Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till en svensk utvandringslag.

1912-05-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:229, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till en svensk utvandringslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 229.

1

Nr 229.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1912.

» » n i Andra kammaren den 28 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utarbetande

och framläggande af förslag till en svensk utvandringslag.

(Lagutskottets utlåtande nr 61.)

Till Konungen.

Uti en vid innevarande års riksdag väckt motion hafva enskilda

motionärer hemställt, att Riksdagen måtte hos Eders Kung]. Maj:t anhålla,

att, med beaktande af de grundsatser, som under senaste tiden

gjort sig gällande i utvandringslagstiftningen i andra europeiska länder,

förslag till utvandringslag för Sverige måtte af Eders Kungl. Makt

utarbetas och för Riksdagen framläggas.

I andra länder har man i långt, högre grad än i Sverige sökt att

på lagstiftningens väg reglera utvandringen till främmande länder i syfte

dels att motverka eu skadlig eller illojal utvandring och dels att till

utvandrarnas säkerhet och bästa ordna den med deras befordran till

utlandet förbundna verksamheten. Da den svenska emigrationen under

de senare årtiondena nått en synnerligen stor omfattning och densamma

alltså för vårt land innebär en mycket viktig samhällsföreteelse, synas

giltiga skäl föreligga för en utredning, huruvida äfven för Sverige en

genom Konung och Riksdag gemensamt antagen, efter nyare erfarenheter

bättre afvägd lagstiftning i detta ämne än den nuvarande bör

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 63 käft. (Nr 229—231.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 229.

komma till stånd. Det gäller härvid enligt Riksdagens uppfattning att

närmare reglera verksamheten för utvandrarnas fortskaffning, så att,

utan att eu berättigad utvandringsfrihet hindras, utvandrarnas säkerhet

och bästa tillgodoses och sådan utvandring, som måste betecknas som

illojal, om möjligt förekommes. Därjämte synes en sådan lagstiftning

böra, i den mån det låter sig göra, söka trygga emigranternas ställning

i det främmande landet och hindra, att de obehörigen exploateras eller

gå under. Grifvetvis kan icke Riksdagen i frågans nuvarande skede närmare

i detalj uttala sig om de hufvudgrunder, som i en dylik lagstiftning

böra komma till genomförande, eller i hvad mån utländsk lagstiftning

härvid lämpligen kan tjäna som förebild. Det är för sådant ändamål

nödigt att underkasta frågan och de förslag, som däri redan föreligga,

ett allsidigt och noggrant öfvervägande.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen hemstälia, att

Eders Kung!. Magt täcktes taga i öfvervägande, huruvida och i hvilken

omfattning behof må förefinnas af en utvandringslag, samt för Riksdagen

framlägga det förslag till en dylik lagstiftning, hvartill nämnda

öfvervägande kan gifva anledning.

Stockholm den 28 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.