Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.

1912-05-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:267, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 267.

23

Nr 267.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 29 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till grunder för tillgodogörande

af kronans jakträtt.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 97.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 99,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

antaga propositionen bilagdt förslag till grunder för tillgodogörande af

kronans jakträtt.

Riksdagen bar vid granskning af nämnda förslag med däri förekommande

grundstadgande om åliggande för Kungl. Maj:t att afgöra,

i hvilken omfattning utarrendering af kronans jakträtt bör ifrågakomma,

hvilken bestämmelse synes väl afvägd och innefatta garanti för att å

ena sidan utarrendering af jakträtten kommer att ske i den mån inkomster

däraf kunna påräknas och å andra sidan skogsvårdsintresset

vid sådan utarrendering blifver behörigen tillgodosedt, icke funnit sig

böra ifrågasätta andra ändringar i förslaget, än att, då, i öfverensstäm
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse nr 267.

melse med Riksdagens i dess skrifvelse, nr 266, med anledning af

Eders Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till jakt

meddelade beslut, kronan ej vidare bör hafva jakträtt å häradsallmänningarna,

föreskrifter om dessa ur l:a och 7:e punkterna uteslutas,

att chefen för Konungens hofjägeristat endast på Konungens uppdrag

berättigas utöfva jakt å de i l:a punkten omförmälda fastigheter, samt

att, då Riksdagen ansett, att den förvaltande och den bevakande personalen

vid skogsstaten böra likställas i afseende på deras rätt att utöfva

jakt inom de områden, de hafva under sin förvaltning, respektive bevakning,

men för hela denna personal dock otvifvelaktigt gäller, att deras

hufvuduppgift är att ägna sig åt skogens skötsel, åt dem icke inrymts

ett allmänt tillstånd till utöfvande af jakt, utan ett dylikt tillstånd i

hvarje fall gjorts beroende af vederbörande myndighets, domänstyrelsen,

pröfning och afgörande.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen antagit följande

Grunder för tillgodogörande af kronans jakträtt.

l:o. Kronans jakträtt å dess hägnade jaktparker och djurgårdar,

å mark, hörande till de kungliga lustslotten och andra till Konungens

egen disposition ställda lägenheter, å kungsgårdar, kungsängar, kronoparker,

från kronans jordbruksdomäner vid utarrendering undantagen

skog och i öfrigt all kronan tillhörig, odisponerad mark, samt å statens

till bergshandteringens och sågverksrörelsens understöd anslagna skogar

utöfvas af Konungen själf och på Konungens uppdrag af chefen för

hans hofjägeristat jämte dem, som vid sådana tillfällen äro följ aktiga.

2:o. Å nämnda områden, med undantag af dem, som äro

ställda till Konungens egen disposition och där Konungen själf om

jakten särskildt förordnar, må jakt idkas jämväl af chefen för domänstyrelsen.

3:o. Personal vid skogsstaten äger att å sådana i 2:o afsedda

marker, som tillhöra deras tjänstgöringsområde, idka jakt efter skadliga

djur samt, med domänstyrelsens på särskilda skäl och begränsad tid

lämnade tillåtelse, äfven efter annat vildt eller vissa arter däräf.

4:o. Vid jakt, som idkas uti de i 2:o och 3:o omförmälda fall,

må dock utan Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd jakten icke afse älg,

hjort, rådjur, vildren eller svan, ej heller björn; dock må björn, som

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 267.

anfallit människa eller husdjur, äfven annorledes än i nödvärn dräpas,

efter tillåtelse af den tjänsteman vid skogsstaten, under hvars tillsyn

marken är ställd.

5:o. Personal och elever vid skogsläroverken äga å de i 2:o afsedda

områden idka jakt i enlighet med de bestämmelser, som därom

af Kungl. Maj:t meddelas.

6:o. På Kungl. Maj:t ankommer att uppdraga åt domänstyrelsen

att:

a) därest å kronopark stammen af älg, hjort eller rådjur så förökat

sig, att densamma ur jaktvårdssynpunkt lämpligen bör beskattas eller

till förekommande af olägenhet eller hinder för skogsskötseln minskas,

antingen på af styrelsen bestämda villkor till den högstbjudande upplåta

rätt att under angifven tid fälla och behålla visst antal villebråd

af berörda slag, eller ock uppdraga åt revirförvaltningen att ombesörja

den jakt, som må finnas erforderlig, med skyldighet för domänstyrelsen

att i sistnämnda fall jämväl meddela föreskrift, huruvida vid sådan jakt

fälldt villebråd skall för statsverkets räkning försäljas eller om detsamma

må af den jagande mot ersättning till statsverket behållas; samt att,

b) därest å kronopark utarrenderande af rätten till jakt å annat

villebråd, än nyss är sagdt, anses öfverensstämma med god jaktvård

och i öfrigt lämpligen böra ske, upplåta jakträtt, hvarom nu är fråga,

på arrende under villkor och på sätt, som må finnas för skogs- och

jaktvården betryggande.

7:o. Hvad i 6:o stadgats rörande kronopark skall äga tillämpning

jämväl å annan här ofvan under l:o omförmäld mark, med undantag

af sådan, som är ställd under Konungens egen disposition.

8:o. Sker upplåtelse af jakträtt å kronans jaktområde enligt 6:o

eller 7:o här ofvan, må till utöfvande af kronans jakträtt eljest berättigade

personer å den med upplåtelsen afsedda mark utöfva jakt allenast i omfattning,

som är förenlig med den skedda upplåtelsen.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1913.

Stockholm den 29 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 75 käft. (Nr 266—267.) 4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.