergränsen förändras till 41,000 meter per kilogram

och sålunda sättes midt emellan de vanligen förekommande nr 40 och 42.

Då nr 41 icke lär förekomma, komma gränsfall att härigenom i möjligaste

mån undvikas och tullbehandlingen att samtidigt underlättas.

Motsvarande förfaringssätt har också användts i fråga om bomullsgarn,

i det nummergränsen satts vid nr 23, ett vanligen ej förekommande

nummer (rubrik 480 m. fl.). Någon olägenhet af att gränsen sättes vid

41.000 meter, lär icke kunna uppkomma.

Med anledning af hvad sålunda förekommit har Riksdagen beslutit,

1) att rubriken 144 i gällande tulltaxa med därtill hörande anmärkning

skall erhålla följande ändrade lydelse:

144. Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,

samt gåslefverpastej i bakverk eller i s. k.

terriner, äfven inkommande i hermetiskt

tillslutna kärl................ 1 kg. 2.5 0.

Anm. Därest de i rubriken upptagna varor inkomma

i hermetiskt tillslutna kärl, inräknas dessa

varans vikt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 222.

2) att under afdelning XVI i tulltaxan mellan rubrikerna 1317 och

1318 skall införas en ny rubrik så lydande:

1317 V2. Skyltfigurer eller skyltdockor (s. k.

mannekänger) :

öfverklädda med spånadsvara,

skinn eller dylikt....... 100 kr. 15 kr.

andra slag: tullbehandlas såsom

arbeten af det ämne, hvaraf

de hufvudsakligen bestå.

3) att anmärkningen 4 till rubrikerna 552—604 i tulltaxan skall

erhålla följande ändrade lydelse:

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg eller persedlar, ej särskildt

nämnda, vid hvilkas framställande i stället för sömnad användts klister, lim, kautschuk

eller liknande ämne, dock att tygklädda pappskifvor, afsedda till stommar i kravatter och

dylikt, skola tullbehandlas efter den högst tullbeskattade väfnad, hvaraf de bestå, utan

förhöjning.

4) att under rubriken 150 i tulltaxan skall införas följande med 1

betecknade anmärkning:

>

Anm. 1- För väfnadsindustrien afsedt maltextrakt (tjockflytande) må utlämnas mot

en tull af 15 procent af värdet, därest fabriksidkaren vid tullbehandlingen aflämnar skriftligt

intyg på tro och heder därom, att varan är uteslutande afsedd för textilindustrien.

samt att den nu under rubriken befintliga anmärkningen skall betecknas

med 2 sålunda:

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper, burkar, flaskor och dylikt

emballage.

5) att första momentet af § 8 i förordningen med tulltaxa för inkommande

varor den 9 juni 1911 skall erhålla följande ändrade affattning:

§ 8.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor — — — — — — — —--återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas — — — — — — — — — — — — införda;

för att användas såsom modeller vid tillverkning af gjutgods för

export samt återutföras tillsammans med detta gods;

för att användas vid — — — — — — — — — — — — —

cirkusföreställningar; eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens'' skrifvelse Nr 222.

för att afprofvas — — — — — — — — — — — — — —

försäljningsändamål; samt

c) inkommande — — — — — — — — —--— landet.

Tullfrihet — — — — — — — — — — — --— styrkt.

6) samt att tulltaxans rubriker 381—388 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

381.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 41,000

meter (t. o. in. n:r 41 metriskt) . .

1 kg.

—

20

*382.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 41,000

meter (öfver n:r 41 metriskt). . . .

1

kg.

—

30

blekt, färgadt eller tryckt:

383.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 41,000

meter . ................

1

kg.

35

*384.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 41,000

meter.................

1

kg.

_

45

två- eller flertrådigt, ej särskild! nämndt:

oblekt och ofärgadt:

385.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 41,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1

kg.

—

25

*386.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 41,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1

kg.

—

35

blekt, färgadt eller tryckt:

387.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 41,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1

kg.

—

40

*388.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 41,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1

kg.

—

50

Med anmälan om sina sålunda fattade beslut får Riksdagen anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville snarast möjligt förordna om beslutens

trädande i kraft.

Stockholm den 28 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.