Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande sådana författningsändringar, att bestämmelserna om stämpelbeläggning af aktiebref icke ma kunna kringgås.

1912-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:36, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande sådana författningsändringar, att bestämmelserna om stämpelbeläggning af aktiebref icke ma kunna kringgås.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 36.

1

Nr 36.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 9 mars 1912

B * 8 i Andra kammaren den 9 mars 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande sådana författningsändringar,

att bestämmelserna om stämpelbeläggning

af aktiebref icke ma kunna kringgås.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 7.)

Till Konungen.

ITen.17ldJinneVarande ärs.riksdag vackt motion har anförts följande:

>> gal ande stampelförordnmg, § 8, föreskrifves, att aktiebrefiinländskt

enlKtb°rapgi f r T brffvet af bola8et utgifves, förses med stämpel

enligt de i bestämmelsen närmare angifna grunder.

, Besta“melsen har uppenbarligen åsyftat att med stämpelskatt enligt

sa grunder träffa samtliga de aktiebolag, som efter den tidpunkt, då

forordningen Kådde i kraft, nybildades eller utsläppte nya aktier

Det har emellertid befunnits, att vid eu viss typ af aktiebolag —

sadana som tillkommit för att öfvertaga en affär eller eu fastighet under

sadana förhållanden att aktierna stannat i den eller de förutvarande affärs
resp.

fastighetsinnehafvarnes samt deras närmastes händer — eu tendens

SÄ1!?1? ^ kringgä bestämmelsen i fråga genom att uraktlåta

utgifva aktiebref och i stallet använda interimsbevis, hvilka icke äro afsedda

att utbytas emot aktiebref. Det är uppenbart, att ett dylikt arran^emang,

som under de angifna förhållandena näppeligen kan för delägare i

bolaget medföra nagra olägenheter, allra helst om, såsom regel torde vara

ratten att vid påfordran få dem utbytta emot aktiebref kvarstår oberörd,’

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 17 käft. (Nr 36-38.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrifvelse Nr 36.

är ägnadt att beröfva statsverket en inkomst, hvarpå^ detta enligt grunderna

för bestämmelsen i fråga bar berättigadt anspråk.

Enahande förfarande torde äfven i vissa fall äga rum vid sadana

aktiebolag, som numera i allt flera fall bildas i syfte att inom viss kortare

tid realisera öfvertagen lös eller fast egendom, t. ex. för tillgodogörande

af skog eller dylikt. , . • ,

För att hindra ett dylikt kringgående af bestämmelsen, synes det

vara tillräckligt att stadga, att, därest aktiebref ej utfärdats och stampelbelagts

sist inom den tid, då likvid för gjord aktieteckning senast skall

vara fullgjord och registrerad, styrelsen skall vara skyldig åt. sist a sagda

tidpunkt därom till kungl. patent- och registreringsverket ingifva anmälan

belagd med stämplar, motsvarande de icke utfärdade aktiebrefven. Ett

dylikt stadgande torde kräfva som supplement ett tillagg till den för vissa

fall gifva bestämmelsen om stämpelfrihet af innehåll, dels att aktie re ,

som "utfärdats i utbyte mot interimsbevis, sedan stämpelplikten blitvit i

nyss angifven ordning fullgjord, äro fria från stämpel, därest de utfärdas

å belopp icke öfverstigande det sammanlagda belopp, hvarför stampelplikte

bilfvit fullgjord, dels ock att aktiebref, som sålunda utfardas utan att

stämpelbeläggas, skola förses med anteckning om orsaken därtill

Med stöd af det sålunda anförda får jag hemställa, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Ivungl. Maj:t ville låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana andringar i

gällande förordning angående stämpelafgiften, eventuellt äfven i andra

författningar, att säkerhet vinnes för att i sådana, fall som de ofvan

angifna bestämmelserna om stämpelbeläggning af aktiebref ej ma kunna

kringgås.» ____

Det af motionären omförmälda missförhållandet, att genom användande

af interimsbevis, som icke utbytas mot aktiebref, stämpelbeskattning

af aktier undgås, torde, efter hvad vid ärendets behandling inom riksdagen

meddelats, förekomma, särskilt då aktiebolag bildas antingen för

ett företag, som beräknas vara slutfördt inom kort tid, hvarefter bolaget

kan upplösas, eller för att öfvertaga eu redan existerande intressegemenskap.

Det förra förekommer t. ex., då bolag bildas för att inköpa fast

egendom, därå afverka skog och sedermera, efter styckning, sälja egendomen

i mindre lotter. Det senare sker, då sterbhusdelägare eller andra

samägare sätta enskild rörelse på aktier eller då fordringsägare öfvertaga

gäldenärens egendom under formen af ett aktiebolag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 36. 3

Riksdagen har sålunda funnit tillräckliga skäl föreligga att hos Eders

Kungl. Maj.t begära förslag till bestämmelser, ägnade att framtvinga

stämpelskattens utgörande i de i motionen afsedda fall.

Därjämte har upplysts, att särskildt i sådana aktiebolag, där samtliga

aktier tillhöra en trängre krets af personer, t. ex. medlemmar af

samma familj, förekommit, att visserligen aktiebref upprättats men, vid

det förhållande att brefven icke behöft fördelas mellan aktieägarna, någon

stämpelbeläggning af desamma icke ägt rum.

Då Riksdagen funnit angeläget, att äfven i sådana fall som de sist

berörda stämpelskatt erlägges, och ansett, att afseende hör fästas vid de

olika möjligheter att undgå stämpelbeläggning af aktiebref, hvilka med

nuvarande lagstiftning på området ytterligare må förefinnas, har Riksdagen

gifvit sin framställning till Eders ICungl. Maj:t en härtill syftande

affattning.

Huru det sålunda angifna ändamålet bör vinnas och huruvida det

af motionären ifrågasatta stadgandet kan erbjuda ett lämpligt uppslag till

frågans lösning, därom har Riksdagen icke velat uttala någon mening,

utan ansett detta böra förbehållas Eders Kungl. Majits pröfning.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Ivungl. Maj:t ville låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i gällande

förordning angående stämpelafgiften, eventuellt äfven i andra författningar,

att säkerhet vinnes för att den i nämnda förordning afsedda

stämpelskatt för aktier blir i hvarje fall behörigen utgjord.

Stockholm den 9 mars 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.