Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i livad angår jordbruksärendena.

1912-05-29 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:254, Skrifvelse till Konungen, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i livad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

Nr 254.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 29 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående driftkostnaderna

för statens produktiva fonder i livad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I anledning af de framställningar, som gjorts rörande driftkostnaderna

för statens produktiva fonder, i hvad angår j ordbruksärendena, får

Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäner.

l:o) I en till Riksdagen den 13 januari 1912 afbiten proposition,

nr 6, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat

uppföra nio kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta

aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsätta den i berörda

stat »till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners

granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,

vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu

53,700 kronor, med 11,200 till 42,500 kronor;

dels föreskrifva att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden

upptagna aflöningsförmåner skola gälla de i statsrådsprotokollet omnämnda

allmänna grunder äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde,

som vid ingången af år 1913 är anställdt hos domänstyrelsen och antages

till biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig

anställning hos styrelsen;

dels godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen

den 16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:

att en hvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig

att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår, med rätt att härunder, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare

de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar men under hans

semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;

dels, under förutsättning att den i statsrådsprotokollet förordade

omregleringen af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höja

de uti den för skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till

jägmästarna i hvartdera af Malmöhus och Ångelholms revir med 100

kronor, eller således från 600 kronor till 700 kronor i hvartdera reviret,

äfvensom medgifva, att en hvar af dessa jägmästare må redan under år

1912 komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar:

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner

förslagsvis uppföra ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

Såsom driftkostnader under år 1912 för statens domäner kar

sistlidna års Riksdag förslagsvis uppfört ett belopp af 5,400,000 kronor

att utgå från domänfondens afkastning.

Till grund härför hafva lagts följande beräkningar rörande driftkostnaderna

under sist berörda år, nämligen:

Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen...... kronor 159,000: —

till anställande af en extra

amanuens hos styrelsen och

för renskrifning m. m....... ,, 6,000: —

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal......... ,, 6,000: -—

kostnader för skogsstatens ordinarie personal......

kostnader för ålderstillägg..........................................

kostnader för afdikningar å kronans skogar i de

norrländska länen och i Kopparbergs län.........

egentliga förvaltningskostnader................................

Kostnader för förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

till aflöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

till resekostnader vid domänförvaltningen

.......................... ,, 45,000: — kronor 80,500: —-

till vissa andra med förvaltningen af kronans jordbruksdomäner

förenade utgifter......................... ,, 39,700: —

Summa kronor 5,400,000: —.

kronor 171,000: —

„ 1,198,800: —

„ 110,000: —

., 150,000: —

„ 3,650,000: —

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande proposition gjorda

framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen af statens

domäner under år 1913 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

aflöningsstat för styrelsen ... kronor

anställande af extra amanuens

hos styrelsen och

för renskrifning m. m. ... ,,

domänstyrelsens expenser ... ,,

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal ,,

159,000: —

6,000: —

18,000: —

6,000:— kronor 189,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 254. 1?

transport kronor 189,000: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal

................................... kronor 1,199,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

däraf minst 150,000

kronor till afdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län ..................... „ 4,300,000: —

III. Kostnader för ålderstillägg:

ålderstillägg för domänstyrelsens och skogsstatens

personal ......................................................................

IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

aflöning åt domänintendenter... kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

...................................... „ 45,000: —

öfriga med förvaltningen af jordbruksdomänerna

förenade

kostnader ............................... „ 59,500: —

Summa kronor 5,938,000: —.

Af de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1913

ifrågasatts en ökning, utöfver hvad för innevarande år beräknats, af

driftkostnaderna för statens domäner med tillsammans 538,000 kronor,

hvaraf komma å posten »domänstyrelsens expenser» under första hufvudrubriken

............................................................................... kronor 18,000: —

å posten »skogsstatens ordinarie personal» under

andra hufvudrubriken ................................................ » 200:_

å posten »egentliga förvaltningskostnader» under

samma rubrik ............................................................... » 500,000: —

å posten för öfriga förvaltningskostnader under

fjärde hufvudrubriken ................................................ » 19,800: —

Summa kronor 538,000: —

Utgifterna för domänstyrelsens expenser hafva hittills utgått från

nionde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser,

ved. m. m. Uppförandet bland ifrågavarande driftkostnader af en

utgiftspost för styrelsens expenser innebär sålunda endast, såsom

Riksdagen i sin skrifvelse nr 9 angående regleringen af utgifterna under

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 69 höft. (Nr 248—254.) 3

„ 5,499,000: —

„ 110,000: —

„ 140,000: —

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

riksstatens nämnda hufvudtitel antydt, ett utbrytande från berörda anslag

af livad däraf hittills användts för ifrågavarande ändamål och öfverflyttande

däraf till driftkostnaderna för statens domäner.

Beträffande domänstyrelsen innehåller vidare förevarande proposition

framställningar i två särskilda afseenden, hvilka emellertid icke

betinga någon förändring i driftkostnadernas belopp. Sålunda har föreslagits,

att å styrelsens stat skulle uppföras nio kvinnliga biträden,

däraf åtta med normal aflöning, således för ett hvart af dessa lön 700

kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor,

tillhopa 1,200 kronor, och ett, som skulle hafva den mer kvalificerade

sysselsättningen att upprätta situationskartor öfver allmänna skogar och

kopiering af skogskartor, med aflöning i högre lönegrad, således med

900 kronor i lön, 550 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor

i ortstillägg eller tillsammans 1,600 kronor. Därjämte skulle hvart och

ett af biträdena åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter

fem och tio år. Frånsedt ålderstilläggen, hvilka skulle bestridas från

de bland driftkostnaderna för dylika tillägg särskildt afsedda medel,

skulle följaktligen för ifrågavarande nio biträdens aflönande erfordras

sammanlagdt 11,200 kronor. Då emellertid det till arfvoden åt amanuenser

m. in. i styrelsens stat uppförda beloppet 53,700 kronor, hvaraf de

hos styrelsen nu anställda biträdena aflönas, bör i motsvarande grad

minskas, skulle biträdenas uppförande å ordinarie stat för närvarande icke

föranleda någon höjning i statens slutsumma. För åtnjutande af ofvannämnda

aflönings förmån er skulle gälla samma villkor och bestämmelser

som i statsverkspropositionen föreslagits beträffande liknande befattningar

hos andra verk och myndigheter. — Vidare har, i likhet med hvad för

andra ämbetsverk föreslagits, framställning gjorts om medgifvande af

rätt till semester för vaktmästarna hos domänstyrelsen.

Den äskade höjningen med 200 kronor af anslaget till skogsstatens

ordinarie personal är föranledd af ifrågasatt omreglering af Blekinge—

Åhus, Malmöhus och Ångelholms revir i Södra distriktet, hvarigenom

betydande arealer skog skulle öfverflyttas från förstnämnda revir till de

två andra reviren, och afser att öka jägmästarnas i dessa sistnämnda

revir respenningar från nuvarande belopp 600 kronor till 700 kronor.

Den föreslagna ökningen af de egentliga förvaltningskostnaderna

för statens skogsdomäner, hvilka kostnader sedan åtskilliga år tillbaks

stadigt ökats i väsentlig grad, är något större än kostnadsökningen

under föregående år och synes hufvudsakligen bero på den alltjämt

fortgående ökningen af statens skogskapital, den under de senare åren

alltmer rationellt och intensivt bedrifna skogsvården samt den allt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

längre clrifna bearbetning af skogsprodukterna före försäljningen, hvarefter

man inom skogsförvaltningen börjat sträfva.

Kostnaderna för statens jordbruksdomäner — utom aflöningar och

resekostnader för domänintendenterna — hafva, med hänsyn till sin

beskaffenhet, före budgetreformens tillämpning plägat förskottsvis erläggas

för att därefter hos Riksdagen anmälas. Dessa utgifter, som äro

af mångskiftande slag och afse ett flertal olika ändamål, såsom reparationer,

husröteersättningar, kronan vid rättegångar ådömda belopp, utgifter

till följd af kronans deltagande i landtmäteriförrättningar samt vattenaflednings-

och sjösänkningsföretag m. in., hafva på grund af i statsrådsprotokollet

angifna förhållanden för år 1913 beräknats till väsentligt

högre belopp än för år 1912 och, för jämnande af slutsumman af

ifrågavarande kostnader, utförts med 59,500 kronor.

Mot den föreslagna åtgärden att uppföra nio af domänstyrelsens

kvinnliga biträden å stat har Riksdagen icke något att invända.

Beträffande dessa biträdens tjänsteställning har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, att ett af dem skulle uppföras i högre aflöningsgrad och

åtta i normalgrad. Af hvad därom i statsrådsprotokollet anföres och

inom Riksdagen upplysts synas visserligen de åligganden, vissa af sistnämnda

biträden hafva att utföra, åtminstone i viss mån kunna betraktas

såsom mera kvalificerade än det arbete, som i allmänhet tillkommer de

kvinnliga biträdena i den centrala statsförvaltningen. Men då, utom

Kungl. Maj:t, vederbörande ämbetsverk själft och löneregleringskommittén

väl bäst torde kunna bedöma till hvilken kategori hvart och ett

af biträdena skäligen bör hänföras samt föreliggande framställningar

från styrelsen och kommittén icke upptaga mer än ett af biträdena i

högre lönegrad, finner sig Riksdagen, som är öfvertygad, att Kung!.

Maj:t, om skäl därtill föreligga, ej skall underlåta att hos Riksdagen

göra framställning i ämnet, ej böra frångå Eders Kungl. Maj:ts förslag

i förevarande afseende. Beträffande i öfrigt grunderna för kvinnliga

biträdens anställande hos verk och myndigheter, för deras aflönande

och villkoren för löneförmånernas åtnjutande har Riksdagen förut under

innevarande riksmöte vid behandlingen af andra stater fattat beslut,

hvadan Riksdagen beträffande nu ifrågavarande ämbetsverk beslutat i

öfverensstämmelse därmed.

Emot förslaget om rätt för biträde att för åtnjutande af ålderstillägg

tillgodoräkna sig före antagandet till biträde å styrelsens stat

innehafd stadig anställning hos styrelsen har Riksdagen ej funnit anled
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

ning till erinran. Ett sådant medgifvande står nämligen i full öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen förut i liknande fall beslutat.

Beträffande semesterrätt för vaktmästarna äro förslag i denna

angelägenhet i årets statsverksproposition gjorda jämväl beträffande

flertalet öfriga centrala ämbetsverk. Dessa förslag, hvilka leda sitt ursprung

från en af Riksdagen på sin tid hos Kungl. Maj:t gjord framställning

i ämnet, hafva af Riksdagen vid behandlingen af hufvudtitlarna

redan bifallits. I öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda i

ämnet fattade beslut och då förevarande framställning ej gifver anledning

till någon särskild erinran, har framställningen af Riksdagen bifallits.

Den ifrågasatta regleringen af vissa revir i Södra distriktet och

den däraf följande ökningen af respengarna för jägmästarna i Malmöhus

och Angelholms revir hafva icke gifvit Riksdagen anledning till erinran.

Då den alltjämt fortgående utvecklingen af statens skogsväsen

gifvetvis måste medföra ökade driftkostnader för skogsdomänerna samt

beloppet af ökningen för nästkommande år synts Riksdagen grundadt,

har Riksdagen icke någon anmärkning att framställa i detta afseende.

Riksdagen, som ej heller med anledning af propositionen i öfrigt

haft något att erinra, har alltså

dels i den år 1908 för domänstyrelsen fastställda aflöningsstat

uppfört nio kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta

aflöningsförmåner och i sammanhang därmed nedsatt den i berörda stat

»till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners

granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,

vikariatsersättning samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost, nu

53,700 kronor, med 11,200 till 42,500 kronor;

dels föreskrifvit, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden

upptagna aflöningsförmåner skola gälla följande allmänna villkor och

bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare

af tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom

vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande

hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket

skall äga bereda fyllnad i aflöningen. för dess uppbringande .till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må

i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp, än som motsvarar

beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

mon i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7

timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,

kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,

må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras

till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,

biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna

sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde

det sista ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl

högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,

om det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af

lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstledigas

befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet

erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter af

Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,

därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet

tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter

tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och

disciplinär bestraffning o. d. skola gälla de närmare stadganden, som

må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet

stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande

skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad

här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dels medgifvit, att kvinnligt biträde, som vid ingången af år 1913

är anställdt hos domänstyrelsen och antages till biträde å styrelsens stat,

skall äga att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den tid,

biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den

16 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af aflöning å domänstyrelsens stat, nämligen:

att enhvar vaktmästare hos domänstyrelsen må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller när det

erfordras för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,

men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

dels, under förutsättning att den i statsrådsprotokollet förordade

omregleringen af vissa revir i Södra distriktet kommer till stånd, höjt

de uti den för skogsstaten gällande stat uppförda respenningarna till

jägmästarna i hvartdera af Malmöhus och Ångelholms revir med 100

kronor, eller således från 600 kronor till 700 kronor i hvardera reviret,

äfvensom medgifvit, att en hvar af dessa jägmästare må redan under

år 1912 komma i åtnjutande af motsvarande höjning i sina respenningar;

dels ock, med godkännande af i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1913 för statens domäner förslagsvis

uppfört ett belopp af 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens

afkastning.

Statens utlåniiigsfonder.

Egnaheinslånefondcn.

2:o) l en till Riksdagen den 29 mars 1912 afbiten proposition, nr

137, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riks
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 254.

dagen att för beredande under år 1913 af bidrag till egnahemslåneförmedlare

för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande

kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för hvarje

låneförmedlare en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,

hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden utbekomna

statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader

under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra

ett belopp af 135,000 kronor att utgå direkt af fondens afkastning.

Då fortfarande, i likhet med hvad förut skett, egnahemslåneförmedlarna

torde böra beredas förvaltningsbidrag, har Riksdagen, som icke

funnit anledning till erinran emot det af Eders Kungl. Maj:t, med tillämpning

af enahanda grunder som förut, föreslagna beloppets storlek, för

beredande under år 1913 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande

af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och

möjliga förluster med belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare en

half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren

på grund af från egnahemslånefonden utbekomna statslån

vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader under

nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppfört ett belopp af

135,000 kronor att utgå direkt af fondens afkastning.

Stockholm den 29 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.