Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående undanröjande af, i gällande författningar förefintliga hinder för producenter af lifsförnödenheter, jordbruksoch ladugårdsprodukter att i huru små partier som helst direkt till konsumenterna försälja sina alster.

1912-05-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:244, Skrifvelse till Konungen, angående undanröjande af, i gällande författningar förefintliga hinder för producenter af lifsförnödenheter, jordbruksoch ladugårdsprodukter att i huru små partier som helst direkt till konsumenterna försälja sina alster.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 244.

5

Nr 2M.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 28 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 28 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående undanröjande af,

i gällande författningar förefintliga hinder för producenter

af lifsförnödenheter, jordbruks- och ladugårdsprodukter

att i huru små partier som helst direkt till

konsumenterna försälja sina alster.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Inom Riksdagen liar gjorts framställning om vidtagande af erforderliga

åtgärder för sådana ändringar i nu gällande stadganden och

bestämmelser, att hinder icke måtte möta för producenter af lifsförnödenheter,

jordbruks- och ladugårdsprodukter att direkt till konsumenterna

försälja sina alster i huru små partier som helst.

Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört, att

ehuru 11 § i gällande förordning angående utvidgad näringsfrihet medgåfve

enhvar, vare sig i stad eller på landet, att utan anmälan eller

tillstånd till salu kringföra lifsförnödenheter, jordbruks- och ladugårdsprodukter

samt alster af inhemsk husslöjd, det dock inträffat, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 244.

inskränkning i denna frihet skett, i hvilket afseende i motionen anförts

exempel från Göteborg, där särskildt stadgande tillkommit, hvarigenom

i afseende å försäljningen af kött och fläsk den omkring staden boende

befolkningen beröfvats sin forna rätt att å stadens torg och öppna

platser till salu kringföra sådant i huru små partier som helst. Genom

ett stadgande af nu angifna innebörd uppkomme emellertid lätt olägenheter

dels för producenterna dels ock för konsumenterna genom den

förhyrning af den salubjudna varan, som kunde förorsakas af svårigheten

för dessa sistnämnda att, Utan anlitande af mellanhänder, inköpa

den kvantitet, de önskade bekomma.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat åsyftas med det af motionären

åberopade stadgande för staden Göteborg en bestämmelse i den af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande därstädes den 9 november

1908 utfärdade matvarustadga för sagda stad.

Äfven i matvara stadgan för Hälsingborg, fastställd den 25 mars

1907, finnes en motsvarande bestämmelse och jämväl beträffande andra

af rikets städer torde stadganden förekomma, hvilka inskränka rätten

att å öppen saluplats försälja kött.

Omförmälda inskränkningar i fråga om rätten att sälja kött i

mindre partier sammanhänga med införande af ett ordnadt saluhallsväsen.

Ur hygienisk synpunkt har det nämligen ansetts olämpligt, att

särskildt färskt kött försäljes under bar himmel å städernas salutorg

och därför ha täckta saluhallar börjat uppföras. För att få kötthandeln

förlagd inom dessa, hafva föreskrifter meddelats därom, att styckadt

kött ej får å öppet torg försäljas. För att icke göra större inskränkningar

i producenternas rätt till försäljning än nödigt är samt på

samma gång betrygga tillförseln af färskt kött, har det emellertid i

omförmälda fall medgifvits producenterna rätt att å salutorgen tillhandahålla

hela, halfva och fjärdedels kroppar.

Ostridigt torde vara att föreskrifter af ofvan angifna innebörd

kunna i vissa fall något höja priset för konsumenterna, ehuru detta

visst icke alltid är fallet.

Flera skäl synas Riksdagen tala för vidtagande af åtgärder uti

den i motionen ifrågasatta riktning. Särskildt har Riksdagen härvid

haft i tanke behöfligheten att så långt som möjligt inskränka det i

allt stöx-re utsträckning förekommande mellanhandssystemet, som otvifvelaktigt

i hög grad bidrager att väsentligt fördyra lifsmedlen ej minst

för de ekonomiskt mindre väl situerade konsumenterna. A andra sidan

har det för Riksdagen stått klart, att de hygieniska krafven ej få

eftersättas, utan måste i möjligaste mån tillgodoses.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrifvelse Nr 244.

Såsom ett led i sträfvandena att dels på lämpligt sätt ordna lifsmedelsförsäljningen,

dels fylla de sanitära behofven, äro de i några orter

i vårt land uppförda saluhallarna att betrakta. Och då betydelsen åtminstone

för de större städerna af ett ordnadt saluhallsväsende är stor,

synes det ej önskvärdt, att åtgärder vidtagas, som kunna hindrande

ingripa i städernas rätt att efter behof ordna dessa angelägenheter, äfven

om ett eller annat tidigare tillgodosedt intresse tilläfventyrs därigenom

skulle komma att lida näsrot intrång.

Synnerligen önskligt vore det emellertid helt visst, om sådana

anstalter kunde träffas, som åtminstone i någon mån tillfredsställde både

producenters och konsumenters berättigade kraf.

Ehuru Riksdagen icke är i tillfälle framställa några bestämda förslag

till frågans lösning, anser sig Riksdagen dock böra omnämna ett

par synpunkter härutinnan, som under ärendets behandling inom Riksdagen

gjort sig gällande. I sådant hänseende har framhållits möjligheten

af att inom saluhallarna en särskild, enklare utrustad afdelning

reserverades för mer tillfälliga försäljare af lifsförnödenheter, särskildt

kött. Genom erläggande af en måttlig afgift, beräknad exempelvis för

dag, skulle en landtman där kunna erhålla plats samt sättas i tillfälle

att afyttra sina produkter på det sätt och i de kvantiteter, han

önskade.

Därest en sådan anordning ej skulle anses utförbar, har inom

Riksdagen såsom en annan möjlighet i förevarande hänseende framhållits,

att särskilda saluhallar uppfördes för landtmän och dylika försäljare.

Då de personer, för hvilka dessa saluhallar voro afsedda, skulle

komma att taga desamma i anspråk vanligen blott för några timmar i

sänder, behöfde tydligen för dem beräknas väsentligt mindre utrymme

än för de nuvarande hallarnes hyresgäster, hvarjemte åtskilliga mer eller

mindre dyrbara anordningar gjordes öfverflödiga. Härigenom kunde

anspråken på hallarnas yttre och inre utrustning väsentligt nedsättas

och anläggningskostnaderna hållas inom måttligare gränser.

Med båda de nu föreslagna anordningarna skulle man dock kunna

vinna direkt förbindelse mellan producent och konsument, samtidigt som

rimliga hygieniska kraf tillgodosåges.

Riksdagen har dock ingalunda förbisett de stora svårigheter, som

ligga i vägen för ett ordnande af denna angelägenhet på ett för båda

parterna tillfredsställande sätt. På hvilken väg frågan än må lösas,

torde emellertid vissa förändringar i hithörande författningar erfordras.

Då härför tydligen kräfvas åtgärder från Eders Kungl. Maj:ts sida, får

Riksdagen, på grund af hvad nu anförts, anhålla, det Eders Kungl. Maj:t

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 244.

täcktes taga i öfvervägande huruvida och i hvad mån sådana ändringar

i nu gällande stadganden och bestämmelser kunna vidtagas, att hinder

icke möta för producenter af lifsförnödenheter, jordbruks- och ladugårdsprodukter,

att direkt till konsumenterna försälja sina alster i huru små

partier som helst.

Stockholm den 28 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.