Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrifvelse Nr 228

1912-05-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:228, Riksdagens skrifvelse Nr 228

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

1

Nr 228.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1912.

» » » » Andra kammaren den 28 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om aflösning af

vissa frälseräntor, lag om sammanläggning af frälseränta

med den fastighet, hvaraf räntan utgår, lag om ändrad

lydelse af 11 kap. 2 § jordabalken, lag om ändrad lydelse

af 18 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom, lag om ändrad lydelse

af 61 § i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom och lag om ändrad lydelse af

förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt

vid återbetalning af lån, som blifvit i jordebok antecknade,

dels ock i anledning däraf väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 57 och memorial nr 68.)

Till K onungen.

Genom en den 15 mars 1912 dagtecknad proposition, nr 75, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagda förslag till

1) lag om aflösning af vissa frälseräntor,

2) lag om sammanläggning af frälseränta med den fastighet, hvaraf

räntan utgår,

3) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 2 § jordabalken,

4) lag om ändrad lydelse af 18 § i förordningen den IG juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 62 käft. {Nr 228.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

5) lag om ändrad lydelse af 61 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom och

6) lag om ändrad lydelse af förordningen den 20 juli 1855 angående

kronans rätt vid återbetalning af lån, som blifvit i jordebok antecknade.

Det af Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om ändrad

lydelse af 11 kap. 2 § jordabalken har af Riksdagen i oförändradt skick

godkänts.

Hvad vidare angår de i propositionen innefattade förslagen till lag

om aflösning af vissa frälseräntor, lag om sammanläggning af frälseränta

med den fastighet, hvaraf räntan utgår, samt lag om ändrad lydelse af

förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt vid återbetalning af

lån, som blifvit i jordebok antecknade, har Riksdagen, som icke kunnat i

oförändradt skick bifalla dessa förslag, i anledning af desamma äfvensom

inom Riksdagen väckta motioner, för sin del antagit lagar af sådan lydelse,

som här nedan angifves.

De i propositionen innefattade förslagen till lag om ändrad lydelse

af 18 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast

egendom samt till lag om ändrad lydelse af 61 § i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom hafva af Riksdagen afslagits.

Riksdagen får sålunda för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

i anledning af Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 75 för sin del antagit

följande lagar:

Ro) Lag

om aflösning af vissa frälseräntor.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Frälseränta, som ej, efter hvad särskildt är stadgadt, må inlösas för

statsverkets räkning, må, i enlighet med hvad nedan sägs, aflösas mot ersättning

i penningar, om räntans ägare eller ägaren af den fastighet, af

hvilken räntan utgår, det begär.

2 §.

Af ersättningen varde en fjärdedel af statsmedel gulden och tre

fjärdedelar af statsmedel förskjutna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Såsom afbetalning och ränta å hvad sålunda förskjutits skall fastighetens

ägare årligen erlägga ett för hvarje år lika belopp, så bestämdt,

att det förskjutna beloppet jämte fyra procent årlig ränta å hvad vid hvarje

tid däraf återstår oguldet är fyrtio år från förskottets utgifvande till fullo

betaldt till statsverket.

3 §■

Ansökning om aflösning af frälseränta skall göras hos Konungens

befallningshafvande i det län, där fastigheten är belägen; och bifoge sökanden
1)

bevis, att han äger räntan eller fastigheten, samt uppgift å ägaren

i förra fallet af fastigheten och i senare fallet af räntan,

2) för sökanden tillgängliga upplysningar om räntans tillkomst och

de i räntan ingående förmåner samt

3) gravationsbevis angående räntan.

4 §•

Då ansökning om aflösning af frälseränta inkommit, göre Konungens

befallningshafvande anmälan därom hos domaren i orten; och varde å nästa

rättegångsdag under lagtima ting anteckning om ansökningen införd i lagfarts-

och inteckningsprotokollen.

Konungens befallningshafvande inliämte ock från kammarkollegiet de

upplysningar, som må vara för kollegiet tillgängliga och äga betydelse

för pröfning af ansökningen.

5 §•

Finner Konungens befallningshafvande frälseräntan vara af beskaffenhet

att kunna aflösas, gifve ägare af fastigheten eller räntan, den där

icke är sökande, tillfälle att yttra sig öfver ansökningen. Har sådan egendom

blifvit af en till annan öfverlåten, må ansökningen, innan nye ägaren

sökt lagfart, med laga verkan delgifvas förre ägaren.

Vistas part, som i första stycket sägs, å okänd ort, eller är han

utrikes å sådan ort, att hans hörande skulle föranleda synnerlig svårighet

eller tidsutdräkt, och finnes ej någon, som äger för honom i ärendet föra

talan, förordne, på anmälan af Konungens befallningshafvande, domstolen

i_ den ort, där fastigheten är belägen, god man att i fråga om aflösningen

företräda dén frånvarande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

6 §•

Besväras räntan af sökt eller beviljad inteckning eller kan räntan

jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häfta för ogulden köpeskilling, skall

underrättelse om ansökningen genom Konungens befallningshafvandes försorg

med posten sändas till kända innehafvare af sådana fordringar och,

om innehafvare af dylik fordran är okänd, införas i allmänna tidningarna

och tidning inom orten.

7 §•

Råder ej tvist, huruvida skyldighet att utgifva frälseränta föreligger,

och har mellan parterna träffats öfverenskommelse, hvilka förmåner skola

anses i räntan ingå, eller har eljest af part därom meddelad uppgift, som

delgifvits motparten, af denne lämnats obestridd, då varde, därest ej Konungens

befallningshafvande finner räntans innehåll vara oskäligt högt

upptaget och ej heller fordringsägare, som i 6 § afses, bestridt öfverenskommelsen

eller den meddelade uppgiften, räntan bestämd i enlighet därmed.

Yinnes ej, enligt hvad nu är sagdt, enighet om räntans innehåll,

skola, om icke någon af parterna det bestridt, de ränteförmåner, som utgå

för år, beräknas efter medeltalet af de belopp i penningar eller persedlar,

med hvilka räntan utgått under de tio åren närmast före det denna lag

trädt i kraft.

Har tvist yppats, huruvida skyldighet att utgifva frälseränta föreligger,

eller kan eljest räntan ej bestämmas efter hvad i första stycket

sägs, hänvise Konungens befallningshafvande sökanden att efter stämning

å motparten och kronan samt kända fordringsägare, som i 6 § afses, vid

domstol föra talan till styrkande af räntans tillvaro eller de i räntan

ingående förmåner.

8 §•

Anställes talan vid domstol, hålle Konungens befallningshafvande

den af kammarkollegiet lämnade utredning och öfriga handlingar i ärendet

domstolen till hända.

9 §•

Ersättningen för ränteförmån, som utgöres med visst belopp för år,

skall uppgå till tjugufem gånger nämnda belopp. Utgår årlig förmån

i annat än penningar, och är ej särskild grund för beräkning’ af dess

värde i penningar med laga verkan bestämd, varde värdet för år beräk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens ''skrifvelse Nr 228.

5

nadt efter medeltalet af den årliga markegången för de sist förflutna

tio åren med tillägg af forsellönsersättning, där sådan skall utgå. Kan

sådan beräkning ej göras efter länets markegångstaxa, bestämme Konungens

befallningshafvande efter hvad skäligt pröfvas förmånens värde för år.

innefattar frälseräntan förmån, som ej utgår med visst belopp för år,

bestämme Konungens befallningshafvande ersättningen för sådan förmån

enligt hvad skäligt pröfvas.

Skall enligt hvad ofvan är sagdt förmåns värde för år eller ersättningen

för förmån bestämmas efter hvad skäligt pröfvas, äge Konungens

befallningshafvande inhämta yttrande af sakkunniga, om sådant finnes

erforderligt.

10 §.

År aflösningen ej begärd af fastighetens ägare, och finnes, att hvad

denne enligt 2 § skulle blifva pliktig årligen erlägga såsom afbetalning

och ränta å det af statsmedel förskjutna beloppet öfverstiger hvad han är

skyldig såsom frälseränta för hvarje år utgifva, med beräkning efter hvad

i 9 § sägs af värdet å årlig förmån, som utgår i annat än penningar,

varde ansökningen afslagen, därest ej fastighetsägaren medgifver, att aflösningen

ändå må äga rum.

11 §•

Möter ej enligt hvad i 10 § sägs hinder mot bifall till ansökningen,

skall Konungens befallningshafvande genom utslag fastställa ersättningen

och föreskrifva, från och med hvilket kalenderår frälseräntan skall upphöra

att utgå; skolande, där ej förhållandena till annat föranleda, tiden

för räntans upphörande bestämmas till ingången af kalenderåret närmast

efter det utslaget vunnit laga kraft. Konungens befallningshafvande

gifve ock i utslaget tillkänna, hvad fastighetsägaren har att iakttaga i

fråga om erläggande af ränta och afbetalning å det belopp statsverket förskjuter.

12 §.

Besvär öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som

ofvan sägs, må anföras hos kammarkollegiet före klockan tolf å sextionde

dagen från det beslutet gafs; och må öfver kammarkollegiets beslut besvär

anföras hos Konungen före klockan tolf å sextionde dagen från det kollegiets

beslut gafs.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Konungens

ränta värde genom befallningshafvande!^ försorg ofördröjligen delgifvet

advokatfiskal i kammarkollegiet, hvilken äger att mot utslaget föra talan

för bevarande af kronans rätt.

Underrättelse om att Konungens befallningshafvande eller kammarkollegiet

meddelat utslag angående aflösning af frälseränta och om tiden

då det skett skall genom myndighetens försorg ofördröjligen införas i

allmänna tidningarna och tidning inom orten samt med posten sändas till

parterna samt kända innehafvare af fordringar, som i 6 § afses.

13 §.

Angående förskott, som ofvan är sagdt, skall anteckning, på sätt

om lån från odlingslånefonden är stadgadt, göras i den jordebok, där

fastigheten senast blifvit införd; och åtnjute därefter statsverket för de

årliga afbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i den fastighet, från hvilken

frälseräntan utgått, som för afgäld af fast egendom, hvarom i 17 kap.

6 § handelsbalken sägs.

14 §.

Sedan utslag, som i 11 § omförmäles, vunnit laga kraft, läte Konungens

befallningshafvande verkställa anteckning enligt 13 § samt införa

meddelande om utslaget i länskungörelserna. Konungens befallningshafvande

insände ock till domaren i orten anmälan ej mindre om frälseräntans

upphörande än äfven om förskottet samt de årliga afbetalningsoch

räntebeloppen äfvensom den i jordeboken införda anteckning; och

varde å nästa rättegångsdag under lagtima ting anteckning om räntans

upphörande gjord i lagfarts- och inteckningsprotokollen samt anteckning

om förskottet och hvad därtill hör införd i inteckningsprotokollet.

När förskjutet belopp blifvit till fullo betaldt, skall ock anmälan

härom göras och i inteckningsprotokollet införas enligt hvad nyss sagts.

15 §.

Konungens befallningshafvande utbetale vid början af det kalenderår,

från och med hvilket frälseräntan enligt laga kraftägande utslag upphör

att utgå, ersättningen till frälseräntans ägare, dock att, om räntan

besväras af sökt eller beviljad inteckning eller kan jämlikt 11 kap. 2 §

jordabalken häfta för ogulden köpeskilling, hvad om fördelning af köpeskilling

för utmätningsvis såld fast egendom är stadgadt skall äga mot
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

svarande tillämpning. Kallelse till sammanträde för ersättningens fördelning

skall genom Konungens befallningshafvandes försorg med posten

sändas till kända innehafvare af fordringar, för hvilka räntan svara,r, samt,

om innehafvare af dylik fordran är okänd, införas i allmänna tidningarna

och tidning inom orten, minst fjorton dagar före sammanträdet.

Innehades frälseränta!! såsom fideikommiss, hålle Konungens befallningshafvande

den ägaren tillkommande ersättning inne, till dess Konungen

förordnat, huru med medlen skall förfaras.

Uppstår tvist om rätten till ersättningen, eller möter eljest hinder

för utbetalande af denna, läte Konungens befallningshafvande, om så begäres,

insätta medlen i bankinrättning för att innestå mot ränta; och

komme räntan den till godo, som finnes vara berättigad till ersättningen.

16 §.

Fastighetens ägare vare berättigad att när som helst, sex månader

efter uppsägning, inbetala hela det å förskottet återstående beloppet jämte

därå upplupen ränta.

17 §.

Ersättning till sakkunniga, som i 9 § omförmälas, samt kostnaden

för kungörelser, delgifningar och dylika åtgärder, som enligt denna lag

ske genom myndighets försorg, skola gäldas af allmänna medel.

18 §.

Där enligt denna lag anteckning skall göras i lagfarts- eller inteckningsprotokollet,

varde anteckningen jämväl införd i lagfarts- eller inteckningsboken.

19 §.

Hvad i denna lag stadgas äge ej tillämpning i afseende å frälseränta,

som, då aflösning begäres, är med fastigheten förenad i samme ägares hand.

Begäres aflösning af frälseränta, som varit med fastigheten förenad

men blifvit åter därifrån skild, och har föreningen inträdt eller fortfarit

efter den 31 mars 1911, skall ej någon del af ersättningen gäldas af statsmedel,

men varde ersättningen i sin helhet förskjuten af dylika medel och

äge i öfrigt stadgandena i denna lag motsvarande tillämpning.

I fråga om de från hospitalen till kronan indragna räntor äge hvad

i denna lag stadgas ej tillämpning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

20 §.

Aflösning af frälseränta från fastighet, som förut tillhört Danviks

hospital eller Lunds domkyrka, inverkar icke på den rätt till viss afgift

vid fastighetens försäljning, som på grund af bestämmelserna i kungl.

blefven den 21 juli 1813 och den 27 augusti 1817 må tillkomma hospitalet

eller domkyrkan. ____________

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

2:o) Lag

om sammanläggning af frälseränta med den fastighet, hvaraf räntan utgår.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Frälseränta må, i enlighet med hvad nedan sägs, sammanläggas med

den fastighet, hvaraf räntan utgår.

2 §•

Sammanläggning må ej ske, om i lagfartsprotokollet finnes antecknadt,

att klander blifvit instämdt å fång till egendom, hvarom fråga är, eller

rätten därtill eljest finnes tvistig eller sådan egendom år utmätt eller

beslut är meddeladt om dess försäljning i den ordning, som om utmätt

fast egendom är stadgad.

Ej heller må sammanläggning äga rum, utan så är att antingen endera

egendomen icke är besvärad af sökt eller beviljad inteckning eller

ock, om båda egendomarna äro sålunda besvärade, den ena häftar allenast

för sådana inteckningar, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl

i den andra, samt i denna icke finnes annan inteckning med bättre

eller lika rätt.

Hvad ofvan sagts i fråga om inteckning äge tillämpning beträffande

fordran eller annan rättighet, för hvilken egendom, som förut är nämnd,

karl häfta jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

9

3 §•

Hafva frälseränta*! och fastigheten kommit i samme ägares hand,

äge rätten, på ansökning af ägaren, föreskrifva, att räntan skall vara med

fastigheten sammanlagd.

Sådan föreskrift må dock ej meddelas, med mindre sökanden erhållit

lagfart å såväl räntan som fastigheten eller, därest någondera förvärfvats

genom fång, hvarmed han enligt äldre lag ej varit skyldig att lagfara,

hans åtkomst till denna egendom styrkes.

4 §.

Gör ägare af frälseränta, som ej besväras af sökt eller beviljad inteckning

och ej heller kan häfta för fordran enligt 11 kap. 2 § jordabalken,

ansökning om räntans sammanläggning med fastigheten, vare, äfven

om ej jämväl denna är i sökandens hand, lag som i 3 § första stycket

sägs.

Hvad i 3 § andra stycket stadgas äge motsvarande tillämpning i

fråga om spkanden och fastighetens ägare.

5 §•

Meddelas lagfart å fång till endera egendomen för den, som förut

har eller samtidigt erhåller lagfart jämväl å den andra, eller varder, efter

det fång till båda egendomarna blifvit för samme ägare lagfarna, inteckning

i sådan egendom sökt, beviljad, förnyad, helt och hållet eller till viss

del dödad eller under annan nedsatt, och möter ej för sammanläggning

hinder efter hvad i 2 § första eller andra stycket sägs, höre rätten ägaren,

huruvida han har något att erinra mot att dylik åtgärd vidtages. Är ej

sådant fall för handen, att enligt 2 § sammanläggning ej må ske, och

visar ej ägaren skälig anledning till att sammanläggning skulle lända hohonom

till förfång, föreskrifve rätten, att räntan skall vara med fastigheten

sammanlagd.

Möter allenast på den grund, att egendom kan häfta jämlikt 11

kap. 2 § jordabalken, hinder att meddela föreskrift om sammanläggning,

förklare rätten frågan därom hvilande, intill dess den i samma § angifna

tid för intecknings sökande är ute.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 62 käft. {Nr 228.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

6 §•

År lagfart å fång till frälseränta]! och fastigheten samme ägare beviljad,

och synes förhållande, som enligt 2 § utgör hinder för sammanläggning,

ej föreligga, äge rätten, äfven utan sammanhang med ärende

angående lagfart å sådan egendom eller inteckning däri, väcka fråga om

sammanläggning och därom förordna efter hvad i 5 § första stycket sägs.

7 §•

Frälseränta upphöre, då den sammanlägges med fastigheten.

8 §•

Sammanlägges frälseränta, hvari inteckning är beviljad, med fastigheten,

galle inteckningen i denna. Varder efter sammanläggning men på

grund af tidigare rätt till räntan ansökning om inteckning gjord eller fullföljd,

skall inteckningen, om ansökningen bifalles, fastställas att gälla i

fastigheten.

9 §•

Angående väckt fråga om sammanläggning och rättens beslut däröfver

skall anteckning göras i lagfarts- och inteckningsprotokollen samt

lagfarts- och inteckningsböckerna. Skall enligt hvad i 8 § sägs i frälseränta

beviljad inteckning gälla i fastigheten, skall anteckning därom göras

i inteckningsprotokollet och inteckningsboken.

10 §.

Inteckning i frälseränta må ej beviljas, med mindre inteckningen är

utfäst då denna lag träder i kraft, eller inteckning för fordran, för hvilken

räntan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken vid nämnda tid häftar, sökes inom

den i samma § angifna tid.

11 §.

Äro frälseränta!! och fastigheten förenade i samme ägares hand och

intecknade för samma fordran, må inteckningen ej i någondera egendomen

helt och hållet eller till viss del dödas, om ej liknande åtgärd vidtages i

afseende å den andra egendomen eller efter inteckningens dödande i frälseräntan

denna icke vidare besväras af inteckning; dock göres härigenom ej

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

ändring i hvad som är stadgadt angående rätt att, sedan fast egendom

blifvit utmätningsvis såld, låta döda inteckning, som till följd af försäljningen

blifvit utan verkan.

Inteckning, för hvilken frälseräntan och fastigheten gemensamt häfta,

må ej i frälseräntan nedsättas under annan gemensam inteckning, med

mindre liknande åtgärd vidtages i afseende å fastigheten, och ej heller

nedsättas under inteckning, för hvilken frälseräntan ensam svarar; ej heller

må, då frälseräntan och fastigheten äro i samme ägares hand, inteckning,

som meddelats i egendomarna gemensamt, i fastigheten nedsättas under

annan gemensam inteckning, utan att liknande åtgärd vidtages i afseende

å frälseräntan.

12 §.

Frälseränta, som innehafves såsom fideikommiss, må ej sammanläggas

med fastigheten, med mindre fideikommisset omfattar äfven denna.

Utgår af fastighet, som innehafves såsom fideikommiss, frälseränta,

som ej omfattas af fideikommisset, och besväras räntan af sökt eller beviljad

inteckning, som ej gäller äfven i fastigheten, eller kan räntan häfta

för fordran jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, må sammanläggning ej äga

rum, ändå att hinder därför enligt hvad ofvan är sagdt ej möter.

Innehafves frälseräntan eller fastigheten såsom fideikommiss, äge

stadgande^ i 11 § ej tillämpning, med mindre fideikommisset omfattar

jämväl den andra egendomen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

3:o) Lag

om ändrad lydelse af II kap. 2 § jordabalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 2 § jordabalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Nu häfver den, som sålde, icke uppburit fulla penningar, ändock

han i köpebrefvet tillstått, att han köpeskillingen till fullo bekommit; njute

sin säkerhet i det, som såldt är, framför andra köparens borgenärer. Söker

han ej inteckning för sin fordran, i stad inom tre månader, och å landet

sist vid det ting, som infaller näst efter sex månader sedan lagfart för

köparen beviljades, äge därefter ej bättre rätt än de andra.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 228.

Hvad nu är stadgadt galle ej, där någon i stad eller å annan ort,

för hvilken lagen angående förändring af tomts område äger tillämpning,

sålt viss till gränserna bestämd del af tomt att med annat område till en

tomt sammanläggas, och ej heller där frälseränta säljes.

Denna las'' skall träda i kraft den 1 januari 1913.

O °

4:6) Lagom

ändrad lydelse af förordningen den 20 juli 1855 angående kronans rätt

vid återbetalning af lån, som blifvit i jordebok antecknade.

Härigenom förordnas, att förordningen den 20 juli 1855 angående

kronans rätt vid återbetalning af lån, som blifvit i jordebok antecknade,

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Då lån utaf allmänna medel för beredande af odlingsföretag medelst

utdikningar eller vattenaftappningar, likmätigt kung!, kungörelserna den

13 juni 1845 och den 3 november 1848, blifvit i jordebok antecknadt,

äo-er kronan för de årliga afbetalnings- och räntebeloppen lika rätt i det

hemman, hvilket lånet blifvit påfördt, som för annan afgäld eller ränta

af fast egendom, efter ty i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs.

Det åligger Konungens befallningshafvande att, såvidt angår egendom,

som är i inteckningsboken upptagen, sedan anteckning, som nyss

sagts, skett, därom så ock angående de årliga afbetalnings- och räntebeloppen

ofördröjligen gorå anmälan hos domaren i orten; och varde sådan

anmälan införd i inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima

ting, så ock i inteckningsboken. När lånet blifvit till fullo betaldt,

skall ock anmälan härom göras och i inteckningsprotokollet och inteckningsboken

införas efter hvad nu sagts.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913 och tillämpas

jämväl i fråga om lån, som före nämnda dag antecknats i jordeboken

och ej före samma dag blifvit till fullo betaldt.

Stockholm den 28 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1912. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

121695

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.